Dagen före konsekvenserna

Imorgon vid lunch kommer ÖB att för regeringen presentera Försvarsmaktens underlag baserat på regeringens planeringsanvisningar för perioden 2009-2014. Ungefär en timme senare kommer respektive förbandschefer att delge sin personal samma information, vilken förbandscheferna delgivits idag.

Det blåser ju en del om Försvarsmakten och försvarspolitiken kan man lugnt konstatera. Åratal av vanstyre är ju inte lätt att häva, och inte blir det bättre om man tillåter vanstyret att fortsätta.

Många ifrågasätter de beslut som tidigare fattats att t ex inrätta förband med tre års mobiliseringstid, att avveckla luftvärnet, att satsa på lätta förband när trenden och erfarenheterna återigen börjar peka på tyngre förband o s v.

Men ska man verkligen vara så förvånad? Om man kritiskt tittar på politikerna som håller på med försvarspolitik och ansvarar för Försvarsmakten, är det ytterst, ytterst få som har någon militär bakgrund att tala om. Snarare är det tvärtom så att inom försvarspolitiken verkar det vara meriterande att kunna så lite om ämnet som möjligt. Självfallet är personer som har dålig förförståelse mycket, mycket mer lättpåverkade av tokiga idéer än personer som goda, tidigare militära erfarenheter. Se bara på våra försvarsministrar under de senaste 20 åren. Vi har haft en enda försvarsminister med militär bakgrund och han insåg hur galet allt var och vägrade fortsätta vara en del av det hela. Likaså har det varit på Försvarsdepartementet. Jag kan inte redogöra för situationen idag, men tidigare har det varit ett farmarlag för "lovande" ungsossar med mamma eller pappa högre upp inom socialdemokratin. Försvarsdepartementet har varit en lämplig vidareutbildning efter studierna, där det inte gjort så mycket om man gjort lite tokiga analyser som "sakkunnig".

Försvarsmakten kan lämna hur bra underlag som helst till regeringen och riksdagen om inte de som ska omvandla informationen till beslut, förstår vad den innebär. Det gäller ju alla andra utgiftsområden lika väl som Försvaret. Förstår man inte informationen fullt ut blir man ju automatiskt också mycket känsligare för maniker och dolda agendor.


F d översten Bo Hugemark har en mycket bra debattartikel på Brännpunkt i SvD idag (snart igår eftersom det är långa dagar för mig nu) där han skriver ungefär vad jag skrivit tidigare på bloggen om Gotlands läge och vad vår nya säkerhetspolitik innebär. Kristdemokraten Mikael Oscarsson skriver om att Stockholm kommer att sakna luftförsvar om Uppsala Garnison läggs ner. Så är det redan, ända sedan socialdemokraterna lade ner F 16 2001. Sedan dess finns närmaste stridsflyg i Linköping och Såtenäs och det är inte taktiska förband. Dessa återfinns i Ronneby och Luleå.

Verkan av detta var ju tydlig september 2001, då nerläggningsbeslutet var något år gammalt, men regeringen tackade gudarna för att man hade jaktflyg nära ifall samma olycka skulle falla över Stockholm, som New York och Washington. Läxan var snabbt glömd och man kunde lugnt stoppa ner huvudet i ett annat hål i sanden.

Något år efter händelserna 2001, skrevs en uppsats av en flygvapenofficer vid FHS om hur man i Sverige hade hanterat händelserna 2001-09-11 och vilka åtgärder som därefter vidtagits, eller i klarspråk inte vidtagits. Uppsatsen är exakt lika aktuell idag eftersom fortfarande inga åtgärder vidtagits. Kanske dags för en viss folkpartistisk riksdagsman från Malmö att ställa en fråga till försvarsministern om vilka åtgärder han avser vidta för att hantera exempelvis ett kapat passagerarflygplan som inte svarar på anrop och som styr rakt mot Forsmark?

Jag håller väl inte riktigt med om slutsatserna i debattartikeln. Jag tycker ändå att det är en oerhörd brist i vårt försvar att vi inte har något luftförsvarsförband i Stockholmsregionen, sedan doktrinen blivit att flygdivisionerna ska genomföra kriget från sina flottiljer och inte från krigsbaserna. De är ju som bekant avvecklade.


Nu får vi se vad ÖB har att presentera imorgon. Kom ihåg att det är inte hur ÖB vill att det ska vara utan vad han anser är bäst utifrån de planeringsförutsättningar regeringen har givit honom.

9 kommentarer:

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 00:02  

Det har sagts förut men tåls att säga igen, nu när man suttit hela dagen o väntat på ett inlägg.

Tack för din tid, energi och intressanta skrivelser.

Tack!

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 00:10  

Näst reduktion av antalet Gripen är bristen på utspridningsmöjligheter nog det som irriterar mig mest. Att flyga från flottiljerna plus Hagshult m fl må vara påtvingad nödvändighet men är ju samma dumhet som att använda ett regemente som befästning, m a o sårbart så in i bängen, för att travestera Tina Nordström. Krigsbaserna är borta men det finns fortfarande åtskilliga civila rullbanor som kan användas för spridd basering. Det som saknas är möjlighet att tanka och ladda planen. Två basbataljoner räcker inte långt så jag ser hellre pengar till fler sådana än modernisering av hangarerna i Uppsala.

Beredskap mot 9/11 klarar vi inte (och ser jag som orealistiskt att vi ska klara) men ovanstående ger bättre beredskap mot sådant som Pearl Harbor, 9 april eller Georgien, d v s en kupp efter en tid av varningssignaler.

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 00:12  

Apropå okunniga politiker:

Jag minns en TV-intervju för flera år sedan med en ung nyinvald riksdagsledamot några veckor efter valet. Ledamoten berättade om sitt val av utskottsplats och att första tanken var att välja område xxx som var intressant. Men sedan kom tanken att välja försvarsutskottet eftersom "jag kan inget om försvaret och kan då se allt med friska ögon". Inte direkt citerat men ungefär så. Jag kan förstå resonemanget men tycker det är dels helt oacceptabelt med okunniga riksdagsmän, dels en förolämpning mot mig som väljare. Tyvärr verkar det vara fler och fler som visar sig okunniga.

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 00:42  

Jag tjänstgjorde på F16 natten mellan den 11-12/9 2001 och hade verkligen känslan av "sleep tight tonight, your Airforce is awake". Det tror jag även Stockholmarna gjorde när det brummade lite från roten på väg hem från Östersjön mot Uppsala, trots att tabloidtidningarna hade en annan vinkling dagen efter...

Rent krasst kan man säga att ju värre ÖB:s inriktning ser ut, desto bättre. Nu har vi (du) ju äntligen fått igång en offentlig debatt värd namnet. Jag har svårt att se borgarna köra på som om ingenting har hänt, det står nog lite för mycket partipolitik på spel, även om jag inte för ett ögonblick tror att det är av omsorg för försvaret. Fp:s utspel kom sent men åsikten är uttalad, tidningarna är fyllda med protester från medborgarna; hellre ett försvar som kan värna Sverige än 50 öre på inkomstskatten.
Samtidigt är jag luttrad och vet att sunt förnuft är en bristvara hos våra politiker, men som du själv säger hoppet är det sista som överger människan.
Kan bara konstatera att det är den politiska styrningen som ligger bakom alla "svarta hål" och skandalrubriket hos FM de sista 15-20 åren. Den (S)tyrda nedmonteringen av försvaret från -93 och framåt har nog kostat skattebetalarna tiotals miljarder i kapitalförstöring. Verksamhetsflyttar, kompetensförluster, investeringsbortfall etc. Därför kommer jag inte bli förvånad om t ex Flygs åter igen kommer att flytta, man har ju precis byggt en ny flygtjänstbyggnad för en halv miljard.
För övrigt anser jag att Flygförarna på LA var det bästa FV någonsin uppbringat, Rally i 700 blås, nu förtiden kan man inte ens göra en ordinär Fly-by utan att bli PA:ad.
Nostalgisk? ja. bitter? kanske....den som lever får se.

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 01:03  

Bra lägessammanfattning.
Det är varken med bävan eller förväntan jag bänkar mig i filmsalen kl 10.00 imorgon utan med resignerad bitterhet.
Gud hjälpe oss....

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 09:04  

Jag satt och funderade en kort stund på varför man som officer så troget stannar kvar i försvaret, trots dessa ideligt återkommande dråpslagen mot en rationellt beslutad framtid.

Det är väl stoltheten antar jag, att tillhöra något som - oavsett vad dessa karriärssugna (ja, jag har egen erfarenhet) tjänstemän på Fö tycker - faktiskt är en nations (Sverige såsom alla länders) grundfundament. Staten Sverige existerar inte om den inte kan hävda sin suveränitet - en av statsvetenskapens huvudteser. Att tillhöra den grupp i samhället som är satt att skydda den suveräniteten, är väldigt stort och för med sig ansvar. Och även stolthet som sagt.

Det känns ju då oerhört nedslående och sorgset när nationens ledning såväl saknar kompetens som vilja att ge oss tillräckligt med medel för att klara av denna uppgift. Att ställa uppgifter som mer eller mindre härrör till en stormakt ("hela landet ska försvaras", "bidra till global säkerhet", "stödja egen försvarsindustri" etc) men samtidigt ge ekonomiska medel som knappt kan organisera ett försvar av Stockholm - detta är enligt min mening inget annat än politiskt självmord.

Jag känner mig så oerhört besviken på att detta lands riksdagspartier, och regeringen i synnerhet, behandlar en av sina viktigaste uppgifter som "vilken budgetpost som alla andra" men med undantaget att prestigen är så hög att man omöjligt vågar ändra riktning, trots ett oändligt antal uttal av expertis som menar att vår säkerhetspolitik har havererat. Varför är det så svårt att säga "förlåt, vi gör om det från början"?

Som sagt, vi är många som tillhör officerskåren utifrån stolthet och att vi känner ett privelgium att utföra en av statens viktigaste uppgifter.

Men frågan är om inte den stoltheten snart är överbytt i depression och övergivenhet... Om inte redan.

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 09:06  

För en fruktansvärd liten historia i Garbo-stil om ett strategiskt överfall på Sverige, skriven i dag dessutom: http://cornubot.blogspot.com/2009/01/strategiskt-overfall-pa-sverige.html

/Arvid, vars Google-konto av någon anledning vägrar fungera.

Anonym sa...
30 januari 2009 kl. 09:18  

Ett perspektiv...

Var i Japan 2000 och talade med en infanterilöjtnant. Efter andra världskriget får bara Japan ha militära styrkor för självförsvar. De har bara senare år tillåtits bidra med trupp i internationella fredsbevarande uppdrag. "Vi är pinsamt små och obetydliga", tyckte den japanska löjtnanten. Han skämdes nästan för att visa deras version av "Fakta om Totalförsvaret".

Själv höll jag på att sätta i halsen när jag betraktade redovisningen med ett svenskt perspektiv. Japan har visserligen en helt annan geografi och säkerhetspolitisk situation samt i runda slängar 120 miljoner fler skattebetalare än Sverige. Dock är landet till ytan jämförbart med Sverige, även om ca 85% är mer eller mindre obeboelig, bestående av vulkaniska berg.

Utdrag av uppgifter från Wikipedia om "armén", Japan Ground Self Defence Forces (som enligt fredsavtalet inte får kallas för armé):

1 mekaniserad division (ca 7000 man)
9 infanteridivisioner (ca 9000 man)
1 luftburen brigad
2 kombinerade brigader
4 utbildningsbrigader
1 artilleribrigad
2 luftvärnsbrigader
1 helikopterbrigad

876 stridsvagnar
340 artilleripjäser
532 helikoptrar
16 flygplan

Utdrag för det japanska "flygvapnet", Japan Air Self Defence Forces:

360 stridsflygplan vara 70 för träning
27 spaningsflygplan
+ en stor mängd transportflygplan, helikoptrar, AEW, etc...

Om detta är Japans självförsvarsstyrkor utan offensiva ambitioner, så får vi vara glada att vi inte är granne med länder i Japans närhet.

Det är tur att vi bor i Norden, där det är lugnt och tryggt, och där det räcker med en total arméförmåga som knappt skulle kunna bemanna luftvärnet i Japan. Puh!

Unknown sa...
30 januari 2009 kl. 14:35  

"tillräckligt med medel, mer ekonomiska medel"

Jag förtvivlas också över slakten av försvaret, men jag tycker till motsatts till dom flesta andra försvarsvurmare att inte mer pengar skall skjutas till. Det är inte mer pengar som löser några problem, det är den sjuka ineffektiviteten och den totala brist på försvars kapacitet per satsad krona som är problemet.

Om det nu är så enligt FM beräkningar att allt man kan få ut för 40miljarder är 12.500 man så hjälper det ju inte att skjuta till mer pengar. Nått annat är total fel.

Minskningen av försvaret har ju inte gått hand i hand med minskade medel(borträknat inflation och ökad priser) utan pengarna som skulle leverera försvars effekt verkar mest ha gått åt till att betala för skrotning och avvecklings kostnader och utsvävningar för omställning till insatsförsvar.

Nu är ju jag bara en lekman, men den gammla modellen med invasions försvar, allmän värnplikt och lite grå arbetskraft verkar ju vara 800.000/12.500 gånger bättre en det interndebitering, marknads hyror och NBG system som gäller idag.

Lägger min röst på den finska modellen.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade