Om / About Wiseman's Wisdoms

söndag 21 september 2008

1700 års beredskap kontra dagens

Herman Lindqvist skriver idag i Aftonbladet (på nätet endast för plus-medlemmar, tyvärr) om hur det gick till när Sverige anfölls år 1700 av Sachsen-Polen, Danmark och Ryssland och jämför med dagens beredskap. Liksom jag i tidigare inlägg, verkar han lite förvånad över hur det idag kan ta 3 år att mobilisera försvaret. Nu skriver han inte direkt ut mobiliseringstiden i kolumnen, men med lite historiekunskaper räknar man snabbt ut det. Tyvärr går inte Lindqvist så långt i sin jämförelse.

Den 11 februari 1700 anföll Sachsen-Polen Livland (del av Sverige på den tiden som utgjordes av delar av dagens Lettland och Litauen). Fyra veckor senare, den 6 mars, nådde nyheten om detta kungen som beordrade dåtidens motsvarighet till A-mob. Den 20 mars kom bud om att Danmark anfallit den svenska bundsförvanten Holstein-Gottorp. Att Ryssland sedan skulle komma med i konflikten var bara en tidsfråga. Händelserna blev sedan att i juli-augusti slogs danskarna efter en svensk landstigning på Själland. Därefter i oktober avseglade en expeditionskår mot det av ryssarna inringade Narva I november slogs där en mer än 9 ggr så stor rysk styrka av de svenska karolinerna. Året därefter fortsatte kriget mot Sachsen-Polen och sen vet vi nog alla hur det slutade.

Det intressanta ligger i att jämföra nu- och dåtidens kommunikationer, och mobiliseringstider.


Nyheter om angreppet tar 4 veckor att nå beslutsfattare. På fyra veckor hinner en fiendehär marschera drygt 50 mil, kanske uppåt 80 beroende på väder och status. Sjöledes går det något snabbare.
Indelningsverk. Från att manskapet inkallas till att fienden betvingas på främmande territorium går det drygt 4 månader. Då ska man betänka att truppen marscherat över halva riket innan överskeppning och innan dess ska bud ha nått alla soldater på sina torp att det är mobilisering och att man ska inställa sig vid regementets samlingsplats (fotledes..)
Kommunikationerna är alltså ganska långsamma och härarnas rörlighet mycket dålig med dagens mått mätt.

Vi skulle alltså kunna säga att den svenska hären av 1700 års modell höll ungefär R90.

Nu
På någon minut kan makthavare få reda på om en konflikt eller kris uppstår genom telefon, fax, mail, ja ni vet ju själva. Det gäller ju bara att man inte är på operan.
Stridskrafter idag rör sig med alltfrån 30 km/h för motoriserade förband till 800 km/h för luftburna. Att förflytta en här från uppmarschområde till en enda av riket med tåg skulle vara gjort på max någon dag. Likaledes för fienden. På mindre än ett dygn har man tagit sig sjöledes över Östersjön.

Den svenska hären av idag då? 2/3 tar 3 år på sig att påbörja lösandet av uppgifter i operationsområdet. De snabbaste måste ha 10 dagar på sig, trots dagens infrastruktur. Samtidigt säger landets försvarsminister att "det här duger inte, krig kan ju vara över på en vecka nu för tiden - varför har ni gjort så här? Varför har ingen berättat det för mig?"

Nog är det märkligt att det ska behöva vara så här....

2 kommentarer:

  1. Intressant jämförelse. Jag tror nog till och med att Sveriges armé var större på den tiden än i våra dagar.

    SvaraRadera
  2. Vaddå armé idag? Förmätet att kalla sig arméchef när man disponerar 8 manöverbataljoner och två brigadstabsskelett.

    1 bataljon ~ 4 kompanier
    1 brigad ~ 4 bataljoner
    1 division ~ 4 brigader
    1 regemente ~ ett antal divisioner
    1 armékår ~ ett antal regementen

    1 krig ~ ett antal armékårer som manövrerar

    Vid Verdun i första världskriget, förbrukades ca 5000 soldater/dag (motsvarande 1 brigad).

    (Vi hade faktiskt ett (1) divisionsstabsskelett fram till förra försvarsbeslutet - en stab med ca 1500 man att jämföra med Rommels 15 i Nordafrika...).

    Direkta jämförelser är inte helt relevanta, men ändå...åtta (8) manöverbataljoner till försvar för Sverige?

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.