Svenskt luftvärn är som så mycket annat svårt eftersatt i Försvarsmakten, men jag vill ändå hävda att Luftvärnet behandlats mer styvmoderligt än andra truppslag inom Armén. Flera ggr har Luftvärnet varit när att helt avvecklas av budgetskäl. Det svenska Luftvärnet har idag en mycket ringa kapacitet och här handlar det verkligen om att prioritera vilken del av landet som ska försvaras. Att som tidigare ha resurser att både skydda arméförband och flygbaser blir mycket svårt nu. De enheter som har någon som helst verkan mot det största lufthotet idag, kryssningsrobotar, är lätt räknade. Att ersätta luftvärn med jaktflyg är i längden inte görligt. Luftvärn kan också försvara områden över tiden, medan jaktflyg gör det temporärt. De två komponenterna kompletterar varandra, men var för sig löser de inte ens hälften av uppgiften.
Jag anser att en allmän granskning av den svenska luftförsvarsförmågan vore av godo. Den senast gjorda är vid det här laget över 40 år gammal och hotbilden, stridsmiljön och de Försvarsmakten grundförutsättningar har starkt förändrats under den tiden. T ex har de senaste tio årens huvudlösa internationella anpassning som "den enda vägens politik" lett till , förutom det ökända förmågeglappet inom stridsledningen, en avsaknad av igenkänningssystem mellan svenskt flyg, luftvärn och fartyg. Svenskt luftrum blir alltså mycket svårt att försvara utan att hela tiden riskera bekämpning av egna.
Mycket få av de slutsatser som drogs i den förra luftförsvarsutredningen är fortfarande aktuella. Det är hög tid för en ny luftförsvarsutredning annars kommer vi för evigt att leva i förmågeglapp.
/Wiseman
-----------------------
I flera inlägg på senare tid har luftvärnet diskuterats.
Tyvärr förekommer i flera fall faktafel vilket kan leda till fel slutsatser.
Svenskt luftvärn består idag av två bataljoner. Bataljonerna är modulärt uppbyggda och består av system av system. Sensorerna är hopkopplade i ett nätverk. Ledning utövas från GBADOC (Ground Baseed Air Defence Operation Center).
Båda bataljonerna innehåller rbs 97 och rbs 70. Sensorer utgörs av Ps 90, Ps 91 och UndE 23. UndE 23 är den modernaste av sensorer och har bra förmåga att upptäcka små mål. Den kan upptäckta s.k. ARG-mål (artilleri-, raketer och granatkastarprojektiler).
Rbs 23 (Bamse) är levererat till Lv 6 under 2008 till en kostnad av ca 4,5 miljarder (utveckling och anskaffning). Systemet är ej förbandssatt på beslut av regeringen utan används f n som demonstrator.
Om detta kan man självfallet ha många synpunkter. En förbandssättning skulle omedelbart öka luftvärnsförbandens effekt.
Rbs 70 är ett äldre system. Systemet består i princip av tre delar - robot, sikte och lavett.
Detta innebär t.ex. att det är möjligt att förnya systemet modulärt. Så har gjorts med t.ex. robotar och mörkersikten till NBG delar (BORC). Systemet är lätt att utbilda på och är bärbart vilket är en mycket stor fördel. Systemet är i grunden ett dager – vackert-väder-system - men kan uppgraderas med mörkersikten.
Rbs 97 (Hawk) har genomgått en uppgradering som slutfördes under 2007 för ca 1,5 miljarder och är nu helt digitaliserat och har ny ledningscentral. Systemet saluförs fortfarande av USA. Systemet är ett allväders system med förmåga mot små mål t.ex. kryssningsrobotar. Rbs 97 har den längsta räckvidden av de svenska systemen, upp till 40 km.
Rbs 23 (Bamse) är ett allvädersystem med bra förmåga mot små mål t. ex. kryssningsrobotar. Varje eldenhet kan ha sex robotar laddade. Varje eldenhet har egen eldledningsradar. Två mål kan bekämpas samtidigt från varje eldenhet.
Luftvärnaren
Om / About Wiseman's Wisdoms
▼
lördag 13 februari 2010
37 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Mycket intressant.
SvaraRaderaFrågan är om BORC klarar ROE som kräver visuell identifiering. Om inte blir det ett dagersystem då sådana ROE finns.
Har Luftvärnet IK-utrustning kompatibel med NATO, dvs IFF M1, 2, 4?
En Bamse för 4,5 miljarder? Vad va det för fel på norska nasam? Slår vad om att vi hade fått ett helt drös för samma pengar..
SvaraRadera16.04 Underskatta inte industripolitiken... Tyvärr hade nog ett utländskt inköp lett till att Saab ändå skulle in på ett hörn i motköpsaffärer och då hade risken varit stor att lv hamnat i samma soppa som Gripen, Hkp 14 och många andra system. Pest eller kolera.
SvaraRaderaKan någon förklara varför Rb90 med allvädersförmåga avvecklades och det antika Rb70 behölls? Visserligen är 70 helt bärbart medan 90 kräver 2 bandvagnar, men är det enda förklaringen? /Nizze
SvaraRaderaAtt ingen exportkund fanns för rbs 90 är en del av förklaringen. Nu sitter man i samma sits med problem som rbs 90 utvecklades för att avhjälpa.
SvaraRaderaHur många RBS23 är levererade till FM och fattas det någon vital materiel för att förbandssätta dem? Värnpliktsutbildning har ju skett på systemet, så förbandssättning känns som en relativt smal sak. Men hur går snacket inom luftvärnet och har det kommit några signaler om detta "uppifrån"?
SvaraRaderaAtt utveckla och köpa ett system utan att använda det går ju stick i stäv med effektivitet i meterielförsörjningen och "det insatta insatsförsvaret"..
/Henrik
Vad är problemet med luftvärnet, förutom den ringa kapaciteten (en numerärfråga?).
SvaraRaderaGästinläggets beskrivning av systemen var bra, men gav ingen förklaring till själva problemet.
Fel materiel, fel organisation, fel mängd?
Själv läser jag gästinlägget som att allt är frid och fröjd inom funktionen.
Wiseman nämner skydd av arméförband och flygbaser som objekt för lv-förbanden. Är det civila samhället med sina kärnkraftverk, befolkningscentra och raffinaderier inte skyddsvärt längre?
Håller med Sumatra.
SvaraRaderaBegreppet "luftvärn" är relaterat till alla vapengrenarna.
Hur skall luftvärnet som helhet vara uthålligt?
Vilken vilja har politikerna avseende area air defence och point defence?
Jag biträder behovet av en parlamentarisk luftförsvarsutredning. Där kan rikets behov av LUFT-försvar analyseras, utvärderas & förhoppningsvis kvantifieras.
SvaraRaderaEn väl genomförd LUFT-försvarsutredning borde kunna få slut på stuprören mellan försvars-/arenaintressena. Det förutsätter förstås att inte några "nyttiga idioter" i form av självutnämnda industrilobbyister smyger sig in i utredningen så att den primärt kan fokusera på rikets samlade behov av LUFT-försvar. Detta i syfte att undvika egenutvecklade lösningar som egentligen bara är närings- & arbetsmarknadspolitiska särlösningar.
Lfu67 lades fram 16/2 1970. Gammal utredning men till vissa delar fortfarande aktuell. Där fann man t.e.x. att eldenheterna i rbs70 bör förses med ikutr och mörkerkapacitet.
SvaraRaderaDen ikutrustning som togs fram hette PI-69/T och återfinns väl idag på något museum.
Om man sedan kallar RB70 systemet för äldre, vad är då RB 97 systemet. Det har sitt ursprung i ett system som utvecklades av Raytheon under femtiotalet och togs i tjänst i början på sextiotalet av US Army.
Den första modellen vi köpte kallade vi robot 367. Sedemera blev det rb67,rb77 och nu rb97.
Det verkar som "luftvärnaren" är tillfreds med sina system och anser att tillgången tillfredställer efterfrågan.
Att man blandar rb97 och rb70 är väl tanken att den ena skyddar den andras långsamma gruppering.
Vilka två platser i landet är det tänkt att de skall utgångsgrupperas?
Ihop med de två brigadstaberna?
Hur uppfyller man ROE? Identifikation? IFF?
Uthållighet?
Utbildning av nästa bataljoners manskap?
Tittar man sedan på utvecklingen av motmedel så måste jag anmäla en avvikande uppfattning.
I mina ögon skulle det vara ren och skär tur, om vi ens tilläts komma till skott, att vi skulle få någon verkan i målet.
Detta är givetvis en helt fel slutsats.
Som du ser behöver jag mer fakta.
En ny LFU vore nog en bra ide av flera anledningar.
Teaterdirektören.
Luftvärnet kantas av ibland lyckade och ibland mindre lyckade beslut.
SvaraRaderaSom en vidareutveckling av RBS 70 så införskaffade luftvärnet i början av 90-talet RBS 90. Båda systemen använder samma typ av laserstyrdrobot. RBS 90 har dock två robotar på en fjärrstyrt sikte, dagsljuskamera respektive en kompetent mörkerkamera, en bandvagn med 3-D spaningsradarn PS 91. Skytten sitter tillsammans med radaroperatören inne i bandvagnens tempererade miljö och styr roboten. RBS 90 är dessutom utrustat med ett mycket avancerat störundertryckande antennsystem (ADA) till sambandet. RBS 90 gav luftvärnet möjlighet att uppträda i all typ av terräng, att stridsledas från central ledningsplats eller att uppträda autonomnt.
Genom ett mycket märkligt beslut för några år sedan så beslöt den dåvarande regementschefen vid luftvärnsregementet att RBS 90 skulle avvecklas och istället skulle man satsa på RBS 70 för att det var lättare att transportera utomlands. Eftersom RBS 70 saknar mörkerkapacitet så är man dock tvungen att köpa mörkersikten för ca 3 miljoner kronor styck (Borc-sikte). För att kunna hitta mål i mörker så krävs 3-D radarinvisning. För att lösa detta så måste man dock behålla ett antal PS 91-radar, vilka dock måste byggas om för att kunna skicka måldata till RBS 70! Borc-siktet uppnår dock inte den prestanda som RBS 90 siktet hade, Bofors har därför börjat titta på ett ny utveckling av RBS 70, RB 70NG för att komma tillrätta med problemen.
Om inte RBS 90 behålls har luftvärnet och Sverige tappat förmågan att lämna väg med sina eldenheter (vilka nu är hjulburna), fått sämre mörkerkapacitet samt mindre antal radarstationer och förlorat förmågan att uppträda autonomnt med någon eldenhet. Sist men inte minst så kostar ett införande av mörkerkapacitet till RBS 70 mycket mer än att behålla det befintliga RBS 90.
Istället för att kasta bort pengar på modifieringar av ett gammalt system som RBS 70 som kräver fri sikt till målet så borde luftvärnet tillsammans med marinen lägga pengarna på ett gemensamt luftvärnssystem som utnyttjar någon av flygvapnets jaktrobotar t.ex NASAMS (AMRAAM) eller IRIS-T.
PS!
Hur var det med förmågan att transportera RBS 70 utomlands. Jo man glömde bort att man då alltid också måste ta med en radar (vilket ju RBS 90 har inbyggt). Dessutom visade det sig att Chefen NBG11 inte ansåg sig ha plats för RBS 70 i förbandet!
Frågan om RBS90, RB 70 eller RB70NG är dock uppe för en förnyad prövning under våren. Men att tro att man skulle våga släppa prestigen och ändra ett tokigt beslut är väl att tro för mycket?
DS!
Wiseman:
SvaraRaderaDu skriver att skälet till att RBS 90 avskaffades var att systemet inte sålts utomlands. Det är riktigt att det var det skäl som luftvärnet använde sig av då man istället ville satsa på RBS 70. Men som så många andra svepskäl som användes i det beslutunderlaget så stämmer det inte med verkligheten!
Låt oss titta på systemet: RBS 90 består av: bandvagn, radarn PS 91, robot, samt sikte.
Bandvagnen är Hägglunds bandvagn 208 vilken som bekant är såld över hela världen. Radarn PS 91 har exportnamnet HARD och är såld av SAAB till bland annat det Tyska luftvärnet (LeflaSYS) samt till Finland (ASRAD-R). Som robot använder sig både RBS70 och RBS 90 av samma robot, vilken ju också är såld till en stor mängd länder. Den enda del av RBS 90 som inte är exporterad är siktet hos RBS 90.
När luftvärnet skulle besluta om vilket system man skulle satsa på offererade Bofors en uppgradering av RBS90 så att det skulle bli som det Finska ASRAD-R som Bofors just då sålt. Priset för denna modifiering var dock mycket, mycket högt. Man valde därför att lägga pengarna på att modifiera RBS 70 med mörkersikte. Att istället behålla RBS 90 som det var "glömde man bort" när alternativen granskades. Sedan gick det prestige i beslutet...
Du har för övrigt helt rätt i att RBS 23 inte är sålt till någon annan kund. Förmodligen finns det väl något skäl till detta.
//Förundrad
Svenskt luftvärn är idag inte värt namnet ens. försvarsmakten saknar idag förmåga att på ett modernt och effektivt sätt bekämpa mål på medel- och höghöjdsnivå.
SvaraRaderaHawksystemet må vara uppdaterat men faktum är att man inom USA`s försvarsmakt har utfasat systemet för att det inte klarar av de moderna hot som kryssningsmissiler i överljudsfart och med "stealth-förmåga" kommer att utgöra i framtiden.
Och precis som "Sumatra" säger så saknar vi dessutom helt förmåga att skydda befolkningscentra och vitala delar av industrin. Här sviker statsmakten sin viktigaste roll i samhället, dvs att skydda sin befolkning. Skandal är ordet!
Om jag själv kunde bestämma så skulle sverige följa Tysklands exempel för det framtida luftvärnet("MEADS-systemet" som kompleteras med "IRIS-T SL")/Peter
En bamse för 4.5 miljarder låter oerhört mycket när man betänker att tyskland skall köpa in 12 "MEADS-system" för 30 miljarder.
SvaraRaderaEtt system som är vida överlägset bamse-systemet som dessutom kommer att kompletteras med "IRIS-T SL systemet som även detta är ett till synes bättre system än "BAMSE".
Jag anser att Sverige borde följa Tysklands exempel när det gäller det framtida luftvärnet och tillsamans med tyskland köpa in dessa system vilket skulle bli något billigare än att själva utveckla bamse-systemet.
Ett alternativ som uppenbarligen är ett dyrare och som dessutom har sämre prestanda./ Peter
Wiseman: Lv har IFF, anskaffades till NBG 08, dock inte till alla enheter.
SvaraRaderaSumatra: Numerären är det stora problemet, vi kan lösa ett par uppgifter på några få platser.
Teaterdirektören: Syftet med att blanda systemen är inte att skydda varandra utan att komplettera varandra. Systemens olika prestanda möjliggör att uppgiften löses på ett bättre sätt.
Peter: Det är utvecklingen av systemet som har varit dyrt. Att köpa ytterligare BAMSE-enheter kostar troligtvis inte de 750 miljoner/eldenhet som någon nämnde.
/TS
men vem ska sköta om högteknologin?
SvaraRaderaen liten pluton kontraktsanställda...
innan ni drömmer ordna lite manskap!
En tanke som fördes fram i försöken att anskaffa luftvärnsrobotförmåga till Visbykorvetterna var att det system som passade till korvetterna (med avseende på signatur, storlek och prestanda) faktiskt hade en motsvarande markversion, i detta fall var det Umkunto-systemet från Sydafrika. IR-versionen har en täckning på 12 km och radarversionen som utvecklas har 25 km och båda skjuts från samma tub med vertikal start och 23 kg stridsdel. http://en.wikipedia.org/wiki/Umkhonto_(missile)
SvaraRaderaJag tycker att det var synd att inte Sverige satsade på detta luftvärnssystem med medelräckvidd och förmåga att bekämpa flera mål samtidigt. Detta varit ett bra komplement till RB70 och ett framtida långräckviddigt luftvärnssystem.
//Luftvärnaren
När man säger att Bamse är klart att förbandssättas glömmer man gärna bort att ett vapensystem också bör ha vapen, och då helst väl utprovade sådana.
SvaraRaderaEn anskaffning av ett förstahandsbehov av robotar till Bamse torde kosta ytterligare någon halv miljard.
Att tro att Sverige själv någon gång i framtiden skulle ha råd att anpassa Bamse-roboten till en förändrad hotbild är att vara väl naiv. Denna möjlighet ges istället när man väljer system som säljs i stora serier till många länder. Tex har AMRAAM Nasams sålts i mer än 10000 ex och IRIS-T i 4000 ex.
//Vargen
Luftvärnaren: Att utveckla Umkontos radarversion lär inte gå fort och inte lär det bli något lågt pris på det systemet.
SvaraRaderaVargen: Att satsa 4,5 miljarder kr på att utveckla ett nytt robotsystem och därefter inte anskaffa robotar för ett hundratal miljoner för att kunna förbandssätta systemet känns för mig något underligt. Det tillkommer visserligen annan utrustning t ex lastbilar för att förbandet ska kunna bli operativt.
/TS
Bamse som system har både styrkor och nackdelar. Styrkan är framförallt att den liksom nyare versioner av SA-15 är svår att försvara sig mot. Nackdelen ligger snarast i att den transporteras på ett mycket förlegat sätt, som släp efter lastbil. Hur man tänkte när det gäller att ta sig in och ut ur eldenheten förbryllar mig också.
SvaraRaderaLiksom ett större inköp av NASAMS vore BAMSE bra (kanske inte lika bra som NASAMS) på att försvara uppmarschområdena i Blekinge och Norrbotten. Man kan leka med tanken att Flygvapnet åter tilldelas luftvärn och som m h a datalänköverföring från spaningsradar till autonoma eldenheter utgångsgrupperar i området Blekinge och Gotland och där skyddar Marinbasen, i Norrbotten skyddas F 21 och Boden. Man kan t o m tänka sig ett tredje förband som sätts upp i Uppsala och skyddar denna bas, men inte minst Stockholmsområdet och Berga. En antydan till ett trovärdigt luftförsvar. Det kommer ett inlägg om detta senare i veckan.
Wiseman:
SvaraRaderaDu har rätt i vad du skriver. Men transportsättet är en mycket avgörande parameter för att ett luftvärnssystem som kräver fri sikt (som t.ex Bamse, RBS 97,RBS 70) skall ha någon möjlighet att komma till verkan.
I Ryssland används ofta kommandostyrda robotar vilka också kräver fri sikt till målet under hela skjutförloppet. Men här kombinerar man spanings-och eldledningssensorer på ett pansrade bandgående fordon (t.ex SA-11, 15,17). Detta gör det möjligt att strida autonomnt (om sambandet till högre chef bryts) och välja stridsställning i olika typer av terräng. När man har samband så kan eldenheten koppla upp sig mot högre chefs sensorsystem.
I väst är trenden idag att man använder sig av målsökarstyrda robotar (NASAMS, IRIS-T, Aster mfl) vilka får invisning av ett sensornätverk. Roboten flyger till en plats som den blir beodrad till och startar där sin målsökare och bekämpar målet. Med den här metoden så kan en eldenhet som inte kan lämna väg ändå bekämpa ett mål "på andra sidan kullen" om det finns sensorer som ser in i detta område.
I Sverige håller vi idag (om vi avskaffar RBS 90) på att kombinera de här principerna (ironi): Eldenheter som hela tiden kräver fri sikt till målet, men som aldrig kan lämna väg. Kombinera detta med toppstyrd ledning och ett svajigt sambandssystem och succén är given.
//Vargen
TS:
SvaraRaderaJag kan till del dela din tanke om att har man väl satsat 4,5 miljarder (dock ingick väl UndE 23 också i denna summa) så vore det väl fan om man inte kunde satsa några kronor till så att inte allt vore förgäves. Om valet är att ha ett system eller inget alls så är det givetvis bättre att ha ett.
Men som du själv skriver så måste man dels lägga någon halv miljard på robotar, dessutom ett antal miljoner på fordon etc.
Men är detta pengar som istället gör mer nytta till att köpa något som kan bli ett försvarsgrensgemensamt system och som andra länder valt och som har en potential att uppgraderas mot framtida hotbilder?
Blir luftvärnet sittande med en alldeles egen gökunge som stjäl alla resurser?
Svåra frågor men det bör diskuteras!
//Vargen
Vargen: Transportsättet är framförallt en framgångsfaktor för överlevnad. Liksom artilleri, blir den luftvärnsställning som inte omgrupperar ofta, mycket snabbt bekämpad.
SvaraRaderaFör några år sedan kunde man läsa en intervju med bataljonchefen för den SA-3 bataljon som sköt ner en amerikansk F-117 under Kosovokriget. Hans bataljon klarade sig helt undan bekämpning under hela kriget och rullade under de 100 dagar som kriget pågick ett antal tusen mil. Andra bataljoner som inte kontinuerligt omgrupperade och tillämpade strikt signaldisciplin tog förluster av NATO:s SEAD-resurser. Rörlighet och spridning ger som bekant skydd.
Tydligen gäller det inte denna krigföringens motsvarighet till Pytagoras sats i Sverige med tanke på att Flygvapnets krigsbassystem avvecklats.
Luftvärnet är ytterligare ett exempel på Sveriges misslyckade försvarspolitik under de senaste 20 åren. Det är också ett område, som styrs från finansdepartementet utan koppling till eventuella förmågebehov.
SvaraRaderaBamse beskrivs som dyrt och svårt att transportera. Det är nog värre än så. Systemet är feltänkt som koncept med sin dåliga flermålsförmåga. Ett scenario med ett flertal fientliga flygplan, UAVer eller kryssningsmissiler passar inte för Bamse. Här skulle NASAM vara ett mycket bättre alternativ.
Det är bekymmersamt att varken flygstridskrafterna eller luftvärnet har en långsiktig operativ idé. De utgör vår framtida tröskel emot en snabbt iscensatt invasion och kan alltså vara avgörande för vårt långsiktiga oberoende. Behovet av LU 10, en luftförsvarsutredning, har sällan varit större men det skulle behövas en säkerhetspolitik analys över framtida hotbilder, som det verkar omöjligt att skapa i vår politiska miljö.
@ Wiseman
SvaraRaderaVad är det för uppmarsch som planeras i Blekinge? Att skydda Marinbasen förefaller onödigt. Marinbasen är ju en organisation, precis som FMTM, FMLOG m fl.
När vi väl kommit så långt att vi ser ett akut behov av luftförsvar, så är det tomt på fartyg vid kajerna, både i Karlskrona och på Berga. De flesta fartyg är dessutom röda lv-zoner och förväntas skydda sig själva.
"bra förmåga mot små mål"
SvaraRaderaDet är väl snarare pga av att bamse har så liten stridsdel, så den bara har säker förmåga mot små mål
//Rune
Jag gör ett försök att sammanfatta de intryck som jag fått när jag följt debatten om luftvärnet.
SvaraRaderaDet verkar som skribenten av gästinlägget om luftvärnet tycker att det mesta, för att citera Sumatra, "är frid och fröjd".
Resten av debattörerna tycks ju inte riktigt dela denna uppfattning, några av de viktigaste synpunkterna tycks vara:
Klarar inte mörkersiktet Borc av att uppfylla ROE kravet visuell identifiering?
Bamse har kostat 4,5 miljarder, är inte exporterad till någon kund, har en tvivelaktigt transportsätt, kräver fri sikt, har dålig flermålsförmåga, är inte förbandsatt och har få vapen.
Luftvärnet har inte ( om RBS 90 skrotas) kvar några enheter som kan lämna väg för att hitta lämpliga eldställningar (och därmed gör det möjligt att förutse var luftvärnet grupperar).
Man avskaffar ett fungerande system med egen radar och mörkerkapacitet för att istället med konstiga förevändningar försöka bygga om RBS 70 för att få delar av den kapacitet som man samtidigt skrotar. (Bamses kostnader och avskaffandet av RBS 90 kanske är ett lämpligt ämne för Tv-programmet "Uppdrag granskning"?)
Det vapensysystem man hoppas på är RBS 97, samma system som avvecklas i t.ex USA, Frankrike, Tyskland.
Vidare så anses det i bloggen att luftvärnet och luftförsvaret saknar idé inför framtiden.
Många av skribenterna ställer den motiverade frågan varför kan inte luftvärnet använda samma system som används av andra länder (och vårt eget flygvapen) t.ex AMRAAM/NASAMS och IRIS-T.
Jag kan bara ansluta mig till alla de som tycker att det måste till någon form av helhetssyn på luftförsvaret och luftvärnet. Man får då hoppas att denna utredning inte influeras av vanligt revir- pinkande där man hävdar att den egna funktionen kan lösa alla uppgifter. Utan inser att det både behövs flyg och luftvärn, något som man insett i alla andra länder i världen.
// MAX
PS!
Ser redan fram emot Wisemans utlovade uppföljning i ämnet.
DS!
Rb23 systemet är mycket kapabelt, problemet är att antalet anskaffade robotar är begränsat.
SvaraRaderaDetta utgör sannolikt främsta anledningen till att Rb23 inte ingår i insatsorganisationen.
Att förbandssätta systemet är dock i grunden inte speciellt dyrt eftersom såväl lavettvagnar med sikten som Undcentral 23 idag utnyttjas i organisationen.
Samtliga Rb97 eldenheter utnyttjas inte längre i de två bataljonerna och därför borde dragfordon, maskering, radio/data terminaler mm kunnna omfördelas.
För att få systemet operativt krävs dock att personal tillförs och att nya robotar köps in, detta kostar en inte obetydlig summa pengar.
Skrev vakthavande
"När man säger att Bamse är klart att förbandssättas glömmer man gärna bort att ett vapensystem också bör ha vapen..."
SvaraRaderaBör tilläggas, moderna vapen.
Vi har ett system, det dyraste av dem alla, som man kallt räknar med att köpa in vapen till i händelse av ofärd.
F ö har nog Sverige aldrig haft ett luftvärn värt namnet.
"Luftvärnet är ytterligare ett exempel på Sveriges misslyckade försvarspolitik under de senaste 20 åren."
Vi har aldrig haft någon renodlad försvarspolitik i detta land. Allt är en blandning av industri-, regional-, och arbetsmarknadspolitik under täckmantel av begreppet Försvaret.
På detta har sedan överlagrats Försvarsgrensintressen som än idag är ganska påtagliga.
Luftvärnet klämdes både av JAS och inf/pansar.
Miljarderna till BAMSE är helt bedrövligt bortkastade pengar.
Britterna fick ta tillbaks Falklandsöarna. Försvaret hade skurits ned och man såg troligtvis inga "rationella hot".
SvaraRaderaVad händer med Gotland på sikt om man inte har något lv ?
Hotet bedöms som "irrationellt" ?
Sannolikheten är väl nästan noll, så ett anfall har väl aldrig ens hänt ?
http://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI
Omformaren:
SvaraRaderaDu säger att Bamse är mycket kapabelt. Vad grundar du detta på?
Är det alla avfyrade lyckade rb-skott, det unika transportsättet, prövat i strid, alla exportkunder eller har du hört det från SAAB-Bofors?
// Kritiskt tänkande
Hmm, en spännade debatt: Nåja, här gäller i alla fall "Öppenhet".
SvaraRaderaKanske borde någon eller några fundera lite på förlegade begrepp som "informationssäkerhet"...
...eller har FM avskaffat H-stämplarna helt?
16.18: Det finns ingenting i den här diskussion som rör hemligstämplad information. Ofta är det så att information om ett ämne som man inte har riktigt koll på själv och som beskriver begränsningar kan upplevas som av mycket känslig natur. Som ofta när det gäller Försvarsmakten idag rör det pinsamma förmågeglapp där man gladeligen avvecklat en förmåga och trott fullständigt på en NATO-anslutning och "nästa år/om fem år osv finns det hur mycket pengar som helst i materielplanen". Resultatet blir ett läge där man har varken eller och det är det som är den farligaste situationen för Försvarsmakten. Tyvärr är det så att de som har sämst koll på att situationen är sådan är våra svenska politiker och den svenska allmänheten. Kunskapen om den svenska situationen finns dock i andra länder. En minst sagt olycklig situation.
SvaraRaderaDelar helt Anonym 16.18 synpunkt. Förr var det vad vi hade och det vi kunde som stämplades, men nu är det klokare att hemligstämpla det vi inte har och det vi inte kan. Inte minst inom luftförsvaret, vad det verkar. Statusen på fartygen av Visbyklass går nog inte att mörka. Längre.
SvaraRadera16.18 Kontakta mig med mailadress så diskuterar vi det vidare vid sidan av.
SvaraRaderaEn liten tankeväckare på temat öppenhet och informationssäkerhet.
SvaraRaderaAtt vi i Sverige förmodligen saknar vissa avancerade vapen och räknar med att komplettera "vid behov", är troligen redan känt utanför landets gränser bland de detta eventuellt berör.
Det mer intressanta är förmodligen att detta är ganska okänt bland både medborgare och många officerare.
Genom att studera offentliga handlingar kan man relativt enkelt kolla igenom vad som beställts och bedöma vad borde beställts men de facto inte beställts. Dvs titta inte efter vad det står, titta efter vad det borde stå.
Men jag håller med om att detta med "Öppenhet" har en mycket delikat gränsdragningsproblematik, allt beror på syften.
10 år senare har det hänt en del positivt 😀
SvaraRadera