Rekryter under Grundläggande Militär Utbildning. Foto: Försvarsmakten |
Inför årets försvarsbeslut rådde en bred samsyn på att de resurser som beslutades i försvarsbeslutet i första hand inte skulle gå till ny materiel utvecklad för framtiden, utan till att fylla igen de luckor i grundläggande materiel som upptstått efter försvarsbesluten 2004 och 2009 där hela barnkolonier spolades ut med badvattnet. Sålunda skulle mycket av anskaffningen gå till just sådan grundläggande materiel som det är min erfarenhet att allmänheten förutsätter att Försvarsmakten har. Några exempel på materiel i basplattan är lastbilar, radioapparater, uniformer, eldhandvapen m.m.
De flesta har nog som sagt aldrig reflekterat över att sådana enkla saker kan vara en brist i en modern försvarsmakt. Som bilden ovan från Ledningsregementets GMU-utbildning visar så kan även de enklaste saker vara en bristvara, här illustrerat av hjälmdoken som soldaterna saknar. Även om de i överenskommelsen ingående partierna har höjt årets försvarsbeslut till skyarna så innebar överenskommelsen ändå bara 8,5 mdr kr över 5 år (borträknat 1,7 mdr kr för de höjda hyrorna och arbetsgivaravgifterna. Försvarsmaktens behov var 16 mdr kr över fyra år för att fylla basplattan och ytterligare pengar om Försvarsberedningens vision från 2014 skulle förverkligas. Det här är något som blivit mycket lite belyst rent generellt i media eftersom det legat i alla i överenskommelsen ingående partiers intresse att få undan frågan.
Underfinansieringen av basplattan innebär som sagt att det fortsatt kommer att finnas hål i den. Sannolikt kommer också vissa av anskaffningar få flyttas framåt i tiden eftersom leveranser inte alltid går enligt plan. Idag pekar mycket på att Försvarsmakten återigen kommer att sluta året med ett underutnyttjande av sin budget, vilket i sig innebär att man både ökar kompetensskuld (till följd av att man övar för lite) liksom materielskuld då materielanskaffningar skjuts på framtiden. Bottennoteringen var 2008 då nästan 2 mdr kr fick lämnas tillbaka till staten när man på felaktiga grunder ryckt i den ekonomiska handbromsen tidigare under året.
Den svenska modellen av statsförvaltning ger ingen möjlighet för myndigheterna att nyttja pengarna på ett klokt sätt vid liknande händelser. Istället för att användas till att förverkliga myndighetsuppdragen så ska de lämnas tillbaka till statskassan – och det är långt ifrån säkert att myndigheten får tillbaka de pengar man sparat in.
Det brittiska exemplet
I Storbritannien har man en annan modell. Såsom varande ett land som kontinuerligt har militära förband ute på insatser världen över, har man ett stort behov av att över tiden ha hög förmåga och att omsätta materiel. Man har också mycket stora transportbehov, vilket ledde till att man i början av 00-talet började leasa C-17 transportflygplan från USA för att senare köpa loss dem. Idag har hela 8 st, vilka utgör kärnan i landets globala transportflygförmåga och de används också närmast kontinuerligt. Vägen man tagit för att upprätta denna flotta, liksom vid anskaffning av många andra materielsystem på bredd är en intressant förebild.
Liksom andra länder händer det att det brittiska försvaret går mot ett underutnyttjande i sin budget. Detta har då används av försvarsdepartementet till kompletteringsanskaffningar av nyckelmateriel såsom i det här fallet C-17. Genom att man i regel handlar enligt amerikansk eller standardspecifikation så kan man köpa materiel direkt ifrån tillverkaren i form av materiel som producerats i väntan på kund. För svensk del är det tyvärr få materielsystem som köps enligt sådan specifikation (Hkp 16 Blackhawk den enda som direkt slår mig), men det hindrar inte att man skulle kunna nyttja anskaffningsmodellen till andra områden.
Ett exempel är just basplattan. Så länge det rör sig om ytterligare leveranser av samma materiel, skulle outnyttjade medel kunna användas till att fylla igen basplattan, framförallt snabbare än den långsamma takt som nu är planerad. Ett annat exempel är anskaffning för bredare utrustande av personlig utrustning. Grundläggande och modern soldatmateriel i form av kroppsskydd, bildförstärkare etc skulle kunna anskaffas till fler soldater och även Hemvärnet. Slutligen skulle man också kunna nyttja medlen till att återuppbygga reservdelslager och försöka överge det fredstida och utifrån "långtbortistandoktrinen" anpassade Just-in-timekonceptet för reservdelar och utbytesenheter. Något som gjort att en alldeles för stor del av Försvarsmaktens fordon idag står och väntar på de delar som behövs för att kunna få dem funktionsdugliga igen.
Sannolikheten är låg för att ett liknande system kan införas i Sverige för Försvarsmakten eller för den delen andra myndigheter. Staten är idag alldeles för beroende av sig själv för att finansiera nästa år budget, genom de dolda transfereringar som såväl budgetunderskridanden som interndebiteringar innebär. Det sistnämnda har vi under hösten fått goda exempel på när statskassan ska hämta ut utdelnlingar ur statens egna bolag, t.ex. SJ som får genomföra besparingar för att kunna ge beställd utdelning till Finansdepartementet.
Det är beklagligt, eftersom det här hade varit ett såväl enkelt som effektivt sätt att se till skattebetalarnas pengar verkligen omsätts till den försvarsförmåga som man förväntar sig att de ska ge. Kan andra, så kan vi – om vi vill.
Mycket viktigt att kunna öka flexibiliteten i hur man hanterar budgeten. Pengar är dock inte allt utan man måste också på mkt kort tid kunna upparbeta denna plusekonomi som plötsligt kan uppstå. Detta måste hittas metoder för, men LOU är ett effektivt hinder. Nyttjande av optioner kan vara en väg framåt, men då måste fakturering ske innevarande år vilket kan vara svårt på grund av tidsbrist.
SvaraRaderaHur man än vänder sig så är arslet bak!
"Staten är idag alldeles för beroende av sig själv för att finansiera nästa års budget, genom de dolda transfereringar som såväl budgetunderskridanden som interndebiteringar innebär. Det sistnämnda har vi under hösten fått goda exempel på när statskassan ska hämta ut utdelningar ur statens egna bolag, t.ex. SJ som får genomföra besparingar för att kunna ge beställd utdelning till Finansdepartementet."
SvaraRaderaDessutom lär staten snart bli alldeles för beroende av Försvarsmaktens basplatta för att inhysa de "nyanlända" i militärtält, baracker och skyddsrum samt utspisa de "nyanlända" med försvarets ärtsoppa. Varför skall staten över huvud taget ha någon försvarsmakt om den låter sig ockuperas av utländska medborgare utan att göra något som helst motstånd?
De "nyanlända" kan väl inhysas i lokaler som står tomma större delen av tiden, till exempel Rosenbad, Stockholms Slott och Stadshus. Finansieringen av utspisning och andra kostnader bör ske via regeringens representationskonto. Det var ju Sveriges regering som välkomnade de "nyanlända" och förrådde landets befolkning via sin Decemberöverenskommelse. Befolkningen röstade faktiskt emot! Glöm aldrig det!
Det som har premierats är att spara och de som har fått en klapp på huvudet och varit duktiga, är de som lyckats spara enligt order eller mer.
SvaraRaderaAllt har gått enligt någon form av plan och ingen har vågat säga emot.
Jag kan ju tycka att om man sätter en siffra, år 2004-2009 på hur stor en framtida försvarsmakt skall vara så bör det inte vara så svårt att ta höjd för hur mycket av "basplattemateriel" man behöver köpa in!
Istället prioriterade man inom regering och FML hur mycket man skulle kunna spara genom att inte införskaffa denna materiel! Nu är de förvånade;-(
Det konstiga är att trots att diverse politiker rest land och rike runt så har de förblivit okunniga i frågan. Jag har bara gått in på närmaste serviceförråd och frågat och fått väldigt beskrivande svar. En slutsats jag kan dra är att de resor vi betalar våra folkvalda för att göra kan dras in helt. De fyller ingen som helst funktion.
Sedan är det till ytterligare visso så att materielbeställning och allt som rör denna process har genom åren utvecklats till en byråkratisk konstart.
Om vi bortser från diverse politikers klåfingrighet i systemet så kan jag konstatera att det tar minst tre år för enkla inköp att bli verklighet i hyllan på SFD.
"Major, vi har inte kunnat genomföra granatgevärsskjutningarna som planerat!"
-Beklagligt men sådan ser verkligheten ut ibland.
Lite senare på året.
"Jag vill tacka lt x och y för deras förtjänstfulla arbete med besparingskraven. Tack vare dem kan jag meddela att kompaniet är det som lyckats bäst på regementet."
I ett annat sammanhang.
"Jag vill tacka major w för det idoga arbete som bidragit stort till året fina utfall på ekonomisidan!
Lt y vid ett ännu senare tillfälle.
"På grund av att FM-log inte kunnat göra grundtillsyn på våra grg så har vi inte kunnat övningsskjuta med dem i år heller!"
Vid möte på FM-log samma dag.
"Bataljonen har inte beställt eller budgeterat för några granatgevär under nästa år heller så vi kan flytta ut dem i utomliggande förråd under våren". "Med detta gör vi en ganska stor besparing."
Grgsoldaten; "Jag slutar!"
FM och regeringen har sparat in på mycket under de senaste åren, bland annat på det som nu kallas "basplattan". Nu undrar samma människor var denna materiel är och anser förvånat att den skall prioriteras. Så fungerar inte materielförsörjningen inom FM. Detta borde någon våga stå upp och berätta för vederbörande. Allt går ju enligt plan och det är skyhögt till taket;-)
SUCK!
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Det kanske golvet som är för högt?
P.S.2 Observera att det är inte pengar som saknats det är något annat som ingen vågar berätta sanningen om.
P.S.3 Major w arbetar numera på HKV, grgsoldaten och lt y har slutat sina anställningar inom FM. LT x går någon form av kompetenshöjande militär utbildning, oklart vad.
Det är ju alltid lika pinsamt att fråga soldater om de inte kunde få en ny uniform på förrådet och de svarar kort att de bär den nya uniformen. Och det är i regel en bra dag som börjar så. Detta gäller dock 90P, 90F har ju börjat trilla ut igen (äntligen) och det delas tack och lov ut friskt.
SvaraRaderaVärre är det med kängor och just hjälmdoken. Ingen av de båda artiklarna finns det tillräckligt av för att utrusta mer än ca 50 sold åt gången.
Om vi tittar på tälten på mitt nuvarande GMU-komp så tror jag att det är max 1-2 som är 100%.
Listan kan göras mycket längre, med t ex t-shirts, kalsonger etc.
Jag vågar inte byta in uniformer längre då risken att få sämre är mycket högre än chansen att få hel utrustning.
Hmm...det verkar som att just hjälmdoken "försvann" i stora mängder när man gick från ett gemensamt M-nummer till ett för varje storlek.
SvaraRaderaDet är väl inte så att det ligger tusentals hjälmdok i pallar med "fel" M-nummer? Dessa kan då inte hanteras i datasystemet och därför ej heller lämnas ut. Sådant har hänt förut;-)
Dessvärre är det så att har de inte rätt M-nummer eller inget alls så "finns" de inte!
Har de väl ramlat ur systemet så måste någon lägga/inventera in dem igen. Vid liknande händelser tidigare så valde man i många fall att slänga prylarna istället. Personalen och pengarna räckte inte till för allt knappande och sorterande. Dessutom "fanns" ju inte sakerna;-(
För det kan väl inte vara så korkat att man köpte in fler hjälmar än dok och hoppades på att ingen skulle märka det?;-))
Pust!
F.d. Teaterdirektören