Avskalat - replik till försvarsministern

Jag uppskattar att försvarsministern tagit sig tid att svara på mitt inlägg från i tisdags. Han har helt rätt i att jag inte motsätter mig solidaritetsförklaringens grundläggande innehåll. Men jag anser att den svenska solidaritetsförklaringen är just bara tomma ord utan bakomliggande substans.

Fungerar det verkligen med en svensk säkerhets- och försvarspolitik som är så skild från grannländernas om vad som är de dimensionerande hoten? Såväl Finland som Norge och Baltstaterna är eniga i att ”det nya Ryssland” utgör det hot man dimensionerar sitt försvar efter. Det är som bekant inte en åskådning som delas av Sverige.

De svenska säkerhetsgarantierna för grannländerna är ett ytterst genomskinligt poker face med bakomliggande dålig hand. Sverige har inga militära resurser att kunna avdela till stöd för någon annan nation och kommer inte att ha det 2019 heller som det ser ut.

Utan att djuploda i det hela kan man säga att vi idag talar om säkerhetsgarantier och att kunna ge och ta emot hjälp från andra nationer utan några konkreta förberedelser, medan vi tidigare hade konkreta och långtgående förberedelser framförallt för att ta emot hjälp och vissa fall även ge, men de fick inte omtalas. En paradox minst sagt.


Försvarsministern kategoriserar in mig bland dem som tror att ett storskaligt invasionshot är föreliggande. Det är att göra det enkelt för sig. I höstas genomfördes för andra gången beredskapsövningen Dagny med resultat som visar på att de senaste tio åren varit kostsamma för svensk beredskap. Förra Dagny genomfördes för tre år sedan (frågan varför ingen övning genomförts sedan dess är ju klart intressant). Man måste ju ändå hoppas att det scenario som övades under Dagny anses vara en av de mer troligare hotbilderna, annars har mycket energi och pengar lagts på fel håll. För att genomföra den förstärkning av Gotland som övades under Dagny blottställde man i stort sett övriga Sverige, framförallt avseende kritiska resurser som t ex luftvärn.

En tusentals år gammal lärdom är att försvara sig med små resurser där fienden är stark och slå där fienden är svag. Det senaste århundradet har man talat om detta som manöverkrigföring och indirekt metod där man för att uppnå ett mål påverkar fienden på ett annat sätt än det han förväntar sig och förberett sig för. Istället för att angripa det hårt försvarade huvudmålet för sin kampanj, angriper man de blottställda sårbarheter som fienden är beroende av. Genom att koncentrera resurserna till Gotland blir övriga Sverige ett fullkomligt smörgåsbord av kritiska sårbarheter.

Resurser avsevärt mindre än vad Gotland fram till år 2000 hade på egen hand, måste nu skrapas ihop från resten av landet och därmed blottställa detta. Jag står fast vid min fråga: Vilket län ska försvaras?

Försvarsministern vet att berätta att nuvarande och tidigare ÖB varit entydiga med att Sverige kan försvaras mot de hot som går att se idag. Yngre officerare har i alla tider raljerat om äldre officerare, att FHS är den plats där man slutligen får sin ryggrad utryckt. Det är ytterst svårt att idag hitta en överste som inte håller sig till den officiella versionen av svensk försvarsförmåga när han uttalar sig i offentliga sammanhang. Privat och med kollegor är översten oftast ytterst bekymrad, men den versionen får de flesta oftast inte se förrän efter pensionen eller efter civil karriärsväxling. De få överstar, kommendörer etc som tagit bladet från munnen under sin karriär blev just inte mycket mer än överstar (Ulf Henricsson, Bo Pellnäs, Hans von Hofsten m fl). ÖB har tyvärr inte möjligheten att ta bladet från munnen.

Vad är överskådlig tid? Det försvar vi bygger idag är det vi har om 10-15 år och det gäller såväl i Sverige som andra länder. Som bekant är det försvar som nu byggs av regeringen avseende IO14 o s v, inte färdigt förrän 2019 enligt ursprunglig plan (att planer aldrig håller torde vara bekant). Vem kan överblicka världssituationen 2019 eller ens 2014?

Skalbarheten i det nya försvaret är inget jag imponeras av. Ett uppskalat försvar som rimligen minst fördubblas i jämförelse med dagens, är inget man köper på den öppna marknaden. Det finns inte 50 000 soldater redo att utbildas på en månad, ett år eller ens tre. Det finns definitivt inget kompetent ledarskap att plocka fram för att utbilda dem eller framförallt för att leda de nya förbanden. Ej heller finns det någon materiel att snabbt få fram. Som försvarsministern ofta påpekar är det högst otroligt att en kris eller konflikt endast skulle drabba Sverige, utan den kommer att beröra många andra länder och man är sig själv närmast när det gäller krigsmateriel. Krigsmateriel är långsiktiga anskaffningar. För den med kort minne borde Hkp 14 visa det med all önskvärd tydlighet, för oss med längre minne finns det otaliga historiska exempel. Man ger inte 40 personer som aldrig sett hockey annat än på tv, ett par skridskor, några klubbor, en whiteboard och uppgiften att om 3 månader vinna VM-guld i hockey. Att odla fram ett A-landslag är en process som tar minst 15 år för spelarna och betydligt längre för ledarskapet. Uppgiften är helt klart jämförbar med försvaret. Ett lands försvar är dess landslag som ska vara redo att spela den yttersta av landskamper där det inte finns annan prisplats än för segraren.

Framförallt imponeras jag inte av försvarsministerns utfästelse att försvaret skalas upp om hotbilden förvärras. Under 90-talet omtalades av politiker, säkerhetspolitiska bedömare och ledande militärer ett antal kriterier för situationen i vårt närområde, som om de infriades skulle leda till en svensk återtagning. Idag har vi i princip sett dem alla – ett Ryssland där den demokratiska utvecklingen stagnerat och på vissa håll regredierat, ett Ryssland som återtar sin landstigningsförmåga i Östersjön, ett Ryssland som återtagit sin förmåga till samordnade storskaliga luftlandsättningar och ett Ryssland som åter manifesterar stormaktsambitioner. Föga förvånande ser vi ingen svensk återtagning.

Symptomatiskt för Försvarsmakten idag är de luftslott korvett Visby, Hkp 14, NBF och en rad andra materielprojekt utgör. Enorma summor pengar läggs ner utan några konkreta resultat alltmedan tiden springer iväg och decennier går utan att operativ effekt nås. Försvar är inte gratis och resurser är i högsta grad ändliga. Hur pengarna då spenderas är a och o. Har vi då råd med system där Försvarsmaktens hyreskostnader på tio år ökar från 2,1 till 2,4 mdr kr (i årets penningvärde) trots att runt 80 % av förbanden lagts ner? Hur kan man tillåta en materielförsörjning där Försvarsmakten åratal efter sista leveransdatum får nöja sig med att knappt 50 % av kravspecifikationen i kontrakten infriats utan att ansvar utkrävs från leverantören?


Sitt försvar är ingenting ett land har råd att chansa med. Det är ingen som med någon som helst säkerhet kan förutsäga världssituationen om tio år, inte ens om fem år. Det försvar vi bygger idag är det vi har till 2020 och det nya försvaret verkar inte bli mycket till försvar, ens med dagens mått mätt.


Tidigare inlägg:
Kejsarens nya kläder - Wiseman
Att vända ryggen till - Försvarsministern

46 kommentarer:

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 13:16  

Tala är silver, tiga är guld. Detta gäller ibland och försvarsministern blottar sin okunskap och desperation när han försöker säga att försvarsmakten som den ser ut i dag kan försvara HELA Sverige. Att sedan friskriva eventuella problem genom att skylla på 15 års socialdemokratiskt nedrustande fast han själv höjt takten på förmågeminskning är beklämmande.

Bra skrivet Wiseman och känn dig hedrad att både politiker och försvarsledningen känner hotet av öppet ifrågasättande.

/C allt

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 13:55  

Touché !

Inte ens en parade riposte från "Tomhylsan" kan klara honom ur detta ....

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 14:05  

Bra skrivet!

Tyvärr har vi med realpolitier att göra. Försvaret förlorar man inga röster på men man kan spara pengar och överföra dit man vinner röster.

Enda sättet FM kan klara sig över tiden är om överstar och generaler vågar ta fighten och göra försvarsförmågan till en valfråga, eller i allafall säga sanningen. Tyvärr kommer detta att innebära problem innan det blir bättre, men det är smällar man får ta.

Det borde inte vara så här men verkligheten är som den är. Man kan leva i en dröm om hur det borde vara men det är smartare att aggera utifrån verkligheten. Bättre effekt så.

-HKV

Plutch sa...
13 december 2009 kl. 14:12  

Tänk vad fantastiskt internet är. En major/ övlt på hkv (min gissning vem wiseman är) kan påverka den försvarspolitiska debatten.

Mycket bra inlägg. Bara inte nån byfåne nu tolkar detta till att ett värnpliktsförsvar av den gamla modellen är lösningen.

Det som behöver göras är att ansvar utkrävs av de högre chefer som är ansvariga för bristerna. Gärna ta Putins agerande vid nattklubbsbranden nyligen som exempel.

Men värdegrund och ÖRA gäller bara fänriken som i ungdomligt oförstånd skällt ut en basse onyanserat. Då är det viktigt att utkräva ansvar...

Men när rikets försvar gravt missköts och nationens frihet och oberoende i förlängningen är hotat då är det omöjligt att utkräva ansvar.

Dessa så kallade chefer är inte värda våra svenska soldaters lojalitet och hängivenhet. Bra att soldaterna är upptagna med att öva sig i krigets värv och inte kommer till insikt i hur avgrundsdjup inkompetensen är.

Oberon sa...
13 december 2009 kl. 15:18  

Intet nytt under solen…

För att erhålla ett akademiskt och historiskt perspektiv på Tolgfors besvärande svammel uppmanas den intresserade ta del av lundaprofessorn Wilhelm Agrells lysande och knivskarpa anförande vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen den 18 januari 2009.

Vän av ordning undrar stillsamt om WA anförande inte gav Tolgfors anledning att i någon omfattning reflektera lite över det rimliga i regeringens försvars- och säkerhetspolitik. Uppenbarligen har så inte skett.

Det är fortsatt så att allianslösheten ger oss möjlighet att själva bestämma hotbilden – en möjlighet som för närvarande nyttjas in absurdum.

Länk till WA anförande:
http://www.folkochforsvar.se/images/stories/pdf/agrell.pdf

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 15:33  

Har läst denna blogg ett tag och även sett en del frustrerade inlägg från vad jag uppfattar som anställda inom FM. Som jag uppfattar saken så är ni i samma sits som div landstingsanställda, oavsett vilka stolleprov arbetsgivaren hittar på så säger ni bara javisst, så ska vi göra. Hade det inte varit bättre att säga, "det här tror jag inte på" och gått hem istället? Lämna arbetsplatsen rakt av, låt det ringa i telefonen nästa gång Tomhylsan ringer (direktkoppla till svenska freds...), ställ in högvakten etc tills det märks att ingen är hemma! Då KANSKE någon bryr sig. Och inte en kotte går tillbaka till arbetsplatsen förrän riksdagen skriftligen godtagit de åtgärder som krävs för att ni ska gå tillbaka.

*Blink! Oj, nu dagdrömde jag igen...

(För)svarslös

chefsingenjören sa...
13 december 2009 kl. 15:39  

Utmärkt inlägg Wiseman!

Det vår käre försvarsminister glömmer bort i sitt inlägg när han kallar oss som är oroliga för den svenska försvarsförmågan för orealistiska, är att svensk utrikes politik bygger på säkerhetspolitik varav försvarspolitiken är ett av instrumenten.

Då vi saknar svärd att skramla med så måste vi bygga vår säkerhetspolitik med andra medel. För även om Tolgfors anser att det inte längre finns hot i vårt närområde (till skillnad från t.ex. Baltikum) så är det politiskt naivt att tro att Sverige inte behöver några säkerhetsgarantier alls.

Vi blir i avsaknad av egen självförsvarsförmåga mer beroende av att någon annan kommer till hjälp den dag det skulle krisa till. Hade vi varit med i NATO hade det inte varit något större problem. Då hade försvarsstrategin varit klockren. Men nu rimmar det illa.

Den svenska vilja att skriva på Lissabonfördraget samt vår solidaritetsförklaring är symptom på att vi inte klarar oss själva. Vi behöver en allians. Där räcker tyvärr EU i brist på en fungerande GUSP inte riktigt till. (Jo, vi har Battlegroups, men när är de tänkta att användas? Georgienkrisen visar på problemen då det fanns två Battlegroups i beredskap, men inte ens en reaktion förrän det var försent).

Därav vår vilja att satsa på internationella operationer. Genom att visa att vi hjälper andra så hoppas vi att andra kommer att hjälpa oss. Georgien sitter just i en sådan knipa och är därför mycket aktiv med att sända trupp till Afghanistan.

http://in.reuters.com/article/southAsiaNews/idINIndia-40547920090623

Jag skulle vilja se en gemensam presskonferens där Carl Bildt och Tolgfors tillsammans talar om hur försvarspolitiken påverkar utrikespolitiken och tvärtom.

Wiseman sa...
13 december 2009 kl. 16:07  

Tack för stödet.

CI: EU:s gemensamma försvar är en fin tanke i grunden. Frågan är dock om EU är tillräckligt enigt för att göra slag i saken när det handlar kris och konflikt i Europa eller i områden gränsande till Europa eller om den nationella politiken i så fall går före? Det jag närmast tänker på är Frankrikes märkliga agerande som ordförandeland under kriget i Georgien med långtgående eftergifter för Ryssland. I skenet av Mistral, helikoptersamarbeten och inte minst South Stream börjar man fundera om inte franska arbetstillfällen och nationell trygghet var viktigare än EU:s övriga linje.

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 16:25  

Ryssland börjar bli mycket skickligt på att spela ut olika EU-länder mot varandra. Nord Stream och South Stream används för att skapa beroenden av Ryssland i norra och södra Europa. Frankrike, som alltid har varit NATO:s trotsiga tonåring, säljer nu landstigningsfartyg som ger Ryssland en kraftigt ökad förmåga att angripa sina grannländer. Såväl de baltiska staterna som Georgien har fått fullkomlig skrämselhicka av fransmännens agerande. Att därför tro att EU skulle vara någon garant vid militära konflikter i randstater är nog tyvärr ett stort misstag.

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 16:29  

Blogg

Inlägg på bloggar är ofta skrivna i brådska. Inte sällan är de kännslo yttringar. Speciellt i mitt fall. Ibland blir jag så arg att jag knappt kan stava. Ibland så värdegrundsglad att jag ler hela dagen av vad jag ser här.

Ett otroligt bra inlägg Wiseman! Tydligen har dom missat åtminstånde en ryggrad på FHS.

Hade svaret dessutom varit publicerat i tidningen vore min lycka fulländad.

Dock kommer försvarsministern garanterat ge svar på tal. Och givetvis med samma ickeledarskap som tidigare. Att skylla ifrån sig är som bekant ett effektivt sätt att lösa en jobbig fråga.

Avslutningsvis vill jag dock ge försvarsministern lite berömm. Han verkar iallfall lyssna och analysera vad som skrivs på bloggen. Och det är alltid glädjande när en folkvald deltar i debatten.

/Truppare

Fd yoff sa...
13 december 2009 kl. 16:36  

Träffsäkert skrivet som vanligt Wiseman!

Men tag i beaktande att försvarsministern sitter i samma sits som ÖB. Han har inget annat val än att ha den åsikt han ger sken av att ha om han vill fortsätta på sin post. Samtidigt går alltid en person som framför "rätt" åsikter att uppbåda.

Ser man rent krasst på den omgivning Försvarsmakten verkar i blir resultatet ganska tråkigt. Den genomsnittlige svenske medborgaren är av åsikten att skattepengar gör mer nytta på annat håll än om de satsas på Försvaret. Vilket är den verklighet vi lever i just nu. Det är även en ganska rimilig åsikt, de flesta står ju som bekant sig själv närmast och arbetslöshet, klimatförändrigar, stigande räntor mm ses nog som ett betydligt större och omedelbart hot än en möjlig rysk maktprojektion om 15 år. Detta måste givetvis politikerna ta hänsyn till annars blir de inte omvalda. Enda botemedlet är nog försvarsupplysning och där tycker jag att du (Wiseman) gör ett föredömligt jobb. Frågan är om någon är mottaglig innan det är för sent..

Många av de problem Försvaret dras med idag har sitt ursprung i att politiker detaljstyrt materialanskaffning och lokalisering. Vilket berörts på denna blogg ett flertal gånger. Men det är inte mycket Försvaret kan göra åt det idag, det får betraktas som sjunkna kostnader.

Har då Försvarsmakten "gillat läget" och använt varje skattekrona som tilldelats på bästa möjliga sätt för att maximera uteffekten när man själv ägt frågan? Jag anser inte det. Och det gäller ingalunda bara på HKV nivå utan ända ned på det enskilda kompaniet. Flertalet är exemplen där förläggningstjänst och övats in i det sista alt orienterande genomgångar förlagts till A-tid..

Bättre blir det nog tyvärr inte förrän den dag då vi har en enkel, trovärdig och tydlig inriktning för Försvaret som alla kan förstå och huvuddelen står bakom. Gör man en historisk tillbakablick blir detta möjligt när en reell hotbild tornar upp sig. Tills dess kommer politikerna ägna sig åt viktigare saker med någon avdelad att tala om att läget är under kontroll. Förvarsmaken i sin tur kommer öva det som officerarna tycker är roligt och inte för besvärligt.

Med lite tur har vi en hotbild i antågande. Om denna kommuniceras kanske saker kan börja hända på sikt..

Mackan sa...
13 december 2009 kl. 17:50  

Jag måste säga att Tolgfors är en mästare på att prata och skriva utan att egentligen säga någonting. Det är bara svammel och ord utan egentlig betydelse. När han är i TV och får frågor svarar han ju ALDRIG utan pratar om sitt, helt oaktad vad reportern råkar fråga.

Det är visserligen ett typisk politikerbeteende, men jag måste säga att vår försvarsminister tar det till nya höjder.

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 19:37  

YES!!! nu börjar det likna något. Försvarsministern kommenterar Wiseman. Nu kan vi bara hoppas att han öppnar sin egen enkelriktade sida för kommentarer. Eller.. förresten.. då "brinner" väl bloggen ihop.

Reinman

Andreas sa...
13 december 2009 kl. 20:21  

Det finns två citat som tillsammans beskriver den nuvarande förvarssituationen med all önksvärd tydlighet.

"Vår beredskap är god"

"det enda vi kan lära oss av historien är att vi inte lär oss av historien"

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 20:32  

Strålande Wiseman!
Tyvärr lär väl detta bli både första och sista gången du får "debattera" med Tolgfors, knock out!
Wiseman som vår nästa försvarsminister!

//Jonas75

Daniel sa...
13 december 2009 kl. 20:39  

Jag tycker ni är orättvisa mot Tolgfors och alliansen. Det är helt klart att
i)Den massnedläggning som sossarna gjorde har avstannat
ii)Sossarna hade ingen som helst plan för försvaret, förutom sysselsättnings- och regionalpolitik
iii)sossarna och vämstern har ingen plan för framtiden heller, förutom att anslagen ska minska
iv)Alliansen har en idé hur försvaret ska göras använbart, för idag är det INTE användbart med mer än 2 officerare för varje "soldat"(dvs civilist utan träning)
v)Om alliansens plan lyckas kommer det att medföra en betydande förmågeökning jmf med nu


Kan någon peka på lite länkar som visar att det finns SERIÖSA bedömmare som på fullt allvar tror att Ryssland kommer att anfalla västvärden inom de närmsta fem åren?? Jag har inte sett några sådana analyser och baltikums regeringar verkar inte dela wisemans oro eftersom deras försvarsbudgetar är så liten andel av bnp. Om man tror att ett angrepp är nära förestående, borde man inte då satsa i alla fall runt en 3,5-4 %?

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 20:52  

"Det enda som är konstant är förändringen"


/M

Anonym sa...
13 december 2009 kl. 21:25  

Tolgfors har växt i mina ögon allt eftersom. Han resonerar ofta klokt, har satt ned foten så mycket en minister kan göra ang GLC/NOC, och att han tog sig tid att ta emot hemvändande soldater var ett viktigt steg i rätt riktning.

Dock anser jag fakta tala emot följande påstående i hans blogg:
'Det finns ingen aktör som har vilja och förmåga att rikta ett storskaligt invasionshot av den gamla typen mot Sverige idag, eller under överblickbar tid. '

Att det finns länder som har den förmågan i vårt närområde torde inte gå att ifrågasätta.

Ring annars Georgiens premiärminister och fråga om inte han kan tipsa om ett land i vår närhet som redan nu har förmågan att köra över ett försvar av jämförbar storlek med det framtida svenska på ett par dagar.

Ryssland HAR nämligen denna förmåga (och arbetar målmedvetet för att stärka den ytterligare). Men då vi är goda grannar saknar man naturligtvis viljan 'under överblickbar tid'.

Och det är här det blir inressant:

Hur lång 'överblickbar tid' är när man pratar FÖRMÅGA är vi nog ganska överens om. Då pratar vi decennier - vilket i fallet Ryssland/Sverige endast ETT av länderna har allvarliga problem med. Och det är inte Ryssland.

När det gäller VILJA skulle jag gärna vilja veta vad försvarsministern anser vara 'överblickbar tid'?

Är det verkligen omöjligt för ett land att 'skifta vilja' på kortare tid än tjugo år?

Om det INTE är det finns nämligen en viss snedbelastning i maktbalansen...

/Morgonsur

http://morgonsur.wordpress.com

Oberon sa...
13 december 2009 kl. 21:50  

@ Daniel:
Har det förespeglat dig att det för små stater med ansträngda statsfinanser kan finnas alternativ till kostsamma åtaganden i syfte att garantera nationell fri- och säkerhet?

Våra baltiska bröder har nog redan gjort den avvägningen...

Forsno sa...
13 december 2009 kl. 22:08  

Grattis Wiseman, Tolgfors svar gör att du gått från bloggare till opinionsbildare!

Daniel:
Just "det blir ännu värre om oppositionen vinner" verkar vara det försvarspolitiska budskapet från regeringen inför valet nästa år. Försvarsministern brukar upprepa det så ofta han kan i alla möjliga, och omöjliga, sammanhang.

Det finns andra militära hot än det numer inaktuella scenariot "storskaligt militärt anfall med avsikt att ockupera hela landet". Men även för att avskräcka vad som mer kan liknas vid kanonbåtsdiplomati krävs fortfarande en förmåga till uthållig och meningsfull militär närvaro över hela territoriet.

Vi behöver inte ett invasionsförsvar liknande det vi hade under 90-talet, men väl ett som är större än IO 2014.

Min åsikt är att problemet inte är målet att vi behöver ett försvar som kan använda hemma, i närområdet och i Afghanistan eller Afrika; att vi ska kunna ge och ta emot militär hjälp. Problemet är att den nu förslagna inriktningen inte når ända fram. Det blir för lätt, för tunt och för litet.

Att det kunde varit, och fortfarande kan bli, mycket värre är klen tröst.

J.K Nilsson sa...
13 december 2009 kl. 22:14  

Nej Daniel den massavveckling som sossarna genomfört, delvis med centerns benägna stöd, har inte avstannat, den vilar. Flygvapnet skall minska sin årsbudget med 25 % till år 2014, man behåller exportansträngningarna av JAS, man anställer basbataljonen. Tror du att flygvapnet inte kommer att drabbas av nedläggningar?

Anställa soldater i den omfattning som man talar om i Armén kommer att bli dyrt.

Tittar vi tillbaka på hur det såg ut innan Georgienkriget så cirkulerade det arbetslägen i SvD med kulhål på olika orter. För arméns del så innebär det ett avvecklande av en mekplattform. Flytt, sammanslagning och minskning av Funktionsregementen. Säkförbanden kommer att samlokaliseras. För flygvapnet så innebär det avvecklning av ett strilberg och en flygflottilj, flytt av LSS och avveckling av bastropp Ärna.

Alliansen har ingen plan för ett användbart försvar, det är en chimär, vi kommer att ha stående förband för att lösa ut 2000 man i internationell tjänst utan att skapa ad hoc förband. Man tvingar försvarsmakten att anställa soldaterna i två år, d.v.s att med utbildning så är dom lika användbara som gamla värnpliktiga som sedan anställs att göra en mission.

Största delen av köttet i Armén kommer ändå att vara mobiliserande fast med avtal och inte värnpliktiga. Hur anställningsformen av dessa skall se ut om de skall göra en mission kommer att bli mycket spännande att se.

Skall bli spännande att se hur vi skall befälsförsörja den framtida armén med så pass mycket kontraktsavtal om det skall ge något att reputbilda dom när vi samtidigt skall ha stående förband. Det är ju lysande att minska på befälstätheten genom att ta in fler soldater.

Om försvarmakten år 2019 kommer att ha en större förmåga än försvarsmakten år 2009 står skrivet i stjärnorna. FM har inte fått en inflationssäkrad budget. Man skjuter på materiellanskaffningar för att kunna bekosta den dyrare förbandsproduktionen.

År 2019 sitter vi med 60 stridsvagnar där den yngsta är 18 år. Vi kommer att ha ett antal stridsfordon 90 vars yngsta vagn kommer att vara 15 år. Det året kommer vi att vara tvugna att köpa nytt luftvärn. Rbs97 är i grunden föråldrat redan nu men har fått snoffsig gångtidsförlängning som i bästa fall håller 10 år till. Rb70 skall vi inte tala om. Marinen kanske har fått ett par års erfarenheter av Visbybåtarna men det är fartyg som gör sig bäst i Östersjön, ubåtarna kommer att vara föråldrade. I flygvapnet så kommer vi att inte ha några Herkulesfraktare kvar, vi kommer att ha en hyffsat modern JAS-flotta och i bästa fall så kommer Hkp14 att börja fungera.

Jag vet inte hur jag skulle kunna kalla det för en förmågeökning jämfört med i dag.

Nej det blir ingen massavveckling av fredsförband om räknar i reela tal men vi har att emotse en tredjedels reducering till en halvering av vissa vapengrenar och vapenslag.

Jag är också gudförbannat trött på att sitta och lyssna på: "Men sossarna då". Alliansen pratar och beter sig som om de vore i opposition och inte kan förändra när de har riksdagsmajoritet, de förtjänar inget annat än förlora valet.

J.K Nilsson

Upandaway sa...
14 december 2009 kl. 06:40  

Re: Fd yoff

"Med lite tur har vi en hotbild i antågande. Om denna kommuniceras kanske saker kan börja hända på sikt..."

Olycklig formulering: Med lite tur har vi *ingen* hotbild i antågande. Poängen är att vi *kanske* har en hotbild i antågande. Men det var kanske det du menade...?

Re: Chefsingenjören

"Jag skulle vilja se en gemensam presskonferens där Carl Bildt och Tolgfors tillsammans talar om hur försvarspolitiken påverkar utrikespolitiken och tvärtom."

Kommer inte hända, men visst skulle det vara kul! Jämfört med de andra ministrarna har Kalle B. en närmast rabiat inställning till Ryssen. Men han får nog hålla sig på egen planhalva även i fortsättningen är jag rädd. Det var så det var sagt när han fick jobbet.

F.ö. är den här idén om att man kan förutse en trendändring i förväg högst tveksam. Negativa trender kommer ofta krypandes stegvis och från oväntade håll, vilket gör att man vänjer sig vid dem. Den stund de är så uppenbart överhängande att man inte längre kan ignorera dem är det redan försent.

Det är därför det är så viktigt med en stabil, nykter och realistiskt expanderbar grundplåt, inte detta önsketänkande hafsverk.

Men fortfarande verkar tomma tomhylsor skramla mest... När återfinns åter skarpt krut på toppen?

jan-olov sa...
14 december 2009 kl. 11:43  

Tack för inlägget Wiseman Wisdoms!
Delar helt dina kommentarer och analys. Sverige kan inte försvaras idag och det vet vi alla som följer den ryska säkerhet/försvars/kapacitetsutvecklingen oavsett sannolikheten/viljan för ett sådant scenario skulle leda till ett väpnat angrepp på baltikum,sverige mm. Uppmaning till: Försvarsminister Sten Tolgfors och Överbefälhavare Sverker Göransson Ni läser denna blogg och sannolikt även mina mail till er om den farliga Ryska utvecklingen. Ta julledigheten och reflektera och kom tillbaka på Folk och Försvar Kongress med ett omtag på ett större svensk försvar som kan försvara vårt land. Sverige och våra medborgare är värda det. I själva verket kräver vi det! Vänliga hälsningar Kn Jan-Olov Holm

Anonym sa...
14 december 2009 kl. 23:09  

Wiseman

Skulle inte du kunna "lyfta upp" detta läsvärda stycke från bloggen Sverige och världen till en plats med fler läsare (kanske t.o.m. Tolgfors)?

Vad som däremot inte har framkommit och som jag tror är lika viktig som de skilda synsätten på avsikter och förmågor, är den mera existentiella och filosofiska frågan om kriget som sådant.

Jag har fått uppfattningen att Sten Tolgfors och hans generationskollegor inom politiken verkligen verkar tro att ett varmt krig eller ens incidenter med militära förtecken i vårt närområde tillhör det förgångna.

För dem har det militära försvaret av Sverige som nation därför reducerats till ett politiskt och intellektuellt spel där man aldrig kommer att behöva riskera att någon konkret synar korten, för den möjligheten finns inte i deras tolkning av reglerna.

Det är bara att bluffa vidare utan risk att förlora insatsen för det enda som krävs är att man har kort, vilka som helst, att visa upp.

Det är här det skär sig, det är här vi som ser kriget, kanske inte som något troligt eller ens sannolikt, men som en konkret risk och en möjlig realitet, ställer oss oförstående och får svårt att acceptera politiken.

Vi talar helt enkelt olika språk, vi har helt olika synsätt. Vi som inte är politiker lever, som vi ser det, i den konkreta verkligheten och inte i den politiskt/intellektuella drömvärlden.


Klockrent

Eller ?

Wiseman sa...
14 december 2009 kl. 23:37  

23.09: Jag läste det tidigare idag och tyckte det var klokt.

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 00:50  

J.K Nilsson

Jag delar din uppfattning. Men för att inte tala om den övriga fordonsparken, Galt? Gw? Lastbilar, Stridsbåtar, Broläggare, ja mm! 2019 har hälften av alla Mtrl-system paserat bästföre gränsen.

Men det förutsätter ju att vi inte fasar in några nya system.

Sist jag såg en PPT bild av vad försvaret skulle anskaffa var 2007. Då såg det inte ljust ut, eftersom pengarna var slut.

Men för samtliga system du och jag beskriver måste det väll finnas någon sorts plan för att ersätta eller uppgradera.

Själv har jag absolut ingen koll. Jag använder kompass i skinfodral med grader och WV-pickis. Och dom kommer iallfall ersättas runt 2019 :)

/Truppare

Daniel sa...
15 december 2009 kl. 10:38  

Oberon:
Att man är med i NATO och just nu upplever en besvärlig finansiell situation ändrar inte det faktum att de baltiska länderna skulle kunna dubbla sina försvarsbudgetar om de verkligen trodde att ett anfall var nära förestående. Om man ska tro kommertarer på denna blogg så är dessutom NATOs skydd värdelöst vilket ju bara ger dem ännu större anledning att satsa själva...

Forsno:
Jag tror nog alla som kommenterar här på bloggen vill ha ett större försvar. Att den röd-gröna gruppens politik innebär katastrof är helt klart men för dem som inte kan acceptera alliansens politik finns ju alltid alternativet att rösta med fötterna som odenberg.

J.K Nilsson:
I nuläget har vi ca 9000 fast anställda officerare, mindre än 1000 anställda soldater(världens högsta officerstäthet??), 9000 reservoff, 0 reservsoldater samt 15000-30000 nybörjarsoldater utan övningstid. Om alliansens plan lyckas kommer de fast anställda att bestå av ca 3500+5000 officerare, 6000 soldater, reserverna kommer att vara ett par tusen officerare och 9000 soldater. Dessa kommer att öva regelbundet, till skillnad från de värnpliktiga som aldrig övar. Tillkommer gör NSS. Det kallar jag en förmågeökning

Det är fullt möjligt att man genom diverse klanterier(tex inte fixa fortv-tramset eller misslyckas med att stoppa förödande mtrl-projekt som slukar miljarder utan att ge ngt) inte lyckas genomföra föreslagen plan. Vilket naturligtvis vore tråkigt men knappast förmågesänkande då förmågan idag är i princip obefintlig.

Anonym 23.09
Det hjälper tyvärr inte att man har en massa värnpliktskramare som skriver om att det när som helst kan komma 500000 arga ryssar över torneälven. Om man kan presentera lite realistiska scenarion där militär förmåga skulle vara nödvändig kanske man kan övertyga några av dem enorma mängd svenskar som tror att allt vad militär och krig heter är överspelat i vår del av världen.

Plutch sa...
15 december 2009 kl. 13:09  

Daniel: Jag kan bara hålla med. Huvudet 100% på spiken.

Jag tycker mig kunna se tendenser att ju längre man som officer är från truppbefattning i markstridsförbanden, ju mer förtäffligt tycker man att värnpliktssystemet är.

Det finns ingen framtid för värnplikten i Sverige, det blir helt enkelt för dåligt. Vill man bara ha oanvändbara pappersbataljoner så go for it...

Och nämn inte Israel för då påminner jag om 3 års värnplikten. Och nämn inte Finland för deras vplförband är inte heller tillräckligt bra.

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 17:25  

Plutch
Jag tror du blir en av dom grymt besvikna framgent. Vi kommer inte ha resurserna för att ständigt öva, som du hoppas. Ekonomi med inriktning på drifttimmar, körmil och antal avgivna skott mm kommer begränsa. "Mycke fys blir det"
För att inte tala om alla otillräckliga miljötillstånd, vad avser tider och antal smällar av olika kaliber mm.
Vad gäller Israel så är det inte tre intensiva utbildningsår utan en väldig massa beredskap och tjänst i dom okuperade områdena. Mao. en möjlighet till stående förband utan att behöva avlöna personalen.
Jag vet bara att vi kunde genomföra KFÖ och skjuta stridskjutning i kompani samt bataljon dygn två. Dygn ett var som bekant mob-dygn, men du hade kanske inte förmånen att få uppleva den perioden i FM.
Jag kan hålla med om att de senaste tio till femton åren har varit med usla resultat många gånger. Felet är/var inte värnpliktsystemet i sig, utan en massa kringfaktorer.

Göran

J.K Nilsson sa...
15 december 2009 kl. 17:33  

Hur kan man ha råd att ha anställda soldater i den omfattning man önskar, vi skall ha ungefär samma omfattning officerare som man har nu. Vi skall repöva lika mycket kött som vi har anställt nu och lyfta hemvärnet till en status så att de kan fungera som en armé.

Visa mig förs en trovärdig finansiering för detta istället för att skicka styrningen att allt kommer att vara som förr dock en mindre materiellbudget som kommer att överföras till förbandsbudgeten. Det funkar inte i dag och hur skulle det kunna funka i framtiden eftersom FM inte får styrning om annat än att anställa soldater med dagens arbetsrätt?

Det finns överhuvudtaget inget i styrningarna till FM som antyder att det skulle kunna lösa sig. Man har löst prat om att "Köpa ifrån hyllan", skära ned på materiellinköp för att minska vissa förmågor, även förmågan hos en viss vapengren som efterfrågas internationell. Det enda som andats ominriktning är genomförandegruppens förslag: http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/09/materielavrttningar.html#links

Vi hade ett underskott i förbandsbudgeten med 1.5 miljarder kronor år 2008 som har lösts med ambitionsreduceringar och viss omfördelning ifrån materiellanslaget. Ifrån 2011 skall hela 1,3 miljarder vara omfördelade ifrån materiellanslaget till förbandsanslaget. För ett år sedan satt gag och roade mig med att överslagsräkna förväntade prishöjningar och inflation mot den föreslagna försvarsbudgeten. Inte oväntat kom jag fram till att budgeten inte är säkrad mot detta.

Vi har att emotse en reel sänkning av försvarsbudgeten, vi skall ha ca:500 officerare mindre i IO 2014 men vi skall anställa soldater vartefter så att vi 2019 kommer upp till 6000 GSS. Försvarsmakten kommer att anställa soldaterna i två år för att inte LAS-anställa dom. Det kommer inte att ge bättre soldater än vi har i dag som tar anställning i US efter muck, i bästa fall hinner soldaterna med 2 missioner om vi kan fiffla lite med hur man skall räkna inrycket (VPL-förmåner och ingen anställningstid i under gröntjänstskedet) och vilken utbildning man skall bedriva hemma.

Som sagt var, hittils har jag inte sett att det blir bättre.

J.K Nilsson

J.K Nilsson sa...
15 december 2009 kl. 17:42  

Jadu Plutonchefen, jag har erfarenhet av soldatutbildning både för markstridsförband och flygvapenförband och om jag säger så här: Din kritik mot värnpliktssytetemet säger mer om ditt/ert sätt att utbilda soldater än om systemet med värnpliktiga. Min erfarenhet är att vettig utbildning med KFÖ ger lika bra soldater i sin befattning som ett yrkesförsvar.

Släpp bilden av filmen "Repmånad" som ett argument emot värnplikten och kliv in i ett modernt utbildningssystem, det nya yrkesförsvaret kommer ändå inte att bli lika bra som det Israeliska värnpliktssystemet.

J.K Nilsson

Plutch sa...
15 december 2009 kl. 19:03  

Göran: Det finns delar av FM som redan levt med yrkessoldaterna i flera år. Med arbetsglädje och framtidstro. En känsla av att man äntligen får nyttja den kunskap man värnpliktskull efter värnpliktskull förlorat ut i ett civilt mörker. Äntligen hemma!

De "problem" du tar upp skulle finnas för de enorma numerärer värnpliktiga som du vill utbilda med. Varför skulle 8 bataljoner skjuta mindre än 13 brigader 1999? Jag förstår inte, förutom lönemedlena, vad det är som är så fandastiskt dyrt med ammunition för yrkesförbanden? Tvärt om är det en besparing ty vidmakthållandeträning är billigare än nyutbildning.

JK Nilsson: Vi har aldrig diskuterat soldatkvaliteten. Du kan skapa soldater av världsklass på ett utbildningsår. Det är förbanden som behöver leva och samtränas längre tid. Det spelar ingen roll om du har fantastiska soldater och samövningen och ledarskapet är undermåligt.

Förbanden blir bättre om dom får leva i mer än 1 år. I ett stående förband där soldater och befäl kommer och går. Där kommer kunskap, anda och ledarskap leva kvar som ett institutionellt minne.

Jadu JK Nilsson, din kritik mot yrkesförsvaret bygger antagligen på att du aldrig tjänstgjort i ett yrkesförband och aldrig kommer göra det.

Jag har erfarenhet av värnplikten och mina soldater jag har haft anställda har inte uppstått ur intet utan huvudelen har jag själv utbildat som värnpliktiga. Jag vet att 11 månaders GU är en bra grund.

Men det går inte att gämföra kompaniet vid muck, även efter en gedigen övningsserie utan neddragningar, med ett yrkesförband med 3 års tjänstgöring tillsammans varav delar i utlandet. Det är en otrolig skillnad i kunskap och effektivitet.

Värnpliktssystemet är en åtevändsgränd som inte är trovärdig. Jag tänker då enbart på nationellt försvar, i internationella operationer är det gamla systemet med vpl-utbildning och Utlandsstyrkan en avlägsen feberdröm (nåja om några år så).

Sen håller jag med om att numerärerna är för små för att försvara Sverige, kanske ett intelligent reservistsystem skulle kunna vara en modell. Men grunden måste ändå vara yrkesmän.

Jag vet väldigt många som skulle tappa tron och sluta som officerare om det blev bakåt på yrkessoldatsförbanden, däribland mig själv.

Plutch sa...
15 december 2009 kl. 19:08  

JK Nilsson: 2-årskontrakten är inget som inte går att förlänga. Det tjönstgör soldater i beredskapsförband som varit soldater i lite över 4 år. Det är bara att förlänga i ytterligare 2 år när kontraktet gått ur. Varför vet du inte detta?

Sen är det skandal och feghet att inte anställa enligt LAS.

J.K Nilsson sa...
15 december 2009 kl. 20:32  

>>Plutch, jo jag tjänstgör i ett yrkesförband och jag anser att det går att skapa soldater och förband med bra kvalitét i tillräcklig kvantitét för ett värnpliktsförsvar av staten Sverige.

Jag ser också fördelarna med att ha anställda förband över tiden för att kunna nyttja i internationella missioner. Precis som du anför men det ena utesluter inte det andra. Att ha 14 500 anställda GSS och officerare för direkt tjänstgöring må vara tillräckligt i dagens omvärld men det är inte säkert att det är tillräckligt framöver. Som jag ser det så är dessa tillräckliga för att försörja de internationella insatserna ett land som Sverige bör kunna ställa upp i men du anför också det smarta reservistsystemet som borde komma till. Det spelar med dagens lagstiftning ingen roll om vi kallar de för värnpliktiga eller "kontraktsanställda". Har man ställt upp och gjort grundutbildning, stått i beredskap och genomfört insatser så borde man kunna förplikta sig att genomföra repitionsutbildningar för att förbandschefer på högre nivå skall kunna "truppföra".

Jag tror inte att vi är så oense som det kan tyckas, med dagens officerskår kan man ha den mängden soldater anställda för att ställa upp med 2000 man internationellt men för nationellt försvar är det helt otillräckligt. Vi skulle kunna ha en överutbildning för att försörja hemvärnet med grundutbildade soldater men sedan? Är det någon som är imponerad över planerna på maximalt 50 000 man i FM? Hur skall vi hantera den massan som behövs utöver?

Jag tror inte att dispens i från LAS är en lösning, jag tror mer på överenskommelser som betalda studier eller avgångsvederlag är en effektivare lösning för att kunna attrahera människor att skriva avtal och hålla dom för fortsatt tjänstgöring vid KFÖ.

LAS medger inte fortsatt tjänst efter två år men det kan gå att "mygla" genom att byta tjänst med andra arbetsuppgifter och fortsätta med två årsgränsen ytterligare en gång. Frågan är dock om det går att göra i stor skala i FM.

J.K Nilsson

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 22:05  

Vid 17 tiden satt jag och funderade på ett inlägg om ekonomin men vågade inte ge mig in i debatten eftersom jag saknar översiktsbild i ämnet men nu kan jag inte hålla mig längre.

Debatten har dock hamnat precis där jag funderade själv.

Att yrkesförsvar är bättre än vplförsvar är ju självklart. En snickare som jobbar varje dag är bättre än en som gör det en månad om året. Men det betyder inte att den sistnämda är dålig, så har heller ingen sagt. Han kan vara tillräckligt bra för att renovera sitt eget hus men ingen skulle anställa han för att bygga ett slott. Men nu ska vi ju anställa snickare. Och dom kommer kunna bygga slott, det kommer bli bättre än det gammla systemet. Vi är inte första landet som gör omställningen. Samtliga länder har efter många om och men fått bättre förband efter omställningen.

Att vända om igen till vplförsvar är det nog ingen officer som tror på. Det vore ännu sämmre oavsätt inställning till vad vi nu får.
Alltså lagt kort ligger.

Nästa problem:
Ett anställt försvar blir dyrare än ett vplförsvar det är också helt klart. Det är det nog ingen som med handen på hjärtat kan förneka. Ekvationen går helt enkelt inte ihopp att det skulle bli billigare! Kostnaderna kommer komma som en chock för högre chef. Om fyra år kommer vi troligtvis se ytterligare nedskärningar. De som fattat besluten har inte fått ordentligt underlag eller har inte brytt sig jag vet inte vad som är rätt. men faktum kvarstår mer kommer det kosta.

Problemet med övningar är också konstaterat. Vi kan inte öva hela tiden. Övningarna blir sanorlikt inte speciellt många fler. Men förhoppningsvis någon till varje övningsserie eller så används de som budgetregulator igen och resultatet blir likställt med dagens system. Halvkassa bataljoner som har jämt göra att åka i kompassriktning.

För att sammanfatta plutch och jk nilssons debatt:

De få bataljoner vi har kvar kommer bli bättre och mer kostnadseffektiva. De kommer bedriva mer avancerade övningar men kosta mer.

Resultatet har ni båda rätt i:

Att försvara sverige med 8 bataljoner är lika troligt som att de gammla cykelskytte bataljonerna skulle kunna påverka med den mekaniserade ryska massan, Ingen trodde på det då ingen gör det nu heller. cykel och hud är mjukare än BMP 1. Krävs inte heller en raketforskare att förstå.

Tyvärr har vi inte pengar att göra varken det ena eller det andra.

Min lösning är enkel:
Det enda rätta är att fortsätta utveckligen mot stående förband. Att behålla så många förmågor vi kan och fortsätta att följa utveckligen inom de områden.

Vi måste också ha en plan för att utöka vårat försvar i en värld som är betydligt bistrare än det vi ser idag. Ingen som bryr sig om sverige eller våra grannar kan med handen på hjärtat säga att vi återigen ska svika våra bröder och systrar i grannländerna.

För att lösa det här då? Ja...det är inte möjligt med dagens budget. Dock kommer vi försöka och resultatet kommer bli sådär. Något kommer bli eftersatt och dåligt. Vi kommer göra fler panikåtgärder i tron att vi förhindrar det oundvikliga.

Det finns två lösningar som jag ser det på budget problemet. För båda två av er har ju dragit slutsaten att pengarna är problemet.

Antingen får politikerna öppna ögonen och skjuta till mer pengar så vi klarar att göra två saker ordentligt. Hur mycket? Ingen aning? 5 miljarder? 10?

Eller så får man släppa uppgiften av internationellt deltagande eller försvaret av Sverige bara välja.
/truppare

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 22:07  

Äh... skit, kunde man ju ge sig fan på. Att ni skulle försonas innan min gedigna sammanfattning.

Det var precis det jag ville komma till. Ni har ju samma mål.

/truppare

Plutch sa...
15 december 2009 kl. 22:33  

Truppare och JK Nilsson: Det är nog så att hur man än vrider och vänder på det så är det en fråga om att budgeten är problemet.

Nationellt försvar är ett måste. Internationella åtaganden är ett måste, "annars är man bara en liten lort" som äldre brodern Lejonhjärta skulle ha sagt.

Men ett system av reservister som även är användbara i internationella åtaganden skulle kanske vara modellen. Men kärnan måste vara yrkesmännen. Jag har svårt att se något annat behov än av högt kvalificerade förband i alla arenor även i det nationella försvaret.

En budgetökning är ju inte aktuellt, så funkar helt enkelt inte landet Sverige.

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 22:53  

Plutch
Nej visst är det så helt rätt.
Vi kommer inte få mer pengar.

Inte heller kommer vi få nått
smart system med reservister.

Inte kommer vi släppa några uppgifter.

Kommer verkligheten komma ikapp oss som de byfånar vi är? Svar ja:

Vi är bröderna lejonhjärta. Frågan vem som är Tengil? kanske är det budgeten?

Om bröderna lejonhjärta 1973.
""men många teman i berättelsen är ovanligt tunga och mörka jämfört med genren i gemen: sjukdom, död, tyranni, förräderi och förtryck. De ljusa och varma temana är dock också starka: syskonkärlek, lojalitet, hopp, mod och uppror.
"" (Wikipedia)

Känns det igen?

Wisemans blogg. Vårtids Bröderna lejonhjärta-historia. Isåfall borde Tolgfors vara Katla.

/Truppare

Med reservation för att ha kallat myndighetens högste chef för människoätande monster. Liknelsen är att se som ett skämt! ;)

jan-olov sa...
15 december 2009 kl. 22:57  

Staffan danielsson Centerpariets representant i försvarsutskottet öppnar upp för ökade försvarsanslag på sin blogg.
Oerhört bra.

Anonym sa...
15 december 2009 kl. 23:18  

Internationella insatser är nog faktiskt inte ett måste.

Sverige hade större militärt anseende under invasionsförsvarets glansdagar än idag.

Våra vänner i omvärlden vill gärna se att vi klarar av att försvara vårt territorium eftersom det är en av grundstenarna i deras egen säkerhet.

Ett militärt vacuum med strategiskt läge är en potentiell fara för alla i en konfliktsituation.

Med ett kvalificerat nationellt försvar får vi också kapaciteten att delta i internationella insatser när förbanden inte behövs närmare oss.

Problemet idag är väl att vårt insatsförsvar idag inte klarar av vare sig nationellt försvar eller betydande internationella insatser.

Således gör det ingen glad och i synnerhet våra Nordiska grannar skakar oförstående på huvudet åt oss.

Plutch sa...
15 december 2009 kl. 23:46  

Till syvende och sist är militär verksamhet en förlängning av den politiska viljan. Det handlar om politisk åskådning. Sveriges isolationistiska era är till ända. Det är slut på neutralitet och eftergiftspolitik. Vi är en del av Europa och en del av det internationella samfundet. Den tärningen är redan kastad av våra politiker.

Sen kanske vi bara har råd att ha en bataljon (+) ute över tiden och då är det viktigt att den är där den gör mest nytta storpolitiskt och rent militärt. Dvs i ISAF och liknande högprofilkonflikter, inte i något vitmålat OP med blå hjälm i ett land i djupaste vapenstillestånd som vi ofta varit.

Att inte deltaga internationellt är när man tänker efter helt otänkbart. Stor politisk enighet finns angående detta, bara pellejönsar som SD och V är väl emot det.

Cynisk sa...
16 december 2009 kl. 00:10  

"...inte i något vitmålat OP med blå hjälm i ett land i djupaste vapenstillestånd som vi ofta varit."
Ofta?
Det är inte så många glass- och ballonginsatser som genomförts att "ofta" är särskilt rättvisande, måste jag tillstå.

De sena missionerna på Cypern för drygt 20 år sedan samt Makedonien- och KFOR-insatserna kan jag hålla med om men annars tycker jag nog att det varit sparsamt med missioner som varit lugnare än ISAF före FS17.

Se upp för historielösheten!
Den visar sig uppenbarligen inte bara hos våra politiker utan även hos förståsigpåare i FM.

Dock så ska man inte i detta döma insatsen utifrån hotnivån utan utifrån det politiska värdet.

Anonym sa...
16 december 2009 kl. 00:51  

PlutC@
Ta det bara lugnt, det ni debatterar om är något som i den bästa av världar kommer att vara synligt någon gång runt 2020.
Även om den "nyvalde" presidenten i Afghanistan nyligen ansåg att landet inte kan betala för sin arme och polis förrän tidigast om femton år så tror jag inte att den missionen finns kvar 2020.
Just nu saknas de flesta förutsättningarna som försvaret anser vara av grundläggande betydelse för personalförsörjningen i det nya försvaret.
Man svävar på målet om vad som händer nästa sommar med de soldater som då går över från vpl till "frivilliga".
Du kan lugnt luta dej tillbaka och låta val och nya försvarsbelut komma och gå.


IBM håller på att ta fram ett nytt röststyrt system a la "FIAPRIO".
Då kan du sitta där 2020 och prata med datorn om dina fyra övndygn som datorn tolkar som att du vill beställa förbandsats fyra.

Jag är väldigt tvivlande till att vi någonsin kommer att öva några bataljoner med anställda soldater.

Hur mycket av de tidigare utfästelserna har stämt?
Varför skulle just dessa stämma?
Man pratar om överskådlig framtid när inte ens dåtiden är överskådlig.
Vår försvarsminister har väl vid det här laget lärt sig att inte ens med pengar och politisk vilja kan man få något gjort ens i väldigt överskådlig nutid.

Trassla dig in genom kulisserna så är du välkommen till teatern.
Teaterdirektören.

Anonym sa...
16 december 2009 kl. 11:08  

Kul att ministern ger sig in i debatten även om det blir lätt patetiskt med en del uttalanden och påtryckningar som alla andas att han nu börjar inse att han inte kommer vara försvarsminister efter september nästa år. Frågan är nu vem som S kommer utse på denna post nästa år och vad som då kommer upp på agendan.

Anonym sa...
22 december 2009 kl. 23:41  

Tack för en bra blogg, mycket klokskap.Hela debatten visar hur djupt skutan sjunkit,Skillnaderna mellan "fotfolket" och ledning/politiker är djup. Varför är det då så här? Ett cyniskt svar skulle kunna vara att förbanden och Ledning/politiker har olika agendor. Förbanden ser till sin uppgift och vill ha alla sorters "Swiss army knifes" till allt och häftigaste modellen. Ledning/ Politiker ser till den egna karriären och FM ses som en AMS filial som skall försörja en massa företag såsom SAAB, Hägglunds, Bofors etc.Är det med det här scenariot konstigt att det ser ut som det gör? Fast så kan det ju inte vara eller????När det sedan går så långt att bloggen handlar om att "min" Hkp är bättre än "ditt" Fpl så är botten definitivt nådd.Det viktigaste att göra är enligt min mening att ge de få som fortfarande har ryggraden i behåll få leda utvecklingen framåt tillsammans med "fotfolket".Vi lider av "to many chiefs and no indians" syndromet.

Stickmonkey

Malin Lindquist sa...
8 april 2010 kl. 16:23  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade