Armén före Marinen

Efter några dagar har nu Armébloggen börjat ta form och publicera fler inlägg. Det första inlägget av Arméinspektören gjordes igår och lovar gott inför framtiden. AI väljer nämligen att diskutera avmilitariseringen av Gotland, vilken han avser gick alldeles för långt. Han listar avvecklades förband och förmågor samt vilka förmågor som finns kvar och efterlyser en debatt om de säkerhetspolitiska konsekvenserna av ett avmilitariserat Gotland. Att bakgrunden till inlägget står att finna i den pågående Almedalsveckan är helt naturligt och inlägget avslutas också med att AI frågar läsarna vilka budskap dessa skulle vilja sända politikerna.

Armén hann alltså före Marinen med en egen blogg. Det återstår alltså att se när marinbloggen dyker upp. Domänen finns redan registrerad. Det är mycket bra att Försvarsmakten anammar de sociala medierna och antar ett snabbare och djupare informationsflöde än det traditionella. Det skulle vara mycket intressant om även ÖB och C INS följde COMEUCOM/SACEURs exempel och bloggade om verksamheten.

29 kommentarer:

Anonym sa...
6 juli 2011 kl. 17:27  

På en personalgenomgång i Karlskrona med Marinispektören för lite sen framgick det att en marinblogg är på gång men det sades inget om när!!

Skipper sa...
7 juli 2011 kl. 00:01  

Jodå, det framgick vid detta tillfälle att start för marinbloggen är planerad till augusti.

http://navyskipper.blogspot.com/2011/06/annu-ett-bakslag-for-visbyprojektet-men.html

Anonym sa...
7 juli 2011 kl. 13:03  

Den av AI utmålade verkligheten gäller för alla våra län i Sveige.
Jag tror inte att frågan stannar vid Gotland?
Med de få resurser som kommer att finnas i det NYA försvaret kommer någon att vara tvungen att prioritera bort försvaret av stora delar av landet.
Jag antar att det är detta han vill ha hjälp med?

Bloggen verkar dock vara betydligt mer vital i starten än andra liknade alster från FM.

Teaterdirektören.

Sumatra sa...
7 juli 2011 kl. 20:42  

Det har varit en märklig tid, när försvarsgrenscheferna inte haft något sätt att kommunicera med underställd personal, inte ens på det gängse, enkelriktade. Hur man än söker på EMIL, så finns det ingen länk till någon inspektör. Lika märkligt är det egentligen att våra tre försvarsgrenschefer inte återfinns i FML.

Själv skulle jag finna tanken på en form av svenskt Joint Chiefs of Staff angenäm, där man kan kalla till sig ekonomi- info- och personalchef eller någon annan vid behov. Då skulle det vara lättare att känna att Försvarsmakten leds.

Per K Eleman sa...
7 juli 2011 kl. 22:53  

Suma,
Av den händelse minnet skulle svikta och det därmed skulle kännas besvärligt att rekapitulera händelsernas kronologiska ordning, rekommenderas varmt läsning av Agrells Fredens illusioner.

En i alla avseenden utmärkt historiebeskrivning som ingående skildrar försvarets gradvisa förfall på väg utför det sluttande planet mot den slutliga systemkollapsen.

Upplysningsvis avskaffades de tre försvarsgrenscheferna vid Högkvarterets omorganisation den 1 juli 1998. ;-)

Sumatra sa...
8 juli 2011 kl. 00:10  

Per K Eleman

Mitt minne sviker mig inte, men inspektör är ingen titel att stoltsera med.

Jmf polisinspektör, tullinspektör.

Inspektör; "anställd person som formellt kontrollerar att allt är som det skall vara". Ha, Ha...

Därför skriver jag hellre Försvarsgrenscheferna än Inspektörerna. Med förhoppning om en snar återkomst för dessa, till såväl namnet som gagnet.

Agrell är en analytisk tillgång i debatten, som det blir svårt för hågade att runda.

En lite deprimerande tanke är att, om vi under hela den period som Agrell beskriver varit lika medvetna om konsekvenserna som Agrell beskriver dem; vad hade ändrats av denna vår vet- och kunskap? Och nog förstod vi väl lite till mans vartåt det barkade, även om nog ingen av oss insåg magnituden på det slutliga förfallet.

Fortfarande kan man höra uppmuntrande tillrop om att Gilla Läget. Det är nog det vi gjort i alla år och vad blev bättre av det?

Har själv varit med om att nystarta organisationer, som snart kom att läggas ner för att ersättas av en ny organisation som i sin tur behövde nystartas, o.s.v.

Värst drabbat av detta är nog HKV, så det är inte konstigt att människorna där känner en viss vanmakt.

Vi får trösta oss med att vi får nya chanser. Förfallet fortsätter ju och nya lägen uppstår som kräver vårt gillande.

Kanske får vi se Fredens illusioner, del 2.

Per K Eleman sa...
8 juli 2011 kl. 07:47  

Suma,

Jag tror kanske inte ett återinförande av försvarsgrenscheferna, försvarsgrensstaberna och därmed även påsekonomin skulle leda till någon vidare utveckling.

Nä, regeringen borde i stället förordna en styrelse, brett sammansatt så att relevanta kompetenser finns företrädda. Kanske borde rent av professor Agrell ingå?

Att myndigheten Försvarsmakten fortsatt inte kan styras som en enrådighetsmyndighet – inrättandet av en GD till trots – framgår väl i dagsläget med all önskvärd tydlighet.

Något måste göras…

Sumatra sa...
8 juli 2011 kl. 21:20  

Per K Eleman

Något måste göras, det är vi överens om. Nu när vi ändå är igång och fritänker, så vill jag fritänka så här:

I Sverige har vi självständiga myndigheter men systemet fungerar enligt min uppfattning sådär och jag tycker att det är både ärligare och mera demokratiskt att låta ministrarna bestämma över myndigheterna. Den förmenta självständigheten saknar reellt innehåll, vilket vi inom FM kunnat konstatera i snart sagt varje fråga av någon dignitet eller i frågor helt i avsaknad av dignitet för den delen.

Det är myndighetens sak att välja hur man vill genomföra, av politikerna, givna uppgifter. En sorts uppdragstaktik, men som tyvärr inte fungerar i praktiken.

Principen att ministerstyre är fel uppstod före det demokratiska genombrottet i Sverige. I de flesta demokratiska länder är ministerstyre det normala förhållandet. Medborgararna har rätt att veta vem som ytterst är ansvarig för ett beslut – vem som utövar den offentliga makten – och att i demokratisk ordning utkräva ansvar . Svenska myndighetschefer tillsätts och avsätts som bekant inte i demokratiska val. Det gör däremot ministrar.

Ministerstyre skulle dessutom lösa "problemet" med att FM är en enrådighetsmyndighet.

Per K Eleman sa...
8 juli 2011 kl. 23:21  

Suma,
Hur var det nu den löd, Thomas Thorilds berömda devis? Tänka fritt.../tänka rätt...

Axel Oxenstierna, genom historien Sveriges ende statsman av internationell resning och betydelse, lade genom sina kansliordningar grunden till den särställning de svenska myndigheterna ännu intar i förhållandet till statsråden och regeringskansliet.

Att ändra på dessa tingens ordning låter sig sannolikt inte göras i en handvändning.

Själv hyllar jag Machs princip om tankeekonomi och anser att endast det enkla är möjligt.

Att förordna en styrelse över försvarsmakten förefaller inte bara nödvändigt och logiskt, det är dessutom en ganska enkel åtgärd för regeringen att vidta.

Sumatra sa...
9 juli 2011 kl. 01:14  

Per K Eleman

Nyfiken av naturen kollade jag upp Machs princip och fick fram följande:

"En kropp i ett universum utan massor har inte någon rörelsemängd". Man skulle också kunna säga att lokala fysikaliska lagar bestäms av universums storskaliga struktur.

Axel Oxenstierna var ett organisatoriskt geni. Anledningen till våra självständiga myndigheter är nog snarast att riket måste fungera även under kungens långa frånvaro, men framför allt att hans dotter bara var fem år vid kungens olyckliga frånfälle. Det är nog den historiska bakgrunden till hans geniala lösning med de självständiga kollegierna.

Axel Oxenstierna grundade 1636 det svenska Postverket och nu verkar "någon" ha lagt ner den verksamheten, så visst går det att göra avsteg från Oxenstiernas statsbygge. Särskilt som själva grunden för behovet av självständiga myndigheter är borta sedan århundranden.

Vilka uppgifter skulle en styrelse ha, mot bakgrund av att det trots allt är en krigsmakt vi talar om? Vilken roll skall ÖB spela? VD?

Per K Eleman sa...
9 juli 2011 kl. 09:25  

Suma,

Den av Mach uppställda principen för tankeekonomi går kort och gott ut på att i vetenskaperna - och i vardagen - använda så få och så enkla hypoteser som möjligt.
Ur ett kunskapspsykologiskt/sociologiskt perspektiv kan den förstås som en lära om hur framgångsrika väsen med kunskap faktiskt söker sig mot en förenkling och därmed förbättrar sin kunskap som ett medel i kampen för att överleva. Häpp...

Att styrelser utövar styrning och kontroll av svenska myndigheter, är inte ovanligt på något sätt.

Det skulle i fallet försvarsmakten, i icke oväsentlig omfattning, möjliggöra för GD att fullt ut axla den förvaltningsroll som sannolikt var avsedd vid inrättandet av befattningen.

För överbefälhavaren skulle det, med intill visshet gränsande sannolikhet, innebära att han i ökad omfattning medges rikta fokus på planering, genomförande och uppföljning av insatser; såväl nationellt som internationellt.

Vilket kanske behövs...

Sumatra sa...
9 juli 2011 kl. 13:40  

Per K Eleman

Den av dig beskrivna Machs princip påminner om Ockhams rakkniv, som är en "metodologisk princip med innebörden att man inte bör anta existensen av flera ting eller företeelser än som är nödvändigt för att förstå eller förklara de ifrågavarande – konkret iakttagna – fenomenen" (NE). Detta innebär omsatt att av två likkvärdiga alternativ är det oftast det enklaste som visar sig vara mest "rätt".

Det finns en tilltalande tanke i det du föreslår, förutsatt att tanken fullföljs hela vägen ner i hierarkin, d.v.s. förbandscheferna ägnar sig åt att leda ner till plutonschefsnivån, där PlutC leder sin pluton.

Nu lär det aldrig bli så. Vi har ju låst fast organisationen i PRIO, så nu lär det bli mer av samma, det som du (och jag) vill komma ifrån.

Nu tror jag inte att Agrell är särskilt intresserad av att räkna risgryn i Försvarsmakten. Kanske kunde vi samla dessa få med insikter och integritet i någon form av avlönad tankesmedja för alternativt tänkande (second opinions) kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Som en slags djävulens advokater.

Bo Pellnäs är ett namn, översten Henriksson är ett annat. Det viktiga är nog att hålla undan aktiva militärer från tänket. Från den politiska sidan finns det väl bara Allan Widman som fyller kriterierna. Det trista är att jag inte kan erinra mig något lämpligt namn från FV eller marinen. Misär.

Per K Eleman sa...
9 juli 2011 kl. 22:02  

Per K Eleman är inte på kontoret.

Jag är, tillsammans med min gode vän Oberon, i Ålands skärgård för att meta abborre.

Jag beräknas åter den 8 augusti, och kommer att besvara ditt meddelande då - om andan faller på...

Trevlig sommar!

Sumatra sa...
9 juli 2011 kl. 22:16  

Per K Eleman

Jag önskar dig och Oberon en trevlig semester bakom flötet.

I flottan gäller det att hälsa på allt som rör sig och att måla allt som står stilla. Själv målar jag hemma högt och lågt, ute och inne. Blir väl själv lite bakom flötet av lösningsmedel.

Trevlig semester

Anonym sa...
10 juli 2011 kl. 13:00  

Såg precis på flygvapen bloggen att en skarpskytt i helikoptern har en Ak4 hur är det möjligt när hela armén vill ha Ak 4 som skarpskyttevapen men inte får. Eller när flygvapnet har fyrhjulingar i Afghanistan fast armén får svret att det inte går att för in ytterliggare ett fordons system i Afghanistan dvs fyrhjuling som var efterfrågat??? Vad är det som gör att flygvapnet lyckas få igenom de dom känner att de behöver men armén hopplöst hamnar i bakvattnet??
Officer

Anonym sa...
10 juli 2011 kl. 15:00  

20 bokstäver.
Flygsäkerheten kräver.

Wiseman sa...
10 juli 2011 kl. 15:10  

Officer: Förmodligen samma anledning som till att Flygvapnet inte fick ökenuniformer till FL 01. Alldeles för mycket "det går aldrig"-mentalitet och sedan när någon annan provar samma sak får man genomslag. Förhoppningsvis kan nu FV få M/90 öken till FL 02 också och Armén få det man anser sig behöva till Afghanistan.

En viss förklaring kan också vara att det är olika taktiska staber som leder/understödjer.

Anonym sa...
10 juli 2011 kl. 16:24  

Ja kanske de. Grön sommar uniform är bätre än öken om man inte prompt ska kriga i öken eller berg men de antar jag inte att dom ska.
Officer

Sumatra sa...
10 juli 2011 kl. 16:50  

@ Officer

Snart går materielen till kassation med stämpeln:

Kassation. Överförs till Armén.

Anonym sa...
10 juli 2011 kl. 22:51  

@Officer. AK4 har hylsfångare. Om en flygfarkost störtar pga ett trasigt klockarmband, tänk dig då vad ett gäng med tomhylsor kan åstadkomma.

/M

Anonym sa...
11 juli 2011 kl. 00:32  

@M
Om en helikopter går i backen pga tomhylsor så blir jag väldigt förvånad.
Utrymmet är byggt för passagerare/last så det skall klara av diverse saker som folk kan tappa, glömma osv.

Hylsfångaren är trevlig för medpassagerarna så dom slipper kliva på dom samt få dom i skallen.
Iofs går det att göra en "ful-lösning" på AK5 för att unvika att hylsor yr omkring i luften.

Kaliber kan vara en annan anledning till att dom använder AK4B.
Fast med dom avstånd dom flyger och diverse vindar mm så vore det nog bättre med 12,7 om dom vill ha bra effekt i målet...

Sedan undrar jag vad Hv säger när dom ser "sina" vapen utomlands? Speciellt med förstoringstillsats så vi kan nytta skarpskyttar ist för prickskyttar med dålig eldhastighet och 10ptr i mag.

/Tinhead

Anonym sa...
11 juli 2011 kl. 15:40  

Att AK4:an har hylsfångare kan omöjligt vara anledningen till att man tog med den ner. Ak5:or fanns också ombord.

Mer troligt är ju faktiskt att Ak4:an är ett bra skarpskytte-vapen.

"Särskilda förband har särskild utrustning" var det någon som skrev på FV-bloggen. Det kan ju också vara del av anledningen...

uppgiven sa...
11 juli 2011 kl. 17:41  

Helikopterprickskyttarna har använt AK4 i flera år. Varför kan jag bara spekulera om, men förmodligen är det behovet av lite kraftigare patron än 5,56 kombinerat med att kunna skjuta mer än ett skott i taget vid behov.

Varför "hela armén" har misslyckats med att få AK4 i skarpskytterollen är en intressant fråga. Jag kan tänka mig att det faktum att MSS tydligen håller på att ta fram ett nytt skarpskyttevapen i 7,62 har något med saken att göra.

Att sedan hkp 15 med sina uppdragsspecialister även understödjer vissa i Karlsbort gör det nog lättare att få gehör för sina behov än vad det är för oss vanliga dödliga ;-)

Anonym sa...
11 juli 2011 kl. 19:31  

Ja det är självklart varför de använder ak4 (för att den är mkt bättre!) frågan är hur dom har lyckats behålla den när övriga delar i FM skall göra sig av med den. Ett idiotiskt beslut av tekniska kontoren och staberna iallafall tills ersättaren är på plats. Men vi börjar bli vana att dom som har erfarenheten styrs av de utan den.
Officer

Mackan sa...
11 juli 2011 kl. 22:29  

Fundera ett par sekunder på var hylsan från en AK5 tar vägen efter att den lämnat vapnet, om man avfyrar det ut genom en sidodörr. Betänk sedan hur många hundratusentals skott man kommer att avfyra under utbildning och träning och att ett rotorblad (oj, nu avslöjade jag mig visst) kostar från några hundra tusen kronor upp till ett antal miljoner att ersätta.

Sumatra sa...
12 juli 2011 kl. 00:17  

I tillägg till min och Per K Elemans intressanta diskussion angående ministrars ansvar och ministerstyre, så vill jag, trots att Eleman är tillsammans med sin gode vän Oberon i Ålands skärgård för att meta abborre, ändå peka på följande omständighet: När en kraftig explosion inträffade på en marin bas i Cypern, så fick försvarsministern avgå eftersom försvaret var hans ansvar.

Så kan det gå när och där ansvar utkrävs. Hade motsvarande händelse inträffat i Sverige hade det nog gått att hitta någon lämplig löjtnant eller kapten att göra ansvariga.

Wiseman sa...
12 juli 2011 kl. 04:17  

Sumatra: Så sant.

Flyttfågeln sa...
17 juli 2011 kl. 16:34  

@ Sumatra
@ WW

Finns väl iofs exempel på ministrar som avgått/tvingats avgå efter diverse affärer. Tänker närmast på Laila Freivalds som tom lyckats avgå från ministerpost två gånger. Första gången "lägenhetsaffären" (2000) och andra gången "Mohammedteckningarna" (2006). Det gäller "bara" att få igång mediadrevet så löser det sig.

/Flyttfågeln

Sumatra sa...
18 juli 2011 kl. 00:12  

/Flyttfågeln

Man får nog skilja på skälen till avgångarna. I fallet med försvarsministern på Cypern så var det brister i hans fögderi försvarsmakten, som gjorde att han fick gå. Definitivt ingen s.k. affär och - vad jag vet - heller inget mediadrev.

Skälet "ansvar" finns inte i Sverige för regeringsmedlemmar, eftersom ingen minister har något ansvar för något som helst fögderi. Tvärtom håller man sig på armlängs avstånd från allt vad ansvar innebär och heter och det tråkiga är att det är så det skall vara, enligt vår lätt unika syn på saken.

Affärer och mediadrev har mer kopplingar till en förment moral eller snarare brist på moral.

Laila Freivalds var politiskt emot att omvandla lägenheter till bostdsrätter. Hennes egen lägenhet omvandlades och hon köpte den för 2,2 miljoner kronor och sålde den sex år senare för 7,1 miljoner.

Sossar har ju alltid haft högre moral än oss andra, så den affären rimmade väl dåligt med rörelsens självbild och bidrog nog till drevet. I sak hade hon agerat helt i enlighet med lagen och detta hade ingen bäring på hennes tjänsteutövning som minister.

Ovanstående är exempel på skillnaden mellan oss och andra. Givetvis kan även andra länders ministrar stupa av "Freivaldsskäl", men tvärt om finns inte; att en svensk minister tvingas att ta ansvar för sitt sätt att leda eget ansvarsområde, eftersom denne inte har något ansvar för något område. Det ansvaret åvilar myndighetschef.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade