Är verkligen internationella insatser välbetalda?

I förra veckan publicerades två gästinlägg med anledning av Försvarsmaktens nyttjande av §27 av arbetstidsavtalet vid nationella insatser. Läsare som ej är insatta i ämnet rekommenderas att börja med att läsa det första gästinlägget.

Det nya arbetstidsavtalet skiljer inte på insatser nationellt och internationellt. Sålunda är det rättvist. Moraliskt så råder ingen skillnad mellan dessa insatstyper. Det är lika mycket betalt, med undantag av att internationella insatser även genererar ett missionstillägg utifrån risken i missionsområdet. I Sverige utgår inget missionstillägg för en insats vilket skulle kunna tyckas märkligt. Det finns ju i regel en anledning till varför en nationell insats påbörjas och är en bedömning om att risken för terrordåd är 4/5 annorlunda om den är i Sverige eller i ett annat land?

Till att börja med kan man ställa sig frågan varför militär personal ska ha en särskild ersättning vid insatser jämfört med daglig tjänst? Ingår det inte i det militära yrket att vara beredd på alla eventualiteter? Visst är det så. Dock är detta inget som är inkluderat i löneutvecklingen i Försvarsmakten. Löneutvecklingen är sedan många år framförhandlad av arbetsgivaren att ej omfatta den risk och de vedermödor som kontinuerlig insatsberedskap skulle medföra. Detta skulle helt enkelt bli för dyrt för myndigheten att ersätta och normalbilden är också utbildning och förvaltning och inte beredskap och insats, även om pendeln inom framförallt Flygvapnet nu börjat svänga kraftigt mot det senare i och med uppgiften nationellt försvar.

Bruket av §27 för nationella insatser har dock gjort att Försvarsmaktens personal fått upp ögonen för hur dåligt betalt svensk militär personal egentligen får för insatsverksamheten. Men är det inte bra betalt vid internationella insatser?

För att besvara frågan måste man börja med att reda ut vari ersättningen vid en nationell respektive internationell insats består:

Gemensamt för de bägge insatstyperna:
– Ersättning per dag 0,0099 x grundlön + 264 kr, alternativt per månad vid insats överstigande en kalendermånad: 1,3 x grundlön + 8000 kr

Tillkommer vid internationell insats:
– Missionstillägg bestående av en ”insatsdel” och en eventuell del för fredsframtvingande operationer. För Afghanistan just nu 8600 kr + 2000 kr = 10 600 kr

– Utlandstillägg:
Utgår för personal som tjänstgör mer än 30 dagar utomlands och är avsett att täcka de merkostnader (min understrykning) som uppstår hemma i Sverige till följd av utlandstjänstgöringen. I grunden är utlandstillägget 3000 kr. För person som har barn är utlandstillägget höjt till 7000 kr.


Man kan därmed konstatera att risken är gratis vid nationella insatser. Det finns helt enkelt ingen risk enligt arbetsgivaren. Troligtvis är det också så att majoriteten av de försvarsanställda är beredda att ta en högre risk vid en riktigt skarp nationell insats än en internationell, då den förstnämnda i högre grad kan få konsekvenser för egen familj etc. Men hur skiljer man idag en nationell insats från en internationell när vårt nationella operationsområde till följd av solidaritetsdeklarationen lika gärna kan vara i Finland som i Sverige? Jag kan dock instämma i att risken generellt är betydligt högre för den soldat som genomför en patrull i Afghanistan än den flygstridsledare som kallats in för att leda ett incidentuppdrag. Men är det ofarligt att delta i skyddet kring en händelse i Sverige där man bedömt risknivån för exempelvis terrordåd som förhöjd? Som jämförelse kan nämnas att personal i Libyeninsatsen som tjänstgjorde på flygbasen långt utanför konfliktområdet erhöll 800 kr i missionstillägg. Måhända utgjordes risken av den italienska trafiken, eller är det skillnad på terrordåd och terrordåd?

Man kan också fråga sig om personal som kommenderas till nationella insatser, t ex utan att ha stått i beredskap, inte heller drabbas av merkostnader som uppstår på grund av insatsen?

Den gemensamma delen för insatstyperna är den ersättning som utbetalas för att arbetstagaren ej längre är arbetstidsreglerad. Envar som deltagit i en insats vet att det sällan rör sig om några 8 h arbetsdagar. Likaså gör sällan väpnade konflikter och dylika företeelser paus för helgvila, varvid även helgerna innebär arbete i samma omfattning som vardagar. Dubbla arbetstiden per vecka eller mer är närmare regel än undantag vid insats.

Hur mycket ger då ersättningen vid insats för att arbetstagaren blir av med sitt arbetstidsskydd? För en soldat som tjänar 18 000 kr per månad, det vill säga Försvarsmaktens lägsta lönenivå, blir ersättningen procentuellt högst. Soldaten får istället för 18 000 kr per månad den vid första anblicken tilltalande lönen 31 400 kr. Den nya lönen blir dock mindre imponerande när man betänker att ökningen endast är 74 %, medan timersättningen vid ett arbetstidsuttag om 80 h per vecka sjunkit med 13 % när veckoarbetstiden fördubblats.

Det blir alltså arbetsgivaren snarare än arbetstagaren som fått mängdrabatt vid insats. För en officer med 30 000 kr i grundlön blir det vid insats ett sämre tillskott än för soldaten. Vid insats erhålls månadslönen 47 000 kr, vilket endast är en ökning på 57 % trots ett fördubblat arbetstidsuttag. Officeren får se sin timersättning sjunka med hela 22 %.

Så fortsätter det hela vägen upp till förbandschefen. Ju högre grundlön, desto mindre extra tjänar man vid insats.


Det förvånar mig därför att Officersförbundet i sitt gästinlägg uttrycker att ersättningen är bättre vid en internationell insats än en nationell, om än "samlad ersättning" åsyftades. Jag välkomnar ändå att Officersförbundet vill påkalla en översyn av ersättningen vid nationella insatser, men även ersättningen för internationella insatser behöver bli skälig – särskilt ersättningens nivå i förhållande till arbetsinsatsen.

Det behöver väl kanske inte förtydligas, men samtliga belopp ovan är nivåer före skatt. Avsikten är att i kommande inlägg fortsätta diskussionen kring insatser och ersättningar.

9 kommentarer:

Cynisk sa...
28 oktober 2013 kl. 22:58  

Missionstillägget avser inte (bara) ersättning för risk utan även för andra umbäranden.

Ersättningarna överlag är för dåliga och svenska regler är inte anpassade för militär insats, oavsett var de utförs. Här behöver man se över tillämpningen av lagstiftningen.

Unknown sa...
29 oktober 2013 kl. 09:20  

Finns det några exempel på vid vilka tillfällen FM har nyttjat 27§ nationellt?

Karl sa...
29 oktober 2013 kl. 21:41  

En soldat som har en månadslön på 18 000 kr får vid insats hemma 30 kr/h för dom extra arbetade timmarna + 26 kr/h för jourtiden. Detta motsvarar ca 45% av lönen för en 15 årig butiksanställd utan erfarenhet. Den genomsnittliga timmlönen den dagen blir dock 74 kr/h + jourersättningen, vilket motsvarar lönen för en 17 årig butiksanställd med en månadslön på 12379 kr.

Jag grundar detta påstående på att den fasta ersättningen på 264 kr/dygn motsvarar övningsdygnstillägget och således är en form av jourersättning samt att det genomsnittliga uttaget av arbetstid är 14h/dygn.
(0,0099 * 18 000 kr = 178 kr) (14h - 8h = 6h) (178 kr / 6h = 30 kr/h)

Vid mission blir denna beräkning på intet sätt bättre då missionstillägget just är ett tillägg och mycket väl kan vara noll.

Wiseman sa...
29 oktober 2013 kl. 22:08  

Cynisk,

Helt riktigt. Dock är risk och typ av insats de större delarna av missionstillägget, men umbärandena ska inte glömmas bort.

Wiseman sa...
29 oktober 2013 kl. 22:09  

Hans Hjern,

Försvarsmakten har tyvärr en gammal vana av att inte prata om nationella insatser och beredskapshöjningar.

Cynisk sa...
29 oktober 2013 kl. 22:44  

Jag har ställt frågan till HKV tidigare och de har då meddelat att risken (hot) bara är en liten del av det man grundar tillägget på.
Klimat, sjukdomsbild, infra och övrigt stöd är andra delar.

För fredsframtvingande (som anses farligare) så finns ytterligare tillägg.

Wiseman sa...
29 oktober 2013 kl. 22:52  

Cynisk,

Vet inte om du kommer åt OF:s medlemssidor men där hittar du insatstilläggskalkylatorn (tidigare och populärt missionstillägg) som underbilaga till Utlandsavtalet.

roYal me sa...
30 oktober 2013 kl. 19:47  

Ja det finns exempel. Ex kallades det in personal över midsommar. Dessa fick lägre ersättning med 27 än vad de hade fått med bara ob ersättning.
Ett annat exempel är när personal får stå i insatsberedskap på lördagar för att de jobbar ju ändå måndag till fredag och söndag är inte lönt då de har 24 h inställelse tid och ändå ska jobba på måndag.

CS sa...
30 oktober 2013 kl. 20:39  

Andra exempel är i samband med President Obamas besök samt ett NATO-möte som genomförts i Sverige under året.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade