I grunden ligger samma problem som tidigare beskrivits på WW: Allt färre svenskar (i dagsläget ca 3 av 7) är sysselsatta i den privata sektor som är vad som genererar de skattemedel som i slutändan ska utgöra "löner" m m för de övriga (barn, studenter, sjuka, pensionärer och övriga bidragstagare) och bekosta övriga statliga utgifter. Naturligtvis finns det offentlig verksamhet som genererar "friska" pengar till statskassan på samma sätt som det finns privata företag som lever på offentliga kontrakt. Grundproblemet är ändå detsamma. Det måste bli fler företag och fler anställda som genererar friska skattepengar, om vi ska kunna bibehålla och utveckla den välfärdsnivå vi vant oss vid och som vi förväntar oss.
Bloggrannen Cornucopia är en mästare på grafer och från ett inlägg på samma tema kommer denna graf:
Cornucopia är INTE en mästare på grafer!
SvaraRaderaNotera hur "Samhällsbärarprocent av hela befolkningen" inte startar på 0.
Detta är en typ av grafer som enbart överdriver skillnader och ses mest i Exprutten och Aftonhoran.
Förvisso kan man anse att det är den privata sektorn som genererar de skattemedel som skall försörja oss (er) andra. Å andra sidan måste man också notera att om man exempelvis omvandlar en offentlig verksamhet till privat (såsom att i privatiseringens tecken omvandla en kommunal skola till friskola eller outsorca den tidigare FMLOG-drivna värnpliktsmatsalen till en cilvil entreprenör) så är det fortfarande så att även dessa "privatas" löner finansieras på samma sätt som de offentliganställdas.
SvaraRaderaDet viktigaste måste trots allt vara att vi i landet bedriver förädlande verksamhet och har lämplig bytesbalans, oavsett om vi kallar den "privat" eller offentlig!
(Allt beror på hur man ser det: "Det finns lögn, förbannad lögn och statistik")
Den viktigaste parametern är om exporten kan betala för importen, inte hur fördelningen är mellan privat och offentlighet i sig.
SvaraRaderaUtan stora delar av offentliga system och utgifter kan inte det privata näringslivet fungera - utbildning, infrastrukturer, barnomsorg och vård är bastjänster som det privata näringslivet behöver för att ens få tillgång till kompetenser och tjänster för transporter och resursförsörjning. Att ställa offentligt mot det privata är inte fullt så enkelt som det initiellt kan framstå.
11.55: Som tidigare skrivet det finns otaliga exempel på privat verksamhet som finansieras av staten och motsvarande. Modellen med helt statlig verksamhet har provats i ett antal länder och det har inte gått värst bra för någon.
SvaraRadera12.34: Det finns ingenting i något av inläggen som ställer offentlig verksamhet mot privat på det sätt du beskriver. Naturligtvis måste vi ha utbildning, sjukvård, försvar, pensioner osv. Det är därför vi har en stat. Men vad ska generera pengar åt staten?
Eftersom det hela är baserat på det felaktiga antagandet att det är den privata sektorn som 'bär samhället' så är det väl egentligen en totalt ointressant analys.
SvaraRaderaLåt oss lite lustigt anta att vi driver 'Försvarsmakten AB' och en gång i månaden skickade ut en räkning till alla svenskar för 'försvarstjänster'. Vad skulle det förändra förutom att vi fått fler privat anställda?
Pensionerna härstammar inte heller från skattemedel, och Peter Norman menar inte heller att pensionssystemet riskerar att hamna i obalans. Vad han menar är att pensionerna kan bli lägre när fler ska dela på samma summa pengar, detta är alltså ett resultat av att pensionssystemet är i balans där pengar in motsvarar pengar ut.
"Vad skall generera pengar åt staten?"
SvaraRaderaVi ser problemet på fel sätt om vi stirrar oss blinda på begreppen "offentlig" respektive "privat".
Det som genererar pengar åt staten är att vi som samhällsystem utvecklar mervärde, helt oavsett om det är "offentligt" eller "privat".
Vad ger mest för "staten"; en kommunal förskollärare i Rinkeby som lyckas lägga grunden till att "rädda" några ungar från att på 10-15 års sikt belasta samhället med bidragstagande och kriminalitet, eller en privatföretagande hårfrisör?
"Låt oss lite lustigt anta att vi driver 'Försvarsmakten AB' och en gång i månaden skickade ut en räkning till alla svenskar för 'försvarstjänster'. Vad skulle det förändra förutom att vi fått fler privat anställda?"
SvaraRaderaVilket inte var något som förespråkades eftersom det precis som tidigare påpekat är offentlig verksamhet.
Avseende pensionerna: Vad avsätter då Svensson 1/4 av sin lön till INNAN skatt om inte just för pensioner, sjukvård m m? Gör vi alltså det helt i onödan? Betyder det inte att pensionssystemet är i obalans om pensionerna blir lägre än tidigare p g a fler pensionärer?
20.08: Visst, men hur får vi råd med att anställa fler lärare?
SvaraRaderaÄr det genom att vi tar ut ännu högre skatter eller är det genom att få fler företag liknande Autoliv, IKEA osv?
Drev vi försvarmakten, eller valfri offentlig sektor som anses nödvändig i privat regi (vi skulle exempelvis kunna dela ut aktier till alla svenskar som vissa har förespråkat att man skulle göra med statligt ägda Vattenfall) så har man egentligen bara förändrat en sak: hur verksamheten finansieras och hur många privat anställda det finns.
SvaraRaderaEnligt Wikipedia så uppgick den svenska offentliga sektorns utgifter år 2007 till 1550 miljarder kr, varav 80 miljarder kr var för styrning, rättsväsende och försvar. Skippar vi även ett statligt försvar så kan vi komma ned i drygt 40 miljarder. Det innebär ju dock inte att de övriga kostnaderna på 1510 miljarder kr försvinner, de måste bara betalas på något annat sätt.
När det gäller pensioner så avsetts medel för dem via tre olika typer av pensionsavgifter. Dessa avgifter ska sedan täcka pensionsutbetalningarna, blir utbetalningarna fler och inkomsterna från avgifterna oförändrade så blir varje utbetalning mindre. Dvs i Sverige gör vi inte som i vissa andra länder där man tar från statens budget för att täcka upp eventuellt underskott för pensionerna.
Att förutspråka invandring för att på så vis få fler som betalar pensionsavgifterna är dock ingen långsiktig lösning på problemet. Då bygger man en pensionslösning av samma variant som GM använde, vilket nästan blev företagets undergång. Det hela är egentligen inte helt olikt ett ponzibedrägeri där man hela tiden jagar nya avgiftsbetalare för att kunna fortsätta med utbetalningarna. I själva verket så kommer ju invandrarna vi lockar hit även dem en dag vilja gå i pension och såvida vi inte då lockar hit ytterligare invandrare så återkommer samma problem. Det hela fungerar egentligen bara så länge som det finns en konstant befolkningstillväxt i landet, precis som GM's pensionssystem fungerade så länge företagets antal anställda ökade.
Angående kommentaren om IKEA och läraren. Om du tänker på det ett tag så kommer du inse att IKEA inte finansierar läraren mer än vad läraren finansierar IKEA.
SvaraRaderaEdis: På precis samma sätt som vi höjer BNP genom att inom staten interndebitera en massa verksamhet.
SvaraRadera"När det gäller pensioner så avsetts medel för dem via tre olika typer av pensionsavgifter. Dessa avgifter ska sedan täcka pensionsutbetalningarna, blir utbetalningarna fler och inkomsterna från avgifterna oförändrade så blir varje utbetalning mindre."
Precis som de blir mindre ju färre som arbetar. Oavsett pensionerna är det så att ju fler som ska dela på statens kaka och ju färre som finansierar kakan, desto mindre blir den. Vi behöver helt enkelt fler framgångsrika företag för att klara och utveckla finanserna och tyvärr har det gått väldigt trögt på den fronten.
Förstatliga sjukvården!
SvaraRaderaLandsorten försörjer befolkningscentran med kompetens och därigenom inkomster.
Föräldrar betalar för utbildning, befolknigscentra tar skattemedel.
När föräldrar blir äldre och hamnar i ohälsa finns inte inkomsterna från barnen på orten, helt plötsligt får man läsa i centrelortens tidningar att man paratiserar på välfärden?
Har man betalt för utbildning och inte kan tillgodogöra sig inkomster, då är det bara hoppas att det finns medmänniskor i övriga Sverige.
På samma sätt kan man fråga sig varför staten inte kunde fortsätta vara den som ansvarade för utbildning. Utbildade personer är en riksangelägenhet - inte en kommunal...
SvaraRaderaAnonym 11:35. Grafen är beskuren fel till höger. 2 skall motsvara 20, 21, 22 osv, och 3 skall vara 30 och 31.
SvaraRaderaFast det kan förstås vara svårt att förstå.
@ Edis
SvaraRaderaNu skall jag vara riktigt O-PK.
De senaste 30 åren har vi aborterat bort drygt en miljon svenskar, varav de äldsta skulle varit mitt i karriären idag. Bara som ett alternativ till invandring av pensionsskäl.
Som sagt, inte riktigt PK men sant och ovedersägligt ändå.
Bildlänken fixad så att höger y-axels värden nu syns ordentligt.
SvaraRaderaInvandring och abort, oavsett vilket så är det enligt mig ohållbart i längden att bygga ett system som kräver en ständig ökning av befolkningen. I alla utvecklade länder stagnerar barnafödandet och födelsetalen minskar till sådana värden att befolkningen snarare minskar. Pensionssystem och annat måste vara anpassade för detta, allt annat är onaturlig och konstgjord andning på en dödsdömd patient.
SvaraRaderaDetsamma gäller ju hela världen där befolkningen ökar i ett rasande tempo och visst, vi har resurser att föda några miljarder till, men bara om matproduktionen utnyttjas effektivt vilket den inte gör. Dessutom betyder fler människor som lever i utvecklade länder en ohållbar påverkan på klimatet och miljön. När alla Kineser, Indier och människor runtom i Afrika skall gå från att gå till att åka moped till att åka bil till att åka SUV kan det bara gå på ett sätt, med eller utan peak oil.
Att som politiker då hävda att vi måste ha invandring för att klara välfärden är ett stort tankefel, särskilt som vi själva har en hög arbetslöshet och många arbetskraftsinvandrare arbetar inom yrken som knappt kräver någon utbildning. Man vill ju gärna ge sken av att det är indiska och kinesiska ingenjörer som fyller upp lediga platser där kompetensen inte finns i Sverige. Så är det kanske i ett fåtal fall, men de är undantag.
@Sumatra
SvaraRaderaInte säkert att de varit mitt i karriären. Finns en risk att majoriteten av dessa oönskade barn belastat samhället istället för att bidra.