– Va, flottan har ju precis fått en massa nya Visbykorvetter?
Så tänker säkert den oinvigde, media och så även många politiker som i bästa fall känner till att det finns ett fartyg som heter korvett. Men så enkelt är det tyvärr inte. Behovet av omsättning/modifiering av fartyg är stort och jag ska försöka att tydliggöra de framtida behoven i detta inlägg.
Som Skipper påvisar är det inte så enkelt som att bara livstidsförlänga de kvarvarande fartygen av Stockholms- och Göteborgsklass utan Visbyklassen behöver sannolikt inom en tioårsperiod kompletteras med ytterligare en klass av ytstridsfartyg. Vilken typ av fartyg detta ska bli måste avgöras utifrån vilken roll Marinen i framtiden ska anträda, även denna problemställning belyst av Skipper i inlägg och kommentarer, liksom behovet av stödfartyg.
Dessa materielbehov utgör liksom framtida stridsflygplan stora delar av det ofinansierade materielomsättningsbehov om ca 75 miljarder kr inom den kommande tioårsperioden och som landets försvarspolitiker helst inte vill tala om.
Läs gärna även Skippers tidigare inlägg om verkligheten i Flottans ytstridsförband bakom försvarsdebattens ord om påstådd ökad tillgänglighet hos Försvarsmaktens förband.
Tre kryssargrupper, tjugo patrullbåtar och tjugo nya kustkorvetter till försvaret, två helikopterhjälpkryssare till kolonialpolisen och 3% av BNP i försvarsbudget (kolonialpolisens finansiering lagd utanför detta)
SvaraRaderaVärt att påtala är vidare att Skipper i sin redogörelse, beroende på vad som innegattas i begreppet stödfartyg, inte omfattar omsättningsbehoven inom minröjningsförbanden. Såväl minröjningsfartyg av Kosterklass (5 enheter) som röjdykarfartygen av Spåröklass (2 enheter) når end-of-life i perioden 2022-2025.
SvaraRaderaFredrik, helt rätt poängterat. Ubåtar är ej heller omnämnt i inlägget. Båda dessa delar ska självklart också hanteras i materielplanen.
Radera