Alltför få är medvetna om att deras lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver och vissa orkar inte ens bry sig om att lämna dem till återvinning även om de känner till lampornas innehåll. Har man fem mil enkel väg till närmaste återvinningsstation kan det ju vara förståeligt. Men inte ens på återvinningsstation är det säkert att lamporna blir omhändertagna på rätt sätt. För att inte kvicksilvret ska spridas krävs det att lamporna förblir intakta till dess själva återvinningsprocessen genomförs. Lamporna slängs ofta i en låda, balja eller tunna på återvinningsstationen. Går de inte sönder då, gör de det ofta under transporten, varvid kvicksilvret hamnar ute i naturen. Det kan vara något att fundera över nästa gång man kliver in i återvinningsstationens elektronikdel för att slänga lampor.
Trasig tunna på återvinningscentral
och trasiga lampor inutiVärldens ledande producent av lågenergilampor och kvicksilver är idag Kina, vilket knappast borgar för att själva tillverkningsprocessen är särskilt miljövänlig. (Klicka den som vågar. Made in China får ett obehagligt ansikte)
Det blir ännu bättre när EU dessutom lägger strafftullar på billiga, kinesiska lågenergilampor för att skydda europeisk industri.
SvaraRaderaDessutom kan man fråga sig om det verkligen är önskvärt att ersätta glödtårdslampor inomhus i Sverige. De flesta tänds bara när det är mörkt vilket brukar sammanfalla med den kalla årstiden och då behövs ju uppvärmningen i alla fall.
SvaraRaderaI många hem är alternativet olja, kol (fjärrvärme) eller samma elektroner fast genom elementet.
Är det inte dags att ta diskussionen om fossil- eller kärnkraft.
usch, hemska bilder..
SvaraRaderaBra skrivet! Vi som har hamstrat glödlampor tills bättre alternativ finns känner och lite som föregångare.
SvaraRaderaRäknar man på snittutsläppet av kvicksilver från elproduktionen så kan man faktist slänga lågenergilampan i naturen och ändå minska kvicksilverutsläppet under en lågenergilampas livslängd. EPA har bland annat jämfört en 13 watts lysrörslampa med en 60 watts glödlampa och kommit fram till att under 8000 driftstimmar så orskar lysrörlampan utsläpp av totalt 1,8 mg kvicksilver, varav 1,2 mg från elproduktion och 0,6 mg från då lampan slängs på soptippen. Glödlampan orskar däremot kvicksilverutsläpp på 5,8 mg från elproduktionen under samma 8000 timmar. Så även om man slänger lysrörlampan i naturen så har man andå minskat kvicksilverutsläppen betydligt (närmare 80% i ovan nämnda fall) genom att välja lågenergilampor.
SvaraRaderaOm lampan går sönder så innebär inte heller det att allt kvicksilver läcker ut, det är i huvudsak då lampan är varm då kvicksilvret befinner sig i gasfas som detta är ett problem. När lampan sedan åldras så absorberas kvicksilvret in i lampan där det hamnar på glas, fosforskikt och elektroder tills kvicksilverhalten i lampan är så låg att den inte längre fungerar. Har man sönder en kall lampa så är det i huvudsak glaset som innehåller den största delen av lampans kvicksilverinnehåll, det är därför insamling och återvinning av denna del som är viktigast. Så att en del av lamporna som går till återvinning går sönder gör faktiskt inte så mycket.
Har man sönder en varm lysrörslampa så utgör detta kvicksilver inte någon direkt fara, men det är lämpligt att följa de rekommendationer som finns för att slippa utsätta sig för kvicksilver i onödan. Om man vid upprepade tillfällen har sönder varma lysrörlampor och inte är försiktig när man hanterar resterna så är det förstås inte bra.
De som hamstrat glödlampor är verkligen inte föregångare. Att de känner sig som det pga okunskap är bara att beklaga. Inte enbart orskar denna grupp större utsläpp av koldioxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och andra luftföroreningar, de orsakar även, som jag ämnde tidigare, större utsläpp av kvicksilver totalt sett.
När det gäller bruk av miljöskadliga ämnen för olika ändamål måste man se till vilken nytta användningen ger och sedan väga det mot nackdelarna. För olika typer av lysrör och likaså gasurladdningslampor där kvicksilver förekommer så överstiger nyttan vida nackdelarna. Vill man vara miljövänlig så använder man istället lågenergilampor och lämnar de till återvinning när de gått sönder. Har man långt till återvinningstationen så kan man lägga dem i en låda hemma tills vidare och lämna in dem någon gång man ändå är i närheten. I vissa fall kan man också praktisera gruppbyte, dvs man byter en grupp ljuskällor som har samma livslängd samtidigt. Det finns lysrör med extra lång livslängd för denna typ an användning vilket är att föredra där kostnaderna för byte är högt.
Påståendet om att det skulle vara lämpligt att använda glödlampor som värmekälla i husen är rent stolleprat. El ska inte användas för att direkt värme upp ett hus, oavsett form. Sparar du 1 kWh el med lågenergilamporna så kan denna 1 kWh bli till 3 kWh värme om man använder en värmepump. Använder man fjärrvärme/fjärrkyla med centralt placerad värmepump så får man 2 kW kyla och 3 kWh värme från samma kWh el. Dvs en energimängd som kräver 4 kWh el för att produceras om vi använder elvärme och AC.
Edis: Tack för intressant kommentar. Det får situationen att se något bättre ut. Hade miljöministern gått ut med motsvarande information hade kritiken mot honom säkert mildrats.
SvaraRaderaKvicksilverutsläppet vid elproduktionen måste väl ändå beräknas olika beroende på kraftkälla?
Visst varierar utsläppen kraftigt beroende på hur elen framställs, precis som utsläppen av kvicksilver beror om man slänger de gamla lysrörlamporna i naturen eller lämnar dem för återvinning. Men om man ser på elmarknaden som helhet så är de fossila energislagen väldigt dominerande, de står för runt 2/3 av världens elproduktion. Enbart kolkraft står för över 40% av världens elproduktion och tyvärr är trenden att dessa kraftslag tar ytterligare marknadsandelar.
SvaraRaderaNär det finns elöverskott så är det inte heller de energislag med låga utsläpp man stänger av först. Elproduktionsmetoder som kärnkraft, vindkraft och solkraft kör man alltid för fullt eftersom det är de fasta kostnaderna som dominerar elproduktionskostnaden. Verken kostar nästan lika mycket per dag stillastående som de gör när de producerar för fullt och eftersom det senare ger störst inkomster så försöker man köra dem för fullt. Vattenkraften arbetar med ett visst vattentillflöde och de har möjlighet att spara vattnet i sina magasin för senare elproduktion om behovet är lågt.
Så bland de första verken att stoppa elproduktionen är de fossilt eldade kondensverken där den rörliga bränslekostnaden (och eventuellt också utsläppsrätterna) står för den stora delen av elproduktionskostnaden, dessa blir helt enkelt inte blir lönsamma att driva när det finns ett mycket större utbud av el än efterfrågan. Är likaså behovet mycket stort, så startas ofta väldigt ineffektiva reservkraftverk och dessa vill man i regel undvika att köra.
Så det finns kort sagt mycket att vinna i att minska elförbrukningen även om merparten av den svenska elen produceras med vatten- och kärnkraft. Vidare så sparar den tidigare nämda 13 watts lampan 376 kW el under sin livslängd. Om denna el produceras av kolkraft så motsvarar det ungefär 376 kg koldioxid eller samma mängd koldioxid som en miljöbil (119g/km) släpper ut under 30 mil. Elproduktionen orsakar även utsläpp av en del annat som kväveoxider, svaveloxider, partiklar och andra tungmetaller (bland annat uran och torium).
Kan man sedan av någon anledning inte använda lysrörslampor så finns det alternativ, ex. ljuskällor med lysdioder (mest för dekorationsbelysning än så länge) och halogenlampor. De senare sparar ca 30-50% el och har något längre livslängd än vanliga glödlampor (vanligen dubbelt så lång).
Edis: Återigen, stort tack för bra och klarläggande information!
SvaraRadera