Det är dyrt att vara fattig

Bottenspår från undervattensfarkost, underrättelseoperationen Örnen hösten 2014. Ur Försvarsmaktens pressunderlag 141114

"Vi vet inte vem som ligger bakom kränkningen, men låt mig säga så här till dem som ligger bakom. Det är fullständigt oacceptabelt, vi kommer förstärka vår förmåga att upptäcka dem som olagligt befinner sig på våra vatten"
Stefan Löfven, 14 november 2014


Ännu en gång har det gamla talesättet det är dyrt att vara fattig bevisats. Igår berättade ägaren till upplevelseubåten Malen, Lasse Schmidt Westrén, om sina erfarenheter av att sälja målubåtstjänsten till Försvarsmakten och Försvarets Materielverk. Det är inte utan att man blir beklämd när man läser Westréns redogörelse och inte bara för hans erfarenheter (där det utan tvekan också finns en version från den andra sidan), utan för vilken situation Försvarsmakten numera sitter i.

Sedan Marinens egen miniubåt/målubåt Spiggen slutligt avvecklades strax innan kriget i Ukraina genom att skänkas till Kalix kommun, har Försvarsmakten saknat en miniubåt att öva ubåtsjakt mot. Egentligen har man saknat detta mycket längre än så då Spiggen förrådsställdes redan under 00-talet då fokus var mer på ökensand än vad som försiggick i bräckt vatten.

Inte långt efter att Spiggen anlänt till Kalix blev allmänheten uppmärksammad på att det även idag förekommer undervattensintrång in på svenskt inre vatten med miniubåtar genom den stora underrättelseoperationen Örnen hösten 2014, vilken slutade med att man kunde fastställa att minst en undervattensfarkost opererat i Stockholms skärgård. Ubåtsjakt fick därmed återigen hög prioritet, samtidigt som det kunde konstateras att ubåtsjakthelikoptrar inte kommer att vara operativa än på några år och många av de spaningsresurser som förut funnits att tillgå liksom vapensystem hade avvecklats utan ersättare. Försvarsbeslutet 2015 kom därför att prioritera upp ubåtsjaktförmågan.

Tyvärr blir det ju inte mycket till ubåtsjaktövning utan att ha något att öva mot. En av landets få miniubåtar är upplevelseubåten Malen, som en gång tidigare hyrts in. Nu verkar det inte bli något mer av det med tanke på att kostnaderna inte ryms i budgeten. Vad som utan tvekan kan klassas som ett riksintresse är något som tillkommit genom enskildas initiativ och energi, men som det inte finns pengar för i det stora hela. Ser man till de faktiska kostnader för att hyra in ubåten motsvarar de kaffepengar, men tyvärr är inte Försvarsmaktens budget större än vad den är, och det bevisas återigen att marginaleffekterna är mycket stora.

Nu förflyter i så fall ännu ett år där Marinen inte kan öva ubåtsjakt mot mindre ubåtar på inre vatten – det område som vi historiskt vet är mest utsatt för intrång och av starkast intresse för främmande makt.

Det går naturligtvis att diskutera huruvida det är billigare att köpa in tjänsten målubåt än att äga den själv. Som alltid när man ska köpa in tjänster, oavsett vad det är, så utsätter man sig för marknadskrafterna och att det kan finnas andra områden som leverantören av ekonomiska skäl vill prioritera. Det andra man förlorar när man inte själv är ägare är flexibiliteten. Båda dessa företeelser såg vi utmärkta exempel på under Libyenoperationen när de tre C-17 flygplan som Sverige köper ett antal hundra timmar i varje år inte fanns att tillgå för att transportera ner resurserna till Italien. De var nämligen uppbokade av andra länder för andra insatser.

I fallet med en målubåt kan man konstatera att de timmar och dagar som tjänsten inte nyttjas av den svenska Marinen finns det utan tvekan minst fem andra Östersjöstater som har stora intressen av att öva mot den här typen av ubåt och som skulle kunna vara intresserade av att köpa in övningstid. På samma sätt hade det idag funnits mycket stora möjligheter för Sverige att sälja flygtid med de 2 C-17 som aldrig köptes in 2006 eftersom det av politiska skäl ansågs fördelaktigt att köpa flygtid i ett 30-årskontrakt istället.

Det är som sagt dyrt att vara fattig,  och än mer så om man mäter operativ effekt istället för pengar.


6 kommentarer:

Direktören sa...
21 februari 2016 kl. 13:57  

Varför oroa sig?
Ryssland har inte förmåga att anfalla Sverige
Ryssland har inte förmåga att anfalla Sverige
Och de är ju dessutom på väg österut...
Fast det var ju 4 år sedan...
Nu när man är i opposition (och blivit av med begåvningsreserven) låter det ju lite lite annorlunda

H sa...
21 februari 2016 kl. 16:04  

Liknande exempel möter man ständigt i vardagen när budgettekniska detaljer sätter käppar i hjulet för saker som i sammanhanget kostar småpesetas. Det faktum att inköpet av målubåttstjänster nu stött på problem är jag inte övverraskad över. Sedan FMV tog över alla inköpstjänster från FM har det väl inte bara blivit smidigare.. Ser verkligen ingen vinst med att FM och FMV är två olika myndigheter.

Die Dumme Schwede!!!! sa...
23 februari 2016 kl. 09:12  

Varför bry sig?
Sverige är numera totalöppet och det synes bättre att söka diverse "grodmän/dykare" på Koloni Strömparterren där miniubåtarna ankrat upp för en fika, hoppla!

Simplicio sa...
23 februari 2016 kl. 17:50  

I Försvarsmaktens årsredovisning för 2015 kommenterar överbefälhavaren:
”2015 var ett riktigt bra verksamhetsår. Försvarsmakten tog tydliga kliv framåt och utvecklade den operativa förmågan på flera områden. […] Avvägda val och prioriteringar bidrog till att möjliggöra goda resultat. […]inom marinen var ledning och ubåtsjaktförmåga i fokus…”

Längre fram i huvuddokumentet kan i en tabell emellertid utläsas att de tre korvettypernas sammanlagda antal gångtimmar reducerats med 25 % jämfört med föregående år.
I bilaga 3 redovisas avseende anskaffning av nytt lätt torpedsystem, det ubåtsjaktvapen som den sjöoperativa varianten av hkp 14 är tänkt att bestyckas med, att driftsättning inte kan ske förrän tidigast år 2022-2023. Beträffande hkp 4 med sjöoperativ-/ubåtsjaktförmåga redovisas att någon leveransplan ännu inte är fastställd.

Vanligtvis välunderrättade källor gör gällande att den kvalificerat hemliga bilaga till årsredovisningen vilken redovisar Försvarsmaktens värdering av den operativa förmågan, i Regeringskansliets korridorer skämtsamt går under benämningen ”Macchiarinirapporten”.

Försvarsmakten – möter varje hot och klarar varje utmaning.
Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu…

Bygdemajoren sa...
23 februari 2016 kl. 22:02  

Överbefälhavare? Är inte det en tjänst på Saab numera...

Kapitalist sa...
28 februari 2016 kl. 14:55  

Politik är att ta andras pengar. Det är ingenting mer än bara det. Därför är det alltid bättre politik desto mer någonting kostar. Politikern kan stoppa fler miljarder cash ned i fickorna på särintressena som mutat densamme. Låga kostnader är politiskt omöjliga, det måste kosta jättemycket för att bli politiskt möjligt. Politiker vill snatta mycket pengar, inte lite pengar. Detta har ingenting med partier eller länder att göra. Politik är per definition att en liten handfull infödda politiker får fullmakt in blanco att ta det mesta av alla andras pengar. Det förekommer ingen anledning för någon politiker att bry sig om vad resultatet, i t.ex. försvarsförmåga, blir. Vad hade det kunnat finnas för förklaring til lvarför någon politiker skulle bry sig om det? Det enda som är politiskt viktigt är att kostnaderna=utbetalningarna maximeras så att de korrumperade särintressena kan berika sig.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade