Om / About Wiseman's Wisdoms

måndag 14 september 2009

They mean business

Ett talesätt jag står fast vid är att krig huvudsakligen är en materialsport. Jag har tidigare nämnt de amerikanska medevac-resurserna som finns i Afghanistan och de förtjänar att nämnas igen. Läs gärna denna mycket intressanta artikel av Michael Yon om ambulanshelikoptrarna och fundera över de resurser Sverige kanske, någon gång, får i väg till Afghanistan och de resurser man funderar på att stoppa in i NBG 11.

I korthet kan man säga att det handlar om två olika tillvägagångssätt:

USA: Uppgiften är definierad och man beställer materiel och utrustning utifrån.

Sverige: Ingen vet vad uppgiften egentligen kommer att bli, man beställer helikoptrar för en sak, modifierar dem för en annan och har slutligen behovet inom ett tredje område. Till slut har man en helikopter (eller nästan vilket materielsystem som helst inom Försvarsmakten) som ska kunna lite av varje, men inte är bra på något, utgår från detta och försöker hitta någon uppgift som man kan försöka sig på att lösa.

Frågan är inte så mycket vems fel det har varit utan snarare hur vi undviker att det blir samma sak om och om igen i framtiden. Hittills är ingen ändring inom synhåll.

18 kommentarer:

  1. Men där har du väl fel Wiseman? Det är ju en massa ändringar på gång.

    Vi har ju precis fått en ny Materielförsörjningsstrategi och genomförs Stödutredningens förslag kommer ju inte FMV att ha en massa ingenjörer som ställer till det med sin tekniska kompetens utan bara inköpare som köper färdiga system från ”hyllan”.

    Och dessutom blir vi ju av med samarbetet mellan FMV, FOI och den svenska försvarsindustrin som bara leder till svenska särlösningar. Förlåt, ”den om Sverige tveksamma försvarsindustrin” heter det ju numera.

    Eller?

    SvaraRadera
  2. Det finns en rationalitet i idén om mångsidigt användbara plattformar. Hur än framtiden gestaltar sig , så kan vi ändå använda vad vi utvecklat och anskaffat.

    Exempelvis ska korvetter av Visbyklassen och HKP 14 enligt sina kravspecifikationer kunna användas i alla konfliktnivåer och för ett stort antal olika uppgifter. Men plattformarna blir därmed synnerligen komplicerade att utveckla. Kostnaderna stiger och leverans förskjuts in i framtiden.

    Vi vet att det till och med för JAS 39 Gripen-projektet, som trots allt tilldelats betydande ekonomiska och personella resurser, ändå inte räckt för att i tid realisera vår ambition om spaningsförmåga (SPK 39) och säker stridsledning, utan att det uppstår mångåriga glapp för dessa för vårt försvar kritiska förmågor.

    För inhemsk försvarsmaterielutveckling som behandlas långt mer styvmoderligt än JAS 39 Gripen, så blir glappen naturligtvis i proportion därtill så mycket större.

    HKP 14 är mest sannolikt världens mest särpräglade nu pågående helikopterprojekt. Det är därför inte konstigt att det med hänsyn till dess mycket höga ambitionsnivå också är bland världens mest underfinansierade försvarsmaterielprojekt.

    SvaraRadera
  3. Och det som finns att köpa från hyllan; är det alltid det vi vill ha eller behöver?
    Militär hyllvara: Materiel framtagen som spekulation av industrin och som ingen visade sig vilja ha.
    Militär hyllvara: Halvmodern mtrl som av brukarlandet ersatts av modernare = surplus.
    Militär hyllvara: Modern mtrl som blivit tillgänglig efter reducerade eller återkallade ordrar.
    COTS: Direkt tillgängligt men oftast inte anpassat till användningsmiljön.

    Jag säger inte att vi ska avstå från hyllvaror då sådana finns tillgängliga, men vi måste vara medvetna om att de oftast kräver anpassning, ombyggnad, omprogrammering etc för att leva upp till svenska lagkrav, svensk standard, för att kunna integreras i befintliga system etc; något som kostar och tar tid.

    Jag vill minnas att Wiseman skrivit utförligt om detta.

    SvaraRadera
  4. Att köpa från hyllan innebär inte att köpa en färdig lösning.

    Hkp 15 köptes i första hand som skolhelikopter. Hux Flux utbildar vi nu våra blivande helikopterpiloter i Tyskland istället och försöker hitta något sätt att använda helikoptern på.

    Effekt får man ut av att stå fast vid sitt beslut och framförallt ha planerat långsiktigt och med krigets krav i åtanke. Jag upplever inte att så är fallet i Sverige, där lappa och laga snarast är doktrinen än ett stundom återkommande undantag.

    SvaraRadera
  5. HKP15 köptes inte in som grundskolningshelikopter utan i första hand som trainer för att kunna bedriva flygträning till en mindre kostnad än att flyga HKP14.

    SvaraRadera
  6. Som (nästan) alltid slår Du huvudet på spiken, jag tycker till och med att man kan utveckla resonemanget litet: Företeelsen gäller inte bara för materielsystem utan i många fall också för förbandsförmågor (eller för den delen försvarsgrensförmågor, officersutbildningar etc). Poängen är att det i den här branschen är bättre att vara riktigt bra på en än litet halvhyfsad på litet av varje... Vid evalueringar av förband så blir kommentarerna ofta "hur kan Ni lösa så många uppgifter på så få befattningar?" Svaret är fenomenet med dubbelbefattningar som vi utvecklat för att på papperet nå en hög förmåga med de få "rader" vi har tillgång till i förbandskortet. Funkar bra så länge ingen synar oss...

    SvaraRadera
  7. Jag tror att vi måste inse att vi är ett mycket mindre land än vår självkänsla vill göra gällande. Vi måste nöja oss med det som andra redan har utvecklat, våra egna projekt blir för dyra och försenade. Vid leverans ser vi att priset blev så högt att delsystem eller ammunition var tvungna att strykas och återigen står vi där med ett halvkomplett system.

    Ett alternativ vore givetvis ett politiskt beslut som tog hand om hyrorna på våra kaserner från 1902 och omfördelade de pengarna till materiel.

    SvaraRadera
  8. 15,5 cm bkan: Det stora problemet är att det inte är någon som helst skillnad i fördyringar och förseningar på den materiel som är inhemskt tillverkad och den vi köper av andra.

    SvaraRadera
  9. Det finns ett bra begrepp som kan användas för det du beskriver Wiseman. När saker blir allt för multipurpose så blir de istället multiuseless...

    SvaraRadera
  10. Jag föreslår att Wiseman ansöker om amerikanskt medborgarskap, och sedan söker värvning i Armén. Då kan du med säkerhet ha fina helikoptrar att åka med. Det lilla pluttelandet sverige kommer nog tyvärr aldrig att spela i högsta ligan. Korpligan är rätt avdelning för sverige i denna materielsport. Men vad kan man förvänta sig av en försvarsmakt som är under fritt fall sedan lång tid tillbaka.

    SvaraRadera
  11. 20.40: Det var ett märkligt förslag. På vilket sätt skulle det hjälpa när det jag skriver syftar till att belysa den svenska oförmågan att planera långsiktigt och med Försvarsmakten kärnverksamhet (väpnad strid) i centrum?

    SvaraRadera
  12. Wiseman:
    Om vi köper enligt tidigare levererad existerande kravspec håller jag inte med. Det är våra särkrav i små serier som skapar misären och i det fallet har du rätt, med sorgebarnet hkp14 som värsta exempel.

    I många fall kan vi inte ens härleda varför våra krav säger xxx meter när andra säger något annat, och då blir det garanterat inte billigt då ingen törs ändra ett gammalt ospårbart krav.

    Mycket av nyckeln tror jag ligger i hur vi tar fram krav till våra målsättnings-dokument. Jag har personligen sett ett antal skräckexempel på hur man inte borde få arbeta...

    SvaraRadera
  13. 15,5 Bkan: "Jag har personligen sett ett antal skräckexempel på hur man inte borde få arbeta..."

    Skatta dig lycklig. Jag tror inte jag har annat än skräckexempel.

    SvaraRadera
  14. Mellan HKP14- och JAS-projektet finns det tråkiga likheter när det gäller tid, ekonomi och effekt. Visst ja, jag höll på att glömma SAAB vars inblandning i HKP14 inte är till FM fördel(förvisso inget högt prio).

    SvaraRadera
  15. När det gäller just HKP14 så är Sverige ingalunda ensamma. Alla länder som köpt NH90 har i princip liknande problem och upplever samma frustration.

    Visserligen flyger vissa länder en del, finland t.ex., men det beror mer på vilken syn man har på flygsäkerhet och vilka krav man ställer på att kunna flyga med en fungerande helikopter.

    SvaraRadera
  16. Orsak och verkan brukar hänga ihop - så även här...
    Så länge uppgiften för FM är att verka på alla konfliktnivåer, inom alla domäner, över hela ytan, i hela världen - men med väldigt begränsade resurser - då blir det halvbra överallt. Å andra sidan är det ju även det hela vårt samhälle är uppbyggt på - lika halvbra eller halvjävligt för alla...

    SvaraRadera
  17. Mackan:
    Precis så är det. Finland är inte ensamma; Se på attityden i Italien som ledde till det första, och säkert inte det sista, haveriet med en NH90.
    NHI är inte kapabla till att hantera sina partners i utvecklingen av en avancerad helikopter och inte blir det bättre av den sätts i händer som ska få upp den i luften til varje pris.

    SvaraRadera
  18. "15,5 Bkan: "Jag har personligen sett ett antal skräckexempel på hur man inte borde få arbeta..."

    Skatta dig lycklig. Jag tror inte jag har annat än skräckexempel."

    Vill ni utveckla? Det är inte alltid lätt att förstå de interna skräckhistorierna när man inte har personlig erfarenhet av försvarsbyråkratin.

    /Starvid

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.