Från Almedalen meddelade igår Moderaterna att de hotar att lämna försvarsöverenskommelsen om inte resultatet blir att Riksdagen redan i höstens budget skjuter till 2 mdr kr till försvarsbudgeten. Det kan till en början låta som ett ansenligt tillskott, men det finns några aspekter man bör ha i åtanke. För det första har ÖB enligt Dagens Nyheter meddelat att i grunden kommer Försvarsmakten att förlora förmåga om inte minst 6,5 miljarder kr tillförs till 2020 (Därutöver har DN också uppgifter om en hemlig begäran om ytterligare 9 mdr kr). Det är lätt att tro att alla ytterligare pengar utöver dagens försvarsanslag skulle betyda en ökning av förmågan, men så är inte fallet.
För det andra ska dessa pengar också sättas i perspektivet av begreppet ”basplattan” som myntades inför försvarsbeslutet 2015. I ett nytt grepp, sannolikt för att undkomma förhoppningar och diskussion om nya stora materielprojekt, anammade regeringen begreppet basplattan för att beskriva de grundläggande områden och materielsystem som behövde byggas upp efter att ha legat för fäfot sedan försvarsbeslutet 2004. Öppet handlar det om brist på lastbilar, uniformer, m.m. Som jag redan då påpekade så handlar basplattan om saker som gemene svensk redan förutsätter att försvaret redan har.
Här existerar fortsatt en pedagogisk utmaning av stora mått för ÖB och Försvarsmakten. Hur kan man förklara för allmänheten och politiker vilka belopp som måste läggas för att täta hålen i basplattan, utan att röja sekretessbelagd information och därmed vara en eventuell angripare behjälplig?
Utan att tala klarspråk i denna fråga så får man mycket svårt att motivera de anslag som man är beroende av. Det skulle dock otvivelaktigt också följas av en diskussion om vad försvarsbudgeten egentligen gått till hittills. Här behöver man dock ha i åtanke att Sverige år efter år i reala termer reducerat sin försvarsbudget. Försvarsbudget som andel av BNP är ett trubbigt mått, men visar ändå på kostnader och ambition i förhållande till kostnadsläge. Görs nu inget tillskott till försvarsbudgeten så kommer denna att 2018 för första gången i historien att sjunka under 1 % av BNP. Det ska jämföras med de 2 % av BNP som är NATO:s rekommendation, vilket också var den nivå den svenska försvarsbudgeten var på fram till år 2000 och försvarsbeslutet då. Man kan också jämföra det med Sveriges uppfyllda mål om att lägga 1 % av BNP i bistånd. Innan vårändringsbudgeten för 2017 låg faktiskt både försvarsbudgeten och biståndsbudgeten på 46,1 mdr kr.
Hittills är det endast Liberalerna och Sverigedemokraterna som föreslagit försvarsanslag som innebär ökningar av den svenska försvarsförmågan. Det återstår att se vad hur mycket mer pengar som försvaret får höstens budget, men man bör inte ha för höga förväntningar.
Läs gärna Patrik Oksanens ledarartikel om Anna Kinberg Batras besked i Almedalen
För det andra ska dessa pengar också sättas i perspektivet av begreppet ”basplattan” som myntades inför försvarsbeslutet 2015. I ett nytt grepp, sannolikt för att undkomma förhoppningar och diskussion om nya stora materielprojekt, anammade regeringen begreppet basplattan för att beskriva de grundläggande områden och materielsystem som behövde byggas upp efter att ha legat för fäfot sedan försvarsbeslutet 2004. Öppet handlar det om brist på lastbilar, uniformer, m.m. Som jag redan då påpekade så handlar basplattan om saker som gemene svensk redan förutsätter att försvaret redan har.
Här existerar fortsatt en pedagogisk utmaning av stora mått för ÖB och Försvarsmakten. Hur kan man förklara för allmänheten och politiker vilka belopp som måste läggas för att täta hålen i basplattan, utan att röja sekretessbelagd information och därmed vara en eventuell angripare behjälplig?
Utan att tala klarspråk i denna fråga så får man mycket svårt att motivera de anslag som man är beroende av. Det skulle dock otvivelaktigt också följas av en diskussion om vad försvarsbudgeten egentligen gått till hittills. Här behöver man dock ha i åtanke att Sverige år efter år i reala termer reducerat sin försvarsbudget. Försvarsbudget som andel av BNP är ett trubbigt mått, men visar ändå på kostnader och ambition i förhållande till kostnadsläge. Görs nu inget tillskott till försvarsbudgeten så kommer denna att 2018 för första gången i historien att sjunka under 1 % av BNP. Det ska jämföras med de 2 % av BNP som är NATO:s rekommendation, vilket också var den nivå den svenska försvarsbudgeten var på fram till år 2000 och försvarsbeslutet då. Man kan också jämföra det med Sveriges uppfyllda mål om att lägga 1 % av BNP i bistånd. Innan vårändringsbudgeten för 2017 låg faktiskt både försvarsbudgeten och biståndsbudgeten på 46,1 mdr kr.
Hittills är det endast Liberalerna och Sverigedemokraterna som föreslagit försvarsanslag som innebär ökningar av den svenska försvarsförmågan. Det återstår att se vad hur mycket mer pengar som försvaret får höstens budget, men man bör inte ha för höga förväntningar.
Läs gärna Patrik Oksanens ledarartikel om Anna Kinberg Batras besked i Almedalen
2 miljarder är mer än vad sossarna tänkt troligen. Men sen spelar det ingen som helst roll vad AKB säger. Hon hade kunnat säga 2% det hade fortfarande inte blivit mer. Det är sossarna som bestämmer och så länge som borgligheten inte har ett gemensamt förslag så har de ingen praktisk makt oavsett utskottets/beredningen tycker.
SvaraRaderaModeraterna saknar en trovärdig försvarspolitik och vad är värre (om man är moderat eller borglig) de saknar trovärdighet i hur de ska kunna genomföra den avsaknade politiken.
För att de ska kunna säga att försvatsbudgeten ska öka måste de även visa vilka av statens utgifter som ska ner vilket de inte vill gå till val på.
Läs gärna även Oksanens ledare om den väldokumenterade observationen av främmande undervattensverksamhet i Gävle hamn:
SvaraRaderahttp://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/oksanen-darfor-ar-iakttagelsen-i-gavle-hamn-intressant
Sedan länge ett svårt infekterat ämnesområde, men borde rimligen kunna "ligga till grund" för en lättbegriplig argumentation om förmågebrister som ovillkorligen och omedelbart måste åtgärdas. Sverige är som suverän stat enligt internationell rätt skyldigt att hävda sitt territorium från intrång av andra staters stridskrafter - även så under havsytan...
Berömligt förtänksamt av tjänstemännen i Gävle Hamn att offentliggöra sina sonarbilder för publicering innan Försvarsmakten hann belägga dem med sekretess. Annars hade allmänheten garanterat inte fått veta något om denna händelse.
SvaraRaderaFörsvarets behov är något alla partier talar tyst om. Då alla utom SD har skuld i att vi är i det närmaste är försvarslösa ligger det i allas intresse att frågan tystnar. 2-miljarder är löjliga pengar då vi saknar både numerär och har ett försvar med stora brister i förmåga. ÖB verkar spela med i detta spel då han tyst inväntar politisk rådgivning och beslut. Nu när vi äntligen fått fingrarna ur och skall beställa ett vettigt luftvärn verkar det bli ett politiskt beslut mer än kvalitet. DI's ledare tycker vi skall köpa från USA och bortser från vilket system som är bästa luftvärn. Löfven drar ut på frågan och jag blir inte förvånad om detta blir ett politiskt beslut. För lite pengar och det lilla används inte för största effekt är bilden. Desperat söker man olika allianser i hopp om att någon annan skall bidra till att försvara Sverige. Ingen vill försvara en som inte kan ta hand om sig själv är något som kommer att uppenbart den dagen som (vi får hoppas dröjer) vi verkligen behöver hjälp.
SvaraRadera