Om / About Wiseman's Wisdoms

onsdag 20 augusti 2008

Kunskaper och Apkunskaper

Min första reaktion när jag läste rubrikerna om svenska lärares urusla resultatForum för levande historias diagnostiska prov om Förintelsen var något lyfta ögonbryn. Hur kunde endast 2 av 5000 lärare ha alla rätt? Jag var i och för sig inte jätteförvånad eftersom min bild av Sveriges lärarkår kanske inte är den mest positiva.

Under dagen har jag hört lärare försvara sig i radions nyheter med att faktakunskaper är inte det viktigaste när gäller att vara lärare. Typiskt svenska flumlärare. Jag minns t ex min tyskalärarinna i gymnasiet som vägrade lära oss grammatik. Det var inte viktigt. Jag tror att de flesta som talar tyska håller med om att grammatiken är a och o i tyska om man inte ska låta som en lallande byfåne.

Nu när jag själv har haft en möjlighet att prova frågorna genom SvD:s försorg hyser jag viss förståelse för de testade lärarna. Jag måste erkänna att jag faktiskt bara hade ett rätt och jag har ändå studerat Förintelsen på högskolenivå (visserligen bara en delkurs) och anser mig vara rätt påläst om just andra världskriget.

De frågor som ställs i provet är till stor del av typen apkunskaper, av samma slag som man stöter på när man skriver körkortsprov, jägarexamen eller många andra myndighetsprov. Däremot oroar jag mig över att lärarna har svårt att skilja på gulagerna och de tyska koncentrationslägrena. Båda är förhatliga, men det bådar inte gott om man inte har mer koll på detta. Att man däremot inte har koll på vilken grupp av romer nazisterna förföljde mest rör mig inte i ryggen. Dessutom förvånar det mig inte att 40% av lärarna påstår att de inte fått någon speciell utbildning om Förintelsen under sin grundläggande lärarutbildning. Det borde vara ungefär den andel lärare som grundutbildades innan förintelseutbildningen kom på modet under 90-talet.

Jag håller med lärarna om två saker. Historia borde vara obligatoriskt i skolan. När man följer svensk säkerhets- och försvarspolitik undrar man om inte historia försvann som kärnämne redan på 50-talet. Det andra är att faktakunskaper inte är allt som lärare. Ledarskap är minst lika viktigt, men god förmåga inom det ena kan inte ersätta det andra.

Viss upprättelse för lärarkåren...

4 kommentarer:

  1. Med tanke på den sista meningen i artikeln: "En tredjedel av de som deltagit har historia som huvudämne och hälften av samtliga tillfrågade har historia i sin examen." tycker jag 40 % känns ganska rimligt. Över 50% (dvs alla historielärare + några till) hade så klart varit önskvärt.

    SvaraRadera
  2. Ja, statistik blir alltid vad man gör det till :)

    SvaraRadera
  3. Jag växte upp med förintelsen pga föräldrar som förlorade sina familjer och jag har besökt förintelsemuseet i Jerusalem. Kunde dock inte svara på de här irrelevanta frågor. Fakta är viktig, men att förmedla vad som hände, hur och varför, och varför det finns fortfarande folk som dödar varandra i olika krig är mycket viktigare.

    SvaraRadera
  4. När kommer Gulagveckan i skolan, för att balansera upp Förintelseveckan.
    Rent dödssmässigt var Gulaglägren värre, men det är ännu inte PK att trampa på kommunismen.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.