Det är ju ytterst märkligt att för varje år som går och för varje år som vårt samhälle utvecklas, innebär det en avveckling av de samhälleliga funktioner som vi medborgare förväntar oss att samhället ska lösa. Fastän vi ständigt blir fler invånare läggs sjukhus, tingsrätter, brandkårer, polisstationer etc ner eller slås ihop. Det säger sig självt att om man nu på en tingsrätt ska klara av även de mål som tidigare var utslagna på tre tingsrätter blir det köer. Och är det egentligen någon som är förvånad över de vårdköer vi har i Sverige? En släkting som är läkare beskrev det så här: När jag blev läkare på 60-talet hade Sverige ung 4000 läkare och det fanns inga vårdköer någonstans. Idag har Sverige nästan 30 000 läkare och du vet ju själv hur det ser ut med vårdköer. Har vi verkligen blivit åtskilligt mer än 10 ggr sjukare? (därutöver finns det ytterligare 15 000 icke-sysselsatta läkare i pension, sjukskrivna etc)
Ni stockholmare som kommer att drabbas dessa ytterligare besparingar på landstinget kan ju höra av er till era lokal landstingspolitiker och stillsamt fråga er hur det kommer sig att Locum (Sthlms läns landstings fastighetsbolag) ständigt gör nya rekordvinster samtidigt som den övriga verksamheten får skära ner.
Från Locums hemsida: Locums affärsidé
- Kunder inom vårdsektorn erbjuds på marknadsmässiga villkor värdeskapande tjänster och ändamålsenliga lokaler.
- Ägarens avkastningskrav tillgodoses genom effektiv förvaltning och utveckling av fastighetsbeståndet.
Hyrorna för landstingets fastigheter som ju ägs av landstinget ska alltså vara marknadsmässiga och alla vet ju hur hyrorna för lokaler i Stockholm utvecklats under åren. Visserligen går alla inkomster direkt tillbaka till landstinget, men det spelar inte så stor roll. All denna byråkrati kostar naturligtvis pengar och framförallt, pengarna som hela tiden snurrar runt i ekorrhjulet för hyror är ju låsta till just detta. De kan inte användas för vård utanför snurrar i ekorrhjulet för all evigt. Som en kollega brukar uttrycka detta när han beskriver Försvarsmaktens eknomiska system (som fungerar på ett mycket likartat sätt): Vi leker marknadsekonomi i en planekonomi... Riktigt så illa är det förstås inte. Delar av vinsten hamnar ju självfallet som investeringar i om- och nybyggnationer.
Jag gillar i alla fall slutklämmen på DN:s artikel där oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz får komma till tals:
"Vi socialdemokrater har i vår budget för nästa år föreslagit införande av prestationsbaserade löner och bonussystem för personalgrupper som gör ett bra jobb. Det visade sig vid försök under förra mandatperioden ge stora effektivitetsförbättringar, säger hon".
Har hon kollat det med resten av socialdemokratin? Traditionellt sett har det ju varit så hos s att personal ska ha lika mycket lön oavsett om man är duktig eller dålig... eller lat.
Dina argument är rätt kassa.
SvaraRaderaVårdköerna har inte uppstått för att vi blivit sjukare utan för att det numera finns vård att få. Det har skett en hel del inom den medicinen sedan sextiotalet. Det har lett till att sådant man förr fick ligga i en billig säng för nu kan ställas i en kö för en effektiv behandling.
Argumentet att vården är sämre för att vi har längre köer är ju likvärdigt med att påstå att det bästa vi kan göra är att inte erbjuda någon vård alls eftersom vi då har exakt noll kö.
Att byråkrati är onödigt och marknadshyror är ett meningslöst begrepp har du däremot rätt i.
// T
Tjena Blixten... Visst är det så att folk är mer benägna att söka sjukvård idag än för 40 år sedan. Men att säga att rättfärdiga köerna med medicinens framsteg låter rätt socialdemokratiskt i mina öron. Precis som hos polisen och många andra statliga myndigheter låter man nu personal i kärnverksamheten även sköta mindre kvalificerade administrativa uppgifter då man därigenom tror sig spara pengar på administratörer. Resultatet är ju väl känt.
SvaraRaderaLåt oss ta transplantationer som ett exempel. För hela tiden ökar antalet möjliga transplantationer. Antalet till att det finns stora köer inom det området idag beror i huvudsak på brist på organ. Anledningen till att det inte fanns köer förr var att de inte erbjöds. Att det uppstått köer där kan väll inte av någon ses som så negativt att det är sämre än att inte erbjuda det alls. Vad som är socialdemokratiskt med det får du gärna förklara.
SvaraRaderaDen socialdemokratiska synen torde väll ligga närmare "om inte alla får skall ingen ha".
För att belysa mitt argument följer följande lista (Källa:
http://en.wikipedia.org/wiki/Organ_transplant#Timeline_of_successful_transplants );
1905: First successful cornea transplant by Eduard Zirm[9]
1954: First successful kidney transplant by Joseph Murray (Boston, U.S.A.)
1966: First successful pancreas transplant by Richard Lillehei and William Kelly (Minnesota, U.S.A.)
1967: First successful liver transplant by Thomas Starzl (Denver, U.S.A.)
967: First successful heart transplant by Christiaan Barnard (Cape Town, South Africa)
1981: First successful heart/lung transplant by Bruce Reitz (Stanford, U.S.A.)
1983: First successful lung lobe transplant by Joel Cooper (Toronto, Canada)
1986: First successful double-lung transplant (Ann Harrison) by Joel Cooper (Toronto, Canada)
1987: First successful whole lung transplant by Joel Cooper (St. Louis, U.S.A.)
1995: First successful laparoscopic live-donor nephrectomy by Lloyd Ratner and Louis Kavoussi (Baltimore, U.S.A.)
1998: First successful live-donor partial pancreas transplant by David Sutherland (Minnesota, U.S.A.)
1998: First successful hand transplant (France)
2005: First successful partial face transplant (France)
2005: First successful penis transplant (China)
2006: First jaw transplant to combine donor jaw with bone marrow from the patient, by Eric M. Genden (Mount Sinai Hospital, New York)
2008: First successful complete full double arm transplant by Edgar Biemer, Christoph Höhnke and Manfred Stangl (Technical University of Munich, Germany[citation needed]
2008: First baby born from transplanted ovary.
2008: First transplant of a human windpipe using a patient’s own stem cells.
Jag blev faktiskt djupt sårad när du kallade mid Socialdemokrat, nu måste jag duscha.
// T
T: Haha, duschbehovet tyder på en sund inställning!
SvaraRaderaDu behöver inte övertyga mig om svårigheten att få tag i organ för transplantationer. Jag syftar mer på köerna för mer alldaglig sjukvård. Och jag tyckte det lät lite socialdemokratiskt att påstå att köerna uppstått där för att medicinen utvecklats så mycket. Vi missförstår tydligen varandra.
Klargörande vad jag försöker säga om någon inte förstår:
SvaraRadera"Att vårdköerna är större är ekvivalent med att vården är sämmre"
Reductio ad absurdum:
"Ingen vård alls = inga vårdköer, ingen vård alls är därför det bästa vi kan erbjuda."
Följden av påståendet är absurt och det måste därför vara felaktigt.
// T
Visst den logiken kan nog alla hålla med om. Jag tycker inte det är mycket bättre om man inte får komma under snabb vård för att vi har enorma vårdköer? Alltså tycker jag att vården är sämre när vi har stora köer och jag tror inte jag är ensam om detta.
SvaraRaderaSjukvården har drabbats av rejäl röta på samma sätt som det mesta statliga. Marknadshyror är en bra tanke under rätt premisser, nämligen att det finns vettig konkurens. Marknadshyror under monopol som militär/sjukvård/högskolor med mera utsätts för är idiotiskt för det finns ingen marknad att jämföra med. Priserna sätts sålunda godtyckligt av hyresvärden.
SvaraRaderaAtt slå ihop till exempel tingsrätter kan vara en bra idé. Problemet är att det är inga egentliga hopslagningar utan man genomför bara nedläggningsdelen (jämför förbandssammanslagning). Att ha flera i samma byggnad gör att du kan spara på administration, ha möten ansikte mot ansikte, det behövs färre vakter för att vakta en stor byggnad på en plats en för att vakta tre stycken små men utspridda. Men man måste självklart bygga upp kapaciteten på plats.
Men när man skall tala om huruvida en försämmring skett så bör man först tänka igen hur man mäter det.
Att kortare köer är bättre än långa kan jag hålla med om, men inte att längden på köer är ett bra mått på kvaliteten inom sjukvården.
Sedan är det dessutom lite oklart vad du menar med "alldaglig sjukvård". Jag har inte koll på hur det är med köer på vårdcentralerna med de stora köproblemen torde vara i anslutning till just specialistvården.
// T
T: Jag tror vi är rätt överens i våra ståndpunkter.
SvaraRaderaTransplantationer är ett dåligt exempel då transplantationer är prioriterade ingrepp och köerna alltid beror på brist på organ. Det är inga köer som man kan organisera eller utbilda bort såvida man inte ska börja gå ut och skörda organ. Transplantations köerna kommer därmed vara kvar även om vårdköerna skulle försvinna.
SvaraRaderaEftersom vårdköerna är en del av sjukvården så kan man säga att kvalitén på sjukvården blir lidande i och med längre vårdköer. Sjukdomar förvärras, skador blir värre, lidandet blir större, och det är rätt så mycket det motsatta till vad man vill uppnå med sjukvård. Du har dock rätt i att det inte påverkar kvalitén på ingreppen och du har rätt i att det finns fler ingrepp idag än för 50 år sen.
Problemet med offentliga besparingar är att de "självklara" besparingen oftast hamnar som en ny kostnad på en annan myndighets konto.
SvaraRaderaTingrätternas och häktenas sammanslagningar har säkert sparat pengar. För sina myndigheter. Men har samtidigt inneburit att man i "fallet Tingsrätter" har tvingats anställa mängder av personal på Kriminalvårdens transportcentraler, samt i "fallet häkten" att alla polisens utredare tillbringar halva sin arbetstid sittandes i bil på väg tio mil bort (enkel resa) för att hålla de förhör de tidigare kunde hålla på andra sidan väggen.
Polisens administration är förresten ett kapitel för sig. Ingen skulle tro det som inte arbetat där.
Man har tagit en mängd diarier från förstatligandet 1965 som man stoppat in i datorn. Inget system eller diarium pratar med det andra, och inga uppgifter kan föras över automatiskt. Där det ens vore möjligt att få ens ett personnummer ifyllt automatiskt i samma ärende har Datainspektionen (denna Satans egen myndighet) förbjudit det.
Polisen är den enda myndighet jag vet som skriver ut uppgifter ur datorn på papper - för att ta pappret ur skrivaren, läsa innantill och skriva från papperet tillbaka in i datorn i de minst fyra, fem andra ledbilder som kräver ifyllande.
En stökig rattfylla kräver upp till tio-femton olika "blankettset". Jo, de ser likadana ut som 1965. Fast finns nu på dataskärmen.
-Få se nu... namn, personnummer, adress...hmmm. Kort beskrivning av händelsen...jag läser ifrån papperet jag just skrev ut ifrån samma dator... bara fyra omgångar blanketter kvar nu... Håhåjaja... Undrar vad som händer på stan?
/Konstapeln
Ja, men det jag vänder mig emot är användandet av längden på vårdkön som enda mått på kvalitet inom sjukvården.
SvaraRaderaVad menar vi med kvalitet poå sjukvården?
Tillgänglighet.
Kvalitet på ingrepp.
Säkerhet i diagnos.
Bemötande av patient.
Förväxlingsfrekvens.
Förmodligen något fler.
Även om längden på vårdkön är ett bra mått på tillgänglighet så säger det ingenting om de andra delarna av vården. Man kan således inte på ett bra sätt dra slutsatser gällande kvaliteten på vården endast utifrån detta mått.
Om man till exempel vill minska vårdköerna så kan man göra det genom att spendera mindre tid med patienten, inte ta sig tid att diskutera och förklara vad det är som händer. Detta är en åtgärd som ger viss tidsvinst men den påverkar grovt kvaliteten på bemötandet. Om man nu bara använder sig av vårdköer som mått på kvalitet så är detta en bra åtgärd. Men om det finns fler värden än vårdköns längd att ta hänsyn till och de är inte oberoende av varandra, varje åtgärd kommer i viss grad att påverka alla dessa.
Att en åtgärd kortar vårköerna är inte detsamma som att den leder till bättre kvalitet. Vi måste först undersöka även hur andra värden i vården påverkas för att avgöra det på något vettigt sätt.
// T
Vi kan lika gärna sluta försöka definera kvalié som jag sett på msn kan man debattera det till världsände och ändå inte få rätsida på det =).
SvaraRaderaMen om jag säger kvalitén måste avvägas mot kvantite och våran sjukvård brister i kvantiten kan vi då lämna kvalité därhän?
Så bjuder jag på lite "rolig" statistik på våran sjukvård:
http://www.nationmaster.com/country/sw-sweden/hea-health
http://www.nationmaster.com/graph/hea_con_wit_doc-health-consultation-with-doctors
http://www.nationmaster.com/graph/hea_hos_bed-health-hospital-beds
Arbetar själv som läkare och kan bara säga att en mkt stor del i de höga kostanderna beror på den medicinska/vetenskapliga utvecklingen som gör att patienter idag kan få vård som är oerhört kostsam (kan nämnma att vissa läkemedel kostar 20 000 kr för 30 tabletter, dvs 1 månads behandling, vilket kanske ger en dödssjuk människa några måner mer att leva). Än mer av detta kommer vi se i framtiden. Antingen får vi vara beredda på att betal 100 % i skatt och ha bättre/mer konkurrenskraftiga bolag än i andra länder. Annars får vi faktiskt sätta en prislapp på vad ett liv är värt i pengar. Att ha rätt till den bästa vård/behandling som finns kommer inget land ha råd med.
SvaraRadera