Gästinlägg: Ökad osäkerhet

Ökad osäkerhet

Försvarsberedningen 2012

Försvarsberedningen har nu börjat arbeta med sina analyser inför kommande försvarsbeslut. Centerpartiet har varit en av de främsta pådrivarna för detta, det är bra att riksdagens partier tillsammans analyserar och söker finna en bred samsyn i de viktiga försvars- och säkerhetsfrågorna.

Som Centerpartiets representant kommer jag aktivt att lyssna och söka bana väg för detta.

Mina ingångar i arbetet återfinns självfallet i Centerpartiets stämmobeslut om försvar och säkerhet, samt i de ståndpunkter som jag utifrån denna grund redovisat i försvarsdebatten.

Låt mig lyfta fram några viktiga frågor, som ett bidrag till att öppna upp diskussionen inför nästa försvarsbeslut. Sverige behöver en engagerad och fördjupad försvarsdebatt inför de viktiga vägval som varje försvarsbeslut innebär.

Inriktningen på ett insatsförsvar som i fredstid bygger på rekrytering på frivillig grund ligger fast. Försvaret behöver ett gott stöd från samhället i övrigt för att lyckas bra med rekryteringen, och måste självt utveckla sin attraktionskraft fortlöpande.

Det är tydligt att osäkerheten har ökat i vår omvärld beroende på t ex situationen i Ryssland, samt på allt knappare resurser i världen vad gäller energi, vatten och mat, med tydlig koppling till klimatförändringarna. Energiflödena blir fortsatt viktiga och betyder mycket i Östersjön. Gotland har ett strategiskt läge och bör ges ett ökat fokus i vår försvarsplanering.

Mycket talar för att försvarsbudgeten på sikt behöver öka. Materielkostnaderna växer och Sveriges försvarskostnader i procent av BNP har, som SvD tydligt redovisat, halverats på några decennier så att Sverige idag satsar relativt sett mindre på försvaret än våra nordiska grannländer.

Försvarsmaktens bas är självfallet Sverige och vårt närområde, men Sverige ska fortsatt också aktivt bidra i internationella fredsinsatser när världssamfundet griper in. Däremot är det sannolikt att tidigare mål med i storleksordningen 2.000 soldater insatta kan behöva reduceras i väsentlig grad. Uppenbart är att kommande fredsinsatser kan komma att beröra Afrika och kanske även Mellersta Östern. Centerpartiet ser positiv på att Sverige kan bidra i fler insatser ledda av FN.

Den svenska försvarsbudgeten ska självfallet användas så resurseffektivt som möjligt. Därför är det viktigt med nära och förtroendefulla militära samarbeten med andra västliga demokratier, och framförallt med de nordiska länderna. Här sätter dock dessa länders olika förankring i militära allianser och europeiskt samarbete gränser som måste respekteras.

Sverige är militärt alliansfritt men är medlem i EU och i Natos partnerskap för fred. Sverige bör likt Finland analysera sina militära samarbeten och hur de bör utvecklas. En viktig del i analysen är vilka effekter som olika handlingsalternativ skulle få för det nordiska samarbetet på försvarsområdet.

Staffan Danielsson
Försvarspolitisk talesperson (C)


–––––––––––––––––––––––––––––––––––

Normalt brukar det bli ett förord, men här passade det bättre med ett efterord. Signatory publicerade igår intressanta grafer på Twitter om Sveriges respektive Norges försvarsanslag, vilket även följdes upp idag med ett blogginlägg.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det är närmast så att man funderar på om det inte likt biståndet existerar ett enprocentmål för försvarsbudgeten. Av den anledningen är det tacksamt att Staffan Danielsson som företrädare för ett alliansparti lyfter frågan om en förstärkning av försvarsbudgeten. Till 2019 saknas som bekant 25 miljarder kr endast i materielbudgeten för att ersätta de mest kritiska systemen inom Försvarsmakten. Därtill ska ytterligare 5 miljarder läggas för den första delen av anskaffningen av JAS 39E. Den större puckeln kommer efter 2019. De 300 miljoner kr/år Regeringen vill skjuta till försvarsbudgeten är vad som krävs årligen för att ge försvarsmaktens anställda en samhällsgenomsnittlig löneutveckling.


Wiseman