Peter Neppelberg återkommer här i ett tredje av fyra inlägg om luftstridskrafternas förmågeglapp bortom 2013. Detta blogginlägg har också publicerats på Försvarsmaktens debattblogg och liksom tidigare inlägg har det även direkt delgivt såväl Försvarsmakten och politisk nivå.
Förmågan till ledning är grundläggande och förmågan till interoperabel ledning är ett måste vid internationella operationen, MEN sedan något år också vid nationella. Sverige har som bekant presenterat en solidaritetsdeklaration och de länder som omfattas av denna använder samtliga NATO-standarder inom detta område. Att då hitta på ett eget system som av antingen hård-/mjukvarumässiga skäl inte fungerar, ELLER p g a nationella inte tillåts fungera med allierades ledningssystem är gränsande till vansinnigt.
Wiseman
-----------------------------------------
Resumé
Frågan om luftstridskrafternas utveckling har diskuterats livligt sedan FM tog ”interoperabilitetsbeslutet” 2004, dvs avsiktligt valde att överge väl fungerande nationella lösningar till förmån för tekniska system som fungerar i en internationell insatsmiljö. För den som vill rekapitulera debatten kan jag rekommendera http://wisemanswisdoms.blogspot.com/search/label/Ledningssystem
Bristerna i luftförsvarets interoperabla förmåga, dvs att över hela riket ha en godtagbart antal data-, radio- och igenkänningsutrustningar skall vara lösta till 4:e kvartalet 2013 enligt FM deklarationer till Försvarsdepartement och Försvarsutskott. I tidigare delar har jag avhandlat bristerna i systemsamordning och datalänksförmåga samt avsaknaden av ett krypterat och störskyddat radiosystem. I detta inlägg tar jag upp bristen på ett markbundet radaridentifieringssystem anslutet till luftförsvarets stridsledningscentraler samt avsaknaden av ett interoperabelt högre taktiskt ledningssystem för luftförsvaret.
Igenkänningsutrustning
För att våra luftstridskrafter skall kunna samverka fordras ett igenkänningssystem på fartyg, luftvärn, flygplan och på marken kopplat till stridsledningscentraler. Allt för att minimera risken för vådabekämpning. Sådana system benämns internationellt för IFF, Identification Friend or Foe.
JAS39 C/D, VISBY-korvetterna och vissa luftvärnsförband har dessa identifieringsutrustningar men det markbundna systemet knutet till stridsledningscentraler är under under anskaffning.
Eftersom det handlar om strategiskt materiel och kryptoutrustning med NATO/US-standard påverkar detta förhållandet till annan makt eller organisation. Överenskommelser på regeringsnivå är nödvändiga med tilltänkta leverantörsländer och försäljningen hanteras därför som sk. Foreign Military Sales. Dessutom krävs att lagen om offentlig upphandling skall följas. Därför har serieleveransen försenats minst ett år. I bästa fall kan ett provsystem finnas på plats under 2012 för verifiering och validering av FMV.
På samma sätt som för radio, vilket jag tidigare har redovisat, torde det bli mycket svårt att färdigställa en fullt rikstäckande utbyggnad till 2013 Q4.
Högre taktiskt ledningssystem
För att bli interoperabel erfordras ett högre taktiskt ledningssystem för insatsplanering och order till underlydande förband inom luftförsvaret. I den svensktillverkade tekniklösningen SWECCIS, som är ett ramverk för högre taktisk ledning, finns idag inget ledningssystem för luftstridskrafterna. Därför löstes denna brist på planeringssystem tex under insatserna med FL01 på Sicilien genom att samgrupperade NATO-förband förmedlade order från NATO insatsledning till den svenska styrkan.
Ett interoperabelt ledningssystem för högre taktisk ledning av luftstridskrafter kommer förhoppningsvis att införas inom ramen för SWECCIS på Högkvarteret de närmaste åren. Det är dock oklart när helhetslösningen som förutom insatsledningen även omfattar flyg-, bas- och stridsledningsförband är färdigt för operativ drift. Dock bör sägas att formellt har Försvarsmakten inte till Försvarsdepartement och Försvarsutskott utlovat att något sådant teknikstöd ska vara användbart vid en specifik tidpunkt.
Slutsats
Det är mindre troligt att verklig förmåga i luftstridskrafterna uppnås vid de deklarerade tidpunkterna, Q4 2012 och Q4 2013, i enlighet med de utfästelser Försvarsmakten har lämnat till Försvarsdepartement och Försvarsutskott.
Slutord
I ett sista inlägg avser jag även diskutera informationssäkerhet, krypto och sekretess samt konsekvenserna av den pågående utvecklingen av gemensam lägesinformation (GLI/NOC).
Vänligen
Peter Neppelberg
Tweet
Om / About Wiseman's Wisdoms
▼
lördag 22 oktober 2011
13 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Du nämner många av bristerna, vilket är bra för att kunna utvecklas, men du nämner få eller tydliga lösningar. Går det att göra ett fjärde kapitel där man faktiskt kan få ta del av din vision för hur ett optimalt luftförsvar ser ut?
SvaraRaderaVore intressant om Neppelberg kunde utveckla sina tankar om hur stridsledningssystemet ska uppnå uthållighet vid ett nationellt scenario.
SvaraRaderaHur ska skadade radarstationer ersättas/repareras, till exempel? Vem ska lösa uppgiften räddning och röjning vid Bålsta och Hästveda efter det första anfallet mot de fortifikatoriskt skyddade anläggningarna?
23:27
SvaraRaderaEn optimering av luftstridskrafterna (luftförsvaret) fordrar att man börjar med att göra en analys av vilket eller vilka hot som finns.
En mängd andra förutsättningar behöver dessutom klarläggas rörande vårt geostrategiska läge i dagens Europa, tex vi är med i EU men inte i NATO, vi har deklarerat en solidaritetsförklaring osv. Vad innebär dessa förutsättningar?
Frågan är oerhört komplex.
Att på stående fot göra en analys som "lekman" finner jag lite vanskligt (och över min kompetensnivå). Fordras nog en Luftförsvarsutredning för detta.
I det mindre perspektivet kan jag bara konstatera att FM saknar en mängd förmågor som tidigare fanns. Det gäller att återskapa dom till en "rimlig nivå" vilket är vad jag försöker framföra i mina inlägg. Högre ambition en så har jag inte.
Uppgiven
Ställer samma fråga som du ...
och konstaterar att vem räddar och röjer Lidingövägen 24, Tre Vapen, FMLog centrallager i Arboga, hangarer på fredsflottiljer, stridsvagnsgarage på armeregementen, Försvarets Telenäts knutpunkter osv.
Det ursprungliga alternativet till Bålsta och Hästveda var en leasad ovanjordsanläggning i Enköping och det hade väl varit en mer tveksam lösning ur skyddssynpunkt
Vänligen
Np
"och konstaterar att vem räddar och röjer Lidingövägen 24, Tre Vapen, FMLog centrallager i Arboga, hangarer på fredsflottiljer, stridsvagnsgarage på armeregementen, Försvarets Telenäts knutpunkter osv."
SvaraRaderaFast bortsett från FTN-noderna så är inga av de saker du räknar upp avsedda att bedriva kriget ifrån. Till skillnad från Bålsta och Hästveda...
Så min fråga kvarstår. Vore trevligt med ett helhetsgrepp på strilsystemet som inte begränsar sig till de tekniska lösningarna utan även omfattar ett fungerande krigsförband.
"Uppgiven" tar upp en bra fråga, som ligger ovanför strilnivån.
SvaraRaderaHur skall förband-av-förband designas för att få uthållighet över ytan?
Vilket lv och andra markstyrkor krävs för skydd av olika militära och civila objekt ? Vilka objekt skall vara offensiva ?
Som Np är inne på, vilken hotbild skall styra förmågebehovet/identifiera förmågeglappen (mark, sjö, luft mot ekonomiska ramar) ?
Vet inte om "Uppgiven" nosar på NBF-lösningar, detta går att realisera med arvslösningar i krigstid, i fredstid måste lösningar vara mer klassiska på grund av rationella skäl och flygsäkerhet.
Frågeställningar diskuteras ofta på för låg nivå, krigföring sker över vapengrenar, även i libyen.
uppgiven och Np: Centrallagret, flottiljerna och även HKV är sådant vi än så länge dras med i krigsorganisationen. Centrallagret dessutom i allra högsta grad.
SvaraRaderaUppgiven. Du har några points ...
SvaraRaderaKrigsförbandet Strilbataljonen är i princip numera avlövad alla de kompani/pluton/grupp förband som tidigare fanns för alla Sveriges radarstationer och radiosändare.
Försvarets Telenät med radiolänk, radio, radar, osv är numera fredsorganiserad verksamhet som sköts av FM driftorganisationer och ligger inte inom ramen för Strilbataljonen.
Kvar återstår en "spillra" inom Strilbataljonen för att upprätta enstaka rörlig radar, radio och radiolänk samt för att skydda enstaka fasta och rörliga grupperingsplatser för tex en insats inom eller utanför Sverige.
I mångt och mycket gäller problematiken du tar upp även för Försvarets Telenät där dåtida Milosambands bataljoner/kompanier kunde upprätta och vidmakthålla
delar av FTN infrastruktur i kris eller krig.
FM är inte bättre än så här eftersom ramen för krigsförbandet Strilbataljonen inte är större vad gäller uppgifter, personal och materiel.
För 20 år sen hade FM 12 strilbataljoner med i runda tal 20 tusen krigsplacerad. I dag är man nere på en bataljon om mindre än 500 personer.
Det går inte att trolla med knäna som bekant ...
Np
@Wiseman
SvaraRaderaVisst finns HKV i krigsorganisationen. Men dess krigsuppehållsplats är inte Lidingövägen 24/Tre Vapen...
"Krigsförbandet Strilbataljonen är i princip numera avlövad alla de kompani/pluton/grupp förband som tidigare fanns för alla Sveriges radarstationer och radiosändare."
SvaraRaderaJa, det var detta jag syftade på. Jag anser att diskussionen om Stril även måste omfatta detta. Det spelar ingen roll vilken teknisk lösning vi har, eller hur pass tjockt berget är ovenför Bålsta och Hästveda, om Stril i alla fall slutar fungera efter det första anfallet.
Visst kan man säga att "FM är inte bättre än så här", men samma sak gäller väl även för utbyggnaden av Länk 16 mm? Det är alltid ekonomin som sätter gränserna, både för tekniken och antal rader. Men diskussionen måste väckas om vi någonsin vill få till en förändring till det bättre.
Uppgiven: Vi får hoppas det, men sanningen ligger väl någonstans mittemellan.
SvaraRaderaAv alla fel som har gjorts är jag minst orolig för centrallagret för materiel.
SvaraRaderaDet borde vara ytterst rationellt att ha ett modernt lager för att ta emot leveranser och portionera ut färdiga materielsatser till mobförråd och ta in materiel för omsortering och förnyelse. När försvaret behöver rustas upp blir ett rationellt lager ett bra stöd för det arbetet.
Givetvis kan ingenting som finns i en stor oskyddad byggnad räknas som något som finns tillhands för stridande förband.
Alltid lika spännande läsning, men tror ni ändå inte - trots all investering i teknik - att det är på metodik-sidan det kommer att fallera?
SvaraRadera08.03:
SvaraRaderaDet skulle absolut inte förvåna eftersom organisationens minne är kort i och med att de som sitter med kunskapen inom "återtagningsområden" antingen redan försvunnit ur organisationen eller snart gör det.
Det positiva är att det som görs är att man så gott det går återtar förmågor som tidigare funnits inom organisationen och därmed också metodik (med undantag för möjligtvis kryptohanteringen). Ett raskt överslag ger vid handen att FM under sena 90-talet och 00-talet spenderat miljarder på att förstöra infrafstruktur och förmågor enbart inom luftstridskrafterna för 50-100 miljarder. Vi kommer aldrig att ha råd att ersätta dessa felgrepp.
Svårigheten blir som du påpekar att få ordning på metodiken. Ännu en anledning varför det brådskar.