Om / About Wiseman's Wisdoms

tisdag 22 december 2009

Sverige, Försvarsmakten och Peak Oil (uppdaterad 091223 13.30)

Begreppet Peak Oil används allt oftare. Peak Oil syftar till den tidpunkt då den globala oljeproduktionen når sitt maximum, varefter produktionen och tillgången på olja kommer bli allt mindre och oljan allt dyrare. Det krävs inte mycket tankeverksamhet för att räkna ut att världssituationen med tiden kommer att bli allt mindre trivsam när länder måste slåss om den kvarvarande oljan för att trygga sitt eget lands välstånd.

Många bedömare menar att världen redan nått Peak Oil eftersom den globala oljeproduktionen legat på en platå sedan 2005 och att det hädanefter kommer att gå utför, vilket mycket talar för att det började göra 2008.


Från Cornucopia


Vårt västra grannland kommer förmodligen att få användning för sin oljefond i framtiden, eftersom landets oljeproduktion nu förväntas gå brant neråt efter att ha toppat år 2001. Landet finns inte längre med bland världens tio största oljeproducenter. Det är inte undra på att Norge håller så hårt på sin rätt i Arktis. Enligt Cornucopia (Bloggen Cornucopia har jag följt med allt större hängivenhet de senaste månaderna, bl a eftersom författaren ofta behandlar just Peak Oil) har t o m nu det överpositiva norska oljedirektoratet börjat inse allvaret och grafen nedan är över deras siffror för norsk oljeproduktion där den skära delen i högerkanten är oljedirektoratets uppskattning av framtiden:



I Sverige är beredskapen god för effekterna av Peak Oil. Eller inte. Tidningen Du & Jobbet har intervjuat myndigheter och organisationer i Sverige och svaren är skrämmande. Vare sig Näringsdepartementet eller Energimyndigheten ser att det skulle kunna bli några problem med oljeförsörjning i framtiden, åtminstone till år 2050… Inte så konstigt att Sverige ställer sig helt ointresserat till oljeutvinning i Östersjön med de prognoserna.

Som Cornubot mycket riktigt påpekar
ökar utvecklingsnivån och befolkningen brant hos majoriteten av de oljeproducerande länderna och därmed också ländernas inhemska oljebehov. I den takt detta nu sker riskerar det att inte finnas några oljeexportörer om 20 år. Frågan är vad man då gör som land helt utan egen oljeproduktion, till exempel Sverige.


De kloka länderna förbereder sig för framtiden redan nu. Sedan finns det de som mer spelar på den allmänna opinionen och tror på ett oljeoberoende Sverige redan år 2020 eller som helt enkelt bara stoppar huvudet i sanden.

Till den första kategorin hör USA som sedan flera år i möjligaste mån undviker att röra sin egen oljereserv utan istället importerar sin olja. För att ytterligare trygga sin militära rörlighet i framtiden bedriver man allt mer intensiv forskning kring alternativa, och i många fall också mer miljökorrekta, bränslen till framförallt stridsflygplan. Frågan är vilka åtgärder som vidtas i Sverige. Det har tidigare varit meningen att man ska börja göra försök med att driva JAS 39 Gripen med biobränsle framställt av en restprodukt från skogsindustrin med hjälp teknik framtagen av ett svenskt företag. Svenska myndigheter hade dock aldrig upptäckt företaget om det inte varit för tips ifrån USA som genom sitt stora intresse för alternativa drivmedel dammsuger världen efter lösningar och därför nu investerar i företaget.

På markarenan tänker man naturligtvis på SEP:s eldrift, men där är tanken att batterierna ska laddas då förbränningsmotorn drivs. Det går säkert att konvertera systemet till att laddas från eluttag, men det är som bekant lite ont om eluttag i Stora Öknen, Läskiga Skogen eller var man nu tänkt uppträda. Sedan tidigare finns en rad andra lösningar för att köra dieselmotorer på t ex rapsmetylester, men det är ändå svårt att få fram tillräckligt mycket produktion för att täcka upp behovet.

Naturligtvis finns det ju ett ännu större nationellt behov än bara det militära. Såväl infrastruktur som industrier är som bekant extremt oljeberoende.
Svenska företag är idag bland spjutspetsarna när det gäller att försöka få fram drivmedel från skogsindustrin, framförallt biprodukten svartlut och det skulle vara väl investerade pengar att öka satsningarna på detta område. Alla satsningar idag leder till en förhoppningsvis lättare situation när oljebristen uppstår på allvar.

Det ter sig högst klokt att redan idag bygga ut den svenska kraftproduktionen kraftfullt, om tanken är att vi alla ska köra elbilar och helt förlita oss på el som kraftkälla inom något decennium. Tyvärr är det lite svårt att driva örlogsfartyg, stridsflygplan och helikoptrar helt på el, så alternativa lösningar måste till. Frågan är hur mycket energi som idag läggs vid denna aspekt vid materielanskaffning idag? Jag är fullständigt övertygad om att det just i detta ögonblick planeras för fullt för den svenska situationen i en oljetorr omvärld i HKV såväl som MSB...

Barentsregionen med dess dolda energitillgångar under den försvinnande arktiska isen kommer med mycket stor sannolikhet att bli skådeplats för allvarliga konflikter kring oljan, inte osannolikt väpnade sådana. Sverige är som bekant en del av Barentsregionen och chansen att Sverige inte skulle påverkas av en sådan konflikt är minimal, men den aspekten är säkert också redan täckt i den långsiktiga försvarsplaneringen… (Hittills är det faktiskt mest Miljöpartiet som uppmärksammat denna aspekt av den framtida hotbilden)

Till sist kan man ju också glädja sig åt att Sverige sedan år tillbaka sålt ut beredskapslagren av drivmedel. De behövdes ju ändå inte för det nya ”insats”försvaret.


Graferna i inlägget publiceras med tillstånd av Cornubot, bloggen Cornucopia. Cornucopia är numera också tillagd bland bloggarna i högerspalten.


Uppdatering 091223 kl 13.30: Fick precis tips om att Bo Pellnäs redan för fem år sedan skrev en debattartikel i UNT om detta ämne. Läs mer på Ylven.

38 kommentarer:

  1. Varför skulle svenska (försvars)myndigheter bry sig om detta - det passar ju inte in den dimensionerande hotbilden som skickligt anpassats efter den krympande plånboken...

    SvaraRadera
  2. Vad kul att du tar upp mitt favoritämne Peak Oil! En bra grej är att det globala forskningsnätverket ASPO (Association for the research of Peak Oil&Gas) har sitt högkvarter i Sverige, i Uppsala.

    http://www.peakoil.net/

    Så mycket spetskompetens kring Peak Oil finns i Sverige, om man bara vill ta till sig den. Våra politiker är inte helt okunniga heller. Catl Bildt kan Peak Oil, och Göran Persson nämner i förbigående i sina memoarer att han tror att Peak Oil redan inträffat.

    /Starvid

    PS. Sen skulle jag inte påstå att USA har en aktiv politik för att importera olja i stället för att pumpa sin egen. Tvärtom snarare, man ser oljeimport som ett stort säkerhetsproblem man vill komma bort i från. Man pumpar helt enkelt så mycket man bara kan, men USA nådde Peak Oil för 39 år sen, 1970, och sen dess har produktionen obönhörligt minskat, trots Alaska, kvantsprång i oljeteknik, offshore osv.

    Se: http://gailtheactuary.files.wordpress.com/2007/03/us-production.jpeg

    och

    http://media.photobucket.com/image/usa%20oil%20production/exit27a/US_Oil_Production_and_Imports_1920_.png

    SvaraRadera
  3. Ett långsiktigt arbete som kan kosta pengar nu, och inte ge effekt förrän om två, tre eller sju mandatperioder är ju politiskt självmord. Då får man ju inte sitta nästa mandatperiod!

    Ungefär som att producera Lovikavantar och bara grunda verksamheten på den senaste kvartalsrapporten.

    Det har hänt något med Sverige, som röstberättigad medborgare känner jag mig förflyttad till åskådarplats. Och biljetten var gratis, så min närvaro nästa gång är tydligen inte viktig. Eller så har jag bara inte druckit kaffe än...

    /Erik

    SvaraRadera
  4. Se gärna dokumentären Collapse (http://www.imdb.com/title/tt1503769/) som handlar om bla. Peak Oil. I övrigt en God Jul och tack för mycket bra läsning under året som gått.

    SvaraRadera
  5. Ett tecken på att det nog ligger sanning i påståendena är att bilar sedan ett par år tillbaka helt plötsligt börjat dra mindre bensin efter att ha dragit runt litern milen sedan tidigt trettiotal.

    Om man tittar till den fantastiska utveckling bilen genomgått kan man inte annat än förundras över det obefintliga intresset från biltillverkarna att ta itu med bensinförbrukningen.

    Bilarna går fortare, blir starkare, har finesser och en teknisk höjd som gör jämförelsen mellan en Citroën 2009 och 1936 larvig.

    Med ett undantag: De drar lika mycket bensin. F-n vet om inte Citroënen från 1936 rentav drar mindre.

    Sedan ett par år tillbaka verkar man dock märkligt nog plötsligt i all tysthet ha hittat den tekniska lösningen på vad kunder efterfrågat åtminstone sedan 70-talet, men som marknaden märkligt nog aldrig lyckats hitta en lösning på - bilar som drar väldigt lite bensin.

    Låt mig gissa att Peak Oil medför att vi inom några år har användbara familjebilar som drar under 0,1 liter milen. Men de 0,1 litrarna kommer förstås att vara tio gånger så dyra som idag.

    Allt kommer således att vara sig likt, så länge man inte felkalkylerat med våra snabbt växande länder i Asien.

    Vilket man kanske har... och det kan i värsta fall få förödande konsekvenser.


    /Morgonsur

    http://morgonsur.wordpress.com

    SvaraRadera
  6. Energiresurserna och klimatfrågans betydelse för världens och vår regions säkerhet - inte minst i Barents hav - behandlas utförligt i Försvarsberedningens senaste rapporter.
    Men jag har förstått att dessa inte så står så högt i kurs hos många här.

    Att tro att vägen bort från olje-, kol- och kärnkraftsberoende och till ett massivt "förnybart beroende" är enkel är säkert fel.

    Denna omställning kommer att vara svår och kräva mycket stora insatser. Som en brygga när oljan tar slut skulle den fossila gasen (naturgasen) kunna fungera på drivmedelsområdet, dessa tillgångar räcker ju tio gånger längre eller så. Och därtill bädda för alltmer biogas.

    Jag vet att detta är kätterska tankar, naturgasen är fördömd här i landet, men jag gillar att fundera även i otänkbara banor.

    Fast det stupar säkert också på att lika väl som vår olja i dominerande grad kommer från Ryssland så skulle sannolikt en ökad gasimport göra detsamma, t ex från Barentsområdet.

    En knäckfråga är också om ökad handel mellan länder befrämjar eller försämrar fred och säkerhet. Principiellt vill jag tro det förstnämnda och i ett sekelperspektiv och längre framåt är frågan hur t ex Ryssland kommer att utvecklas.

    SvaraRadera
  7. Jag har inte sett någonstans ännu att oljeresurserna sinar utan det är marknadspriset som avgör VAD som utvinningsbart. Stiger priset kommer prospektering och produktion öka. Peaken har nog snarare med att många västländer hanterar alternativa bränslen,energibesparing/effektivisering inkl beskattning för styrning av konsumtionen inom industr,transporter och uppvärmning/kylning.
    Min uppfattning Staffan är att vi skall egenproducera bränsle så långt det bara går biogas,etanol,RME,energisnål teknik och undvika utlandsberoende OCH SÄRSKILT PUTINS Ryssland.Vill du verkligen bli beroende av hans gas kranar?

    SvaraRadera
  8. Staffan ni har ju själva skrivet i i försvarsberedningens rapport hur Ryssland använder gas som ett sätt att påverka andra länder. Vi har inga geopolitiska ambitioner men de har däremot Ryssland. Det är ett farligt aningslöst resenomang du för.

    SvaraRadera
  9. Staffan: Jag har läst Försvarsberedningens rapporter. Visst, miljöaspekterna tas upp, men jag vet inte just om rapporterna så utförligt behandlar vad en resurskamp i Arktis skulle innebära eller en global energikris för en nettoimportör av drivmedel som Sverige? Barentsfrågan nämns med en enda mening i vardera av de senaste rapporterna.

    Vidare vill jag minnas att det nu är det nu ett bra tag sedan Försvarsberedningen sammankallades, trots att Sverige står inför fler säkerhets- och försvarspolitiska problem än på länge. Måhända gav inte skrivningen om lackmustestet mersmak hos Regeringen?

    Jag hoppas innerligen att problemen får en fredlig lösning, men att bara sitta och hoppas på att det löser sig är det sämsta sättet att förbereda sig. Det bästa är att ha varit förberedd och konstatera att det behövdes aldrig.

    Jag skulle gärna se att Barentsfrågan diskuterades ingående på årets Folk & Försvar, men enligt programmet lär jag bli besviken.

    SvaraRadera
  10. Hittade dessvärre ingen lämplig tråd, men vill passa på att önska en riktigt God Jul.

    /Morgonsur

    http://morgonsur.wordpress.com

    SvaraRadera
  11. jan-olov, det där fordrar ett längre svar. Men du har tyvärr fel, vilket t ex bevisats under platåfasen 2005-2008.

    Oljepriset (WTI) gick från ett månadssnitt på ca 46 USD i början av 2005 till ett månadssnitt på 133 USD i juli 2008 (ca 148 USD som intradaghögsta), utan att oljeproduktionen ökade.

    Priset spelade alltså ingen roll, oljeproduktionen ökade inte ändå.

    Det är också vad peak oil innebär, en fysisk begränsning där naturlagarna gör att det helt enkelt inte går att öka produktionen mer, oavsett vilket pris man sätter på oljan.

    Priset på oljan blir istället en fördelningsmekanism som säger vem som får köpa den där oljan, dvs rikare länder och individer i västvärlden. 2005 och framåt har antalet energikriser i tredje världen accelererat, till följd av att resurserna omfördelas till de som har råd. Rätt eller fel låter jag vara osagt, men det är resultatet när man nått oljetoppen.

    Återstår därmed att se hur länge Sverige som land och svenskarna som individer förblir tillräckligt rika för att få köpa den där oljan.

    Om oljepriset kunde stiga ca 200%, och idag mitt under den värsta ekonomiska krisen i mannaminne handlas 58% högre än under högkonjunkturen 2005, bara genom att oljeproduktionen inte längre kunde öka, så kan du fundera på vad som händer när oljeproduktionen minskar på allvar.

    Skall man tro uppgifterna från Logi Energy så kommer det inte finnas några oljeexportörer kvar efter år 2030. Vad tror du priset på oljan blir då på eventuell kvarvarande fri marknad?

    För att anknyta till Wisemans blogs tema, tror du att svenska försvaret kommer ha råd med bränsle då?

    SvaraRadera
  12. Finns ingen som helst anledning att bygga ut den svenska kraftproduktionen "kraftfullt" bara för att vi ska köra elbilar. 40 Twh bensin/diesel ska ersättas med ca 10 Twh el, en måttlig ökning. Det lättaste och billigaste är att energieffektivisera, främst i industrin där det finns en hel del el att spara. Den energiintensiva industrin lär nog även minska på sikt i Sverige, så någon energikris i Sverige är det ingen större risk för, särskilt då vi inte är så beroende av olja som många andra länder.

    /Andreas

    SvaraRadera
  13. God Jul Staffan! Kul att det finns politiker som inte bara kan tänka utan som dessutom nedlåter sig till att debattera med populasen. :)

    Jag har några invändningar mot det du säger. För det första finns det inte på långa vägar 10 gånger så mycket naturgas som det finns olja. Jag har inte de exakta siffrorna här (inte för att det finns några - gasstatistiken är till och med sämre än oljestatistiken) men grovt tillyxat skulle jag säga att det finns 2-4 gånger så mycket naturgas som det finns olja, mycket beroende på om man kan utvinna gas ur skiffrar också utanför USA.

    För det andra håller jag helhjärtat med om den kätterska tanken om att ta in naturgas som en ersättning för olja i transportsektorn. Den viktigaste anledningen till att så inte skett i Sverige är en oro och en misstanke att sossar och centerpartister ska ta det som en ursäkt för att avskaffa kärnkraften. Man skulle alltså låta naturgasen "besmitta" vår elkrafts- och uppvärmningssektor istället för att bara hållas till transportsektorn. Därför ser jag, borgerlig som jag är, att starka statliga detaljregleringar (hu!) krävs om naturgas ska tillåtas ta en större del i vårt energisystem. I klartext: med undantag av de gaseldade kraftvärmeverk som redan finns i Göteborg och Malmö (och eventuella marginella reservkraftsaggregat, t.ex konvertera Stenungsunds oljekraftverk till gas) förbjuds all ny användning av naturgas utom för fordon och utegrillar...

    För det tredje, ditt kärnkraftsmotstånd känns lika aktuellt som IB66. Häpp och God Jul! :)

    /Starvid

    SvaraRadera
  14. Andreas har en intressant poäng. Elmotorers höga verkningsgrad (95+ % och förbränningsmotorers låga (15-55%, för bilar typ 15-25 %) gör att det inte krävs särskilt mycket el för att ersätta väldigt mycket oljeprodukter.

    De 10 TWh han nämner är i stil med de grova överslag jag själv räknat med. För att sätta det i sammanhang så är Sveriges vindkraftsproduktion 2 TWh, den mängd vindkraft vi kan ha utan att förstärka elnätet (enligt IVA och KVA) just 10 TWh, Finlands nya reaktor 13 TWh och Sveriges elkonsumtion grovt 150 TWh.

    Dock skadar det inte att bygga ut kärnkraft och vindkraft starkt, så länge man kan få en förmånlig (=billig, ofta statlig eller statligt garanterad) finansiering. Statslåneräntan på den 20-åriga obligationen är för närvarande typ 3,5 %. Med så billigt kapital kan våldsamt konkurrenskraftig elexport från nya svenska kärn- och vindkraftverk till kontinenten (=Tyskland, enorm marknad, huvudlös energipolitik, höga elpriser) bli en ny svensk exportindustri, en riktig kassako. Ännu bättre om man kan hålla ett antal projekt i pajp-lajnen så man kan accelera byggtempot varje gång lågkonjunkturen slår till, som en kontracyklisk keynesiansk stimulans.

    Men sådant torde ju också vara kätterskt i dessa nyliberala tider. :)

    /Starvid

    SvaraRadera
  15. Har skrivit ett inlägg på min blogg om att det är produktionens fall som höjer oljepriset, inte oljepriset som ökar produktionen. Exemplifierat av den helt marknadsutsatta oljeproduktionen i Nordsjön.

    Så jan-olov har tyvärr fel i sin tro att högre oljepris ökar oljeproduktionen. Det blir åtminstone inte så i demokratier där marknaden inte är satt ur spel och all modern teknologi tillämpas.

    SvaraRadera
  16. ja cornucopia du har nog rätt. Under 50-90 talet fungerade nog mitt resonemang om marknadspris ökning som dirivande av prospektering och produktionsvolym.
    Jag har för mig,du kan säkert rätta mig där, att under 2005-2008, så låste OPEC länderna produktionsvolymerna eftersom man just ville att priset skulle öka.
    vi bör ha en alternativ plan för försörjning av drivmedel till försvarsmakten helt klart och jag pekade på några alternativ.
    God Fortsättning på julen.:-)

    SvaraRadera
  17. jan-olov, man skall inte glömma att det är mycket snack och lite hockey från diktaturerna och skendemoktratierna i OPEC. Ingen, utom möjligen Saudi-Arabien, följer produktionskvoterna, samtliga överdriver sina reserver och sin egen storhet.

    Så att de faktiskt håller tillbaka sin produktion bara för att de säger att de gör så är inte så säkert. (tre så i en mening, jag är stolt)

    OPEC kommer säkert sitta och påstå att de när som helst kan dubbla sin produktion, bara de hade lust, även när de producerar hälften mot idag.

    Sanningen är den att vartenda OPEC-land är extremt beroende av oljeintäkterna och tämligen ointresserade av att inte sälja maximalt med olja. Däremot tog framför allt Saudi-Arabien en välbehövlig återhämtning efter finanskrisen för att ägna sig åt nödvändigt underhåll och utbyggnad efter att ha stressat ett antal av sina oljefält åren 2005-2008. Man kan också notera att SA tog ett antal stora nya fält i drift under den perioden, utan att produktionen ökade, vilket snarare pekar på att de andra fälten har en fallande produktion.

    SvaraRadera
  18. Juletid ger lite mer utrymme för debatt, och jag diskuterar gärna.

    Wiseman är väl påläst, och det stämmer nog att Barentsfrågan bara nämns en inledande bakgrundsgång i försvarsberedningens senaste rapport, som behandlar försvarets inriktning.

    Beredningen hänvisar där till sin tidigare rapport i dec 2007 som behandlar omvärldsutvecklingen globalt och i Norden, och framhåller att Arktis och Barentsregionens strategiska betydelse ökar, till följd av växande efterfrågan på naturtillgångar men även p g av den globala uppvärmningen.

    I rapporten år 2007 nämns Barentsregionen faktiskt på två ställen.., och att utvecklingen under lång tid kommer att ha återvekningar för de nordiska länderna. Den rapporten lyfter också kraftfullt fram energi- och klimatfrågornas växande roll som säkerhetspåverkande i världen i framtiden.

    Rapporten 2007 – Säkerhet i samverkan – har också en bilagedel, där under rubriken ”Nordeuropa och Östersjöområdet” Barentsregionens behandlas i fem olika stycken; bl a sägs ”den strategiska utvecklingen under lång tid kommer att ha återverkningar (för Norge) och också för övriga nordiska länder”, att kolahalvön rymmer fortfarande världens största ansamling av nukleärt material”, att ”det finns olösta folkrätts- och resursfrågor i området” och att ”den säkerhetspolitiska miljön kan komma att förändras väsentligt”.

    Vad gäller utvecklingen i Kaukasus säger beredningen i rapoorten juni 2008 att ” Rysslands agerande i Kaukasus är oroväckande” och ”kommer att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer”. Jag delar självfallet oron inför utvecklingen i Ryssland.

    Jag delar också Wisemans uppfattning att det vore naturligt att försvarsberedningen får i uppdrag att göra en förnyad och fördjupas omvärldsanalys, t ex om energisituationen i Norden och östersjöområdet och/eller en analys över Sveriges bi- och multilaterala relationer. Detta framhöll jag vid riksdagsdebatten i december om försvaret, och även Else-Marie Lindgren (KD) talade för detta.

    Hur länge räcker då oljan och naturgasen, Jan-Olov och anonym? Anonym bedömer att den räcker 2-4 ggr längre än oljan i världen. EUs energiportal anger att oljan räcker till 2047., 38 år till. Jag delar Jan-Olov inställning att det sannolikt kommer fram reserver så att den kan räcka lite längre samtidigt som den blir allt dyrare.

    Relativt detta kommer i så fall den fossila gasen att räcka till mellan 2085 och 2151, enligt anonyms bedömning.

    Svenska Gasföreningen anger att gasen med nu kända tillgångar bedöms räcka 60 år till, och att expertis bedömer att nya reserver kan utsträcka tiden till 160 år..

    Vi är självfallet helt överens om en kraftfull satsning på förnybar energi och dito drivmedel, men innan sannolika tekniska genombrott och storskalig produktion kommer igång är det nog bra med en fossil brygga under ett antal decennier på just drivmedelsområdet.

    SvaraRadera
  19. Jag anser att vi skall ha en kontinuerlig militär analys och och att den görs i försvarsutskottet och inte i en separat försvarsberedning.
    Den militära kapacitetsökningen i Ryssland är exponentiell och de underlag ni i riksdagen fattat försvarsbeslutet på är redan omsprungen av utvecklingen där.
    Beslutet är alltså fattat på en historisk bild och vår planerade militära organisation bla 8 mek bataljoner borde vara 8 mekbrigader tex. Ladoga 2009/Zapad 2009 övade Ryssland/Vitryssland (som skall ses ihop numera) både operativa luftlandsättningar och operativa landstingningar i PSkov och Kalingrad området 29-30 september och en kombinerad taktisk Lst/LL på Petjanga halvön nära gränsen mot Norge understödd av tung attackflyg, 37 flygarmen mm. Den övningen hade udden riktad mot baltikum och sht Polen.

    SvaraRadera
  20. Staffan Danielsson. Om du vill tro på vad lobbyorganisationer säger, eller vad politiker beslutar om så är du förstås välkommen att göra det.

    I så fall behöver du inte klaga över svensk försvarspolitik, där ju svenska politiker bestämt att det inte finns några hot mot Sverige.

    Och vänstepartiet beslutade för några år sedan på en partikongress att oljan inte toppar förrän år 2050.

    Tyvärr bryr sig inte geologin om vad för beslut vänsterpartiet tar på eventuella kongresser.

    Det väsentliga är inte hur länge "fossilgasen räcker", utan när produktionen börjar falla globalt (även om fossilgas är en regional och inte global resurs). Oberoende bedömare talar om 2015-2020, inte om 160 år.

    Jag skall skriva lite om peak gas, så länge kan du hålla till godo med vad flera oberoende studier säger om kolet, dvs peak tonnage runt 2025. Men det är också ett allt sämre tonnage...

    Här är länken.

    http://cornubot.blogspot.com/2009/07/peak-coal.html

    För övrigt känner du väl till att IPCC:s klimatscenarier inte kan uppfyllas, då vare sig olja, gasen eller kolet finns eller kan utvinnas i den omfattning som IPCC förutsätter för sina klimatscenarier.

    http://cornubot.blogspot.com/2009/12/aleklett-de-fossila-branslena-racker.html<

    SvaraRadera
  21. Kära Staffan,

    Att prata om att gas eller olja räcker i X år till visar på ett fundamentalt feltänk. Varken olje- eller gasfält fungerar som bensintanken i din bil, som gör att du kan köra 110 km/h på motorvägen ända tills du plötsligt får bensinstopp.

    Gas och oljefält, och aggregerat produktionen i enskilda olje/gasprovinser eller för den delen hela världen går först upp, når sen en topp (peak) för att sedan avta. Förenklat liknar produktionen en kyrkklocka sedd från sidan, se graferna som Wiseman lånat från Cornucopia. (som denna: http://2.bp.blogspot.com/_-CXk2-VWGgQ/Syjfljo1t_I/AAAAAAAABQY/47GlTYptCdc/s1600/norge_1980-2013.png )

    Att alltså tala om att eller oljan räcker till år 2047, 2085 eller 2151 blir alltså fullkomligt missvisande. Det skulle knappast förvåna mig om vi producerar olja ännu längre fram i tiden, säg år 2200, men vad hjälper det om världens totala oljeproduktion då bara når upp till säg 100.000 fat om dagen? (I dag utvinns ungefär 85 miljoner fat om dagen.)

    Det handlar om produktionsvolymer, inte reserver. Man kan inte använda det nonsensnummer som kallas r/p-tal (reserves/production) som jag antar att både EU's energiportal och Svenska Gasföreningen använder. Istället måste man tala om det år då vi når Peak Oil och Peak Gas. Peak Oil torde inträffa inom de närmsta 10 åren om det inte redan hänt, och Peak Gas torde inträffa ungefär 10-30 år efter Peak Oil.

    /Starvid

    SvaraRadera
  22. Cornucopia:

    Vilka andra än svenska politiker ska i sista hand bedöma omvärldsläget? ÖB? Folkomröstning?

    Och ja, jag är en av dom.

    Vi ser allvarligt på utvecklingen i Ryssland, bedömer energi- och klimatfrågorna som betydande säkerhetshot och anslår liksom Tyskland och Finland ca 1,3 procent av Sveriges BNP till försvaret. Nivån och inriktningen på försvaret bör självfallet alltid diskuteras, liksom också omvärldssituationen.

    Och OK, där har en samlad försvarsberedning - och riksdag - gjort bedömningen att Sverige inte under överskådlig tid hotas av någon - t ex rysk - invasion.

    Skulle detta vara fallet behöver självfallet försvaret kraftigt ökade resurser.

    Må diskussionen fortsätta.

    För övrigt har min aktieportfölj - och väl de flestas i år - en liknande utveckling som din.

    SvaraRadera
  23. Vad nu någons aktieportfölj har med saken att göra.

    När det kommer till politikers beslut om omvärldsbevakning, så har den förstås ingenting med verkligheten att göra, utan baserar sig på era ideologier och budgetarbete.

    T ex tillhör du en ideologi som anser att trots att världen är ändlig, med ändliga resurser, så kommer vi ha evig ekonomisk tillväxt. Alltså kan det aldrig bli några problem med resursbrist, för då skulle ju er ideologi vara felaktig.

    Politiker är inröstade för att ta beslut, det betyder inte att ni vare sig är speciellt kompetenta eller ens fattar rätt beslut ofärgade av politiska åsikter. Tvärt om skulle jag vilja säga, baserat på track-record.

    Inget personligt.

    SvaraRadera
  24. Invasionshot förresten?

    Vem har pratat om invasion? Ni politiker har beslutat att det inte föreligger något hot alls. Georgien blev inte invaderat, men det svenska försvaret är inte ens kapabelt att stå emot ens en "polisiär aktion" från vår store granne, som har kapaciteten att genomföra en sådan.

    Världen är inte svart-vit. Alternativen är inte "inget hot alls" eller "total invasion av Sverige". Det finns en lång rad med mellanting som ni beslutat omöjligtvis kan inträffa.

    Inte ens något sådant att ett transportfartyg skulle kunna bli kapat på svenskt vatten anses som möjligt. Nej, något sådant skulle aldrig kunna hända... (Vad det nu var som hände egentligen).

    Jag betackar mig politiker som beslutar vad som kan hända. Det är inte riskhantering, det är strutsmetoden.

    Peak oil finns inte ens på kartan av möjliga saker som bör riskhanteras, se http://cornubot.blogspot.com/2009/12/aleklett-de-fossila-branslena-racker.html.

    Peak oil inträffade möjligtvis 2008, men inte ens så här efteråt är man intresserad av att från politikers håll öht ens diskutera det hela.

    Luktar lite försvarspolitik över det hela. Vet inte vad som krävs för att ändra den politiken. Ett krig Ryssland-Georgien? Att Ryssland införskaffar toppmodern amfibiekapacitet i Östersjön, samt bevisar sig kapabla att luftlandsätta både personal och fordon i större skala igen?

    Oops, redan hänt

    SvaraRadera
  25. Cornucopia:

    Aktier har inget med detta att göra, korrekt.

    Det är ju just verkligheten som ska ligga till grund för omvärldsanalys och för dimensioneringen av försvaret mm.

    Riksdagen har inte alls beslutat att inga hot föreligger, Sverige behöver ju en försvarsmakt och goda samarbeten med andra. Och visst kan terrorattacker och provokationer och annat inträffa, var har du fått det ifrån att så inte kan ske?

    Och "Peak Oil", dvs världens energiresurser och energianvändning och dess påverkan på världens säkerhet, det var ju det som försvarsberedningen så starkt lyfte fram i sin rapport 2007. Vi är ju överens?!

    Däremot är bedömningen att det inte föreligger något invasionshot under överskådlig tid.
    Menar du att så är fallet?

    Du vill se en annan politik. Ok, vilken?

    Jag har på min blogg börjat med att ställa frågan hur stor Sveriges försvarsbudget bör vara; 1,3 procent av BNP som idag eller något annat.

    SvaraRadera
  26. Försvarsbudget är inte en relevant fråga. Finland har ett starkare försvar med betydligt mindre budget.

    Den relevanta frågan är vad pengarna används till. Vill vi vara i Kosovo och Afghanistan kan pengarna tas från utlandsbiståndet istället för försvarsbudgeten, och det är billigare med ett värnpliktigt försvar som dessutom löser personalförsörjningen, istället för ett yrkesförsvar med framtida rekryteringsproblem.

    Sveriges försvar borde för övrigt mätas i brigader, och inte i bataljoner. Lite sent kanske, men så är det.

    Även om det inte idag föreligger något fullkomligt invasionshot, utan mer partiellt, ex Gotland, så borde Sverige ha åtminstone tre mekaniserade brigader, bemannade av värnpliktiga, plus en tyngre pansarbrigad. En norrlandsbrigad, en skånebrigad, en brigad på livgardet, och sedan ÖB:s klubba med en extra tung pansarbrigad, ex 50-50 strv122 och strf90 från Skövde, att sätta in där den behövs, medan övriga kan vara 25-75 strv122-strf90. Plus en del andra mindre förband; två jägarbataljoner, en luftburen bataljon, en pansarbataljon på Gotland, och en bataljon attackhelikoptrar.

    I numerär är det fortfarande en bråkdel av det invasionsförsvar vi hade en bit in på 90-talet, men det är den lägsta ambitionsnivå jag kan tänka mig när det gäller markstridskrafterna vid noll hot mot Sverige.

    Påsjösidan kan man lägga ner skämtet Visbyklassen, alternativt upprusta dessa till full kapacitet med sjömålsrobotar och luftvärn. Ubåtsvapnet är vid nollhot tillräckligt idag. Fyra flygflottiljer, 6-8 divisoner JAS39, Luleå, Såtenäs, Ronneby och Ärna, plus minst tre krigsbaser per flottilj, med tillhörande värnpliktiga basbataljoner. Minst två ledningscentraler (Hästveda, Bålsta, gärna slavcentraler i Mölndal och Boden också).

    Blir det några pengar kvar till utlandsinsatser efter det, helt OK. Men det är minsta nivån på försvaret för mig.

    SvaraRadera
  27. Däremot är bedömningen att det inte föreligger något invasionshot under överskådlig tid.
    Menar du att så är fallet?


    Men gud i himlen.

    Vad är överskådlig tid? Vem kunde år 2005 förutse att Georgienkriget skulle bryta ut? Ingen.

    Överskådlig tid är några månader, eller i bästa fall några kvartal.

    Att bygga upp en trovärdig militär förmåga som ska kunna genomföra väpnad strid mot mer kvalificerade motståndare än de kalashsnikovbeväpnade getaherdar som Kolonialpolisen (fd. FM, fd. fd. KM) bråkar med tar 10 år. Minst. Antagligen 20 år.

    Denna enorma skillnad, 20 år vs 20 veckor, kallas för kognitiv dissonans.

    :: ::

    Och allvarligt talat, vilka är ni att bedöma att något invasionshot inte föreligger? Ryssland har, som Zapad09 visade, den förmåga som krävs, särskilt med tanke på att vi inte har något att sätta emot längre.

    Återstår alltså Rysslands vilja att göra detta, och vad kan ni säga om det? Har ni agenter i Kreml som rapporterar om Putins alla tankar, göranden och låtanden?

    Och kom inte dragande med att det inte vore ett logiskt agerande av ryssen. Sen när är krig logiska? Var 1914, 1939, Korea, Vietnam, Afghanistan, Kuwait 1991, Irak 2003, var något av dessa krig logiska? Nej, de var alla fullkomligt irrationella och huvudlösa. Det kan väl vara obehagligt att ta till sig om man är politiker, men många ledande makthavare är riktigt konstiga på ett eller annat vis.

    Detta är något folk i allmänhet inte fattar. "Ja men det finns ju inget hot, det finns ingen hotbild, vem skulle vilja invadera, det är inte logiskt et cetera." Fatta att världen inte är logisk, den styrs av människor, människor som har svagheter i form av alkoholism, bensomissbruk, sinnessjukdom, lathet, storhetsvansinne, ideologi, tvångstankar, hat, stolthet, förvirring och slutligen ren och skär ondska.

    Världen är en kall och farlig plats, och vi står precis som efter 1925 fullkomligt nakna. Minnet är kort, så kort...

    Låt mig avsluta med ett belysande citat, från Svenska Armén genom tiderna (1949).

    "Man besjälas av underliga känslor, då man nu efteråt (1949) genomgår debatter och pressdiskussioner kring 1925 års riksdagsbeslut i försvarsfrågan - alla dessa spetsfundigheter om "självständighetsförsvar", "neutralitetsförsvar", och enbart "neutralitetsvakt", dvs en poliskordong vid gränsen. Allt detta var ju verklighetsfrämmande , teoretiska spekulationer. [...] Misstaget var stort och ödesdigert men är nu allmänt erkänt - en varning för framtiden, som aldrig nog kan inskärpas."

    Vi har blivit varnade. Historiens dom kommer att vila oerhört tung över de ansvariga politiker, som valde att inte lyssna.

    /Starvid

    SvaraRadera
  28. @Staffan Danielsson,

    jag tror och hoppas att inte någon här på detta forum vill se något annat system än ett där politikerna är de som sist och slutligen beslutar och avväger. Vi kan bara börja att ana hur svårt detta att balansera tillgängliga resurser mellan olika behov i samhället är.

    MEN, det politiska beslutsfattandet är inte felfritt och utan utmaningar. I kompromissandet för att säkra koalitioner och i behovet av att satsa resurser på områden som i omedelbar mening är viktiga för medborgarna för att säkra återval kan enskilda politikområden, vars effekter inte är lika tydliga på kort sikt, ha svårt att hävda sig. Likaså kan det vara svårt att backa från en tidigare ståndpunkt, även om omvärlden har förändrats, för då kan det verka som man inte "hade koll" tidigare.

    Jag hoppas att ni beslutsfattare inom försvarsområdet hela tiden är uppmärksamma på detta så att ni undviker att falla i dessa fällor. Misstag och felaktiga beslut inom detta områden kan få mycket svåra och oåterkalliga effekter. Erfarenheterna från försvarsbeslutet 1925 som någon tog upp tidigare kan verka långsökta, men faktum är att både inför kriserna i slutet av tjugotalet (som ju sedan ledde fram till andra världskriget) och inför upptakten till första världskriget, fanns det en utbredd uppfattning att storkrig inte längre var möjligt. Likväl svängde det mycket snabbt.

    Jag hoppas därför att ni som är politiska beslutsfattare verkligen känner er helt igenom säkra på er bedömning av att det i framtiden, de närmaste 15 åren, räcker med ett försvar om åtta manöverbataljoner. Att ni förstår att möjligheten att snabbt öka omfattningen på ett försvar av denna storlek kommer att vara mycket begränsad. Infrastruktur, befälsantal, materiel etc. kommer att vara gränssättande faktorer.

    Bland oss som arbetar inom olika delar av försvaret finns idag en stor oro, då faktiskt mindre över de egna jobben (för de flesta kategorier försvarsanställda, utom möjligen vissa civilanställda, är arbetslöshet ett tämligen snabbt övergående problem), och mer för att den förda politiken nu riskerar att måla in Sveriges försvar i ett hörn som det kan bli mycket svårt att ta sig ur om och när det skulle behövas. Det finns också en växande oro att vi i Sverige övervärderar välviljan i vår omvärld, eller åtminstone undervärderar osäkerhetsfaktorerna i denna välviljas framtida utveckling.

    Jag litar trots allt på er politiker, jag vill inte ha något annat system än det demokratiska, med alla dess förtjänster och brister. Samvetsfrågan till er blir dock om det försvar vi nu får är det försvar vi behöver för att ha en försäkring för kommande eventualiteter, eller bara det försvar som pengarna räckte till?

    /Karl

    SvaraRadera
  29. En slutreplik, då.

    Finland lägger också runt 1,3 procent av BNP på sitt försvar, men håller till skillnad från Sverige och många andra länder fast vid invasionsförsvaret, säkert beroende på bittra erfarenheter och lång landgräns mot öster.

    Sverige satsar på ett modernt och effektivt insatsförsvar. Ramarna för hur detta ska utformas har nu lagts fast i riksdagens inriktningsbeslut, juni 2009.

    Fortlöpande omvärldsanalyser, beroende av hur verkligheten utvecklas, spelar givetvis stor roll för framtida försvarsbudgetars utveckling och även för hur försvaret fortlöpande ska inriktas.

    Den försvarspolitiska debatten är självfallet alltid mycket viktig, och det är därför jag noga följer och deltar i den, i olika fora.

    Karls inlägg speglar verkligheten rätt väl, tycker jag.

    Cornucopias önskelista känns ambitiös, och torde väl fordra ytterligare ett antal miljarder utöver nuvarande försvarsbudget. Jag utesluter ingenting, den framtida verkligheten är oerhört svår att sia om, men just nu valde riksdagen mellan två budgetnivåer och den högre av dessa (med två miljarder) blev riksdagens beslut.

    Slutligen värnplikten. Jag har svårt att i dagsläget tro på den av flera anledningar, och den är sannolikt inte någon mirakelmedicin för en billigare försvarsbudget. Om Sverige skulle fortsätta med att plikta 5-10.000 personer årligen - män och kvinnor - med en utbildning på 9-12 månader, och därtill löpande rep.övningar (KFÖ), samtidigt som över 100.000 i varje årskull fortsätter studera eller arbeta, då skulle sannolikt krävas att de "inpliktades" ersättningar höjs kraftigt.

    SvaraRadera
  30. Staffan Danielsson, så 10 000 kontraktsanställda skulle vara billigare än 10 000 värnpliktiga? Det har inte varit ngt problem att fylla de värnpliktiga platserna, trots att "alla" skall studera idag. 10 000 värnpliktiga som får "studiemedel", 7000 i månaden efter skatt, skulle kosta 840 miljoner om året.

    Det är ingenting i sammanhanget i jämförelse med vad det kastas pengar på idag. Dessutom skulle det i praktiken vara ett väldigt billigt sätt att minska antalet arbetslösa med 10 000, då dessa skulle räknas som sysselsatta, och deras 10 000 studieplatser eller jobb skulle besättas av annars arbetslösa. Man kan alltså ta dessa 840 miljoner från arbetsmarknadsbudgeten...

    Dessutom rör det sig om ungdomar, ungdomsarbetslösheten skulle minska, ungdomssysselsättningen öka.

    Det är antagligen bara att dra ner lite på utlandsmissionerandet, t ex i Kosovo så är saken löst, alternativt låta U-landsbiståndet finansiera insatsen i Affe.

    Mitt förslag om fyra brigader är knappast ambitiöst. Det är 25% av det gamla invasionsförsvaret, men skulle åtminstone göra det svårt att motivera några som helst aggresiva insatser mot Svea från någon part.

    Avslutar med ett citat från Sun Tzu:

    "Krigskonsten lär oss att inte lita på sannolikheten att fienden inte kommer, utan på vår egen beredskap att möta honom; inte på chansen att han inte anfaller, utan istället på det faktum att vi gjort vår position ointaglig.“ - Sun Tzu, Krigskonsten.

    Det gamla invasionsförsvaret var en god investering. Det behövdes nämligen aldrig användas.

    SvaraRadera
  31. Vad min önskelista framför allt fordrar är väl 10-15 år för att uppnå ens den "nollkapaciteten".

    SvaraRadera
  32. Staffan@

    Vi har investerat och politiker har förvaltat ca 500 miljarder de senaste 10 åren och vad har vi fått för resultat tycker du?.

    Läs erfarenheterna av Dagny två och glöm inte att det var andra övningen.
    Jämför sedan resultaten med vad t.e.x. Finland producerat för lite mer än hälften av dessa miljarder.
    Tycker du inte att det är ett klent resultat?
    Som egen företagare hade du inte överlevt länge med de input-output siffrorna.
    Försvaret har blivit smalare och vassare.
    Vi har "vässat, effektiviserat,
    digitaliserat
    och slimmat" t.e.x. det som nu kallas brigadstaber till att bli en stab som innehåller över 100 man.
    Två av bataljonerna och förmodligen hela sveriges luftvärn kommer att behövas för att hålla dessa två staber med vidhängasnde logistik vid liv.
    Tycker du att det som finns just nu är ett effektivt och vässat nationellt försvar?

    Det är inte storleken på budgeten som är fel utan på vad vi använder pengarna till.
    Vi har lagt ner ofantliga summor på diverse digitala projekt,försök och antal projekt som inte gett en enda krona till vårt försvar.

    Kvar står vi där, efter tio år av omställning med ingenting,om man bortser från anvisningar, riktlinjer, powerpoint och excelpresentationer och visioner.

    Vad kan du se nu, som ingen kunde se för ca tio år sedan då man presenterade det nya fösvaret, som gör att nästa tioårsperiod och nästa 500 miljarder genererar något nytt och annorlunda?
    Finland har en framtidsanalys som sträcker sig fram till ca 2030.Där har man med energiproblemen men också det faktum att under perioden kommer mer än 50 procent av jordens befolkning börja sakna rent vatten.

    Att hitta en militär som gör en yrkesmässig bedömning att visionen för 2020 skulle vara tillräckligt för att försvara Sverige tror jag är omöjligt.
    Vi vet inget om framtiden!
    Även om du aldrig fått en punktering i hela ditt liv kör du ändå omkring med ett reservdäck i bilen.
    Du får lära dig att byta däck när du tar körkort och du har med dig verktyg, varningstriangel och annat för att kunna byta däck.
    Hur skulle det se ut om vi resonerade likadant om reservdäcket som med försvaret?
    Man kan lika lite bestämma om eller när, man får punktering som något annat i framtiden. Man kan bara vara beredd på att det skall hända och förbereda sig så gott det går.
    Där har vi långt kvar inom försvaret.
    Men åstadkommer man en bataljon kan man ju på politikervis hävda att man ökat försvaret med hundra procent under mandatperioden.
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
  33. teaterdirektören:

    Det förs två parallella debatter.

    Jag instämmer helt i att försvarets resurser ska användas effektivt och optimalt inom anslagna ramar vad gäller inriktning, organisation, materiel, upphandling osv.
    Och vi kan vara överens om att här finns potential för förbättringar.

    Samtidigt är detta en komplicerad och svår uppgift. Försvarsmakten gör utifrån fastställda ramar sina bedömningar, tar beslut och levererar förslag, det finns många viljor och revir, kritiken flödar.
    En levande diskussion är alltid viktig och till gagn för beslutsfattare både inom försvaret och i regering och riksdag.

    Den andra debatten är att försvaret behöver betydligt större resurser än idag, för att kunna möta och förebygga en hotande invasion österifrån. Detta har jag också kommenterat.

    SvaraRadera
  34. @Staffan

    Du ställer frågan hur stor vår försvarsbudget ska vara. Tja, det säger jag är mindre viktigt. Vissa andra kommentarer här har lämnat förslag på ny utformning av Försvarsmakten osv osv. Många kloka ord där, men man skjuter ändå bredvid målet.

    Det jag saknar är något helt annat. Nämligen en insikt hos våra beslutsfattare, dvs "politikerna", att den "överskådlig tid" som det alltid pratas om när man säger att det inte finns något militärt hot mot Sverige, är betydligt kortare än den tid det skulle ta att göra någon form av återtagning om man skulle upptäcka ett sådant hot.

    Dvs om vi i morgon skulle upptäcka att ett hot har uppstått, så hinner vi inte göra något åt det i form av att sätta upp nya förband, anskaffa materiel osv. Vi är i samma situation då, som den som säger upp hemförsäkringen och sedan vill teckna den igen när han ser att det börjar ta eld i uthuset. Vilket försäkringsbolag skulle säga ja till den försäkringen? Har man dessutom slängt sin vattenslang för att den "bara passar här hemma" så har man en jobbig sits.

    När man väl har nått den insikten, så kan vi börja diskutera hur vi ska bygga upp vår "hemförsäkring". Inte mot ett hot vi ser idag, utan mot det hot som _kanske_ ligger bortom den överskådliga tiden. För att göra det smakligare så kan vi kalla det för "den finska modellen" istället för "invasionsförsvar".

    Den förändring som är på väg att genomföras idag handlar bara om att man vill kunna genomföra utlandsinsatser på ett rationellt sett. Allt prat om att "utbilda värnpliktiga är bortkastade pengar eftersom de rycker ut när de är klara" stämmar bara ut ett Utlandsstyrkeperspektiv. Ur det nationella perspektivet är det långt ifrån bortkastade pengar, det är så vi bygger upp vår hemförsäkring i form av förband som faktiskt finns - förband med utbildad personal och materiel redo att användas.

    SvaraRadera
  35. teaterdirektören, missade du en nolla i storleken på "brigadstaberna"? Som jag minns gamla invasionsförsvaret så var väl brigadstaben just ett helt kompani, dvs åtminstone hundra man. Åtminstone i Pb80 eller MekB90 eller vad nu organisationen kallades.

    Man hade rent av ett helt kompani som stab för varje bataljon, och det har man väl än idag.

    Så 100 man som brigadstab (för icke existerande brigader) är väl inte så upphetsande. 1000 man däremot...

    SvaraRadera
  36. Du kanske skulle länka till vår sida om folk vill veta mer om detta ämne, som jag tror kommer ha en mycket stor påverkan på vår framtid.

    http://www.asposverige.se

    MWh

    Bengt

    SvaraRadera
  37. @ Cornucopia
    Ursäkta dröjsmålet!
    Jag menade bara "brigadstaben" d.v.s. den stabsarbetande personalen.

    Brigadstabskompaniet kunde jag inte jämföra med. Har det svällt i samma omfattning blir det inte mycket kvar till några "brigader" i det nya försvaret.
    Dessutom fann jag inte vissa förmågor överhuvudtaget i den nya organisationen som skulle passa in.
    Teaterdirektören.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.