Den utökade budgeten går framförallt till nyanskaffning av kritisk materiel såsom t ex:
- Ny radarjaktrobot för JAS 39 - Högst önskvärt med tanke på dels den snabba teknologiutveckling i öst och dels med tanke på möjligheterna att exportera Gripen. Roboten kommer att vara användbar i såväl nationella som internationella scenarier och utgöra ryggraden för Gripens beväpning under lång tid framöver.
- Taktisk UAV - ersättningssystem för UAS Ugglan. TUAV är en högt eftertraktad förmåga att använda i de svenska internationella insatserna.
- Nya stridsfordon - Blir det AMV eller SEP?
- Nytt signalspaningsfartyg
Därutöver avser Regeringen också att inrätta en speciell exportstödsmyndighet för krigsmateriel. Även detta ser jag som högst önskvärt och förhoppningsvis kan Försvarsmakten då mer koncentrera sig på sin kärnverksamhet.
Man ska dock inte glömma att grunden för en lyckad krigsmaterielexport är att tillverkarlandet själv köper den materiel som produceras i landet. Det känns lite si och så med det för tillfället.
Läser man budgeten kan man också glädjas över enligt den nya uppdelningen har man slagit isär det som förut gick under namnet "materielbudgeten". Oinsatta förfasades sig ofta över den var större än verksamhetsbudgeten och hävdade att detta berodde på allt för stora och dyra materielinköp. Nu är utgifterna mer lättöverskådliga. Än överskådligare blir det sedan om man tittar i årsredovisningarna och ser hur mycket av anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap som går till personalkostnader och hur lite som går till egentlig verksamhet. Kom ihåg den siffran och jämför sedan med tiden efter 2014 när övergången till yrkesförsvar är genomförd.
Ekonomiskt ser det alltså rätt så ljust ut för Försvarsmakten 2010, fast den har man ju varit med om förut.
Jag gläder mig också åt att läsa att Regeringen tydligt uttrycker att beslut om GLC/NOC inte är något som Försvarsmakten har rätt att fatta, utan det ligger hos regering och riksdag. Med tanke på den extremt tuffa personalnivå som redan råder inom det området, tror jag inte riktigt att Försvarsmakten har råd med att tappa huvuddelen av kompetensen vid en centralisering till Enköping då majoriteten av de anställda redan deklarerat att de inte tänker flytta.
Intressant, och på tiden att försvarsbudgeten inte avviker lika starkt från den stora output som politikerna önskar.
SvaraRaderaDäremot är jag inte lika säker på att en ny radarjaktrobot vore det "mer" kritiska, vare sig för svenska försvaret eller i exportsyfte. Sverige, liksom flertalet i-länder, verkar internationellt i miljöer där behovet/nyttjandet av jaktvapen (i.e jaktrobot) är väldigt lågt. En JAS39 med fler vapenalternativ för markmålsbekämpning vore bättre spenderade pengar för Sverige, såväl för export som för egna framtida internationella flygoperationer.
En bra blogg du driver! Brukar titta till för att få en mer nyanserad bild än den som presenteras på mil.se
Materieldelen ser ju ganska bra ut. Det jag undrar över är hur en i stort sett oförändrad budget för Förbandsverksamhet och beredskap ska räcka till utbildning och övning nog för att ta igen förmåga efter "nödstoppet".
SvaraRaderaang GLC sid 33 "Effektiviseringar inom den centrala ledningen påbörjas under 2010. Inom Försvarsmakten pågår en utredning om en gemensam lägescentral (GLC). Försvarsutskottet har framfört att eventuella, genomgripande förändringar av dagens organisation kopplade till detta bör ske efter godkännande av regeringen. Regeringen delar uppfattningen att ett eventuellt upprättande av en gemensam lägescentral ska underställas regeringen."
SvaraRadera-Att beslutet BÖR tas av regeringen, låter inte som en tvingade anvisning till GLC-maffian.
/Nizze
Jag har gjort två reflektioner:
SvaraRadera1. I SvD:s läsarundersökning får satsningar på Försvaret en delad andraplats i prioritet. Det är högt prioriterat av SvD:s läsare. Att försvarsfrågan fått ett ökat stöd i opinionen kan vi nog tacka ett flertal bloggare för, inklusive Wiseman. Det är bra!
2. Jag noterade en relativt detaljerade diskussion om vapen på chefsingenjörens blogg, där även Wiseman deltog. Information om styrkor och svagheter i vår försvarsförmåga, inkl. våra förband, materielsystem och vapen brukade förr vara definitionen på sekretessbelagd information. Jag antar att det är nya tider. Som läsare utanför Försvarsmakten, med bakgrund i Försvarsmakten, så har jag upplevt bloggarna som ett välkommet titthål in i Försvarsmakten och dess verksamhet. Man får bra insyn i vilka frågor som diskuteras, hur stämningen och moralen är, etc. Ur detta perspektiv vore det konstigt om inte diverse underrättelsetjänster delade min odelade glädje över dessa initierade försvarbloggar. Det är inte lika bra.
Som vanligt så har alla mynt två sidor. Det gäller väl att balansera myntet väl...
Ny radarjaktrobot, är det då MBDA Meteor som avses?
SvaraRadera/Starvid
Kluven: Jag aktar mig noga för att inte röja hemlig information och har stöd av granskare för sådant som är tveksamt. Dock är det lätt att man tolkar allmänt kända fakta och grundläggande fysik som känsliga när det handlar om områden som man själv inte har större kännedom om. Jag har vid ett flertal tillfällen stoppat kommentarer som innehållit information som jag tycker är alltför känslig för detta forum. Anser man att någon information som publiceras här är för känslig ska man omedelbart säga till.
SvaraRaderaStarvid: Förhoppningsvis eftersom den innebar en rad fördelar över nyare AMRAAM, framförallt att den inte är amerikansk.
Kluven: Sekretess ligger i betraktarens ögon, men på papperet är det den som skriver skrivelsen som avgör. Vi har i Sverige en förmåga att klassa våra dokument för högt, vilket leder till problem vad gäller hanteringen av alla hemliga dokument. Risken är då att det lilla som är hemligt blir svårare att hålla koll på.
SvaraRaderaTa flygmanualen till Gripen som exempel. Klassad som Confidential. Jag skulle vilja påstå att det är ett tjugotal sidor som är hemliga, övriga är det copy-right Saab på. Riv ur de hemliga sidorna (mest prestandatabeller som inte ofta används) och lägg dom i en separat pärm i ett par exemplar på en division som kan hållas inlåsta i kassaskåp under god övervakning. Övriga pärmar kan sedan piloterna lätt hantera vid ombaseringar, internationelal övningar m.m.
Om det är prestanda på Rb75 du syftar på avseende vapendiskussioner så är den enligt våra svenska robothandböcker Secret. Det lustiga var att när jag sysslade med JAS simulatorerna så fick vi det underlag som jänkarna hade byggt vapensimuleringen på. Det var amerikanska dokument från 70-talet som blivit avhemliga (unclassified, tidigare Secret) samt simuleringen från PC spelet Falcon 4. Jag tog då och jämförde med vår robothandbok och datat var inte bara korrekt, det var bättre! Frågan är då om datat i våra robothandböcker verkligen fortfarande är Secret, eller om man helt enkelt inte har hunnit med att klassa om? Att jag sedan klassar en 70-tals robot som skräp kan knappast vara en nyhet?
Möjligtvis så kan en del av våra diskussioner om hur dåligt Försvarsmakten i vissa avseende sköts klassas som hemligt, men det är nog mer att klassas till kategorin hemliga pinsamheter som ingen vill erkänna.
Jag är helt övertygad om att svenska politiker och allmänheten blir mer positivt inställda till ett försvar med en öppen attityd. Genom att gå ut med våra brister och förmågor så kan allmänheten få en ökad förståelse för vad vi kan och ska användas till. Detta är desto viktigare nu när värnplikten försvinner. För 20 år sedan hade alla som gjort lumpen bra koll på vad ett cykelskyttekompani kan eller inte kan. Vet Svensson idag vad en manöverbataljon har för uppgifter?
Wiseman,
SvaraRaderaJag tycker också Meteor har många fördelar mot Amraam men alla dessa är relaterade till prestanda.
Varför skulle det vara en fördel att det inte är en jänkar-robot?
Om vi i framtiden snabbt behöver köpa in en större kvantitet robotar borde väl USA vara den säkraste leverantören? Blir det allvar här i norr så lär ju de andra europiska länderna hålla hårt i sina egna vapen...eller?
Jonas: Prestanda är naturligtvis en viktig faktor. En aspekt på det amerikanska är hur det skulle fungera att sälja vapnet i samband med en Gripenexport. Det underlättas när vi som med Meteor deltar i utvecklingen och tillverkningen. De andra aspekterna tänker jag inte diskutera.
SvaraRaderaBlir det allvar är det alltid för sent att köpa nya vapen, oavsett om det är allvar för oss eller tillverkaren, vilket bevisas under USA:s krig mot terrorn. Är du inte med oss.... (så får du heller inte köpa vapen eller utrustning förrän vi krigat klart)
Kluven, bara för att svenska försvaret använder eller tänker använda ett vapen eller system så blir det automatiskt inte hemligt. Det är nackdelen att köpa färdiga "ifrån hyllan lösningar".
SvaraRaderaJag slår vad om GBU-12 bomben är mer känd för utomstående än vad GBU-49 är men det innebär inte att GBU-49 är okänd och hemlig. Det mesta går att läsa på Wikipedia där en mängd människor delar med sig av sina ringa men korrekta kunskaper ifrån öppna källor. Problemet är att tillräckligt mycket öppen information kan ge en helhetsbild som bör vara hemlig.
Vad tror du är anledningen till att något skall vara hemligt? Att lekmän inte skall veta eller att en aktör som kan vara ett hot inte skall veta?
Den hotande aktören borde rimligtvis inneha grundläggande kunskaper i fysik, meteorologi, hydroakustik, kemi, m.m något som en lekman inte kan förväntas kunna. Om vi diskuterar huruvida GBU-49 kan ledas av GPS eller laser är inte röjande av hemligheter, Rayetheon publicerar mer i sin broschyr om Enhanced Paveway II än vad jag skulle vilja tala om. Titta på vad och hur Rayetheon presenterar och sätt det sedan i relation till aerodynamik och elektromagnetisk vågutbredning så har du en ganska så komplett bild av vad vapnet presterar.
Att vi sedan knappt har några styrkor och många svagheter är ingen överaskning för den som bemödat sig att läsa budgetunderlag ifrån försvarsmakten för varje år, regeringens regleringsbrev för försvarsmakten, propositionerna för de olika försvarsbesluten och några SOU:er. Som sagt: För vem är det okänt? Lekmannen eller en medveten aktör?
J.K Nilsson
En del i besparingen ligger i att den totala kostnaden för att omsätta förbanden i utlandsstyrkan förväntas sjunka och besparingen därvid vara ca 1.5 miljarder. Räkne övngen torde bygga på att insatsförbanden ej behöver omsättas utan kan genomföra både två och tre insattser under en kontraktscykel för huvudelen av de anställda.
SvaraRaderaDet räcker inte för att det ska bli några besparingar att tala om, när personalkostnaderna för Försvarsmakten väntas stiga från ca 30% av budgeten till drygt 50% som i andra västnationer som infört yrkesförsvar. Redan nu försöker man ta höjd för finansieringen av detta genom nerläggningar av förband runt 2011-2012.
SvaraRaderaDet är en ytterst vanlig missuppfattning att våra framtida yrkessoldater kommer att vara så oerhört välövade o s v. Det finns ingenting som garanterar detta. Våra värnpliktiga var också oerhört välövade tills vi i mitten av 90-talet slutade genomföra repövningar och Försvarsmaktsövningar. Sedan tog pengarna och gnistan slut.