Svar på öppet brev till ÖB
Signaturen KCTC skriver i ett öppet brev till mig om effekterna av det bemanningsarbete som genomförts under sommaren och vars resultat delgavs medarbetarna den 6 september. I de allra flesta fall så sker det ingen förändring, ansvar och uppgifter är som tidigare. För många officerare är befattningen ändrad till specialistofficer, en del får byta arbetsgivare på orten då anställningen nu är i krigsförbandet, ett mindre antal har fått erbjudande om tjänstgöring på annan ort och ett drygt 80-tal av våra civila medarbetare har tyvärr fått besked om övertalighet.
Det som nu rört upp de starkaste känslorna är att officerare, i flera fall erfarna truppofficerare och idag plutonchefer, fått beskedet att de är placerade som ställföreträdare och underställs som sådan en nyutexaminerad officer. Så är fallet vid några förband, främst ur armén, och berör cirka 50 personer.
Det kan verka helt ologiskt och strider till synes mot Försvarsmaktens grundprinciper som vi verkat efter i knappt 30 år. Även jag har varit plutonchef och kompanichef, då vid Norra Skånska regementet. Hade jag fått liknande besked som signaturen KCTC hade jag reagerat på samma sätt. Därför har de beslut jag fattat inte varit lätta och alternativen har noga övervägts och prövats inom Högkvarteret.
Enligt riksdags- och regeringsbeslut så ska Försvarsmakten omstrukturera officerskåren i högre takt än tidigare. Tvåbefälssystemet ska införas och personalvolymerna snarast anpassas till den organisation vi valt. Försvarsmakten har inte möjligheten att dra ut på förändringen över lång tid. Detta samtidigt som vi ställer om organisationen inom en rad andra områden, värnplikten, tillgängligheten, styrningen etc. etc.
En av grunderna i tvåbefälsreformen är att erfarna specialistofficerare ska utgöra ett viktigt fundament i Försvarsmakten med lång tjänstgöring i varje befattning. Specialistofficerssystemet är helt centralt i reformen för att skapa en försvarsmakt med djup kompetens och hög professionalism i genomförandet av verksamheten. Dessa specialistofficerare ska leda professionella gruppbefäl, soldater och sjömän. Många chefsbefattningar, även på plutonsnivå, bestrids av officerare med akademisk utbildning och då med kortare tid i befattning. Så är systemet utformat och kan jämföras med befälsstrukturen i andra länder.
Konkret innebär det att en yngre officer kommer att kunna vara chef för en äldre specialistofficer som har varit i sin befattning länge. Olika kunskap, erfarenhet och utbildning kommer att mötas i ett nytt rollspel. Morgondagens officerare, specialistofficerare, och soldater kommer att vara vana vid denna ordning men är inledningsvis för många obekant och främmande.
Specialistofficerens kunskap och kompetens är inget som skapas på kort tid och systemet kommer att utvecklas och mogna de närmaste åren. Vi behöver därför skapa bryggor mellan dagens system och morgondagens organisation. Därför placeras nu äldre erfarna officerare som specialistofficerare och som ställföreträdande plutonchefer. Dessa har den kompetens som bäst svarar mot kravet för dessa befattningar.
Finns det alternativ? Ja, men av olika skäl är dessa inte genomförbara. För att ge några exempel: OR 6 (1.sergeant) befattningar som instegsbefattningar för OF 1 (fänrik/löjtnant) medför att det tar upp till 10 år innan vi har den struktur vi har beslutat.
Det tar också sex till sju år innan våra nya specialistofficerare har den kompetens som krävs för att kunna vara den ställföreträdare som det nya systemet kräver. En sådan lång tid är inte ett valbart alternativ för den organisation som ska verka med effekt i närtid.
Eftersom allt detta är nytt och innehåller många svårigheter, för såväl trupp, som officerare och specialistofficerare är förband som är på väg att rotera ut i skarp insats undantagna från grundprincipen.
Jag är medveten om att några mycket dugliga officerare med lång erfarenhet och väl vitsordade som plutonchefer kommer att tjänstgöra som ställföreträdare. Ur individens perspektiv kan det kännas svårt men jag behöver tillvarata den aktuella kompetensen och den unika yrkesskickligheten på just dessa befattningar.
Att forcera införandet av ett tvåbefälssystem är en svår process och därför behöver vi fortsätta analysera personalflöden, gränssnitt mellan olika personalkategorier och utveckla organisationen efter vunna erfarenheter.
Sverker Göranson
General & soldat med befattning överbefälhavare
Om / About Wiseman's Wisdoms
▼
måndag 10 september 2012
31 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
"Eftersom allt detta är nytt och innehåller många svårigheter, för såväl trupp, som officerare och specialistofficerare är förband som är på väg att rotera ut i skarp insats undantagna från grundprincipen.”
SvaraRaderaHmmm… undrar hur länge detta skall vara ”nytt”?
Är inte detta att underkänna principen eller att erkänna att systemet inte är moget för förändringen?
Sker byte till grundprincip vid hemkomsten?
Är det inte en tanke om att verkligheten egentligen kräver något annat än det vi har bestämt som ”grundprincip”?
Den nya grundprincipen verkar inte gälla över hela FM. Mest verkar den gälla delar av armen.
Varför?
Det finns en hel del soldater som inte håller med dig om att införandet av ”grundprincipen” endast berör ett femtiotal personer.
Du kan väl inte mena att det inte spelar någon roll vem som är deras chef? I förlängningen är det en del av deras säkerhet och trygghet.
Ett felaktigt beslut kan betyda skillnaden mellan liv eller död för dem. Då skall de ha det bästa vi kan få fram och inte en oerfaren fänrik uttagen efter en grundprincip som härstammar från rader i ett ofärdigt datasystem. Är det verkligen din och FML åsikt att denna fänrik är det bästa vi kan ge dem?
Jag tror en förklaring vore på sin plats!
Om det är som du säger och ingenting direkt avgörande har hänt och det mesta förblir där det är.
Ingen skall få sänkt lön och degraderingen är frivillig.
Med de förutsättningar som råder kommer inte mycket att vara på plats på denna sidan av 2020.
Minst femton nya fänrikar har då hunnit passera revy framför plutonen. Några av dem är inte ens födda ännu!
Varför då denna brådska?
”Det kan verka helt ologiskt och strider till synes mot Försvarsmaktens grundprinciper som vi verkat efter i knappt 30 år.”
Där är vi överens. Du har dock en förklaring som gör att det för dig blir helt logiskt.
Hur låter den?
Min helt ologiska förklaring är att vi skall anpassa oss till raderna i PRIO. Dock måste dessa rader vara gjorda av mänsklig hand och därför kunna förändras med ett knapptryck. Därför tror jag inte på min förklaring men jag har ingen annan.
Slutligen undrar jag vad du säger för uppmuntrande ord till en kollega som efter tio års anställning i FM är tillbaka i den befattning han en gång hade som värnpliktig.
Inte blir det väl, ”Välkommen till vår verklighet”?
Trovärdighet och ÖRA känns väldigt långt borta just nu för många.
Teaterdirektören.
Officer med befattning!
God morgon ÖB!
SvaraRaderaOm du vill att organisationen ska ha effekt i närtid - varför får förbanden då arbetsleda in personal på olika befattningar? Exempelvis tidigare plutonchef, nu ställföreträdare men fortsätter i praktiken som chef?
Då är det med andra ord så illa att våra plutoner (som i andra länder) skall bli övningstrupp åt unga oerfarna officerare i skarpa lägen utomlands. Visserligen med en dadda som stf.
SvaraRaderaÄr det verkligen det bästa systemet?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVarför inte bara erkänna att vi skapat ett monster som heter "PRIO". Detta monster lever sitt egna liv och håller på att döda det sista som var bra i FM. Man kan likna det vid att passa terrängen efter kartan!
SvaraRaderaMonstret måste tämjas!
Patrick, går det att komma på något bättre system?
SvaraRaderaSkarp tjänst är på liv och död och alla som deltar i den behöver förberedas på bästa sätt även om det blir märkliga situationer under utbildningen hemma i Sverige.
Efter den skarpa tjänsten kommer de hem med erfarenheter som stärker vårt försvar och i bästa fall gör dem lämpliga för att lära upp nästa generation.
ÖB:s svar var klargörande för en okunnig amatör som mig, får se i debatten om han missade något.
Kommer då lönesättningen följa in i det nya, eller kommer jag som Stf plutonchef inte kunna få en högre lön än nuvarande? Utan en reformering av de sk. löneboxarna och ett faktiskt införande av individuell lönesättning (ja det sägs att vi använder sådan i Försvarsmakten, men det är en ren och skär lögn!) måste till.
SvaraRadera@Magnus Redin. Vem meddelar den döde soldatens mor, att han tyvärr dog för att vi måste låta fänriken träna i skarp miljö. Att tränas hemma innan en skarp insats är snart ett minne blott då, den enhet som stått för träning av förband innan insats skall läggas ner i dess nuvarande form. Välkomnar folk ut på förbanden och se hur mycket tid som faktiskt går åt till övning. Dessutom skall ju snart soldaterna duka sina egna övningar, där går ännu mer tid.
SvaraRaderaJag misstänker att våra politiker tittat på hur man gör i "land of the free ,home of the brave". Men det är tyvärr rätt stora skillnader mellan Sverige och US. I Sverige kan t.ex alla läsa, alla kan gå en gymnasial utbildning. Så att tro att folk kommer stå i kö för att bli specialistofficer är nog önsketänkande.
@ÖB. Jag blir förvånad att ingen i FML vågar se att Kejsaren är naken!
Saknar ett svar på förslaget att ge tillbaka rekryteringen till förbanden. Om någon i ledande ställning kan förklara för mig varför HRC är bättre lämpade att rekrytera blivande kollegor än förbanden själva är jag mycket tacksam. Jag har enteori om varför men det rådande politiksa klimatet gör att jag håller den för mig själv. Hade varit intressant dock att få ett svar med motivering från officielt håll.
SvaraRaderaJag har en idé som kanske skulle kunna smaka...bara för att komma med något som skulle kunna vara positivt i denna kulturella och organisatoriska härdsmälta.
SvaraRadera- Låt de nya yngre OF1-2 genomföra pryo (observera, titta, följa med) på plut och kompnivå 1-2 år därefter kan de börja jobba på HQ och staber.
Strid är som vi ju alla vet ingen direkt vetenskap, det är ju en "konst". Förmågan att kunna skönmåla på frihand utefter vissa beprövade "skönlinjer". Inget man bemästrar efter tre år på skola.
Förmågan och erfarenheten att arbeta på fältet på lägre taktiska nivåer kräver att man har chefer som har nått erfarenheten och ödmjukheten att man "aldrig mer skrattar är en skrämd kanin".
Gärna tre års utbildning för OF men som chefer på lägre taktiska nivåer är behovet ringa...
Johan
Det finns goda möjligheter för den högsta försvarsledningen att markera mot de uppdrag som Regeringen ålägger Försvarsmakten. Den högsta försvarsledningen ska ha det yttersta planeringsansvaret för såväl operativ- som ekonomisk planering inom förvaltningen.
SvaraRaderaDen högsta försvarsledningen kan, precis som alla andra medarbetare i FM, deklarera sina personliga ståndpunkter avseende t ex omstruktureringen och Försvarsmaktens (avsaknad av) inriktning från Regering och Riksdag.
Några frågor till general Göranson;
-Tror du personligen på den nu inslagna vägen för Försvarsmakten?
-Tror du FM går att bemanna på det sätt som nu görs? Hur behåller FM personal?
-Tror du personal går att behålla när de knappt får verka inom sina yrkesnischer utan mest vakta kungen och kasernområden beroende på ekonomisk naivitet från HKV? Sannolikt är det ju ungefär samma ekonomer som kostnadsberäknade FM omställning till "ett anställt insatsförsvar" som nu gjort ytterligare ekonomiska kalkyler som "kräver" att ett mycket högt tempo måste hållas i omstruktureringen. Utfallsmässigt verkar ju dessa beräkningar hittills vara fulla med glädjekalkyler, varför skulle inte samma ekonomiska naivitet-eller överstyrning från finansförsvarsminister Borg-finnas avseende omstruktureringen?
-Varför möter inte general Göranson professor Wilhelm Agrell eller Bo Pellnäs i öppen debatt om försvarets inriktning?
-Kan du personligen säga att PRIO är användarvänlligt? Vilken praktisk vana har du själv av PRIO?
-Bäst i ditt svar till KCTC är att din omstrukturering med plutonchefer utan yrkeserfarenhet i markstridsförband-den vågar du inte sjösätta i Afghanistan 2013-01-01. Varför gör du inte det?
-Kommer lönen för stf plutonchef, som är ryggrad, kunskapsöverförare, informell ledare och mentor till den nybakade plutonchefen, vara högre än för plutonchefen? Kommer löneutvecklingen att harmoniera mot kunnandet och det reella ansvaret?
Ledarskapet, som var FM signum, är numera ett imploderat skämt-och här har du, bla med den semesterhälsning alla anställda fick 2010, ett stort personligt ansvar. Det vore rätt bra om du själv levde efter ÖRA. Ledarskapet från FM ledning kan idag beskrivas som "gör som chefen säger-eller så blir du anmäld till FPAN eller avskedad direkt".
Att inte själv ha koll på det ansvar man har, eller inte har kompetens att själv ta, uttrycks rätt tydligt i luftfartshändelsen i Marmal 2010. Du personligen körde över 5 nivåer av ansvariga yrkesmäns beslut. Detta vittnar om otroligt dålig koncern- och självinsikt hos dig. Har du högre kompetens, tillräckligt hög för att sätta dig över de skrivna regelverken inom FM?
Är det den typen av ledarskap du står för är det mycket illavarslande-ännu har du inte personligen kommenterat händelsen. Den lär ha kostat 65 miljoner skattekronor. Pengar som alltså kunnat sparas om du inte kört över flygplanets befälhavare, divisionschef, lokal flygchef, central flygchef och Flygvapnets ansvarige företrädare...
Ett annaat sätt att påverka Regeringen är att den högsta försvarsledningen lämnar sina poster till förfogande. Ett sådant ställningstagande från t ex ÖB, C Ins, C Prod och C LedS skulle få stort politiskt genomslag även internationellt.
Det finns alltså goda möjligheter för försvarsledningen att påverka händelseförloppet inom försvaret. Ta ditt ansvar Sverker Göranson, avgå omgående. Ta gärna med dig de om ivrade runt Tolgfors. De har gjort sitt.
Vill inlednings tacka generalen för att Ni tog er tid att besvara inlägget från KCTC.
SvaraRaderaVidare tänker jag inte kommentera beslutet som sådant, även om jag själv tycker att det slår fel. Jag tycker däremot att några förtydliganden är på sin plats.
1. Det handlar om mer än "ca 50 personer". 50 PLUTONER (en icke oansenlig del av IO 14), påverkas av beslutet, eftersom mindre rutinerade chefer har tillsats.
2. Jag arbetar med att utbilda OP-elever på en av Försvarsmaktens skolor, och anser inte att kadetterna är redo att axla plutonchefsmanteln direkt efter examen. Utbildningen bedrivs i alltför hög utsträckning i lektionssalsmiljö, och borde vara mer praktiskt inriktad. Exempelvis bör kadetterna truppföra betydligt mer än vad nu är fallet. De kan då få erfarenhet genom att göra misstag i en betydligt mer kontrollerad, och förlåtande miljö än på sin skarpa pluton. Akademisk utbildning och praktik innehåller inget motsatsförhållande.
Jag skriver under med mitt eget namn, det känns ärligast så.
Mvh/ Marcus Lukic. Lärare på FarbS
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet grundläggande problemet, vilket tar sig uttryck i detta beslut genom passusen, att införandet av nyutexaminerade OF1 i plutonchefsbefattningar inte gäller för insatsförband som befinner sig i utlandet, är att hela ominriktningen utgår ifrån föreställningen att vi inte behöver militär förmåga i Sverige, utan endast långt bort, i pågående internationella insatser.
SvaraRaderaOminriktningen till yrkesförsvar baserar sig på att det skall bli lättare att skicka förband till internationella insatser, samtidigt som man inte har värderat effekten av denna omställning på vår nationella försvarsförmåga.
Samtidigt kan vi konstatera att den internationella trenden nu är att tona ner internationella insatser och fokusera mer på ett nationellt försvar som garanterar nationens överlevnad. (USA vill av förklarliga skäl få ner sina militära utgifter, vilka ligger på en avsevärt högre relativ nivå än i alla europeiska länder.) Därför eftersträvar man att avveckla insatsen i Afghanistan, efter att engagemanget i Irak har avvecklats i stort sett, trots att resultatet knappast motsvarar målsättningen med insatsen.
Många länder i Europa vill också minska sitt engagemang i t.ex. Afghanistan, trots att insatsen på intet sätt kan anses ha lett till en seger eller ha uppnått målen som det internationella samfundet har satt upp.
Samtidigt kan vi konstatera att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och även globalt inte har rört sig i riktning mot en evig världsfred. Istället finns tydliga exempel på nationer som bygger upp en större militär förmåga och som inte utvecklas i demokratisk riktning.
Vi måste därför se den stora bilden: Sverige har avhänt sig förmågan till självständigt militärt försvar av nationen, samtidigt som vi fortsatt står utan garantier t.ex. i form av ett medlemskap i NATO. Den ensidiga solidaritetsförklaringen som man gärna framhåller kan inte anses utgöra en garanti, eftersom historien visar att realpolitiska överväganden kommer att väga tyngre än moraliska aspekter, när väl en kris uppstår som hotar nationers frihet och självständighet. Se konflikten i Georgien, där NATO lovade Georgien ett framtida medlemskap 2008, men ändå avstod ifrån att intervenera då Ryssland gick ut i krig mot Georgien. Man kan visserligen hävda att det är stor skillnad på Georgiens och Sveriges geopolitiska läge, men händelsen visar ändå att moraliska överväganden får stå tillbaka och icke bindande solidaritetsförklaringar inte är värda något, då realpolitiken kommer in i bilden i tider av kris och krig.
Den generella tendensen att vilja minska på militära åtaganden och reducera militär kapacitet inom länderna i Västeuropa talar därför emot att vi kan förlita oss endast på vår ensidiga solidaritetsförklaring som enda garant för vår säkerhet mot militära hot.
I ljuset av detta är det därför skrämmande att Försvarmakten har tillåtits reduceras till en organisation med endast åtta manöverbataljoner och två brigadledningar utan en stabil underbyggnad av logistik och understöd. (Det finns idag inga artilleri- och luftvärnsresurser som kan matcha dessa två brigader på det sätt som fortfarande gällande taktikreglementen föreskriver i en krigssituation.) Dessa insatsförband är dessutom i varierande grad av användbarhet, på grund av ominriktningen av personalförsörjningen samt på grund av brister i materielsystem m.m. Först 2019 kommer denna minimala organisation förhoppningsvis att vara helt användbar, utifrån de föreställningar som den är uppbyggd på.
Ansvaret för detta läge är naturligtvis i första hand de politiska beslutsfattarnas, men även Försvarsmaktsledningen har i sin rådgivande roll bidragit till de politiska besluten.
Det enda som återstår är att hoppas att försvarsberedningen i sitt arbete vågar se dessa förhållanden och vågar ta konsekvenserna genom att föreslå genomgripande beslut som kan räta upp situationen. Och inte minst att vi får chansen att göra detta innan någon annan aktör i omvärlden utnyttjar situationen under de närmaste åren.
Jag vill haka på GK:s kommentar ovan.
SvaraRaderaGeneral, om syftet med omstruktureringen är det som anges i ditt inlägg, är det då inte indirekt så att förbandscheferna inte lyder order när de nu planerar för massiva arbetsledningsbeslut inom förbanden för att åsidosätta den beslutade organisationen?
Eventuella arbetsledningsbeslut, vilka förvisso för stunden eller i microsituationen kan synas kloka, leder ju trots allt till att målet med omstruktureringen blir försenat, eller kanske rentav, aldrig uppnås.
På mitt förband diskuteras det nu öppet hur vi ska runda torsdagens erbjudande. "Jaja, mj X hamnade ju där bara för att han måste ha en rad, han kommer ju ändå att jobba på X". "Jo, han tillhör X men kommer att ju att sitta kvar på X". "Hur hamnade X där? Jo, men han har ju verkligen ställt upp och tagit en massa utlandstjänster"."De uppgifter som tidigare lösts av regementsstaben får nu lösas längst ut, men då arbetsleder vi i stället tillbaka folk till regementsstaben för att det att funka". Var det detta högre chef villle med FM Org 13?
SvaraRaderaEn hel vecka kommer nu att läggas på att hitta kloka arbetsledningsbeslut och att runda den sedan i torsdags intagna bemanningen! Detta gör ju att trovärdigheten till detta blir om möjligt ännu lägre. För övrigt kan det vara intressant för gemene man att få veta vilka verkliga konsekvenser torsdagens uppdelning i OF/OR får, inte idag eller i morgon men om ett halvår, ett år?
Är de allmänna ryktena om att söka sin tjänst och därmed få den lönen tagna ur luften, eller?
Bra analys av fritidspolitker!
SvaraRaderaProblemet och OR/OF är inte bara rader i organsationen och att man byter plats på kompetent personal. Problemet ligger i att:
SvaraRadera1) FM kommer aldrig lyckas rekrytera tillräckligt mycket OR, Varken OR1-5 eller OR6.
2)Den hanterig/organisation/svenska mentaliteten som finns stämmer inte med 30/70. Närmre sanningen borde vara 50/50.
3) det inte är det minsta trovärdigt att HKV inte skulle ha någon OF4 och uppåt som inte uppfyller kraven eller de kompetenser man efterfrågar! Eller har man skrivit befattningsbeskrivningen efter vad man gör själv oavsett om det leder FM framåt eller inte?
FM-ledning har lite att fundera över för nu tror jag att bägaren har runnit över för många. /Hul
Vad ska fm locka de nya med?
SvaraRaderaDålig lön, dåligt ledarskap, dåliga arbetstider, ett värdelöst fackförbund eller en arbetspolitik som inte är värd namnet? Cheferna på förbanden och nickedockorna i HKV är mer av politiker än chefer. De är inte i närheten av att kallas ledare. Med chefer som säljer ut sina underlydande bygger man inte slagkraftiga förband och skapar ingen förbandsanda! Jag känner mig misshandlad och lurad av HKV och politiker. Fördelarna som jag såg med yrket när jag läste på MHS år 2001 är nu ett minne blott! Jag stannar tills jag hittar en bättre civil profession.
// OR mot min vilja.
Vad ska fm locka de nya med?
SvaraRaderaDålig lön, dåligt ledarskap, dåliga arbetstider, ett värdelöst fackförbund eller en arbetspolitik som inte är värd namnet? Cheferna på förbanden och nickedockorna i HKV är mer av politiker än chefer. De är inte i närheten av att kallas ledare. Med chefer som säljer ut sina underlydande bygger man inte slagkraftiga förband och skapar ingen förbandsanda! Jag känner mig misshandlad och lurad av HKV och politiker. Fördelarna som jag såg med yrket när jag läste på MHS år 2001 är nu ett minne blott! Jag stannar tills jag hittar en bättre civil profession.
// OR mot min vilja.
Läst vad vår ÖB skriver och tänkt en del. I och för sig rätt kloka ord och något jag kan hålla med om men....
SvaraRaderaVarför är det med ett svar på ett anonymt öppet brev i en blogg som vi ser den första kommentaren från ÖB på det arbete som genomförts. Hade brevet kommit för några veckor sedan till oss som jobbar i myndigheten hade det varit ett bra klarläggande som förtjänat respekt, nu känns det rätt rätt ruttet.
Är det i bloggvärlden som vår myndighetschef ska kommunicera med sin personal??
Besviken....
@ ÖB
SvaraRaderaJag får ansluta mig till Teaterdirektörens kritik.
På ren svenska så tycker jag att det är fullständigt hål i huvudet att forcera ett införande av tvåbefälssystemet.
Vadan denna brådska? Finns det måhända en rädsla för att politikerna ska få kalla fötter och återgå till det gamla?
Rätta mig om jag har fel - men var det inte så att NBO förbereddes i tjugo år innan det sjösattes.
Nu har vi precis sjösatt en halvdan PowerPointlösning som vi kallar tvåbefälssystem där frågetecknen är fler än utropstecknen. OR-projektet arbetar för högtryck med att sopa upp en del av resterna såsom exempelvis befattningsbeskrivningar och karriärvägar.
Men hallå i huvudet!
Borde inte BEFATTNINGSBESKRIVNINGAR och KARRIÄRVÄGAR ha varit utklarade innan bastarden sjösattes?
För inte så länge sedan hade Lv 6 en platsannons där man sökte en OR 9 - den högste av de lägsta om jag får raljera lite. I samma veva utnämndes den första OR-9 inom FM. Eftersom jag själv deltog i OR-projektet vid denna tid (tack och lov är jag inte inblandad längre!) så vet jag att det kom påbud att den planerade utnämningen av ytterligare ett antal OR-9 lades på is för ingen visste riktigt VAD en OR-9 skulle syssla med. Skulle det vara en tidsbegränsad utnämning eller skulle det vara en livstidsutnämning? Skulle HKV utnämna OR-09 eller skulle förbanden få göra detta?
Nu vill jag minnas att det blev bestämt att HKV skulle utnämna OR-9 och då kan man ju fundera över hur tydliga order och direktiv som givits när en förbandschef i lokalpressen via annons söker en OR-9...
Ordning och redan var det visst...
Avslutningsvis vill jag jag bara ställa några frågor med anledning av teaterdirektörens inledning.
Låt oss anta att en av de plutoner som drabbats av att chef och stf bytt plats d.v.s. den orutinerade fänriken blivit chef och den erfarne kaptenen blivit stf.
Ska dessa båda byta plats igen när det är dags att åka till Afghanistan i slutet av 2013?
Som följdfråga - ska de sedan åter byta befattningar när de kommer tillbaks efter missionen?
Hur många år ska denna befattningskarusell pågå innan fänriken anses mogen att föra sin pluton i skarp verksamhet?
Hur tror du soldaterna uppfattar dylik befattningskarusell? Fänriken duger hemma men när det är skarp verksamhet då får vi damma av den degraderade kaptenen.
Det fanns en tid för länge sedan när Försvarsmaktens paradgren var ledarskap....
I resten av världen utgör officerarna 15-25% av de anställda. Varför är det så viktigt att det ska vara 60% officerare i sverige?
SvaraRaderaStUlfsten,
SvaraRaderaDet verkar märkligt. Vilka siffror använder du?
@StUlfsten
SvaraRaderaI en stor del av världen har man vänstertrafik...
I en stor del av världen har man engelska som modersmål....
I en stor del av världen äter man med pinnar....
HUR det ser ut i resten av världen är fullständigt ovidkommande!
Vi HAR redan ett system i Sverige där det fullkomligen kryllar av specialister ute på förbanden...
...specialister med graden Fänrik, Löjtnant, Kapten och en och annan major - ALLA utbildade i det gamla "värdelösa" systemet. Systemet har fungerat bra och den kompetens som gamla stammens specialister besitter kommer aldrig att uppnås av de nya specialisterna.
Det som nu genomförs är fullständigt huvudlöst, ogenomtänkt och till delar kontraproduktivt. Man sjösätter en bastard till personalförsörjningssystem där inte ens de mest elementära ingångsvärdena är utklarade, man trampar på redan anställd personal och hela den sjösatta bastarden är full av motsägelser.
Det är dessutom specialisterna ur gamla stammen, de som man trampat på - som de närmsta tio åren kommer att bära upp det nya systemet - för hur gärna generalerna än vill så är den nybakade specialistofficeren ingalunda redo för sin uppgift vid examen!
NBO tog 20 år att förbereda - nu ska FM sjösätta en PP-presentation från HKV som slängdes ihop på en kafferast - och i sann PP-anda så tror man att det går det att implementera den på rekordtid.
"Eftersom allt detta är nytt och innehåller många svårigheter, för såväl trupp, som officerare och specialistofficerare är förband som är på väg att rotera ut i skarp insats undantagna från grundprincipen"
Ovanstående citat från ÖB replik säger väl allt om hur "välplanerad" och "genomtänkt" den sjösatta bastarden är.
Jag undrar om ÖB verkligen tror att personalen uppskattar en befattningsbyteskarusell vart tredje år när förbandet ska ut på internationell insats. Jag undrar när befattningsbytet ska ske...
Kommer fänriken att vara chef tills man kliver av planet i missionsområdet, och där byter man...?
...och när man roterar hem, byts då befattning mellan chef och ställföreträdare i dörren på flygplanet som ska ta en hem...?
Om du - StUlfsten - tror att det är andelen officerare som är problemet då har du nog missuppfattat det hela. Hur andra länder gör eller hur deras försvarsmakter ser ut är totalt ointressant. Den som påstår att vi inte redan idag har specialister ljuger - att de sedan har högre grad kan knappast vara ett problem.
@TRIDENT
SvaraRaderaTrams! Löjligt att börja snacka om pinnar och vilken sida av vägen man kör när du mycket väl vet att det är totalt ointressant.
Utbildning och tjänst för olika yrken varierar naturligtvis efter land men det finns internationellt erkända definitioner. En civil engineer är en väg- och vattenbyggare, inte en gubbe på bygget som är med i byggnads. Om vi i sverige tex skulle börja kalla alla sjuksköterskor för läkare och alla läkare för med.dr. skulle det då innebära att vi vips är väldens läkartätaste land? Nej!
Nu har vi fler än 8000 officerare. Antalet heltidsanställda soldater ska när omorganisationen är klar vara drygt 6000. Om inte OF ändras till OR kommer vi alltså ha långt över 50% officerare. Det är absurt högt och mycket högre än våra europeiska grannar. Om vi räknar in deltidarna, 9000 soldater 2500 officerare, så sjunker officersandelen lite men är fortfarande mycket hög. Varför är det så viktigt för dig att svenska försvarsmakten så kraftigt avviker från det som är normal standard? Är du inte nöjd innan varenda anställd kan kalla sig fältmarskalk?
StUlfsten, varför är det så viktigt för belackarna av det svenska systemet att förringa det vi kan och det vi har lärt oss som fungerar?
SvaraRaderaMan kan nästan tro att det finns någon slags antipati emot svenska försvarsmakten. Stridsvagn S är en usel skapelse. Vi har dåliga stridsflygplan. Vi köper urusla helikoptrar. Till råga på allt är vi så fruktansvärt korkade att vi inte skiljer ut Officerare, Underofficerare och Soldater i vederbörlig utsträckning.
Är det fysiskt smärtsamt att veta att våra tekniker, truppare, Stridsledare, m.m. är Officerare i Sverige när de internationellt är underofficerare. Att något är konstigt eller märkligt behöver nödvändigtvis inte betyda att det är fel. Jag säker som Skalman i Bamse "Det betyder bara att det är annorlunda". I mitt skrå ser vi inte tillstymmelse till en fördel med att arbeta med någon slags åtskillnad mellan "Officerare" och "Underofficerare". Snarare sätter svensk lag och arbetet ganska stora käppar i hjulet att kunna vara effektiva med den mycket märkliga lösningen att skilja "Oficerare och Specialistofficerare" åt i form av befogenheter, befälsrätt, funktionsledning, m.m.
Jag skulle vilja säga att HR-transformeringen och instiftandet av Specialistofficerare effektivt skjuter vår förmåga i sank. Är det viktigare att likna en "Internationell standard" än att vi skall fungera?
Det handlar inte om att kalla någon Underofficer och Officer. Det handlar om vilja följder det får när vi klär dessa "rubriker" med innehåll. Vi skulle förmodligen ha kunnat genomföra den här backningen till 70-talets officersrubriker men till vilken annan nytta än att försöka efterapa någon form "Interoperabilitet" som var fallet med den heliga "omgalloneringen" av Flygvapen och Marinofficerare år 2003. Då var det så viktigt att försöka skicka vårt svenska utseende överbord så att vi inte ens kunde använda de gamla Löjtnantsbeteckningarna som kaptensbeteckningar då vi till och med skulle mäta bredden på strecken i tum och inte millimeter.
Kort frågat, vad skulle bli bättre med den här "internationella anpassningen" på den här sidan sekelskiftet?
J.K Nilsson
@ StUlfsten
SvaraRadera"Varför är det så viktigt för dig att svenska försvarsmakten så kraftigt avviker från det som är normal standard?"
Bevisligen så vet du inte mycket om FM i allmänhet och definitivt knappast någon om det skolsystem som format dagens officerare.
Hur ANDRA gör är ovidkommande!
Eller kanske du även tycker att vi ska anamma den norska standarden med värnplikt som rekryteringsunderlag till de få anställda förbanden...
Nu är det du hyllar bara en lek med siffror och gradbeteckningar - en illusion som alltid lurar någon mindre begåvad - för defacto så sägs ingen officer upp. Den totala numerären av officerare och underofficerare är densamma även efter befattningstombolan - eller hur?
Så vad är ditt problem? Sett för många amerikanska krigsfilmer?
Det är de officerare som du spottar på som kommer att utgöra ryggraden i försvarsmakten de närmsta tio åren - de är nämligen redan idag specialister.
Skillnaden mot NBO-officeren och den nybakade specialistofficeren är att den sistnämnda aldrig kommer att komma ens i närheten av NBO-officerens kompetens.
System av system kräver en hög taktisk förståelse för att kunna maximera effekten. Det är kompetensen hos personalen som är det avgörande - inte din löjliga sifferexercis.
Eftersom du inte är det minsta insatt i vare sig Försvarsmakten, insatsorganisationen eller utbildningssystemet - varken det gamla och det nya - så får man väl förlåta dig för att du inte begripit.
Pudelns kärna är inte VAD man kallar en befattning UTAN den KOMPETENS som individen som innehar befattningen besitter!
Tyvärr så innebär ju befattningstombolan att vi kallar nybakade fänrikar något vare sig är eller har kompetens för - de får nämligen inte en ärlig chans att skaffa sig den erfarenhet deras befattning kräver. Därav så gör vi "genidraget" att degradera den nybakade fänriken vid en internationell insats....
...den rutinerade kaptenen får åter kliva upp på som plutonchef och den nybakade fänriken blir ställföreträdare...
Jag undrar om även detta förfarande är en internationell standard....
Jag håller med om kritiken och är övertygad att omgalonering och sänkt lön alt utebliven höjning med tiden står för dörren. Vi är alla lurade. Förtroendet för FML som redan var obefintligt är nu på minus-kontot. . Dags att skjuta ut sig, eller stanna och slåss?
SvaraRaderaJag tillhör den minoritet på denna blogg som är helt övertygad om fördelarna med ett flerbefälssystem. Eftersom det är roligare att ha avvikande uppfattning tar jag upp pennan nu.
SvaraRadera1. Det är inte irrelevant att så gott som alla andra försvar i världen har plutch som instegsbefattning, tycker jag; jag har själv utländska kollegor som varit både plutch och sedan kompch före de fyllt 30 (inkl riktiga insatser i Afgh. och Afrika). Sannolikt kan vi lära en del av dessa länder, även om vi i Sverige ibland lutar åt att vara lite bättre än allt annat så är vi ett litet land i militära sammanhang.
2. Utmaningen nu är väl att se till att den svenska utbildningen ger dem vad de behöver för att kunna bli plutch. Tre år är trots allt dubbelt så lång tid som brittiska officerare utbildas innan de blir plutch. En tydlig bild av vad eleven ska göra efter examen är ju helt grundläggande för all utb.planering.
3. Likväl håller jag med om att FM:s väntan, väntan, väntan för att sedan stressa genom beslutet är märklig. "Uraktlåtenhet att handla..." underkändes i SoldF redan för 50 år sedan.
Antag att ÖB redan 2009 förklarat att fr.o.m. jan 2013 gör vi såhär, vad mycket enklare allt blivit, helt andra förberedelse- och omställningstider.
4. Att ett riksdagsbeslut som fattas 2008 ignoreras av en myndighet i fyra år leder till att många nu känner sig överrumplade när regeringen antagligen vänligt men bestämt frågat ÖB varför inget händer.
Den frågan är för mig den mest obegripliga. ÖB hade chansen att genomföra den här förändringen på ett betydligt mer kontrollerat sätt, men valde bort det alternativet. Märkligt.