Fortsatt debatt i SvD om NBG

Debatten fortsätter i SvD om NBG:s framtid och huruvida Sverige ska leda den nordiska stridsgruppen även 2014. Den här gången är det Peter Hultqvist som levererar en replik till försvarsministern.

Utöver vad som framfördes på WW i förra inlägget om NBG, Säkerhetspolitisk prostituion, kan man konstatera att Sverige valt en mycket annorlunda väg för sin stridsgrupp jämfört med övriga europeiska länder och grundtanken med stridsgruppskonceptet.

I grunden var stridsgrupperna avsedda att vara i storleken 1500 personer med markstrid som centrum. För svensk del räckte inte detta av olika anledningar. I samband med den socialdemokratiska regeringens försvarsslakt och fullbordande av den strategiska time-outen i försvarsbeslutet 2004, fanns det bara ett område där det skulle satsas och som blev en räddande halmstrå – den nordiska stridsgruppen. Om ett förband inte hade en komponent med i NBG låg man illa till avseende fördelningen av resurser. Den nordiska stridsgruppens svenska del kom därmed att svälla och totalt blev 2008 års version av stridsgrupp nära dubbelt så stor som grundtankens stridsgrupp – 2500 man mot 1500. I den svenska hittade man stridsflyg, helikoptrar, transportflyg och en potpurri av alla möjliga enheter. 2011 års version var dock något mer slimmad.

I de flesta andra europeiska länder utgörs EU stridsgrupperna av specifika förband, dvs ej tillfälligt sammansatta. Ett regemente utpekas att under ett halvår ansvara för stridsgruppen. I vissa länder har man låtit detta sammanfall med att förbandet kommit hem från en annan insats, där EU-beredskapen samtidigt utgör återhämtning. För svensk del finns ingenting som har högre beredskap än att utgöra NBG. Som Peter Hultqvist mycket riktigt påpekar i sin replik kommer Försvarsmaktsorganisation 2014 att huvudsakligen ha en högre beredskap än 90 dagar, där vissa förband har så låg beredskap som 6 månader.

Som påpekades i förra inlägget finns det inget som hindrar Regeringen att beordra Försvarsmakten högre beredskapskrav än så – förutom just ekonomin. En högre beredskapsgrad kostar och som bekant ser det inte speciellt ljust avseende försvarets ekonomiska situation även om rubrikerna antyder att det är en "ekonomi i balans". Märkligt nog dök aldrig det förväntade entusiastiska blogginlägget från försvarsministern upp om hur bra det går ekonomiskt för Försvarsmakten…

Utöver incidentberedskapen, och de ytterst fånigt benämnda "insatsberedda skyddsstyrkorna" (att man ska behöva betona att en skyddsstyrka är insatsberedd, fångar på något sätt hela problemet med svensk försvarspolitik) på förbanden, är det idag Hemvärnet som har högst beredskap i Försvarsmakten. Därnäst kommer specialförbanden och de förband som har 10 dagars internationell beredskap. Sedan rasar det snabbt utför med förband med mellan 90 dagar och 3 års beredskap. Kanske skulle man beordra 3 årsförbanden i högsta beredskap nu så kunde de vara i full gång till 2014 och därmed infria löftet om Insatsorganisation 2014…?

Värt att poängtera är ändå att under värnpliktens dagar skulle många förband vara mobiliserade på 24 h och resterande inom några dagar. Man kan tycka att med ett yrkesförsvar borde man kunna nå snabbare tider än så, men den politiska viljan saknas uppenbarligen. Minns försvarsminister Sten Tolgfors ord direkt efter Georgienkriget att "idag ser vi att krig kan vara över på endast några få dagar". Märk väl huvuddelen av organisationen kommer att behöva upp till 3 månader på sig att inta högsta beredskap – och att detta gäller först efter 2014 enligt det svar Försvarsmakten lämnade till Mikael Oscarsson (kd) tidigare i höst. Det seminarium som Oscarsson då sammankallade tillsammans med Folk och Försvar, får nu en uppföljare den 30 november där Försvarsmakten 2019 kommer att debatteras mellan Försvarsdepartementets Michael Moore och SvD:s ledarskribent Claes Arvidsson. Det lär bli högst sevärt för den som har möjlighet att gå dit och lyssna. Förhoppningsvis går det att se i efterhand på Folk och Försvars hemsida.


De pengar Försvarsmakten lagt och lägger på NBG har varit en räddningsplanka för många förbands överlevnad under den strategiska time-outen. Stridsgruppen har på många sätt tjänat som en språngbräda och en katalystor för förmågeutveckling inom Försvarsmakten. Det gick helt plötsligt inte längre att fuska med papperslösningar när det skulle kunna levereras en reell förmåga till EU. Pengarna behövs emellertid idag bättre inom andra delar av Försvarsmakten och för att få någon form av rätsida på organisationen. EU kommer aldrig att nyttja sina stridsgrupper förrän man kommit fram till något annat sätt att beordra insatser än att få de 27 medlemsländerna att samsas om en säkerhetspolitisk agenda och ingenting hindrar som sagt Regeringen att beordra Försvarsmakten att över tiden ha större förband i hög beredskap, förutom plånboken då förstås...

29 kommentarer:

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 20:35  

Nog har väl de flesta förband delar med <48h beredskap inom ramen för FM BIO?

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 20:55  

Det är inte bara incidenten (flyg, bas och stril) som har beredskap i FV. Transport- och Specialflygenheten´s (TSFE) olika förmågor finns i beredskap 365 dagar om året. Närhelst en minister vill ut och flyga, ambulanser flyttas till något sjukhus, svenska medborgare evakueras ur någon oroshärd eller ett glapp i sensorkjedan behöver täckas så står det ett flygplan redo för insats ur TSFE.
mvh Harry Winter

Skipper sa...
12 november 2011 kl. 21:46  

@2035 och 2055

Visst är det säkert så som ni skriver, det finns beredskapsfartyg med kort beredskapstid också.

Men...

Budskapet i inlägget ska nog ses som att det är frågan om "förband" i beredskap, inte "mindre enheter" vilket ni hänvisar till i era kommentarer. Eller?

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 21:50  

NBG har tjänat sitt syfte väl. Priset har varit högt, vilket Riksrevisionen uppmärksammat, men ett icke oföraktligt antal generalspersoner har gynnats i sin karriärutveckling och Bryssel är som tjänstgöringsställe trots allt inte så illa.

Men som inststsförband är NBG önskad av få och nyttjad av ingen, och kommer sannolikt att så förbli...

/pseudofagen

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 22:17  

Och vilka är nu fördelarna med anställda soldater? Blir Sveriges beredskap högre? Blir det fler förband? Blir det några förband alls?

Vilka är fördelarna med anställda soldater?

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 23:17  

Syftet med anställda soldater var väl att man skulle kunna tvinga iväg dem på internationella insatser

Man trodde väl inte att man kunde tvinga iväg vpl

Anonym sa...
12 november 2011 kl. 23:34  

Benchmarking för tusende gången! VARFÖR har vi i Sverige inte gjort som det norska försvaret?

De har värnplikten som grund, som folkförankring och som rekryteringsbas till alla kategorier yrken inom försvaret-INKLUSIVE att vara anställd soldat i Telemarkbataljonen.

Norge har varit smarta-det har Sverige INTE varit. Tacka Michael Moore för det. Kicka sopan.

jan-olov sa...
13 november 2011 kl. 08:13  

Vi har helt enkelt inte råd att syssla med sidoaktiviteter som NBG i kontexten Försvar mot Väpnat Angrepp som bör vara prioritete 1 enl min mening.

Vi har alldeles för många helt uppenbara brister att nu åtgärda.

Varför har vi bara 2 lvbataljoner för ett 450 000 kvadrakilometer stort land och Östersjöns längsta kust?
Varför har vi inte utgångsgrupperade förband på Gotland?
Varför inget luftförsvar av Huvudstaden?
Varför inget lv (förutom allmålskanon) på kustkorvetter?
Varför inga kustrobotar?
Varför har vi inte uppfyllda och brigadövade förband? mm mm

Vi har helt enkelt inte råd att felfokusera,lägga hjärnkraften fel,slösa tid på experiment och som inte dokumenterat kan peka på exakt vilken stridsmetod som har förbättrats , exakt vilken uppgift vi kan lösa bättre och exakt vilket förband som fått en utökad förmåga att lösa sina dimensionerande uppgifter kopplat till den överornade uppgiften Försvar mot Väpnat angrepp.

Självklart måste den selektiva värnplikten återinföras snarast så vi kan krigsförbandöva med den värnpliktiga personalen som ju faktiskt finns krigsplacerad så är problemet tillfälligt löst.

vi skall göra som våra kloka grannar Finland och Norge använda värnplikt som huvudmetod att rekrytera och bygga försvaret.

De är allas vår skyldighet och rättighet att bidra om landet skulle angripas och är för viktigt att överlämnas till bara anställd personal

Självklart måste vi ju höja försvarsanslagen.

Föreslår att ni läser denna länk
http://kavkazcenter.com/eng/content/2011/10/07/15226.shtml

Kn Jan-olov Holm

Anonym sa...
13 november 2011 kl. 09:14  

"Varför har vi inte..."

Det är väl ganska tydligt att våra politiker lagt ner försvaret av Sverige till förmån för en organisation som enbart lämpar sig att användas för PR-uppdrag åt USA och NATO.

USA och NATO har ett behov av att kunna säga "Our Allies" så att det inte ser ut som att de är ensamma när de far runt i världen och terroriserar länder som de ser som ett hot mot sitt världsherravälde/behov av olja.

Det pratas ibland om "Hot mot rikets säkerhet", det största hotet mot rikes säkerhet sitter i landets ledning som låtit externa intressen styra nedläggningen av vårt försvar. Ironiskt nog är denna företeelse politiskt blocköverskridande. Det finns inte längre ett politiskt intresse av att Sverige ska vara något annat än en gratis-hora åt USA och NATO.

Anonym sa...
13 november 2011 kl. 10:13  

Leder Sverige EU´s beredskapsstridsgrupp "oftare" än andra länder inom den europeiska unionen? Frågan ställs efter att ha läst SvD och Peter Hultqvists artikel på Brännpunkt.

Om det är så att Sverige procentuellt oftare tar på sig en ledarroll för EU Battlegroup förhindrar vi ju att andra länder får möjlighet att leda, känna ansvar och få vara riktiga europeer-de med.

Efter att ha läst Hulqvist artikel måste jag faktiskt ställa samma fråga; VARFÖR ska lilla Sverige vara mer "EU-ballegroupledare" än vad andra länder inom unionen?

Här har "statsrådet" Tolgfors ännu en sak att förklara. Kanske statssekreterare Jevrell-han som hindrar demokratin-ett bra svar på den frågan-Jevrell kan ju allt om den svenska Solidritetsförklaringen-så länge han inte behöver debattera den......

Varför ska Sverige leda EU BG oftare än andra nationer som t ex Italien, Spanien eller Slovenien?

Scuba sa...
13 november 2011 kl. 14:00  

Vad krävs för att få våra politiker att öppna ögonen? Georgien räckte bevisligen inte. Är det för all framtid för sent? Jag skäms över hur vårt land lagt ner sin förmåga att kunna värna sig. Mörker.

Anonym sa...
13 november 2011 kl. 16:42  

@ Skipper
För att "mindre" enheter skall kunna leverera effekt så krävs det förband som stödjer dom i ryggen. För att citera någon klok flygvapenmänninska, "Det är människorna på marken som ser till att flyget är i luften" .
mvh Harry Winter

bosse sa...
13 november 2011 kl. 17:35  

För många år sedan hörde jag en intervju av en VD för ett stort företag - kanske var det Elektrolux, kanske något annat framgångsrikt. Vad jag minns är att han sa´att han tyckte det var bra om 20% av besluten visade sig helt riktiga. Det viktiga var att man hade kontinuerliga utvärderingar och att man tog tag i problem som inte fått sin lösning. Har någon hört talas om någon politiker med sådan visdom?

Biet sa...
13 november 2011 kl. 18:09  

"Mera" med flera har kanske kört för mycket Powerpoint.

"No bastard ever won a war by making PowerPoint slides for his country. "He won it by making the other poor dumb bastard make PowerPoint slides for his country"

We Have Met the Enemy and He Is PowerPoint:
http://www.nytimes.com/2010/04/27/world/27powerpoint.html?scp=1&sq=powerpoint&st=cse

gruelse sa...
14 november 2011 kl. 00:44  

På försvarsmaktens hemsida läser jag att Sverige ska bidra med 1600 man, Finland 200, Norge 150, Irland 140 och Estland med 50 man till ”Nådig Bertil Grop” (NBG).

I ”Jane’s Defence Weekly” 26 oct 2011, http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/95/54/c1c0d763.pdf ,
sid 25 läser jag i Land forces-avsnittet där ÖB uttalar sig:
The number of brigades will be reduced from three to two, bringing the total strength down to 12,700.”

Är det rörliga markförsvaret av Sverige bara värt 12700 man, samtidigt som Sverige bidrar med en oproportionellt stor kontingent i NBG? Jag förstår verkligen inte denna prioritering. Hur är det med fosterlandskänslan hos hjärnorna bakom säkerhetspolitiken?

Anonym sa...
14 november 2011 kl. 15:59  

Det är ju lätt att raljera över beredskapstider, men ett större hot mot riket uppstår ju inte ur tomma intet heller.. Att sedan välövade och rätt utrustade förband finns tillgängliga för mobilisering är en annan fråga..

/Mike

Anonym sa...
14 november 2011 kl. 22:24  

Replik Mike; Raljera över beredskapstider? Tjaa... är ju väldigt enkelt-i det folkförankrade värnpliktsförsvaret kunde 850 000 soldater sättar på krigsfot inom ca 7 dagar. De snabbaste förbanden hade en mobiliseringstid på 24-48 TIMMAR.

Nu, med den tolgforsesiska operettkrigsmakten kan ca 850 soldater sättas på krigsfot inom 90 DAGAR.

Förklara gärna vad som är bättre i detta "nya-professionella-utvecklade-(operett-)krigsmaktskoncept. Förklara gärna så vi förstår käre skribent Mike.

VAD är snabbare i den nya OPERETTKRIGSMAKTEN jämfört med det folkförankrade värnpliktsförsvaret???? Svaret är att INGET, precis INGET är snabbare med Tolgfors totala konkurs av det svenska försvaret.

Väntar på svar Mike.....

jan-olov sa...
15 november 2011 kl. 07:55  

Anonym 22:24

Jag instämmer helt i dina frågor till anonym Mike.

En illustration 1982. Mobövning Mobilisering av komplett fördelningshaubitsbataljon 15,5 F i dagsljus i Östergötland fordons marsch under natten under spelat mark/lufthot och första eldstötarna i målet på Villingsbergs skjutfält efter 23h efter order om mob.

Elden låg rätt i sida och rätt i längd.

Förbandet tillhörde förbandsgrupp 1 och genomförde SÖB/mobövning varannat år och KFÖ var 4 år.
Många reservare och värnpliktiga befäl genomförde FBU kurser på sommar och vinter.

Vi kunde lösa våra huvuduppgifter fullt ut och våra beredd uppgifter med begränsningar.

Norge,Finland och delvis Danmark behåller sin selektiva värnplikt.

Vi bör riva upp beslutet att låta värnplikten vila. Det stora feltänket är att det riggades att försörja våra internationella insatser.
Eftersom det inte är huvuduppgiften längre så är det logisk att återgå till selektiv värnplikt igen. Lägger man därtill att kostnaden är lägre så får vi mer försvar för pengarna likt Finland.

Låt oss tala med försvarspolitikern och andra riksdagspolitiker om detta.

Men det måste också komma från försvarsmakten själv.


Gilla läget-Nix jag gillar inte läget och det gör de flesta inte på denna blogg heller.

Förändra läget!.

http://blogg.forsvarsmakten.se/armebloggen/2011/10/14/nationellt-forsvar-talamodet-ar-slut-pa-powerpoint-experiment-och-excel-kalkyler/

Kn Jan-Olov Holm

Anonym sa...
15 november 2011 kl. 11:54  

Utan att gå in på sekretessklassade uppgifter vill jag meddela att Anonym 22:24 och Kn Holm har fel när det gäller beredskapen. Den är inte så dålig som ni tror att den är.
Den är inte bra, det ska erkännas, men vi har inte haft en bra beredskap när det gäller markstridsförband de senaste decennierna.

Anonym sa...
15 november 2011 kl. 17:54  

90 DAGARS insatsberedskap är den regelmässiga nivån i den Tolgforsesiska operettkrigsmakten. Några undantag finns-i huvudsak när Sverige deltar i EU stridsgruppsberedskap.

24-96 TIMMARS beredskap var de huvudsakligaberedskapstiderna för de mobiliserade delarna av värnpliktsförsvaret.

Den nya operettkrigsmakten är inte snabbare på en enda punkt jämfört med värnpliktsförsvaret.

Lägger man dessutom till de principiella beredskapsprinciperna, materiell förådsställning etc så understryks bara detta faktum. Värnpliksförsvaret var OERHÖRT mycket snabbare och flexiblare än vad tolgfors konkursorganisation är.

Däremot har skribent Anonym kl 1154 delvis en poäng; inom armén har det funnits relativt gott om fega chefer som inte vågat krigsförbandsvärdera sina pappersförband som PersQ 1. Det har vidare av ansvarslösa och/eller lika fega generaler förts vidare till den politiska nivån. Pappersförbanden inom armén har då vips fått liv och varit fungerande enheter.... ansvarslösa politiker har sagt "check" och räknat in dessa pappresförband, utan vare sig personal eller materiel, som fungerande eneheter.

Detta korthusorganiserande har sannolikt gjort att fler än 10 totalegoistiska pappskallar har blivit generaler i Försvarsmakten.

Deras draksådd skördar vi andra just nu... Med bättre egenkontroll och civilkurage inom överste- och generalsleden hade det sannolikt inte alls blivit på det sättet med ickefungerande Krigsförbandsövningssystem för armén under de senaste två decennierna.

Civilkurage kära generaler, civilkurage. Pax vobiscum.

jan-olov sa...
15 november 2011 kl. 19:40  

@15 november 2011 11:54

Jag delar anonym 14 november 22:24 frågor om beredskapen.
Jag säger inget om vår beredskap utan illustrerar hur den var av egen erfarenhet och hur den skulle kunna bli igen om vi vill och beslutar att återtuppta VU60 systemet.

Jag tror ingenting och uppskattar inte när andra anonyma människor berättar för mig vad jag tror. Det vet jag bäst själv. Det köper du säkert.

Vad jag däremot vet är att vi tidigare kunde mobba inom 24,48,72 och 96 timmar.

Jag vet att beredskapssystemet är bättre än det beskrivs och självklart är det så att många av våra insatsförband kommer att kunna verka tidigt men med begränsade uppgifter med relativt låg ambition och uthållighet.

Några 90 dagar till insats är det defintivt inte men däremot att nå hög användbarhet.

Vår samlade försvarskapacitet har nu börja vända uppåt och jag är väldigt glad för det.

Allt är inte dåligt i Svensk försvar.

Kn Jan-olov Holm

Wiseman sa...
15 november 2011 kl. 21:23  

Som även påpekats av andra kommentatorer:

Skilj på beredskapstider för det som finns gripbart och hela förband. Det är det samlade förbandets beredskap som är det intressanta – allt annat är nålstick.

I de flesta fall idag finns inte ens förbanden uppsatta förutom på pappret med värnpliktiga som ej övats i förbandet och med chefer som aldrig fått leda ett motsvarande förband.

Malin -- räven i Norrlandbrigad NB19 sa...
15 november 2011 kl. 21:34  

gruelse sa...

Om nu ÖB sa så så ljuger han rakt ut för det finns inte något som ens kommer i närheten av brigad i hans IO14/19.

IO för norrland består av en låtsasbrigadledning minus sambandskompani i lågskor från stabs och chefsprogrammet som läst stabsboken ledandes en Tolgforsk låtsasbrigad som tar evigheter att plocka ihop. Låtsasbrigaden består av en reducerad mekbat (191), ett haubitskompani och en jägarskvadron som snällt får vänta på att ett ingenjörskompani tar sig upp från Småland, om nu inte kompaniet kör fast i snön på vägen. Luftvärnet blir en Per Albin grej där Hemvärnet placerar KSP58 på stubbar längs Kalix linjen i tålmodig väntan på att ett luftvärnskompani lyckas ta sig hela vägen upp från västra Skåne. Logistiken sköts den första månaden av Konsum och ICA samt av lokala åkerier. Materielen, drivmedlet, förpläganden, ammunitionen, reservdelar finns på pappret någonstans utspritt i hela Sverige på en massa mer eller mindre glömda ställen. Logistikkompaniet i Småland får några månader på sig att åka rike runt med sina lastbilar för att shoppa prylar åt frusna svältande soldater i norr som sitter fast pga soppatorsk och oplogade vägar med endast en patron i pipan.

Nej, i IO14 fins inga brigader annat än två Tolgforska låtsasbrigader, alltså två lapptäcken utan sömmar bestående av reducerade spröda lappar av olika storlekar o former ihop-krafsade från hela riket; lappar som omöjligen kan sättas ihop, ej mindre samverka och absolut inte verka i övre norrland. En Tolgfors brigad, likt Sven Dufva, kan på sin höjd stå emot ett par skytteplutoner som tagit sig över Torne älv.

Välkommen till IO14-19 -- en uppskalad version av NBG fiaskot.

Tolgfors struntar såledels fullständigt i förutsättningarna och lever i en fantasivärld där klimat och terräng saknar betydelse och oövade heterogena förband kan krafsas ihop med prylar utspridda rike runt för strid i Övre Norrland; en fantasivärld där FI endast nöjer sig med att angripa norrland med ett skyttekompani avskuret från allt, alltså att FI inte sätter in sina lätta luftburna arktiska brigader, mekaniserade divisioner och armador av bomb och attackflyg.

Var det verkningen den här ynka tröga IO soppan Svenska folket ville ha? Var det inte ett trovärdigt och omedelbart gripbart försvar som folket framförde krav på efter det att Georgienkriget tänt paniklampan?

För att möta alla de krav som folket ställt efter Georgien kriget, så finns det faktiskt ingen annan lösning än att återupprätta välövade, omedelbart gripbara värnpliktiga norrlandsbrigader, jägarbataljoner, fördelingsstödsbataljoner/regementen, lufvärnsbataljoner, miloverstäder, och förstås också helikopterbataljonen i ÖN. Och det viktigaste av allt, att förbanden anpassas till och övas i övre norrlands terräng och klimat och att all materiel förvaras förbandsvis i mobförråd väster om Torne älv.

Först då kan vi efter en-två dagars mobilisering slå ut ingripande brigader och fördröja mekaniserade divisioner under ett paraply av luftvärn.

Anonym sa...
15 november 2011 kl. 21:35  

Mike; berätta nu hur det ligger till? Är det bättre beredskapsfunktion med Tolgforsesiska operettkrigsmakten? Utan materiel och utan personal?

Berätta nu..... är idel öra.

Jan Kallberg sa...
15 november 2011 kl. 23:17  

Jag var krigsplacerat på ett lokalrektyrerat IB 77 kompani med p mob mindre - vi hade lätt mobbat på 12 timmar. Med knästående katekesläsning för allmogen innan avtåg......

All materiel låg i storlekar - en kartong 154 innehöll rubbet för en karl i storlek 54 lång. T e x.

Den förmågan fanns nog t o m 1988-1990.

gruelse sa...
16 november 2011 kl. 00:20  

@ Malin 15 nov 21:34

Mitt citat i min förra kommentar står alldeles under ett stycke där ÖB uttalar sig med citationstecken. Så det framgår inte med klarhet vem som ligger bakom uppgiften i ovanstående citat. Utöver ÖB så uttalar sig bland annat Sten Tolgfors och hans pressekreterare Mikael Östlund på olika ställen i artikeln.

Längre ned i stycket i Land force-avsnittet står det att det är tänkt att i armén ska antalet mekaniserade infanteribataljoner minska från 8 till 6, antalet luftvärnsbataljoner minska från 5 till 2, etc. För mig som är anhängare av ett eget starkt territorialförsvar i en suverän nationalstat, är artikeln i JDW skrämmande läsning.

Men jag rekommenderar att du läser hela artikeln i pdf-format via länken om du inte har tidningen. Rekommendationen gäller till alla som har intresse av den nya krigsorganisationen som ska vara i bruk 2019 och som verkar vara skräddarsydd för utlandsinsatser i första hand.

Mike sa...
16 november 2011 kl. 18:00  

Replik till Anonym och Jan-Olov

Jag har inte sagt att den nya organisationen är bättre än värnpliktsförsvaret.
Jag håller med om att brister finns inom försvarsmakten. Kapaciteten och förmågan att hävda Sveriges territoriella integritet är viktig. Självklart är även beredskapstiden en viktig del av denna förmåga. Men förmågan att möta kriser och konflikter måste även ställas mot det hot som finns. Detta är ännu viktigare i ett ekonomiskt pressat läge där kompromisser måste ske. Min poäng är att man bör satsa på att "sy ihop lapptäcket" till en god fungerande helhet, snarare än att bekymra sig över att vi inte kan ha hela försvarsmakten på fötter i busken inom en vecka. Svenskar kommer inte äta borsjtj till middag nästa år. PS. att som Kn Holm hänvisa till kavkazcenter ang. den ryska försvarsmakten är ungefär lika tendensiöst som att läsa om den svenska försvarsmakten på Tolgfors blog..

Anonym sa...
16 november 2011 kl. 21:18  

Problemet med ett mycket svagt svenskt territorialförsvar är att man kan tvingas på utländska styrkor från UK, Frankrike och USA för att "skydda" för Nato viktiga installationer... Ett land har alltid en armé, sin egen eller någon annans. Speciellt som Sverige gränsar mot ett antal viktiga gränster och geografiska områden både för Europa, Ryssland och USA...

Men det är väl det som är tanken - att gradvis öka acceptansen för utländsk trupp på det svenska territoriet...

Anonym sa...
19 november 2011 kl. 09:40  

P4, denna GIGANT! 414:e eller om det var 415:e skyttekompaniets verksamhet, med granatgevärsskjutning, ledarskaps- och attitydsproblem kom ÄNTLIGEN upp i offentlighetens ljus idag. I såväl Text-Tv som i TV-nyheterna fanns beskrivet hur illa det kan gå med uppkäftiga anställda soldater som bildar drängstuga och kör över regelverk, order och värdegrunder.

Har skrivits förut här på forumet om dessa händelser, hur anställda soldater tycker det är ok och helt enligt verksamhetssäkerheten att avfyra granatgevär i en logementkorridor-var slutar den perverterade attityden? Kanske med fragging? Kanske med myteri?

Dessa attityder, att soldaterna inte vet sin plats i hierarkin, måste omgående stävjas. Denna sortens drängstugor, "konfirmed kill i affe, så gjorde vi på den 01:an, chefen har aldrig varit i strid, sånt jävla skitsnack-ursäkta ordvalet-bör från och med nu övervägas som subordinativt beteende i det fall en uppkäftig attityd är kopplat till uttalandet.

Varje medarbetare som observerar sådant beteende bör anmäla det till närmaste chef OCH skyddsombud.

Och HKV Säkinspektions uttalande i TV idag; vad ska man säga om mesen som uttalade sig..... "det är en utmaning för officerarna att hantera både administration och verksamhet..." ungefär så sa talespersonen från Säkinsp på HKV. Vågar mesarna där inte stå på hårdare för att hålla tillbaka rötäggen?

Att även RIKTIGT HÅRT stå på mot administrationsexcessen är en otroligt viktig uppgift för Säkerhetsinspektionen vid HKV. Att kalla det "utmaning" är ju bara så löjligt, riktigt riktigt mesigt. Iof beror ju uttalandet av den effekt man vill åstadkomma.... och såklart-HKV Säkinsp vill lika lite som Försvarsmaktens övriga ledning att införandet av affärsledningssystemet SAP-system PRIO-ska rubbas.

I Försvarsdepartementets underlag till budgetproposition står att införandet går enligt plan och inte har haft några större friktioner. Försvarsdepartementets naiva pamflettskrivande delades inte av statskontoret som istället mer sakkunnig(!) beskrev att Försvarsmaktens införande av SAP-system PRIO-kantades av OMFATTANDE problem. Problem som är så allvarliga att det kan påverka Försvarsmaktens arbetsmiljö mycket svårt-med risk för dödsolyckor....

Här har Försvarsdepartementet ett stort ansvar. Här borde statsrådet Tolgfors, igen, få förklara sig och de, i praktiken, rena lögner som hans departement skriver i sin budgetproposition. Skicka Tolgfors till Konstitutionsutskottet IGEN. Kalla professor Wilhelm Agrell som sakkunnig.

Refsunds nskkomp

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade