Att ge och ta emot stöd

Den svenska försvarspolitiska situationen är som bekant sedan några år den att Sverige inte ensamt klarar av att hantera ett allvarligare militärt hot på egen hand. Allt sedan försvarsbeslutet 2004 har huvudfokus för det svenska försvaret varit internationella insatser framför nationell förmåga. Det må ha svängt något de senaste åren, men verkligheten är fortfarande den att Sverige på egen hand inte klarar av att ensamt hantera ett militärt angrepp eller allvarligare hot. För detta har numerären och inte minst infrastrukturen blivit alldeles för liten till följd av FB 2000 och FB 2004, där t ex kustartilleriet, så gott som hela luftvärnet och Flygvapnets och Marinens krigsbaser avvecklades utan någon djupare utredning eller eftertanke. Det är resurser som förmodligen aldrig kommer åter eftersom en återuppbyggnad skulle kosta tiotals miljarder kronor under flera år.

Sverige är därmed så gott som helt hänvisad till utländsk militär hjälp. I syfte att försäkra oss om denna, men samtidigt kunna hålla oss utanför NATO, avgavs för några år sedan de svenska solidaritetsförklaringarna. Den ena är nordisk och gäller för de nordiska länderna som vi lovar att hjälpa på för Sverige lämpligt sätt i händelse av krig eller kris och den andra gäller Europa och är en del av Lissabonfördraget. Den nordiska förklaringen kan ses som den viktigare med tanke på att en allvarligare säkerhetspolitisk kris eller ett krig i Norden ingalunda endast skulle drabba ett land utan snarast beröra alla länder. Av den anledningen kan det tyckas märkligt att Sverige skulle kunna erbjuda militär hjälp till exempelvis länder i Baltikum när våra resurser inte ens räcker för det egna landet och den vattensamling som skiljer våra länder är förhållandevis liten till sin utsträckning. Föga förvånande är det därför Flygvapnet och Marinen som ålagts uppgiften att huvudsakligen agera i närområdet. Att skeppa över markstridskrafter till ett grannland skulle ta omfattande resurser i anspråk och framförallt blotta vårt eget land än mer.

Den som deltagit i internationell samverkan i större skala vet att det inte är gjort i en handvändning att sätta samman en effektiv multi-nationell styrka. Att komma med en förbandskloss och ansluta till andra nationers styrkor och staber kräver sin interoperabilitet och det läggs därför en hel del energi i Försvarsmakten på att öva detta. Oftast finns dock andra länder eller värdnationer som ställer upp med grunderna i form av logistik, basering med mera vilket gör arbetet enklare.


Svårare än att som ovan lämna stöd är att effektivt ta emot stöd och se till att det blir en samlad effekt. Av den anledning genomför t ex Norge årligen stora övningar där NATO-länder övar ett gemensamt försvar av Norge. Även Sverige har deltagit under ett antal år i dessa övningar och de har även till del fortsatt en bit in på svenskt område vid Riksgränsen. Ser man till norska flygbaser och andra militära installationer är dessa anpassade för att inrymma tillförda utländska förband. Inte minst ledning anses vara en mycket viktig förmåga att öva.

För svensk del har det gång efter annan påpekats här på bloggen vikten av att vi i Sverige måste förbereda oss om vi överhuvudtaget ska kunna klara av att ta emot hjälp utifrån. Det gäller infrastrukturella investeringar såsom t ex flygbaser, men även logistik och skydd i form av t ex luftvärn. Vid en allvarligare kris i t ex Baltikum lär basering av utländska stridsflygplan och marina enheter i Sverige stå högt upp på listan och det är svårt att se någon svensk flottilj klara av motsvarande vad italienska baser fick göra under Kosovokriget och nu senast Libyen.

Allvarligast blir situationen när det handlar om renodlat militärt stöd till Sverige i händelse av kris eller krig. Utöver basering och agerande som värdnation, vilket är betydligt mer komplicerat än att lämna stöd, ställs också krav på att kunna leda en multi-nationell insats. Alternativet skulle i så fall vara att Sverige i händelse av krig och stöd från EU och NATO, överlåter ledningen av ett försvar av Sverige på dessa organisationer. Det är alltså av nöden tvunget att vi såväl övar ett multi-nationellt försvar av Sverige, liknande det som görs i våra NATO-grannländer, som förbereder oss infrastrukturellt och organisatoriskt. Att inte genomföra förberedelser  och öva skulle innebära kaos om det någon gång skulle inträffa att stöd skulle behövas. Man kan ju vid det här laget lugnt konstatera att varje allvarligare säkerhetspolitisk situation ställer sådana krav som resultat av FB 00 och 04. Ytterst bekymrande är också att det inte genomförs ens några nationella försvarsmaktsövningar i syfte att öva hela försvarets gemensamma uppträdande i uppgiften nationellt försvar. Någon sådan övning har inte genomförts sedan 1993 och med tanke på regeringens uppgiftsfokus "här och nu" blir resultatet ihåligt.


Det är självklart också inte utan besvikelse man läser på Flygvapenbloggen att flygvapeninspektören i kommentarerna där bekräftar att inga som helst förberedelser görs för att kunna ta emot hjälp utifrån eftersom man saknar ett politiskt uppdrag för detta. Förmodligen saknar man helt förståelse på politisk nivå vilka omfattande krav det innebär att effektivt kunna ta emot hjälp. Samtidigt vill man inte ta i den heta potatisen som det innebär att öva med NATO-förband på svenskt territorium. Tryggast är som alltid att hålla huvudet kvar i sanden och lämna problemet åt någon efterföljare.

Man förstår att grannländerna upplever den svenska solidaritetsförklaringen som ihålig.


21 kommentarer:

Oberon sa...
12 december 2011 kl. 20:03  

Flygvapeninspektören ja, han hävdar bl.a. på Flygvapenbloggen att flygstridskrafterna har såväl kropp som själ.

Är då påståendet att flygstridskrafterna i metafysisk mening har kropp och kropp och själ rimligt utifrån ett dualistiskt perspektiv?

Filosofihistoriens dualist par excellence den franske matematikern och vetenskapsmannen René Descartes hävdade, några år innan han en tidig februarimorgon 1650 som gäst hos drottning Kristina frös ihjäl i slottet Tre Kronor, att människan består av två till själva sin art alldeles motsatta kategorier av ändliga substanser, nämligen utsträckt substans och tänkande substans, det vill säga kroppslig respektive själslig substans. Det kroppsliga finns i tid och rum, har mätbara egenskaper och existerar oberoende om någon uppfattar det. Det själsliga finns inte i rummet, kan inte mätas och existerar endast såtillvida det uppfattas av någon.

Enligt Descartes hypotes om växelverkan orsakar vissa förändringar i den ena kategorin, t.ex. beslut i själen, förändringar i den andra kategorin, t.ex. armrörelser, och vice versa. Han lyckades dock aldrig ge någon tillfredsställande förklaring till hur kontakt kunde förmedlas mellan kropp och själ - två storheter varav den ena är rumslig och den andra är icke rumslig. Föreningen mellan kropp och själ är, menade Descartes, obegriplig.

Flygvapeninspektören gör i såväl sitt inträdesanförande till Kungliga Krigsvetenskapsakademien som Flygvapnets utvecklingsplan en hyggligt stor affär av att flygstridskrafterna är behäftade med både kropp och själ. Kroppen, hävdar FVI, utgörs av fysiska förutsättningar i form av ”responsförmåga, rörlighet, flexibilitet och mångsidighet”. Själen påstås bestå av en kultur sprungen ur ”ett arv av verksamheter”. Hur dessa storheter förhåller sig till varandra blir däremot outtalat.

Descartes var av den bestämda uppfattningen att endast människan har en själ, men i FVI kvasifilosofiska metafor ges människan ingen framträdande roll - vare sig som subjekt eller objekt. Denna anomali, måhända symtomatisk för det exekutiva ledarskapet inom dagens försvarsmakt, medför att det framstår som synnerligen oklart av vem, vad eller vilka själen (kulturen) inom flygstridskrafterna bärs fram. Om där inte finns någon som kan uppfatta den måste själva existensen av själslig substans dessutom ifrågasättas.

I realiteten förhåller det sig dessbättre så att flygstridskrafternas främsta resurs utgörs av kvinnor och män - sunda själar i sunda kroppar - vars gemensamma prestationer leder till att de svenska flygstridkrafterna kan anses tillhöra de främsta i sin storleksklass…

Anonym sa...
12 december 2011 kl. 20:37  

Jag skulle vilja säga att Flottan och ev Amf regelbundet bistår med HNS (Host Nation Support)/underhåll i någon form under de internationella övningar som regelbundet genomförs t.ex. Baltops, Northern Coast osv.

I dessa övningar sätts enheterna ihop i TF (Task Forces) och TU (Task Units). Dessa enheter är ofta nationellt mixade och det är inte ovanligt att svenska enheter står med support både till sjöss och iland. Visst bistående med vapen och ammunition är något begränsat i fredstid, men ett FNSU (Forward Naval Support Unit - motsv ett NSE inom armen) ser till att samla in LOGREQ osv (Logistics Requests) från styrkan och försöker sedan åtgärda och koordinera supporten till de sjögående enheterna med hjälp av t.ex. helikopter eller bunker-/stödfartyg.

Jag tror att denna förmåga regelbundet tränas eftersom logistik nästan alltid är skarp verksamhet.

Det som kvarstår är förmågan att kunna leda större styrkor. Detta har iofs gjorts under div övningar samt t.ex. under Atalanta 2 via FHQ on site samt med koppling till OHQ i Northwood.

Anonym sa...
12 december 2011 kl. 20:54  

Nu väntar vi med spänning på vad Tolgfors säger. Den här frågan är i särklass en av de mer delikata han borde ge sig i kast med.
En öppen debatt kring frågan om att förbereda militär hjälp till Sverige kommer nog att få medborgarna att påtagligt förstå vad politikerna har gjort med Försvaret under många år. Herrar generaler och amiraler kan faktiskt bara stå passiva och se på. Eller rättare sagt de kan göra som de gjort förut.

/Jung

Anonym sa...
12 december 2011 kl. 21:05  

Det är tyvärr oftast deprimerande läsning på din eminenta blogg.

I stort sett varje dag är jag inne här på WW.
Nu funderar jag på att sluta med det, göra som politikerna, stoppa huvudet i sanden och bli lyckligt ovetande om hur illa ställt det är med det svenska försvaret.

Jonas75

Anonym sa...
12 december 2011 kl. 22:33  

Dax att sluta skylla Stig Wennerström för att han orsakat Sveriges försvar allvarliga skador.

Det som de ansvariga för de senaste 10 årens systemkollaps, fullständiga förintande, av det svenska totalförsvaret har kostat Sverige risktagande som vida överstiger de Wennerström orsakade. I ekonomiska termer kostar sannolikt en återuppbyggnad av den svenska försvarsförmågan en 10-faldig ökning av försvarsanslagen.

Vad har vi sparat på FB2000, FB2004 och på Riksdagens beslut "Om ett användbart försvar 2008"?

Svaret är att Sverige inte sparat alls-Sverige kommer att dyrt få betala denna otroliga ansvarslöshet.

Wennerström var en amatör jämfört med 2000-talets svenska politiker och militärnomenklatura.

Anonym sa...
13 december 2011 kl. 00:23  

För att så tidigt som möjligt upptäcka ett förestånde anfall mot vårt land krävs flygburna och markbaserade resurser för signalspaning, radarspaning och optisk spaning.

Det krävs också resurser för att leda och samordna all spaning, samt för att utvärdera spaningsresultaten. Av naturliga orsaker har merparten av erforderliga spaningsresurser funnits inom Flygvapnet.

När det förestående anfallet väl har upptäckts krävs militära förband som kan bekämpa angriparen i luften, till sjöss och på marken. För detta ändamål har det funnits flyg- marin- och arméförband.

Orsaken till att presens (finns) har förvandlats till perfektum (funnits) är bristande insikt hos befolkningen i allmänhet och hos våra politiker i synnerhet. (Vi kan knappast skylla på någon annan.)

Lösningen består i UPPLYSNING och åter UPPLYSNING så att alla insiktslösa invånare skärper sig och åtminstone försöker fatta allvaret i den rådande situationen.

I annat fall är det endast en tidsfråga när en främmande figur framträder i våra TV-rutor och förklarar att det från och med nu är HAN - den enväldige despoten - som bestämmer allting i det här landet.

Flygsoldat 113 Bom

jan-olov sa...
13 december 2011 kl. 07:31  

Vem är det vi försöker lura?

Vad det detta som var andemeningen när försvarsberedningen föreslog den nya solidaritetsförklaringen och Riksdagen beslutade?

Var det aldrig meningen att de skulle ske någon praktisk militär planering utan bara dokumenthantering?

En politisk vilja frikopplad från den militära exekvering av viljan?

Har riksdagen uppfattat detta så?

Har den intresserade försvarpolitiska allmänheten uppfattat det så?

Har de försvarsmaktsanställda och kontrakterade inbegripet hv uppfattat de så?

Nej alla jag känner i dessa kategorier har uppfattat att vi för eller senare måste både planera och utbilda för mottagande av förband.

Denna vilseledning -för det är det-träffar oss själva.


Kn Jan-Olov Holm

Besviken reservofficer, fd moderat sa...
13 december 2011 kl. 12:26  

@Jonas75

Ja, det är sannerligen deprimerande, men otroligt klarsynt, läsning här på WW. Den käre vise mannen ska ha all heder för det enorma, oförtröttliga, arbete han lägger ner på denna blogg.

För den som är intresserad av hur välplanerade saker och ting en gång var rekommenderas Mikael Holmströms förelsäsning på FHS, torsdag 15/12 kl 15. http://www.fhs.se/sv/kalender/2011/den-dolda-alliansen-sveriges-hemliga-nato-forbindelser/

Risken är bara att man blir än mer deprimerad efter föreläsningen, när man jämför vad vi en gång hade med det vi nu har fått.

jan-olov sa...
13 december 2011 kl. 19:49  

Flygvapeninspektören Anders Silwer svara mig på flygvapenbloggen att
frågan bearbetas inom Försvarsmakten att kunna motta stöd

http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvapenbloggen/2011/12/08/fvup-uppdraget/#comment-2077

Ett steg i rätt riktning således.

kn Jan-Olov Holm

Wiseman sa...
13 december 2011 kl. 19:52  

Arbetet kan inte ha kommit särskilt långt med tanke på att Flygvapeninspektören inte ens kände till att uppgiften fanns...

Anonym sa...
13 december 2011 kl. 20:28  

I stabsordboken betyder "bearbetas" och "är under handläggning" antingen "ajfan, det har vi missat" eller "ojoj, det där blir dyrt. Om vi förhalar lite kommer nog en kontraorder".

/Farbveckan -86

Anonym sa...
13 december 2011 kl. 20:39  

Att uppgiften "ta emot" finns har inte varit någon hemligthet. På min förra garnison satt vi på en genomgång där detta diskuterades mycket noggrant med alla befäl på plutons och kompaninivå...

Besviken reservofficer, fd moderat sa...
14 december 2011 kl. 10:31  

@Farbveckan -86

Hahaha... Spot on!

Anonym sa...
15 december 2011 kl. 11:22  

@ Oberon: Tveklöst bör i varje chefsutbildning ingå några år av idéhistoria. Nu är det inte så, inte heller någon bred allmänhet får sina sinnen vidgade på detta sätt. På 1600-talet var det dock mot bakgrunden av de stora religionsfrågorna och den klassiska humanismens förhållande till den spirande naturvetenskapen som drev de flesta västerländska tänkarna. Deras terminologi var annorlunda än dagens. Hade FVI använt sig av ordet "företagskultur" hade han varit lättare att begripa - kanske allt för lätt eftersom FV företagskultur kommit i gungning efter sammanslagningen med det större företaget med annan företagskultur.

@anonym/jung sa´ "En öppen debatt kring frågan om att förbereda militär hjälp till Sverige kommer nog att få medborgarna att påtagligt förstå vad politikerna har gjort med Försvaret under många år." Jo, men just därför kommer knappast en sådan debatt till stånd.

@ jan-olov 13 dec 07:31
Vad som får mig att häpna är att vår utrikesminister, som i övrigt förefaller vara väl strukturerad, offentliggör Sveriges solidaritetsförklaring synbarligen utan att ha synkat sig med Försvarsministern åtminstone så mycket att det finns fysiska bevis på att denna nya doktrin kan gälla.
Ytterligare ett tecken på att Försvarsdepartementet bör vara underställt Utrikesministern?

/bosse

Per sa...
15 december 2011 kl. 20:31  

Är SD tabu även här, eller skulle du kunna tänka dig att analysera det enda parti som de facto verkar vilja ha ett nämnvärt svenskt försvar på riktigt?

Läs:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-vill-ha-substans-i-forsvaret_6711127.svd

Wiseman sa...
15 december 2011 kl. 21:55  

Per:

Se Twitter.

Per sa...
15 december 2011 kl. 22:36  

Tack, wiseman för svar och twitterkommentar. Emellertid har ajg aldrig haft några tankar om twitter eftersom den kanalen inte ger utrymme för några mer utvecklade tankar eller analyser. Så även i ditt fall:
"Försvarsdebatten tar fart. Det är bra. "Vi vill ha substans i försvaret""
kan väl inte direkt betraktas som en djupare analys?

I mån av tid vore det intressant med lite mer djup analys av detta.
tack för en intressant blogg!

Wiseman sa...
15 december 2011 kl. 23:03  

Per:

Helt riktigt. Twitter inbjuder inte till några längre analyser, men möjligheten att ge snabba kommentarer och tips om intressanta nyheter och länkar.

Det hade varit önskvärt att kunna skriva ett inlägg och analysera SD kontra Regeringen och även S debattartikel hos SVT, men tyvärr medger tiden inte alltid det man önskar.

Vi får se vad det blir under julen.

Anonym sa...
23 december 2011 kl. 03:42  

"Att ge och ta emot stöd"
Mitt blida bidrag till discursen får stanna vid betraktelsen om att förutom statsminister Erlander när denne överenskom om avtal med USA om stöd med atomvapen inom vår perimeter var troligen endast hans förtrogne Olof med på banan. DET TVÅ DELAR DELAR INGEN. Det tre delar delar alla. Att FVI som lägre tjänsteman inom staten skulle besitta några som helst insikter i den innersta sfären av säkerhetspolitiska överenskommelser får nog betraktas som en ren baccis. Tackar för ordet gör Slefvfoerarmaestaren.

Anonym sa...
26 december 2011 kl. 18:39  

Blir försvaret mycket billigare om det outsourcas till legosoldater eller amerikaner, än att värnpliktsorganisationen återupprättas till att svara mot nutida och framtida hot?

Eller avvecklingen av värnplikten ingick i den stora planen att knyta nationen Sverige hårdare till styrning från EU och NATO för globala uppdrag i kolvätesamhällets tjänst?

Göran Mellblom sa...
26 december 2011 kl. 20:18  

@Anonym 18:39 värnpliktsbataljoner utomlands? Det klarade inte vårt demokratiska system av, och har aldrig klarat av förr.

Det var nog inte avsett för utlandsinsatser med förluster och allt, utan för försvar.

Enda gången icke-frivilliga skickats ut var till Åland 1918, och det rörde sig inte om operationer m/Afghanistan eller m/Bosnien, även om man var beredd på det.

Hur ser du på det, käre meddebattör?

MVH Göran Mellblom

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade