Om / About Wiseman's Wisdoms
tisdag 23 december 2008
Lite kommentarer till Widmans senaste
Jag känner återigen behovet av att kommentera vissa av de uppgifter som lämnas i artikeln.
Till att börja med konstaterar Widman först att ingen planerar för försvaret av Sverige för att i meningen därefter kritisera att det varje år utbildas 6000 värnpliktiga, men endast 1500 behövs i utlandsstyrkan. Det känns som om något fattas här. Därtill tar Widman upp att det kostar 700 000 att utbilda en värnpliktig. Då undrar jag stilla vad han tror att det kommer att kosta att ha en yrkessoldat? Sätter man sig inte in i vad siffrorna inrymmer är det ju lätt att få för sig att den värnpliktige kostar 700 000 kr rakt av. Man brukar annars beräkna att en värnpliktig kostar ca 1000 kr per dag i förmåner, uppehälle etc. Det motsvarar en lön på ca 20 000 kr i månaden om man istället har en yrkessoldat. Resten av pengarna får vi anta utgör utbildning, övning etc. De summorna kommer vi inte undan med yrkessoldater heller. Lägg därtill att yrkessoldaterna ska ha lön 12 mån om året, medan de vpl endast har det 11 mån. En yrkessoldat ska också beredas en konkurrenskraftig lön om vi nu ska locka unga människor med någon form av kompetens till soldatyrket. Några kanske minns kampanjen för officersyrket för ca tio år sedan där sloganen var "det krävs muskler, men de ska sitta 30 cm över biceps". Därefter ska man trycka in officerslönerna ovanför soldatlönerna vilket lär betyda än mer ökade lönekostnader. Ytterligare en ekvation jag inte får att gå ihop...
Konstaterande nr 2 från Widman:
"Vi har genom åren sett hur omsättningen av vårt försvarsmateriel har tillåtits att tumma på förbandsverksamheten. Sverige är det land inom EU som lägger störst andel av sitt försvarsanslag på materiel. Och vi byter ju våra stora plattformar oftare än andra länder gör. Det hänger naturligtvis samman med att vi har en stor försvarsindustri."
Nu är det ju återigen så att materielanslaget till största delen inte innefattar inköp av materiel. Jag vet inte hur många gånger man ska behöva ta upp det här. Det verkar vara den största myten om Försvaret, med att JAS 39 Gripen bara kraschar som god tvåa. I materielanslaget döljer sig också alla hyror av fastigheter (bara det nästan 15% av materielanslaget), avveckling av materiel (fundera lite på vad det kostar att gjuta igen och sanera bergrum?), vidmakthållande av materiel (dvs uppgraderingar och även underhåll av materiel, förklädda som materielhyror till FMLOG) och slutligen inköp av materiel. Ser man just till inköpen av materiel är det inte mycket som skiljer Sverige från de övriga nordiska länderna. Men det blir ju alltid mer intressant när man jämför äpplen och päron.
"Jag kan inte se annat än att det försvarsbeslut som nu fattas till våren måste fortsätta att ta itu med högkvarterets storlek. Det är orimligt stort jämfört med andra länder med över 1000 medarbetare. Ställer man den siffran i relation till antalet som är insatsberedda blir det väldigt många hövdingar och inte så många indianer enkelt uttryckt.Jag kan inte se annat än att det försvarsbeslut som nu fattas till våren måste fortsätta att ta itu med högkvarterets storlek. Det är orimligt stort jämfört med andra länder med över 1000 medarbetare. Ställer man den siffran i relation till antalet som är insatsberedda blir det väldigt många hövdingar och inte så många indianer enkelt uttryckt."
Oavsett vilken storlek man har på sin försvarsmakt kräver den en ledning. Antalet förband spelar i detta fall mycket liten roll. Visst kräver fler förband en större ledning men skillnaden blir inte så stor. Skillnaden mot våra grannländer är också att vi i Sverige valt att centralisera all ledning till Stockholm och HKV, medan man i andra länder fortfarande har motsvarande en försvarsstab, en flyg-, en armé- och en marinstab. Hela Försvarsmakten leds nu också från var sin försvarsgrensstab ingående i HKV, medan t ex Finland fortfarande har en del staber på mellannivå eftersom antalet förband är många fler. Det är klart att det sticker i ögonen på folk att Högkvarteret är så stort som det är, men vad som egentligen borde sticka mer i ögonen är att resten av Försvaret är så litet som det är.
Men vi verkar vara överens om två saker, jag och Allan Widman. Sverige borde ha gått med i NATO för länge sedan och vi får sjukt lite effekt av våra 40 mdr kr.
18 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Jag är nog mer positiv till ett rent frivilligförsvar än vad du är, men är orolig över storleken.
SvaraRaderaOm vi alla är överens om att ett fullt Natomedlemskap bör komma så snart som möjligt samt att Sveriges säkerhet börjar på andra sidan Östersjön bör de leda oss till följande operativa behov:
Markförbanden behöver ha förmåga att uthålligt verka med en mekaniserad brigadstridsgrupp i Finland, eller baltstaterna, och samtidigt upprätthålla den territoriella suveräniteten.
Dvs motsvarande fyra stående brigader plus reserver och hemvärn.
Marinförbanden behöver ha förmåga att skydda försörjningen av expeditionsstyrkan ovan, ge operativt den stöd och skydda den Svenska kusten.
Detta kräver en dubblering av korvettstyrkan, en oförminskad ubåtsdivision, en fregattdivision på sex fartyg och landstignings/logistikfartyg.
Flygförbanden behöver förmåga att samtidigt, men i samverkan med allierade, kontrollera luftrummet över Sverige, Östersjön och expeditionsstyrkan. Till detta tillkommer bekämpning av sjö- och markmål, CSAR och transport.
Vad säger du Wiseman? Sex Gripendivisioner? Tyskarna borde kunna bära den tyngsta bördan för Östersjön.
Jag vet: Ingen svenska regering kommer att ta notan för kapaciteten ovan (eller gå med i Nato under överskådlig tid), men det är den förmågan som skulle krävas för att göra verklighet av talet som solidaritet med våra grannländer.
Hursomhelst, God Jul Wiseman!
Jag tycker att vi borde kunna lära av Israel. De har lyckats försvara sitt land i ett halvdussin krig 1948-2006. Deras vinnande koncept är ju en liten stående armé som har förmåga att skydda den stora värnpliktsarméns mobilisering. Därmed har de det bästa från båda världar de har en stor bas som kan användas föratt mobilisera brigader och/eller ersätta förluster samtidigt som de har en del som står beredd att användas här och nu.
SvaraRaderaHar svårt att se Sverige gå med i Nato... såvida inte Finnarna vill gå med förstås. Och vad skulle få dom att göra det? Ryssen!
SvaraRaderaOch det skulle behövas en rejäl militär kris, mycket större än den i Georgien, för att tvinga fram något sådant. Lite som 90-talskrisen fick in oss i EU.
Så jag hoppas lite att det inte ska behöva bli nödvändigt med Nato för Sveriges del.
Go Jul!
Tobias: Letar du lite bland mina inlägg om värnplikt från förra hösten hittar du en jämförelse jag gjorde mellan klassiska yrkesarméer som USA och GB och Sverige. Jag har ytterst svårt att se hur vi med vårt lilla befolkningsunderlag ska kunna hålla ett yrkesförsvar när dessa befolkningsjättar har det.
SvaraRaderaJag ser gärna tio av allt. Tio brigader, tio ubåtar, tio, korvetter, tio divisioner. För tio år sedan med 12 brigader var det inga som helst problem att besätta mer än 1000 pers i utlandsstyrkan frivilligt och då var det en bisyssla för Försvarsmakten. Idag är det tyvärr huvuduppgiften och vi har svårt att lösa ens det och försvaret av Sverige ska vi inte ens tala om.
Apropå en expeditionär marin förmåga skissas det just nu på ett understödsfartyg för basering av helikoptrar och frakt av stridsfordon och stridsbåtar. I vanlig svensk ordning ska det kunna allt (utom att försvara sig själv så klart), inte kosta något och vara helt revolutionerande så det lär dröja drygt 20 år innan det är operativt.
Andersson: Ja, jag håller med dig. Israel är föregångslandet nr 1 när det gäller militär förmåga, vilket tyvärr mycket få förstår.
Det brukar inte vara så populärt bland yrkesarmékramarna när man drar upp Israel efter att de påstått att en värnpliktsarmé aldrig kan mäta sig med en professionell. Schweiz är ett annat bra exempel.
Upandaway: Finland och NATO är inte långt borta. Betydligt närmare än Sverige och NATO, även om de senaste opinionsundersökningnar nu visar på ett mycket starkare stöd för ett svenskt medlemskap.
God Jul alla!
Det man ska komma ihåg när det gäller Israels värnpliktsförsvar är att de har tre års grundläggande tjänstgöring (två år för kvinnor).
SvaraRaderaDet vill säga, utöver grundutbildningen så har de sedan ren tjänstgöring i de stående förbanden.
Någon som vill spekulera i hur detta skulle fungera i ett Sverige där Värnpliktsrådet skriker grå arbetskraft så fort en värnpliktig ska utföra något som inte är ren utbildning :-)
Magnus: Visst är det så och grunden för att en värnpliktsarmé ska fungera är repetitionsövningar med några års mellanrum, vilket man i Sverige TOTALT har negligerat de senaste 10-15 åren. Det är ju mycket få värnpliktiga de senaste 10 åren som ens har fått en krigsplaceringsorder hemskickad.
SvaraRaderaVärnpliktsrådet.... suck... De har en vettig uppgift, men det rinner oftast över i en massa strunt som kravet för några år sedan på att ersätta alla Tgb 11 inom ett år. För vilka pengar?
Lite tragiskt är det att vi hade två bataljoner i Kongo plus flyg på 60talet sammtidigt som vi deltog i cypern och idag kan vi inte ens ha en förstärkt bataljon bemannad på hemmaplan...
SvaraRaderaGod Jul Wiseman.
Det jag ville framhäva med mitt inlägg var att den israeliska värnpliktsarmén inte är som den svenska en gång var, nämligen i stort sett en ren utbildningsorganisation som krävde en mobilisering för att kunna kriga till det.
SvaraRaderaJag kan mycket väl tänka mig en värnpliktsbaserad försvarsmakt även i framtiden, men jag lutar numera åt att det i så fall krävs att vi förändrar värnplikten i riktning mot den israeliska varianten. Nämligen att den grundläggande tjänstgöringen blir runt tre år, där det första året utgörs av utbildning och de två följande av tjänstgöring i stående förband.
För jag anser att det faktiskt behövs omedelbart gripbara förband idag. Förmodligen hade vi behövt det även under det kalla kriget, jag misstänker skarpt att en mobilisering då hade gått på röven till stora delar oavsett hur repövade förbanden varit. Mobiliseringsordern hade nämligen kommit så sent att kriget redan varit här, och att tro att förband då skulle tillåtas mobiliseras ostört är naivt.
Dock så misstänker jag att vi aldrig skulle kunna få en sådan variant av värnplikten i Sverige, varför jag inte ser något alternativ till ett yrkesförsvar.
Magnus: Jo, jag förstod vad du syftade på med ditt inlägg. Ser man till hur värnplikten fungerade förr var inryckningstiderna differentierade mellan olika förband för att man hela tiden skulle ha förband med bättre utbildningsståndpunkt. Senare omorganiserades detta till gemensamma in och utryck för att få en effektivare utbildningsgång.
SvaraRaderaSjälvklart behöver man stående förband för att skydda en mobilisering om den görs i sent skede. Dock har ju alltid doktrinen föreskrivit mobilisering innan egentliga krigshandlingar inletts genom god underrättelsetjänst, men nu när vi ska sätta hörselskydd och bindel på FRA kan man ju glömma det.
Lika lite som du tror på ett värnpliktsförsvar tror jag på ett yrkesförsvar eftersom vi aldrig kommer att kunna få till en stånd en tillräcklig numerär för att försvara landet, speciellt inte när vi hela tiden ska ha de bästa utomlands.
En kombination vore ju rätt bra, men det är ju knappast trovärdigt att det blir av heller.
Jag är inte säker på om ett medlemskap i NATO löser de problem som vi har i Sverige. Problemet är ju att våra politiker är lite väl naiva när det gäller kostnader för saker och ting samt att de missar de åtgärder som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Finland kör slut på sin materiel och kommer tvingas till stora anskaffningar framöver - de räknar med en _årlig_ 8%:ig ökning av materielanslaget. När man räknar bort "bruset" på det svenska försvarsanslaget (d.v.s. fokusera på verksamhet och materiel) så lägger vi minst relativt BNP av samtliga nationer i Europa...! Eller finns det någon som kan ge en annan siffra? Att vi sedan har det tredje största landet till area räknat (Ryssland no 1, Frankrike no 2) i Europa är det också en faktor att betänka...Vad kostar det att kunna projicera militär makt i Danmark med närområde relativt Sverige om man vill ha samma effekt i tid och rum räknat...?
SvaraRaderaCentraliseringen bör hejdas - det försvagar vårt totalförsvar då det fråntar oss vissa av de egenskaper som NBF syftar till att åstadkomma (autonomitet, redundans, flexibilitet o.s.v.).
De flesta verkar fortfarande tro att NBF handlar om teknik till större delen när det de facto börjar med urgamla klassiska ledningsprinciper (EBO & EBAO ser för mina amatörmässiga ögon inte ut att vara något annat än Clausewitz med amerikanska förkortningar - jag är iofs ingen expert på krigsteori). Tekniken i NBF är en liten, om än viktig, del och till det större inte svårare eller dyrare än något annat om man bara vet vad man vill kunna använda sin militära förmåga till. Det innebär dock inte per automatik att det är billigt vilket många politiker tror då man ska köpa allt från "hyllan" (COTS). COTS måste dock integreras extra nogsamt då de alltid har funktioner som inte är önskvärda (och därmed har fler sårbarheter än egenutvecklade) - dessa produkter är nämligen utvecklade för att attrahera en mycket stor kundkrets. Att köpa i konkurrens är heller inte lättare eller mindre krävande för staten (vilket många verkar tro) då man måste vara f*n så mycket bättre på att kravställa materielens egenskaper på förhand (driftsäkerhet, systemsäkerhet, informationssäkerhet, o.s.v.). Detta när man inte ens vet hur mycket pengar man får från regeringen under nästkommande år. Det gör det extremt svårt att tänka långsiktigt och att genomföra upphandlingar med låg livscykelkostnad (total kostnad över åren) eftersom man inte vet hur mycket medel man kommer ha tillgång till under nästkommande år. Resultatet blir att man anskaffar materiel som man kan få utfall för "här-och-nu" vilket i många fall innebär materiel som är billigare sett till engångskostnaderna (inköp) alternativt att man i sena faser stryker förmågor (som t.ex. robotsystemet för egenskydd på korvetterna av Visby-klass... fullkomligt idiotiskt - de fartygen måste nu ha en "baby sitter"). Många gånger är den materielen dyrare över åren då den låga inköpskostnaden alltid hämtas hem av industrin någon annanstans. De alternativ som har lägre livscykelkostnad och som därmed är mer ekonomiskt för staten kostar ofta mer i de initiala skedena av anskaffningen. Vidare, FMV är "Försvarets" Materielverk - inte Försvarsmaktens. Det innebär att FMV borde anskaffa all materiel till samtliga myndigheter under Försvarsdepartementet. Endast när vi gjort den förändringen kommer vi få stringens i materielförsörjningen. Fast till att börja med bör FMV få anskaffa all materiel till Försvarsmakten vilket man inte tillåts göra idag.
Jag blir även störd på att ett inte obetydligt litet antal individer fortfarande likställer ordet "försvar" med "militärt försvar". Försvaret omhändertas av ett stort antal myndigheter under Försvarsdepartementet varav en är Försvarsmakten. Inte ens en sådan enkel sak verkar majoriteten klara av att hålla isär.
*suck*
Alla som vinner på att vi är svaga torde vrida sig av skratt när de ser hur den försvarspolitiska debatten och folkliga förankringen ser ut idag.
Jag tror, mellan fot och armbåge, ett "riktigt" försvar som innehåller 30' stående man (6 yrkesbrigader), 10' årliga värnpliktiga (2 frivilliga brigader) och ett hemvärn om 50' man samt med 2' man i internationella insatser (2 bataljoner, från yrkesbrigader och frivilliga) kostar cirka 150 miljarder om året om man räknar in anskaffning samt vidmakthållande av materiella förmågor (vilket inkluderar att köpa nya splitterskyddade jeepar när de är slut efter 3000 mil eller så i Afghanistan). Bara lönekostnaderna för 30' yrkessoldater och -officerare samt 10' värnpliktiga torde hamna runt 35 mdr kr årligen i dagens löneläge.
Notera att Fö i sina planeringsanvisningar till FM HKV gett vid hand att FM-anslaget till och med 2014 är ca 38 mdr årligen i 2009 års penningvärde (vissa delar av försvarsanslaget ingår inte i detta). Det är de facto en nettominskning om 1 miljard kronor per år 2009-2014 räknat i teknikfördyring, ökade personalomkostnader och valutans minskade värde med åren (samtliga tre kända faktorer som ingen, allra minst FM, kan påverka). Med den inriktningen kommer FM snart att tvinga att välja om ett ben eller arm ska ryka - vilken försvarsgren klarar vi oss utan..? Ett politikerbeslut krävs men man vill kanske att det blir FM som misslyckas så att man kan peka på ÖB istället (2009 kommer bli ett intressant år för den nye ÖB:n som säkerligen kommer att tvingas att lägga ned hälften av våra förband då alliansen lovat att inga förband hotas).).
...och i mitten av 2009 kommer säkert nya anvisningar och korrigeringar på hur försvarsmyndigheterna ska använda sina medel...precis som tidigare. Tillåt mig därför att misstro "långsiktigheten" i de nya planeringsanvisningarna. De är nämligen i realism på intet sätt tillräckliga varför regeringen kommer tvingas att förändra saker och ting många gånger under de närmaste åren. Och varje sådan förändring ska gå snabbt som f*n precis som vanligt och det är människor som går på det röda varvtalsstrecket som ska göra dessa förändringar. Jag tror inte att stressade och trötta människor tänkar smart i alla lägen.
Magnus: Nu går det att läsa Regeringens regleringsbrev för Försvarsmakten 2009. Men det är ju ingen läsning man blir gladare av direkt. Återigen tas de strukna och bantade materielprojekten upp, som i många fall är just sådana som t ex Widman (som var med och tog fram listan) kritiserar Försvarsmakten för att sakna. Vad ska man säga?
SvaraRaderaPlaneringsanvisningarna innehåller ju som vanligt endast kompensation för inflationen, men inte teknisk faktor eller än värre ökade lönekostnader. Med tanke på att officerslönerna ökade ca 10 % de senaste tre åren kan man ju lista ut vad som händer till 2014 om vi dessutom ska klämma in en massa yrkessoldater under officerslönerna. Att välja lägre löner till manskapet och locka med betalda universitetsstudier efter fullgjord tjänst (à la USA) är ju knappast billigare i slutänden.
ÖB har ju själv sagt det att om man drar ner mer på budgeten så blir han tvungen att lägga ner förmågor, jag har för mig att det talades om luftvärnet först och främst.
SvaraRaderaJa, det har varit lite lösa rykten åt olika håll. Luftvärnet har nämnts, liksom stridsvagn (verkar för övrigt skäras ner till 60 st nästa gång), artilleri (24 Archer nyss beställda så det tror jag inte) och ubåtar. Det ena mer korkat än det andra...
SvaraRaderaZico hade en jäkligt bra kommentar till "Ha! Lurad!" http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/11/ha-lurad.html
Stridsvagn och stridsfordon 90 har väl legat i malpåse det senaste året, eller det kanske bara var på I19? Så det är ju inte helt otroligt.
SvaraRaderaJag läste den kommentaren (jag brukar prenumerera på de kommentators fälten där jag kommenterar) den var väldigt bra jag förstår bara inte hur svårt det kan vara för politiker att lära sig så relativt enkla läxor...
Jag har lagt till en gadget nu så man kan se de senaste kommentarerna på bloggen. Jag satte den till 3 inledningsvis. Jag kanske skulle utöka den till 5?
SvaraRadera5 Tycker jag fungerar skitbra på militära reflektioner sen tror jag det vore bättre om den satt lite längre upp typ mellan "Mest läsvärt just nu:" och "Bloggarkiv".
SvaraRaderaMycket insiktsfull blogg med hög kvalitet på inlägg, synpunkter, information och diskussioner.
SvaraRaderaOm våra beslutsfattare kunde ta till sig budskap och kunskaper som redovisas i dessa inlägg och kommentarer, så kunde det finnas hopp om Försvarsmaktens viktiga utveckling i närtid.
Jag har full förståelse för ditt hedrande uppdrag som försvarspolitisk tyckare på Försvarsbloggen!
Vi har varken tid eller råd att vänta på att det ska bli rätt till slut. Våra beslutfattare behöver agera idag och fatta kloka och informerade beslut baserade på logiska och sakliga analyser. Verklighetens komplexitet måste kunna hanteras i beslutsprocesserna på annat sätt än genom generalisering och förenklingar.
Den här bloggen ger många konkreta frågeställningar att utgå från när verklighetens utmaningar ska analyseras och framtida lösningar formuleras.
Tänk, kanske skulle detta fria forum kunna vara ett mer värdefullt verktyg för konstruktiv verksamhetsutveckling än intern PSYOPS och tillrättalagd propagande för att utmåla en förskönad bild av verkligheten. En bild skapad för att bättre passa beslutsfattarnas förenklade modeller av verkligheten och som kan motivera den valda aktuella karriärsterminologin, typ NBG, OPS, direktanskaffning, HBTQ, etc...
Vad skulle det kosta att skapa en intern blogg på EMIL för att ta tillvarata personalens sakkunskap och kompetens?
Nu är ju problemet med ett fritt forum att det är fritt och att det tar upp obehagliga friktioner från verkligheten som inte alltid ligger i linje med önskade budskap och värderingar. Helt plötsligt framstår verkligheten och verksamheten som komplex och svår, istället för behagligt enkel, svartvit och styrbar. Vem vill försöka leda något sådant? Då kanske man framstår som inkompetent och måste anstränga sig för att faktiskt åstadkomma resultat, snarare än att skapa en skön bild av goda resultat.
När ÖB vill att vi ska fokusera på resultat, så ska man antagligen förstå begreppet "resultat" på rätt sätt. Resultat och verklighet är inget absolut, utan definieras av betraktaren. Därmed är det viktigare med yta än innehåll. Det är enklare och billigare att med propagande skapa en bild av goda resultat än att faktiskt skapa dem och låta dem tala för sig själv...
Här ligger i min mening FM mest grundläggande värdegrundsfel, som tyvärr utgår från och genomsyrar hela verksamheten. Se bara på den helt osakliga normen att bära fältuniform oavsett verksamhet. Det är viktigare att se ut och uppfattas som en "riktig" krigare än att vara en. Vi måste kunna acceptera att FM kärnverksamhet i insatsförbanden kräver olika kompetenser och yrkesroller. Den som ska leda en komplex myndighet, verksamhetsutveckling, ekonomi, materielförsörjning, med mera behöver i första hand vara kompetent för det jobbet. Det räcker inte nödvändigtvis med att vara en ärrad sjujävla krigare.
Det är helt enkelt inte föregångsmannamässigt att inte klara något så grundläggande som att anpassa klädsel efter verksamhet och därmed säkerställa ett bibehållet stridsvärde.
Kompetensen sitter inte i kläderna och om vi tror att en individ blir mer kompetent att fatta beslut för att han tar på sig en fältuniform, så är vi mer än lovligt korkade och förtjänar det ledarskap vi har.
Det är i en kompetent Försvarsmakt/myndighet som förutsättningar för en kompetent och effektiv insatsverksamhet skall skapas. Rätt kompetens på rätt plats krävs. När vi byter roller och uppgifter bör vi även vara kompetenta att förstå att byta till, eller kräva, ändamålsenliga kläder.
Som sagt, bortom yta och nonsens, så finns en konkret verksamhet med krav på konkreta resultat. Detta diskuteras sakligt och konkret på denna blogg. Det är här vi finner de viktiga och intressanta frågorna att driva. Läs och lär.
Med vänlig hälsning
/Peppe
Kloka kommentarer som vanligt, Peppe!
SvaraRadera