Valda delar av sanningen

Newsmill skriver försvarsminister Sten Tolgfors ännu en gång om vilken enorm förbättring det nya yrkesförsvaret kommer att vara för den svenska försvarsförmågan, hur utmärkt rekryteringen går och det svenska försvarets framgång i en NATO-utvärdering. Förmodligen känner sig försvarsminister mycket pressad av Försvarsmaktens fadäs för två veckor sedan när man erkände att man endast rekryterat en bråkdel av de tidvis tjänstgörande soldater man tidigare anmält.


Ett yrkesförsvar kommer, precis som försvarsministern skriver, på många punkter att vara bättre än ett värnpliktsförsvar, men under förutsättning att det lyckas rekrytera rätt personal och övas i större omfattning än värnpliktsförsvaret. Yrkessoldater med något års erfarenhet i bagaget kommer att vara skickliga och eftersom de har sitt dagliga värv inom Försvarsmakten kommer de att mycket snabbt kunna användas för skarpa insatser.

"Anställda soldater och förband kan hålla högre kvalitet genom mer övning, vilket stärker både deras egen säkerhet och landet försvarsförmåga", skriver försvarsministern i sitt debattinlägg.

Sanningen är dock att endast 25 % av soldaterna som kommer att vara heltidsanställda. Försvarsmakten har uttryckt önskemålet 50 %, men från politisk nivå är 25 % beslutat. Majoriteten av dessa kommer att återfinnas inom Flygvapnet och Marinen som redan under värnpliktstiden (borträknat de senaste åren) hade nära på yrkessoldatsstatus på sina värnpliktiga och som nu med några få procents undantag helt kommer att bemannas med yrkessoldater. I Armén kommer endast en mycket liten andel av soldaterna vara yrkessoldater. Resterande kommer att vara tidvis anställda med tjänstgöringskontrakt där de förbinder sig att någon vecka under året övas och vid behov genomföra insatser.

Jämfört med värnpliktstiden blir det ett antal bekymmer. Det första är graden av övning, där försvarsministern anser att denne kommer att vara mycket högre än tidigare. En värnpliktig gjorde ofta en tredjedel av sin tid som fältdygn. En anställd soldat kommer att nå någonstans runt 50 dygn per år. Redan detta kommer att vara mycket dyrt i form av övningsdygnsersättningar och liknande förmåner. För de tidvis tjänstgörande soldaterna blir problemet att de efter den grundläggande utbildningen, kortare än värnplikten, endast tjänstgör någon vecka per år. Vid kända och förberedda insatser såsom den nuvarande i Afghanistan, kommer det att krävas en omfattande vidareutbildning innan insats. Vid nationella, uppdykande insatser, är det tveksamt om den tidsramen kommer att finnas att tillgå. Utan övning spelar det mycket, mycket liten roll om en soldat är värnpliktig, anställd eller inte har någon som helst tidigare militär erfarenhet.

Nästa problem är rekryteringen. Redan i dagsläget är avgångarna något högre bland de som genomför grundläggande militär utbildning än vad tidigare värnpliktiga hade. Även om det i antal procentenheter endast handlar om några enstaka, är ändå ökningen markant. Man ska också ha i åtanke att mycket stora delar av de soldater som till dags datum rekryterats är sådan som redan är övertygade av budskapet. De är nämligen f d värnpliktiga, känt inom Försvarsmakten som "magasinet" av f d soldater. De är med andra ord de mest lättrekryterade. Hur ska man nå ut till och övertyga alla andra ungdomar? Hur fångar vi upp de ungdomar som innan sin värnplikt inte hade en tanke på en karriär i det militära och som i dagsläget är våra mest hängivna och duktiga officerare och soldater?

Rekrytering är bara en sida sida av myntet. Det andra är att väl behålla soldaterna när de anställts i Försvarsmakten. Ser man till de kampanjer som till dags datum haft som avsikt att locka unga att söka soldatyrket, ligger fokus på internationella insatser och skarp verksamhet. Verkligheten är dock att antalet insatser blir begränsade. Med en ekvation för bemanning som utgår från att varje soldat stannar i genomsnitt 6 år i Försvarsmakten, kommer detta att bli ett problem. Det problemet ägnas det åtskillig kraft åt i Försvarsmakten i dagsläget. Hur motiverar man soldater som tidigare varit vana och som förväntar sig kontinuerlig övning, när de möts av en verklighet där insatser inte är garanterade och där antalet övningsdygn blir betydligt färre än under värnplikten?

Det internationella samfundet är på väg ut ur Afghanistan. Det är idag en realitet. Den insatsen är vad som har drivit Försvarsmakten under de senaste åren. Utan en liknande insats kommer mycket få armésoldater att genomföra en insats. För soldater och sjömän i Flygvapnet och Marinen riskerar antalet insatser att bli än färre. När sedan den låga grundlönen för soldater förklaras från generalsnivå med att man måste räkna in lönerna med påslag för övningsdygn och skarpa insatser, inser man att det kan uppstå vissa problem i framtiden. Den huvudsakliga målgruppen för rekrytering, personer födda på 80- och 90-talen, är kända bland arbetsgivare som mycket själviska och kräsna, hela tiden undrandes vad man själv har för personlig vinning av ett skeende. Man drar sig inte för att snabbt byta arbetsgivare. MTV-generationen vill ha snabb stimulans. Det blir ytterst tydligt vid samtal med soldater, där man ser den skarpa utlandsinsatsen som största motivation och efter det en yrkesväxling för studier eller annat jobb.

Redan fördelningen 25/75 kontinuerligt/tidvis tjänstgörande soldater kommer att bli mycket dyrt för Försvarsmakten om den skisserade övningsnivån ska hållas. Det går i dagsläget inte att se att budgeten kommer att gå ihop bortom decenniets mitt med denna målsättning och definitivt inte de ersättningsbehov av kritisk materiel som finns i form av stridsfordon, fartyg och transportflygplan. Vad som är väl känt från tidigare års ekonomiska problem är också att det första som får stryka på foten är just övningar.


Återigen kan man konstatera att det oprövade och illa genomtänkta nya personalförsörjningssystemet för det svenska försvaret är just illa genomtänkt. Antalet "utmaningar" (militäriska för problem) är många och i alldeles för många fall, mycket stora. Med tanke på att just 75 % av försvaret ska utgöras av tidvis tjänstgörande personal, är det inte mindre än en katastrof att formerna för detta fortfarande inte är fastställda från politisk nivå. Att hålla den redan nu allvarligt försenade tidtabellen med målgång 2018 kommer att bli en "utmaning".

 Gärna ett yrkesförsvar, men då som komplement till en större och tryggare personalförsörjning. Framförallt med en gradvis övergång. Tyvärr är det redan för sent eftersom man från politiskt håll sedan länge sågat av grenen man satt på. Bara det faktum att den parlamentariska utredningen om ett nytt personalförsörjningssystem var klar ett år efter att beslutet i riksdagen tagit om avvecklingen av värnplikten som personalförsörjningssystem tagit, talar sitt tydliga språk.

46 kommentarer:

Anonym sa...
23 augusti 2011 kl. 21:27  

Vet inte om dom kommer vara så mkt snabbare att skicka iväg än idag vi utbildar dom stående förbanden i NBG som roterar till Afghanistan lika länge som vi utbildade de helt ny rekryterade förr.
Utbildare

Band sa...
23 augusti 2011 kl. 22:04  

I diskussionen om våra i framtiden välövade och omedelbart gripbara förbanden har väldigt lite sagts om andra nationers erfarenheter.

Vi har ju tittat över staketet, som det brukar heta, för att se hur man gör i andra länder med mycket fokus på hur man löser frågan med yrkesförsvar i bland annat Holland, Storbritannien och USA. Väldigt lite har däremot över huvud taget nämnts om hur tex förbanden ur US Army eller Brittiska armén förbereder sig för och övar inför sina rotationer till IRAK eller Afghanistan.

Amerikanska förband på väg till Irak har haft en förövningsperiod på 12 månader eller mer liksom Britterna som har ett system med ca 12 månaders förberedelser innan rotation. Vi pratar då såväl om individutbildning och praktiska moment på grupps och kompaninivå och vi pratar om samövning i förband från pluton till bataljon. Dessa årslånga förberedelser genomförs trots att man har vad som många ändå påstår är väldens bäst utbildade stående arméer.

Vi kommer säkert få duktiga och välutbildade soldater och enheter i insorg14 men att påstå att de därmed är beredda att strida samordnat i förband utan omfattande kompletterande övningsverksamhet är att säga lite mer än vad som är sant.

Hatt i PRIO sa...
23 augusti 2011 kl. 23:25  

Ah, men Wiseman, du har ju missat en ganska finurlig klo i det hela.

Ponera att Trettioelfte manöverbataljonen får göra sin insats i Långbortistan och planeras in för en ny insats ganska raskt därpå. Ponera vidare att 20-30 % av GSS/K tycker att lönen var för låg och risken för hög därborta och beslutar sig för att söka högskoleutbildning istället. När dessa soldater får sin tjänstledighet beviljad (måhända fördröjd maximalt 6 månader) och ramarna är fyllda med tjänstlediga, hur ska det gå då då? Tillåts vikarier? Medger PRIO utökade rader till förband med tjänstlediga? Tillåter lagen att man omplacerar tjänstlediga för att få ett fungerande förband?

Detta är något det redan fullbelamrade PERSS borde tänka mycket och djupt på. För det är möjlig verklighet.

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 01:28  

Då var det väl tur att politikerna samtidigt tog bort den nationella skrivningen för hemvärnet, numera så finns det inga begränsningar för var man kan skicka hv-förband bara det finns ett riksdagsbeslut i botten.

/Grp Ch

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 01:42  

Efter att ha läst följande rader där herr Tolgfors beskriver värnpliktssystemet har jag svårt att ta till mig hans jämförelser.

”Under värnpliktstiden var förbandens operativa förmåga styrd av var i utbildningscykeln man befann sig. I början på årscykeln när värnpliktiga ryckte in var förmågan låg. Efterhand som de värnpliktiga blev bättre ökade förmågan. Strax före muck var den god, men föll därefter tillbaka till låga nivåer igen och utbildningscykeln började om.”
6 augusti 2011 kl 04:45,
SVD brännpunkt.

Insikter som ”Efterhand som de värnpliktiga blev bättre ökade förmågan.” gör att jag inte riktigt kan ta till mig hans resonemang.

Fakta från herr Tolgfors liknade detta gör det om än ännu svårare.

”Under värnpliktssystemet var försvaret inriktat för ständigt rullande grundutbildning. Eftersom 70 procent av soldaterna lämnade försvaret mycket snabbt, fick betydande utbildningsinsatser ske för att kompensera för nyutbildade soldater som redan lämnat försvaret.”
6 augusti 2011 kl 04:45,
SVD brännpunkt.

Ibland undrar jag vad han har för målgrupp med sina kreativa siffror och påståenden?
Vem försöker han övertyga?
Varför glömmer han hela tiden Hemvärnet och de Nationella styrkorna?

Jag är inte helt övertygad om att han vet hur värnpliktssystemet fungerade eller hur det är tänkt att nya personalsystemet ska fungera. Då fungerar inte hans jämförelser heller!

Hans sätt att använda tvättmedelsreklamens ”bättre, drygare, snabbare, effektivare, gripbarare o.s.v.” inger heller inte förtroende.
Alla de vackra orden saknar den efterföljande förklaringen som börjar med än. (Bättre än… Gripbarare än...)

Det finns stora frågor som är definierade som grundförutsättningar för IO14s förverkligande.
Vissa har vi inte ens börjat ta i. Löser vi inte dessa är alla jämförelser helt överflödiga.
Enligt plan skall flera av dem vara beslutade och driftsatta under2012.

Det finns ännu ingen plan B och värnpliktsgrenen är, som du säger, av flera olika anledningar avsågad.
Den kommer nog att vara avsågad i, som man brukar säga, överskådlig framtid.

Teaterdirektören.

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 02:08  

Jag tycker det är mycket märkligt att man ej infört någon form av morot i systemet. När du uppfyllt en i förväg bestämd period av kontraktet, får du en i förväg bestämd LOCKANDE stor summa pengar. Skulle nog bli betydligt billigare i längden, och framförallt medverka till lite mer långsiktighet i personalplaneringen.

/HR-strategen

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 06:36  

Innebandy. Undrar om finansminister Borg kan tänka sig att de anställda soldaterna, de nutida indelta Raskens, spelar innebandy till armarna går ur led?

Utan insatser att skicka iväg soldater på, utan pengar att genomföra otroligt dyra, och sannolikt väldigt korta, övningar kommer det inte återstå mycket annat för de anställda soldaterna än att bedriva fysisk träning.

Varför behöver Sverige anställda soldater med de beredskapstider, 90 dygn, som anges i Regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten? Varför inte värnpliktiga?

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 06:49  

Sverige behöver INTE anställda soldater. Sverige behöver ett fungerande värnpliktssystem. Det har två decennier av försvarsministrar och överbefälhavare ruinerat.

Commander sa...
24 augusti 2011 kl. 08:10  

Tack för en mycket bra sammanställning över de problem ("utmaningar" på nysvenska) som FM som helhet står inför med det nya personalförsörjningssystemet.

Jag är dock mycket positiv till omställningen till stående förband när det gäller sjöstridskrafterna. I det fallet har FöM rätt, förbanden är betydligt bättre och snabbare gripbara än de tidigare värnpliktsbesättningarna som endast var begränsat användbara under en del av året. Det är dock ytterligare ett exempel på att man inte bör smeta ut samma regelverk att gälla över hela Försvarsmakten – därtill är våra förutsättningar alltför olika.

När det gäller rekryteringen är det inte förvånande att avgångarna är större från GMU än tidigare värnplikt, GMU är "prova-på" medan värnplikt var just det - plikt.

Du slår huvudet på spiken när det gäller problemet att behålla de anställda. Det är inte bara internationella insatser som drar utan det finns andra incitament för att få dem att stanna kvar längre tid. Ett är naturligtvis lönen, vi kommer i framtiden att behöva anpassa den för att kunna rekrytera den personal vi behöver, liksom vi tidigare anpassat officerslönerna.

Ett annat incitament är yrkesutveckling där vi måste bli bättre. Liksom officerare måste soldater och sjömän kunna utvecklas inom sitt yrke och bli specialister inom intressanta områden. Det håller inte längre att direkt vid inryck utbilda en sjöman till exempelvis signalspaningsoperatör och sedan hoppas på att han eller hon vill sitta still framför SIS:en i åtta år.

Slutligen måste jag kommentera diskussionen om det fåtaliga antalet insatser. Sjögående förband gör insatser varje dag året runt. "Insats" är inte bara rotation till Afghanistan, vilket verkar vara den allmänna definitionen i debatten, utan mycket mer.

/ Commander

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 08:50  

Nu blir mitt inlägg aningen enkelspårigt, men jag skriver utifrån mitt perspektiv:

För de frivilliga organisationer som bedriver ungdomsverksamhet för FM:s räkning är det just nu en avgörande tid.

Klart är att ett ökande behov av ungdomsverksamhet finns, kanske främst för bidra med sin del till rekryteringen av lämpliga officersämnen. Det finns dock orosmoln.

Alla verksamma i organisationerna är produkter av värnpliktsförsvaret; främst gangnas respektive org av tillgången till PB/KB-utbildade. Det är inte helt klart hur pass väl personalförsörjning till dem kan anpassas till det nya försvaret. Kan t ex GSS/T användas när de inte är inkallade? Eller behövs yrkesofficerare kommenderas för att fylla upp luckorna?

Det är också av yttersta vikt att det internt inom FM görs klart att adekvat stöd skall ges. Idag finns det många - för att tala klarspråk - direkt odugliga officerare ute på utbildningsgrupperna som sätter käppar i hjulet och dumsparar på saker som "kostar", till exempel lån av ball och därmed lockande mtrl för ungdomarna.

De måste fås att förstå att det som "kostar" är rekrytering, förhållandevis billig sådan.

/Ungdomsledaren

Per A. sa...
24 augusti 2011 kl. 09:34  

Med tanke på att fältdygn användes som budgetregulator redan i början på 90-talet, och troligtvis tidigare ändå, och med tanke på att det ekonomiska 'vinsten' av en struken fältövning numera kommer att vara mycket större än vad den var under värnpliktssystemet, så är det mycket svårt att se hur det nya systemet skall kunna leverera samövade förband med fältvana.
De ekonomiska incitamenten för att dra in på övningar kommer att bli för stora.

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 19:32  

Man kan faktiskt utveckla förbandsdelar ganska mycket utan gödsla med övningsdygnen. Det är tex FS-utbildningen ett exempel på.

Givetvis ska det till ÖD för att få upp realismen i förbandsövningar men det behövs inte mer än 50 ÖD per år i ett inledande skede och därefter 30/år för vidmakthållande och omsättning. Vid tillförande av ny förmåga/system kan mer tillfälligt behövas på delar av förbanden.

Använd arbetstidsavtalet.

Per A. sa...
24 augusti 2011 kl. 21:25  

Risken jag ser är att det kan bli färre än 50/30 övningsdygn per år, helt enkelt för att det kommer att synas väldigt tydlig i årets bokslut.
Detta gäller i synnerhet förband som både är personaltäta och dyra i drift på annat sätt.
Exempelvis Mekskytte.

Johan J sa...
24 augusti 2011 kl. 21:40  

Någon som kan förklara den STORA skillnaden mellan en deltidsanställd och en medlem i ett insatskompani i Hv?
Låter ju som samma tidsuttag/år, möjligen lite högre för den riktigt aktive Hemvärnaren.

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 21:49  

Efter 3 månaders GMU och 3 månaders anställning (halvvägs in i provanställningen) har 25% försvunnit.
Har tilldelningen av antalet platser (raderna i PRIO) tagit höjd för detta?

Vill inte skapa något inbördes ordkrig mellan armén och flottan men undrar ändå stilla när commander menar att officerslönerna skall ha anpassats så att dessa INTE skulle vara ett incitament för att sluta...

trupparen sa...
24 augusti 2011 kl. 21:56  

Jag kunde inte sagt det bättre själv!

Här finns de flesta problemen beskrivna.

Lyckas vi få våra 30-50 dygn per år så blir vi ganska välövade förutsatt att det finns en mission i närtid att motivera soldaterna med.

Om inte väntar luckor och kader kompanier, det vet vi redan nu.

6 år soldaterna kommer det finnas extremt få av. två - tre års soldater är mer realistiskt.


Bra inlägg WW

Daniel sa...
24 augusti 2011 kl. 22:22  

Kanske man någon gång kan få lite KONSTRUKTIV kritik och inte bara gnäll, gnäll, gnäll.

Värnplikten kommer INTE tillbaka, bra att du äntligen fattat det. Då är det dags att föreslå lösningar på problemen och inte bara peka ut dem igen och igen. Lösningar som är realistiska (dvs inom nuvarande budget).

Anonym sa...
24 augusti 2011 kl. 22:58  

Var står ovan nämnda parlamentariska utredning att läsa? Vilket blev resultatet av denna?

Wiseman sa...
25 augusti 2011 kl. 02:26  

Commander:

Ja du har helt rätt i att insatser bedrivs över tiden i Östersjön. Frågan är om det är just vad soldaterna och sjömännen förväntar sig som morot utifrån vad de tidigare matats med i form av reklam etc.


Daniel:

Varsågod att titta tillbaka. Åsikten har alltid varit att en blandning hade varit bäst.


22.58:

Söker du på regeringens hemsida kommer du att hitta utredningen.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 05:43  

Replik till Daniel; Värnplikten kommer tilbaka. Sanna mina ord.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 06:46  

@Johan J
Det största skillnaden är att en GSS/T utbildas för och ingår i ett förband med andra uppgifter än Hemvärnet. På många håll är också materielen en annan.

Det verkar väl vara lite tidigt att tala om tidsuttaget väl? Förbanden är inte rekryterade och grundförutsättningarna inte klara.

Sergeanten sa...
25 augusti 2011 kl. 08:15  

Som anställd soldat (GSS/K) så oroas man av att det ska vara så oerhört stor andel GSS/T. Jag själv rekryterades från "magasinet" som samtliga av mina kollegor i kompaniet,(och samtliga upplever en kvalité på förbandet som är omatchad vad vi någonsin upplevt inkl. missionserfarenheter,dvs. anställda från magasinet ger bra förband) vi har ännu inte jobbat med någon direkt från GMU men vi hyser inga förhoppningar om att deras utbildning på något sätt ska matcha våra 11-15 månaders utbildning (missionserfarenhet borträknat).

Att gå från GMU direkt till GSS/T måste ju ses som direkt olämpligt men så måste ju även tanken vara att det ska ske. Mig veterligen kommer GSS/T öva i stil med HV (fast utan HV:s helgövningar på egna initiativ) att gå från 3 månaders GMU till att öva 8 dagar per år kommer inte att ge en hög kvalité på soldaterna.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 10:13  

Om det nu blir så att GSS/T kommer ha en så låg övningsfrekvens och övningslängd så att den tangerar HV:s kan vi då få en övergång av HV-soldater till GSS/T-tjänster?

Mycket tyder ju på en tight ekonomi de kommande åren vilket kan leda till förre utlandsmissioner. GSS/T-tjänster med en riktigt låg risk för utlandsmissioner borde då vara lockande för soldater i HV:s insatskompanier. Samma tid, bättre material och högre kvalitet på övningar. Valet kanske inte blir så svårt i framtiden för dessa soldater?

En möjlighet för förband med GSS/T-soldater och ett (allvarligt?) hot mot Hemvärnet.

Obertan sa...
25 augusti 2011 kl. 11:24  

@Sergeanten

En av styrkorna med GSS/T är att de har ett annat yrke vid sidan om, en annan kompetens som det kan ta med sig in i det militära.
De kommer ha "civila" värderingar och vara en återspegling av samhället i stort.
Just de faktorer som har gjort våra förband i US så populära under alla år.
Förutsättningen är naturligtvis att de får en bra grundutbildning, och då räcker inte tre månader långt.
Som en värnplikt, någon?!

Jag har större farhågor med GSS/K som inte gjort eller som inte kan nåt annat än det militära.
Direkt från skolan till GMU till förbandet. Det är jag skeptisk emot.
Duktiga på strid, ja.
Tillräckligt många, nej.
De speglar inte vårt samhälle som våra politiker (tills tolgfors tog över) alltid har angett som en framgångsfaktor för försvaret av samhället.
Vi kommer få de soldater som vi alltid pratat illa om, tex jämfört med USAs. En soldat som enbart lyder order och som inte tar några egna initiativ. Allt som en yrkesarmé för med sig helt enkelt.
Både på gott och ont.
Nu är soldaterna rekryterade ur "magasinet" och därför är det mycket hög kvalité på dem, men jag tror att det kommer bli annorlunda i framtiden pga vi kommer få bottenskrapet som söker sig till militären.

Därför, förespråkar även jag en blandning av vpl samt anställda förband.

Hur många här kan ärligt rekommendera sina barn, släktingar eller vänner att ta värvning i FM som soldater under åtta år?
Jag kommer göra allt som står i min makt att se till att mina barn inte gör det iaf...

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 11:51  

50 öd låter rimligt men i ljuset av att NBG hade 20+10 dygn under ett år och det ansågs som mycket tror jag tyvärr en del har uppfattningen att man kan utbilda förband på dagtid i alltför hög utsträckning. Att gå ut och och öva med kompani/bataljon fältlastat enligt säkerhetsbestämmelser idag är inte något du gör effektivt på 10 timmar inklusive efterarbete. Inför fast lön där 50 dygn ingår med rejäl semester istället.
Skövdebo

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 13:24  

Replik till Sergeanten kl 0815; Tack! Ditt inlägg visar med all önskvärd tydlighet att Sverige bör välja att göra som Norge gjort. Värnplikt OCH anställda soldater.

Telemark Bataljon är Norges snabbinsatsförband. Rekrytering till Telemark Bataljon sker från de värnpliktiga som utbildas i den norska försvarsmakten.

GSS/Tidvis är ju rena skämtet som ryggrad i den framtida armén. Vilken är den ansvarige arkitekten till detta påhitt?

Nån ansvarig som vågar möta och förklara de otroliga fördelarna med tidvis tjänstgörande soldater-annat än nån slags ekonomi. Jämfört med heltidsanställda soldater är GSS/T kanske billigare MEN jämfört med värnpliktiga är alla former av anställda soldater dyrare.

Vad har Sverigwe vunnit på detta nya personalförsörjningssystem? Blir Sveriges förmåga att delta i internaqtionella operationer större med GSS/T?

Lövet sa...
25 augusti 2011 kl. 13:53  

@Teaterdirektören:
"Jag är inte helt övertygad om att han vet hur värnpliktssystemet fungerade ..."

Det är klart han inte vet nåt om det...
...heller...

...vilket dock inte hindrar honom från att uttala sig tvärsäkert om sådant - han är ju den politiska broilern i ett nötskal.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 15:23  

@ Sergeanten

Jag anser att du har rätt i att GMU DIREKT till GSS/T inte kan ge kvalitet med kort övningstid per år.

Att komma ihåg är att GMU är just Grundläggande. Vad jag vet så ska där inte utbildas på tunga vapen och sambandsmateriel då dessa ser helt olika ut i olika truppslag.

Dessutom så lär väl endast de som utbildas i nordligaste Sverige få vinterutbildning.

De få övningsdygnen per år är nog inte ens tillräckliga för att få samövade förband i någon storlek.

Hvinsatskompanichef

Wiseman sa...
25 augusti 2011 kl. 15:43  

Sergeanten: Målet är att GSS/T ska tjänstgöra/öva 30 dagar per år.

Det är dock oerhört svårt att se att detta ska gå att realisera med den ekonomiska situation som Försvarsmakten just nu befinner sig i och vad som prognosticeras för framtiden.

Vad än värre är att det helt saknas ett överenskommet samhälleligt stöd för att arbetsgivare ska kunna friställa "sina" soldater minst en månad per år och många månader vid skarpa insatser. Hur kompenseras arbetsgivarna? När tas beslut om vilka former som ska gälla för att kalla in T till tjänst?

Det är inga små frågor men fundamentala för att systemet någonsin ska fungera. Hittills har det duckats friskt från politiskt håll där det inte verkar finnas någon vilja att vara behjälplig med förutsättningar, bara krav på resultat.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 16:18  

Det pratas mycket här om olämpligheten att gå direkt från GMU till GSS/T. Är det verkligen så det är tänkt att det skall gå till? Som jag uppfattar det så skall den tilltänkta GSS/T- soldaten i framtiden genomföra GMU som direkt därefter följs av KMU vilket tidsmässigt motsvarar ungefär forna tiderna GU. Därefter blir soldaten "reservist" och går ut i det civila med ett GSS/T-kontrakt.

När det gäller skillnaden mellan det tänkta GSS/T-systemet och hemvärnssoldater är den stor. Ett insatsförband bemannat med GSS/T har helt andra uppgifter än ett HV-kompani, ofta betydligt mer kvalificerad utrustning (tex.LV-robotar), betydligt mer kvalificerade officerare(YO/RO). Förbanden kommer också - åtminstone på pappret - att öva under längre sammanhängande tidsperioder som exempelvis pågående tre-veckors KFÖ vid luftvärnsregementet. Den största skillnaden är emellertid att GSS/T kommer att vara en helt integrerad del av FM till skillnad från det lokala HV-kompaniet som leds av glada entusiaster och ofta befinner sig långt från närmaste regemente.

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 19:00  

Detta inlägg är mkt bra.
Det tar sikte på bekymmert för FM idag.
Här syns att det är ett feltänk som drivit fram detta illa valda beslut.

Att tidpunkten valdes före valet 2910 var bara för att få igenom avskaffandet av värnplikten ifall det blev ny regering.
Alla i FM som jobbade med detta vi tidpkt 2008-2009 förväntade sig detta beslut att gälla från 2011- 07 -01. Men pliktutredningen hade väl fått direktiv att forcera fram detta, kan man anta. För lyssna på sakargument har då inte gjorts.

Undrar vad FM sakkunning sa i utredningen (öv J Fölstad), hur kunde det bli så fel??

Jag menar att ett skyttekompani per mekförnad och en liten kader på Ledning, Log och funktionsförband i armén hade varit rätt väg.
Att flyg ooh marin kan ha anställda är helt ok (trots att jag är arme-off), på fartyg och flygplan.

Nu ska vi skörda det som såtts...men nu kommer surdegarna, inga avtal för GSS/T, låga löner som inte lockar unga, dyrare än HKV "trodde" per soldat, vilka kommer vi att kunna rekrytera till detta; studenter, arbetslösa?

Nej, TA ETT STEG TILLBAKA.

Försvarsminsister är totalt fel ut om FM förmåga
Undrar hur han matats och av vem (denna har då ingen insikt utan bara en åsikt).

Markstridare

Anonym sa...
25 augusti 2011 kl. 21:58  

HMS Härnösand. Tolgfors har varit till sjöss. Hur behåller man en anställd besättning som måste sova i 15-manna skans under lång tid?

Vaför finns inte möjligheter att följa någotsånär de arbetsmiljövilkor som gäller för t ex kustbevakningens fartyg?

Svaret är naturligtvis att korvett i Visbyklass är projekterad, beställd och byggd när Försvarsmakten hade värnpliktiga soldater. Hur tror Tolgfors, eller någon av FM ledning att anställda ska acceptera att bo och leva långt under gängse normer som gäller för andra statsfartyg?

Varför leker Tolgfors alltid putshurtig SYO-konsulent? Nån fler som tycker han är trovärdig? NOT.

Commander sa...
26 augusti 2011 kl. 18:46  

@ Anonym 21:49:
Jag anser inte att jag har dålig lön och ökningen de senaste åren har varit markant jämfört med många andra yrkesgrupper, så ja, jag anser att lönerna har anpassats.

@ Anonym 21:58:
Ingen korvett har någonsin bemannats med värnpliktiga soldater, eller anställda soldater för den delen. Däremot värnpliktiga och anställda sjömän! Det är en markant skillnad.

/ Commander

Anonym sa...
26 augusti 2011 kl. 19:22  

Grp Ch, 24 augusti 2011 01:28:

Osannolikt. Du måste mena att de gjordes nationella istället för lokala? Länka till en källa, tack.

/HvGrpCh

Ps: RiksHvCh har för övrigt fastslagit att organisationen heter 'Hemvärnet - De nationella skyddsstyrkorna'.

Anonym sa...
28 augusti 2011 kl. 21:40  

Du beskriver mycket väl den oro som jag känner inför FM framtida personalförsörjning.
En faktor som FM tycks förbise från är de mycket omfattande pensionsavgångarna inom offentlig sektor och privata näringslivet. Redan idag ser att detta ökat vilket gör att de duktiga ungdomarna men även äldre har många jobb att välja på, inte minst bland chefsjobben. Detta driver ju även på löneökningarna.

Ur detta perspektiv så ser framtiden för FM tyvärr dyster ut.

Kaj Karlsson sa...
29 augusti 2011 kl. 22:13  

Utmärkt artikel (jag hann läsa den först nu) som fokuserar på det kanske enskilt största problemet med dagens FM.

Min farhåga är att anställningsavtalen, som jag inte sett, gör det möjligt för soldaten att kliva av när det passar, t.ex. om det börjar bli väl jobbigt. Hur går det då med en utbildning som kustjägarna, där en del av träningen går ut på att bli pressad.

Informationen om att det nuvarande systemet medför betydligt färre övningsdygn kommer som en otrevlig nyhet för en gammal jägare. Det ska bli intressant att se en utvärdering om några år. Tyvärr tar det lång tid att återta förmåga.

Anonym sa...
30 augusti 2011 kl. 18:44  

Det blir inte bättre när om de väl stannar och vill utbildas till officerare...

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2011/08/29/ar-fhs-verkligen-en-god-ide/

Cecilia Widegren sa...
6 september 2011 kl. 14:50  

Hej,
Känns som ett väl entonigt inlägg. Det finns ju fler sidor på myntet, vilket faktiskt skrivs också. Men låt mig ge lite av andra sidan på myntet då,

Gällande 25/75% är riksdagens beslut att en mindre andel av soldaterna i armén, inkl lednings- och logistikförbanden, bör utgöras av kontinuerligt tjänstgörande soldater och bör inte överstiga en fjärdedel.
Andelen bör dock vara tillräckligt stor för att kunna uppfylla de krav som ställs på kompetens, samövning och tillgång till förband i hög insatsberedskap.
Regering och riksdag kommer att följa upp detta kontinuerligt och bl a har riksdagen sedan tidigare beställt en redovisning 2012. TROTS att reformen INTE ska vara helt genomförd då.

Om övning och förmåga, nyligen hemkommen från LV 6 i Halmstad, och för den som inte varit där går det bra att följa deras Facebookgrupp, från krigsförbandsövningen under augusti. Regering och riksdag betonar övningsverksamhetens betydelse och ovan är ett lovande exempel. Fler bör följas.

Rekryteringen är för många över förväntan, inte minst kvalitéen. I samtal med soldater i Halmstad nyligen så blir man dessutom förbluffad över hur snabbt en del förband ställt om i praktiken, även om jobb finns kvar att göra. Glädjande att höra det från soldaterna själva - kanske saknas på denna sida.
Antalet avgångar kommer att ligga högre då unga människor än mer, för var dag, är rörliga. Resultaten från GMU 1 indikerar större andel som provanställs än vad som bedömdes i utredningen om totalförsarspliken baserat på utländska erfarenheter ( ca 77 % provanställda resp ca 70 % enligt utredningen).

Finns det ingen som har ett namn här? Sedan när blev offentligheten i försvarsfrågor känslig.

Med vänlig hälsning

Cecilia Widegren (M)
Försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare

Anonym sa...
6 september 2011 kl. 19:32  

@ Fru Widegren

Du tror inte att den höga kvaliteten, snabbheten i omställning, genomförande o.s.v. beror på att ytterst få, om ens någon av soldaterna, kommer via GMU och den nya personalförsörjningsmodellen?

Jag hittade bara soldater ur värnpliktssystemet!
En del av soldaterna var dessutom redan krigsplacerade i den andra Lvbataljonen.
En del var krigsplacerade i HV,NS eller i andra förband.

Vi har inte ens skrapat på ytan i att genomföra reformen.
25/75 ber jag att få återkomma till vid ett senare tillfälle när någon har förklarat för mig hur samövning, gripbarhet och utbildning är tänkt att fungera med tre fjärdedelar saknade i förbandet!


Effekten av det stora antalet sökande är inte imponerande.
Resultatet från GMU 1 ger vid handen att trots 6600 sökande till 817 platser har vi nu endast 680 rekryter kvar.

Detta är försvarets egna siffror tagna från hemsidan. Dina 77 procent provanställda vet jag inte vad det betyder eller var du fått siffrorna ifrån.

Din sista fråga verkar ha varit i säck innan den kom i påse.
Läs gärna Ulf Petterson artikel i Officerstidningen nr 6 “Protokoll ändrades i efterhand” eller fundera på hur det gick till när bloggen Strilaren “försvann”.

Jag (och väldigt många rekryter) skulle vilja veta hur långt ni har kommit i genomförandet av de "grundkrav och grundförutsättningar" för personalförsörjningssytemet, som FM påvisar och ber om ert stöd i BU?

Teaterdirektören.

jan-olov sa...
6 september 2011 kl. 21:26  

@Cecilia widegren

Tycker det är mycket bra att du engagerar och kommenterar på denna blogg.All heder åt detta.
Det är vidare utmärkt att en kontrollstation finns 2012.
Bra också att 75/25 beslutet bevakas eftersom försvarsmakten tenderar att överpröva just det försvarsbeslutet i handling vilket är relativt egendomligt i en demokrati!
Ibland glömmer vi bort att faktiskt kommentera det som är bra och jag menar då andra sidan myntet där 62 luftvärnsbataljon visar vägen framåt -det inger en del hopp. Ett annat hopp skriver flygvapenbloggen om idag där flygbasförsvaret byggs upp mha av hemvärnet.
Samtidigt måste vi också ärligt erkänna att det är arvet av värnpliktiga som nu bygger förbanden och inte de vi just rekryterat via GMU spåret.

Det är också anledningen varför kvaliten är så hög vilket du Cecilia och dina allianskamrater nog måste fundera en gång till på varför vi då behövde lämna den selektiva värnplikten.
Snabbhet Nej.Mitt förband hade 24h mobtid och bestod av reservofficerare och värnpliktiga i förbandsgrupp 1.Vi övade regelbundet och vi kunde lösa huvuduppgiften utan begränsning och alternativ uppgift med vissa begränsningar.
Blir det billigare kolla lönekostnadsutvecklingen 2009-2011 i halvårsredovisningen-tyvärr tvärtom dvs dyrare.

Så detta försvar bli alltså långsammare än 80 talets värnplikt/Kfö/mob system,dyrare (löner är högre än vpl dagersättning) men hittils lika bra kvalite eftersom vi har de värnpliktigt utbildade soldaterna/sjömännen ännu att gå på.

IO2014 är klart underdimensionerad för att möta ett väpnat angrepp.

Nästa försvarsbeslut kommer att bli efterkrigstidens jobbigaste eftersom ni politiker har önskat färdigt kring stabilitet i östersjön. Ryssland lyssnar inte på dig, mig eller andra som önsketänker.De fattar sina upprustningsbeslut själva vilket inte förvånar mig mht den historiska belastning den beslutande skaran i rysk toppskickt utgör . Face the fact.

Verkligheten har sprungit ikapp och förbi er närområdesanalys den är nu helt obsolete och försvarbeslutet borde av det skälet tidigareläggas.

Min förväntan på dig Cecilia vice ord försvarsutskottet och på Peter Hultqvist ordförandeförsvarsutskottet är att ni driver fram en tidigareläggning av närområdesanalys och fokusera på de rent militära analyserna denna gång. Upprepa INTE de tre senaste försvarsberedningarnas icke analyser.

Jag väljer att skriva under med mitt fullständiga namn vilket jag alltid gör.
Ty jag har en grundlagsskyddad rätt meddelande och yttrandefrihet liksom alla kommentatorer på denna blogg.
Nöjd så Cecilia Widegren?
Hoppas det.

Kn Jan-Olov Holm 30:e hvbataljon

Wiseman sa...
6 september 2011 kl. 21:33  

Cecilia Widegren:

Tyvärr finns det fortfarande all anledning för officerare som vill delta i den offentliga försvarsdebatten att vara anonyma. I sinom tid kommer det att komma ett inlägg om just en sådan händelse som visar på varför detta är klokt. Man önskar verkligen att så inte var fallet att anonymiteten skulle behövas, men verkligheten visar annat.

Anonym sa...
6 september 2011 kl. 22:14  

Bästa Cecilia

Du ställer den retoriska frågan "Finns det ingen som har ett namn här? Sedan när blev offentligheten i försvarsfrågor känslig."

Min uppfattning är det är ingen större skillnad mellan FM och ett politiskt parti. De som hade olika uppfattningar gentemot sin partigrupp när den s.k FRA-lagen skulle genomdrivas fick känna "partipiskan vina" och kallades på enskilda samtal till sina gruppledare i riksdagen.


I princip gäller detsamma i FM vilket innebär enskilt samtal med chefen och går under beteckningen "Kavajhytt".


Förutom själva kavajhytten så kan man dessutom drabbas av sänkt befordringsomdöme, utebliven vidareutbildning, missgynnas vid löneförhandling, sekretessgranskas samt en mängd andra subtila påföljder.

Trots officiella uttalanden från FML om att bloggande under eget namn inte skall innebära en black om foten för den enskilde så väljer de flesta att vara anonyma för att slippa risken att hamna i onåd.


FM har lång väg kvar att vandra innan värdegrunden "Öppenhet, Resultat och Ansvar" genomsyrat organisationen och är en realitet från general till soldat

Just nu är det inget annat än allt för ofta använda "buzzwords" bland alla andra ...


Vänligen
Peter Neppelberg

Anonym sa...
6 september 2011 kl. 22:57  

Jag undrar om Widegren har någon gång hört öknamnet på ÖRA, Övervakad, Rapporterad, Avskild...

Nu skall man inte dra för många växlar på äldre historia, men den av folket uppskattade "Radiomajoren" Arvid Eriksson levererade vissa icke önskvärda sanningar till allmänheten under andra världskrigets beredskapstid och blev placerad i frysboxen av dåvarande FML. Jag tror ingen officer är intresserad att återuppleva den historien.

/OP

Sumatra sa...
7 september 2011 kl. 00:03  

Wiseman har uppmanat läsekretsen att hålla en god ton i kommentarerna, vilket förhindrar mig att bemöta Cecilia Widegrens inhopp i debatten.

Commander sa...
7 september 2011 kl. 09:59  

@ Cecilia Widegren:
Det är inte bara rädslan för repressalier som får debattörer att skriva under taget namn - det har andra fördelar att använda pseudonym.

http://commanderslog.blogspot.com/2011/02/pseudonymens-fortjanster.html

Att motsätta sig nyttjandet av alias i debattsidor på nätet är naturligtvis upp till var och en, men det vittnar också om en bristande förmåga att hantera den utveckling informationssamhället innebär.

Och allvarligt - gör det någon skillnad om jag skriver under som Karl Svensson eller Lisa Larsson, eller om jag använder mitt numera rätt etablerade alias?

/ Commander

Anonym sa...
7 september 2011 kl. 14:15  

Att det av politiker ställs helt orimliga krav på FM och delas ut propaganda till folket "för syns skull" samtidigt som dessa politiker lever i sin egen bubbla gör att bloggar som denna är mycket viktiga för allmänheten att kunna debattera och särskilja nä det gäller ord mot ord om hur Försvarets utveckling går.

Hade jag också livstidsgaranterad fet inkomst och pension skulle jag också kunna tänka mig att gå ut med namn. Nu vet man inte hur ens åsikter kommer synas om 1, 5, 20, 50 år. Dessutom är det något av en grej med internet att man tar sig ett pseudonym eller helt enkelt som nu bara av lathet/säkerhetsskäl trycker på Anonym-kommentar för man vill inte vara inloggad.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade