Foto: US DoD |
Frågan om beväpnade flygplan och det alltmer oroande säkerhetspolitiska utvecklingen fick mig att reflektera kring ett pressmeddelande från amerikanska försvarsdepartementet om nattens flyganfall mot IS i Syrien. På bilden nedan syns verkan från 2 st 500 kg gps-styrda bomber fällda av en F-22 mot en byggnad. Bedömt har de varit temperade till inträngningsbrisad (dvs att brisera några millisekunder efter anslag mot taket) i syfte att nå verkan inne i målet. Den mindre carportliknande byggnaden bär spår efter sekundär verkan från den bomb som träffat i den större byggnadens närmaste hörn. Sannolikt skulle man ha löst denna uppgift med de större 1000 kg bomber som används på konventionella amerikanska stridsflygplan, men F-22 kan ej bära dessa i sitt interna bombutrymme.
Här finns utrymme för reflektion kring svensk förmåga med JAS 39. I dagsläget finns inga andra attackvapen mot markmål anskaffade till JAS 39 än 250 kg bomber av vilka man kan bära fyra st per flygplan om man är villig att offra sin egen jaktförmåga. Valet av 250 kg bomb gjordes då detta sågs som det bästa för close air support (direkt flygunderstöd av markförband) i internationella insatser då även risken för collateral damage (skada på tredje part/civila) av förklarliga skäl när verkansdelen är mindre.
Värt att reflektera över är därför vilka måltyper svenska flygplan med 250 kg bomber kan nå verkan mot givet den i sammanhanget rätt ringa verkan som uppnås med 500 kg bomb samt att man liksom här förutsätter inflygning över ett målområde som kan vara försvarat med kvalificerat luftvärn (normalt inte ett problem vid internationella insatser som exempelvis Afghanistan).
Sverige bör följa i Finlands och sedan igår även Polens fotspår och anskaffa flygburna kryssningsrobotar och allra helst också betydligt tyngre bomber än dagens "kina-puffar".
Kan du förklara för en okunnig lekman varför robotar åldras så mycket snabbare om de hängs på flygplanen? Skakningar, snabba tryckskillnader eller luftfriktion? Eller något annat? Och om de åldras så snabbt så kanske man kan se det som en bra möjlighet till mer frekventa skarpa övningar?
SvaraRaderaNär du säger att det inte finns några andra vapen mot markmål så undrar man lite var Mjölner (200-300 st?) egentligen har tagit vägen? I ett bergrum förseglade under ett internationellt avtal som betyder lite eller inget vid ett skarpt läge på eget territorium? Eller skrotade? I denna fråga håller jag med Odenberg. Nästan lika mycket som jag håller med Svenska Freds vad gäller klusterbomber i internationella insatser (alla lemlästade barn i t ex Laos, Afghanistan och Libanon avskräcker).
Vad fanns för attackvapen på Viggen-tiden?
SvaraRadera30 mm akan, 120 kg minbomb, 135 mm attackraket, BK 90, rb 04E, rb 05, rb 75 (T) och rb 15F vill jag minnas.
RaderaProblemet är väl att vi har köpt för få robotar? Att köpa fler är nödvändigt om vi skall kunna försvara oss. Om vi börjar använda dem i incidentberedskapen blir det även en signal för att vi tar hotet på allvar. Att snabbt flyga slut på de få robotar vi har kvar blir ingen vidare signal...
SvaraRaderaSjälv tror jag att det är så illa att vi behöver två eller flera startberedda rotar som gärna finns på mer än ett flygfält.
Är det inte så illa nu kan det bli det snart och alltså behöver allt från bränslebudget till bemanning utökas för att klara detta utan att det går ut över andra funktioner.
Intresssant inlägg.
SvaraRaderaNoterade en HARM (om jag nu inte misstagit mig) under vingen på den andra F16 i detta klipp från dags/gårdagens aktioner
https://www.youtube.com/watch?v=ahLNOzFVsHk&list=UUNEEHeS9Y2yFVLbWGeHhbYA
Känns verkligen som de tagit ett eventuellt kvalificerat lv hot på allvar, men antar då från regimen och inte från isil?
För övrigt något som kanske skulle vara till nytta för oss?
Calle, i princip det du räknar upp sliter på roboten men även de krafter som utövas i roboten fortplantar sig in i flygplanet enligt Newtons tredje lag...
SvaraRaderaBk90 är utskrotade och lite elektriska reservdelar är uppsamlade för att försöka använda på fälltankarna.
J.K Nilsson
Som svar på Magnus fråga om attackvapen på Viggen så fanns det till AJ och AJS 37:
SvaraRaderaSjömålsrobot Rb 04
Sjömålsrobot Rb 15F
Bombkapsel bk 90 Mjölner
Attackrobot Rb 05
Attackrobot Rb 75 Maverick
Attackraketkapsel m/70
Sprängbomb 120kg
Automatkanonkapsel
Ett axiom är nog att om ett mål är kvalificerat nog att sätta in attackföretag mot så har det kvalificerat luftvärn. 250-kg och 500-kg bomber är på sin höjd OK som vapen i CAS, förutsatt att vi/våra allierade har luftherraväldet. Så länge detta inte är fallet så bör vi använda vår attackkapacitet till sådana mål som bidrar till att vi kan nå temporärt luftherravälde. Läs mål på djupet. Den stand-off som SDB ger oss är inte tillräcklig. Långräckviddig attackrobot (av alltför många benämnd kryssningsrobot vilket bara genererar psykiskt motstånd) bör därför snarast anskaffas - precis som Wiseman säger i sista avsnittet. Saab har nu fått diverse bomber integrerade till 39:an. Nu bör dom säljas till behövande exportkund. Vi behöver dom inte. Hoppas Saab snarast behöver långräckviddig attackrobot.
SvaraRadera@ uppgiven: en liten besserwisser bakom mitt öra vill påpeka att 120 kg bomb inte var minbomb utan splitterbomb med en kulmantel kring laddningen. Konstruktionen gjorde att ju flackare nedslagsvinkel bomben hade, desto fler av splittren gick uppåt, d v s inte i målet på marken. Flack vinkel fick den när den fälldes från låg höjd viket var nödvändigt för fällarens överlevnad. Därför konstruerades ersättaren, Bk 90, efter helt andra principer.
SvaraRaderaRb 15 F liksom Bk 90 integrerades till AJ(S)37 dvs efter att AJ 37 mot slutskedet av dess liv modifierats med databuss till vapenstationerna.
@ Calle Johan: De enda som hade lemlästats av Bk 90 stridsdelar var de som vistades i fällområdet under fällningen och en relativt kort tid därefter. När den begränsade tiden löpt ut var det omöjligt att en stridsdel skulle detonera. Av samma orsak som en ficklampa inte kan tändas när batteriet blivit tomt. Med samma konstruktion som ryska, engelska och amerikanska klusterbomber hade vi förlorat huvuddelen av de armésoldater som hade till uppgift att återta territoriet där fienden hade vistats. Det hade varit kontraproduktivt, eller hur? :-)
@Hampus Appelgren
SvaraRaderaOm du avser robotarna på vingspetsarna så är det bedömt AMRAAM.
@Bo H
SvaraRaderaVådan av att gå på minneskunskap istället för att kolla upp fakta man inte riktigt minns :-) Rätt ska vara rätt.
Angaaende "Viggen - epoken" saa var det en ooevertro paa missiler i alla former aeven som vapen "luft - mark". Rb 05 var en enda stor katastrof och togs snabbt bort som ett alternativ.
SvaraRaderaFyra 250 kg bomber med laser - eller gps - styrning aer utmaerkta alternativ men foer faa i ett anfall. Paa Lansen - epoken saa var Vi foersedda med ett stoerre antal vapenalternativ mot mark - och sjoe - maal. Vaara 500 - och 600 kg bomber var det bra tryck i men precisionen varierade givetvis med dessa s.k. "dumma bomber". Vi hade bara ett skjutmaal vilket var godkaennt foer att faella dessa "kolosser" naemligen "Grantraesk" i Norrland.
Min erfarenhet aer, att med aatta flygplan med 4 x 250 kg, alltsaa 32 x 250 kg gav det baesta resultatet i maalomraadet.
Med nya JAS saa kommer det aeven en ny uppsaettning med laser - och gps - styrda bomber och daa aeven i 500 kg format har jag foer mig.
@J.K. Nilsson och Bo H : Tack för sakliga svar. Jag tänkte inte på de fortplantade effekterna på den bärande flygplanskroppen, men det verkar rimligt. Å andra sidan tycks ju Gripen-skroven återanvändas vilket jag tolkar som att flygplanen knappast är överutnyttjade (för få övningstimmar?). Men det kanske är vingbalkar och infästningar för vingar/vapen som är begränsande. Vad vet jag. Men någon påstod att de vapen som plockas fram och hängs på måste förbrukas inom 6 mån, kan det verkligen stämma?
SvaraRaderaJag har också förstått att det är mycket stor skillnad på olika klusterbomber, om de har självdestruerande stridsdelar eller inte och hur tillförlitliga dessa mekanismer är. Vad jag har hört så var de tysktillverkade delarna i Bk90 ovanligt tillförlitliga. Men så säger ju å andra sidan de flesta tillverkare. Finns det belagt i en skarp situation?
Jag stödjer i princip ett förbud mot klusterbomber för att stoppa/minska produktionen och därmed spara liv och lemmar hos barn och andra runtom i världen. Överenskommelsen mot personminor tycks faktiskt ha haft en positiv effekt på antalet skadade. Men samtidigt blir ju diskussionen väldigt förenklad. Det vet alla vi som någon gång har blivit utbildad i att lägga och röja minor på ett organiserat och dokumenterat sätt när minor ännu var en viktig (och kostnadseffektiv!) del av rikets försvar. Att mer eller mindre slumpmässigt släppa ”dåliga” klusterdelar eller personminor på andra människors territorium är en annan sak. Hursomhelst så är frågan om vad vi har gjort/gör med redan inköpta Bk90 en annan, där svaret tycks vara att de redan är helt skrotade. Tack för informationen.
Till sist: om vi lägger så mycket resurser på nya JAS 39 så måste de ju givetvis ha rätt vapen i tillräcklig mängd. Där håller jag med Wiseman. Allt annat vore resursslöseri. Om det är dyra kryssningsrobotar, typ Taurus, tunga bomber eller något annat förtjänar en ingående diskussion, både operativt/taktiskt och säkerhetspolitiskt.
@Radar Love, nej, jag avser de som syns vid 50s in. bedömt har Janes gjort samma bedömning som jag idag.
SvaraRaderahttp://www.janes.com/article/43689/usaf-goes-into-syria-prepared-to-meet-resistance
@Radar Love
SvaraRaderaTror Hampus Appelgren avser robotarna längst in på vingarna, som AGM-88 HARM.
Tore Vallers,
SvaraRaderaSom svar så ligger det faktiskt i röret för ett inlägg när tid medges.
Lite allmänbildning...
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=2-cBISOTZzg
Höra lite direkt från hästens mun s a s... Aktivera engelska undertexter...
Sten-Erik Björling