Om / About Wiseman's Wisdoms

fredag 30 mars 2012

När tungornas band lossas

Ett problem i försvars- och säkerhetspolitik är att banden som håller tungorna i styr hos officerare, framförallt på högre nivå, inte lossas förrän de lämnat Försvarsmakten.

På Newsmill publiceras nu en serie artiklar med anledning av försvarsminister Sten Tolgfors avgång och den tidigare överbefälhavaren Bengt Gustafsson skriver ett antal rader med anledning av detta, bl a innehållande följande passage "Vi försvarsvänner har förundrat oss över alla positiva artiklar som Tolgfors skrivit om sitt fögderi och Försvaret".


Tänk om tungornas band kunnat lossas tidigare, fast å andra sidan händer det att man blir belagd med munkavle ändå.

24 kommentarer:

  1. Bara att hålla med Wiseman. Det är gott om totalt ryggradslösa fd generaler.

    Dessa herrar skulle behöva motioneras av professor Wilhelm Agrell-eller fortsätta att hålla babblan.

    Pinsamt att höra att Bengt Gustavsson uttalat sig-ooohhh sitter han i äppellunden på österlen och skrockar?

    Eller har Wiktorin nån älgjakthistoria från småland att berätta månne?

    SvaraRadera
  2. Mellan skål och vägg yppas en hel del om tingens ordning i dagens FM. Är det någon som verkligen tror på det som vi ska genomföra? Är det någon som verkligen tror på kampanjen "Vem bryr sig"?
    Projektet Öppen dörr, indragen Reach Me, havererad materielförsörjning. Är det någon som brinner och känner engagemang för detta längre?
    Fredag; fika, fys, dra hem tidigare. Visst är det ändå bra i FM...
    /Fd stolt FM anställd, nu bara det sistnämnda

    SvaraRadera
  3. "Vi försvarsvänner har förundrat oss över alla positiva artiklar som Tolgfors skrivit om sitt fögderi och Försvaret".

    Generalen har givetvis rätt, pensionär eller ej.

    SvaraRadera
  4. På mitt förband är väldigt många "tomma i blicken" och resignerade. Det kunde varit så bra, men blev så dåligt...
    Var är gnistan och glöden i dagens FM? Handlar det bara om att överleva veckan eller ska vi diskutera och engagera oss i hur vi genomför bra övningar, bra arbetsförhållanden för anställda?
    I stället; springa på panikmöten, ständigt ringande i mobiltelefoner, havererad eller ej tillgänglig materiel, otydliga chefer. Välkommen till vår verklighet! Vem bryr sig?

    SvaraRadera
  5. Hej

    Håller med om att Agrell är en föredömlig kritiker
    Som pekar på begränsningarna
    Vi behöver sådana chefer
    Inte JASÄGARE.
    Utan LEDARE som ka nta diskussion rakryggat och med yrkesstolthet och förmågan att se sig själv i spegeln och veta aytt "jag har gjort rätt".
    Synnerligen få sådana chefer idag, undrar vad som är fel.....?

    Nej ta och resna....nu.

    Markstridare

    SvaraRadera
  6. Hatten av för Carl Björeman-han har genom åren alltid fört debatten med knivskarp precision och alltid med långtgående horisonter på framtiden.

    SvaraRadera
  7. Bruna tungor som doftar avföring är symptomatiskt för prostituerade chefer, både militära och civila.

    Att förtala sina kollegor, fjäska och visa sig undergiven i förhållande till Husse medför belöning i form av befordran, löneförhöjning och annat... Fy fan så äckligt!

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  8. Björeman har alltid avgränsat luftarenan från sina analyser. Täckningen i analyserna blir därefter.

    SvaraRadera
  9. Nu är du orättvis när det gäller Björeman Wiseman. Jag sitter och bläddrar i Landet under missilbanorna från 1988 där generalen tar upp just luftarenan som det som gav Sverige ett strategiskt intresse. Från baksidan:
    "Vilka är krigshoten?
    Carl Björeman, tidigare militärbefälhavare för Milo Syd, visar i Landet under missilbanorna vad vi egentligen måste försvara oss mot.
    Kan vi till exempel garantera att inte något av stormaktsblocken anfalls genom svenskt luftrum eller svenskt territorium? Förmår vi inte det, kan någon sida vilja besätta delar av landet i rent försvarssyfte. [...]"
    /Jakob

    SvaraRadera
  10. Jakob:

    Ja, det var orättvist. Stryk alltid. Infoga senaste åren. Ett utdrag av Björeman debattartiklar gör gällande att vad som förorsakat dagens försvarspolitiska problem är två: Owe Wiktorin och JAS 39 Gripen. Lösningen förefaller vara ett territoriellt markbundet försvar.

    Svaret på frågan vad som nu och i framtiden ska luftförsvara Sverige och hur en presumtiv motståndare ska förhindras att nå svenskt territorium, uteblir ständigt.

    SvaraRadera
  11. Wiseman, du har flygarperspektivet. Björkman har arméperspektivet. Det är inte svart eller vitt. Du är själv vinklad, även om du inte ser det själv.

    SvaraRadera
  12. Stagecoach:

    Alla har sitt historiska arv. Det skulle dock inte falla mig in att påstå att anskaffningen av Patgb 360 eller Archer är ett stort hot mot svensk försvarsförmåga. Snarare ser jag den uteblivna anskaffningen av nytt bataljonsartilleri till Armén, eller endast 60 stridsvagnar i två brigader som ett betydligt större problem om man ska hålla sig till markarenan.

    En presumtiv angripare mot Sverige kommer att behöva transportera sig till landet om denne vill uppnå en markoperativ kontroll och därtill försörja sina markförband. Då är såväl ubåtar, ytstridsfartyg och stridsflyg en klart dimensionerande faktor. Även om vi har en armé dimensionerad att endast kunna slå angrepp med bataljon, kan man inte avgränsa bort dessa förmågor.

    Hur man än vrider och vänder på kronorna är inte den nuvarande försvarsbudgeten trovärdig. Att "rymmas inom ram" är något Försvarsmakten försökt med under decennier, vilket endast lett fram till intern missämja och papperslösning som snarast kostat mer än det levererat förmåga. Som antyddes i förra blogginlägget är det läge att lossa banden från tungan medan man fortfarande är i position att påverka skeendet - inte 20 år därefter.

    SvaraRadera
  13. @ Wiseman:

    Jag tror att vi är överens om synen på försvarsbudgeten (och sannolikt en hel del annat också).

    Däremot så tycker jag att du är väl besk mot Björeman som fostrades i en annan generation, i en annan anda, i skuggan av det kalla kriget. Jag vänder mig mot att du beskriver hans debatterande som "oseriöst" bara för att han har en annan syn på luftförsvaret. Sega gubbar hade sin tid, och den tiden är över sedan länge, så visst håller jag med om att Nisses rekordbok borde ha spolats ner för många år sedan. Men att raljera om lossade tungor när man sitter med facit hand känns inte heller helt korrekt.

    JAS har blivit ett slags axiom. Som oberoende försvarsdebattörer så har ni som skriver under pseudonymen Wiseman till viss del satt agendan, nämligen att man inte får röra JAS. Självklart så måste projektet kunna ifrågasättas, även av försvarsvänner. Och den rätten gäller såväl Björeman som andra debattörer.

    SvaraRadera
  14. Stagecoach:

    Gång efter annan har Björeman bemötts på olika debattarnor, bl a av undertecknad nu senast på Armébloggen för att dryfta annat än markförband. Responsen uteblir. Istället dyker det några veckor senare upp nya artiklar i någon lokaltidning, på Newsmill eller annan arena med samma budskap.


    Avseende JAS tror jag du kan hitta en hel del kritik även på denna blogg. Luftstridskrafter måste vi ha. Om sedan kärnan utgörs av JAS eller annat flygplan är av mindre vikt. Däremot brukar de som kritiserar JAS vara betydligt mer ovilliga att diskutera hur uppgiften ska lösas istället. Det brukar bli svepande penseldrag som sedan utvecklar sig till en ovilja att diskutera kostnader för alternativa system. En sak brukar dock kvarstå, åsikten att det är fel med JAS.

    JK Nilsson har för övrigt en intressant artikel om JAS på sin blogg apropå kostnader.

    På samma sätt som du anser att ansvaret fallet tungt på denna blogg, Chefsingenjören, Väpnaren med flera, faller ju ansvaret nära på tyngre på Björeman med tanke på att han använder sig av en betydligt bredare arena än vi. Hans debattartiklar i lokalpressen landet över har flerfalt fler läsare än bloggar och att skriva under med generallöjtnant ger en större tyngd, särskilt om man inte har direkt inblick i försvaret och vet att Björeman är pensionerad.


    Debatt är bra och visst får man debattera JAS. Dock får man här finna sig i de mothugg som "kommunikationsstrateger ger råden att inte genomföra".

    SvaraRadera
  15. "En sak brukar dock kvarstå, åsikten att det är fel med JAS."

    Nja,det är nog snarare så att JAS är symbolen för en symbios som snedvridit förutsättningarna för optimal operativ förmåga.

    Symbiosen föreligger i ett historiskt faktum. Sverige har haft och fortfarande har ett förhållandevis starkt Flygvapen därför att vi har en egen flygindustri. På samma sätt så har vi en flygindustri därför vi har haft och har ett förhållandevis stort Flygvapen. I botten på detta ligger ekonomiska intressen.
    Det har tom byggts så många JAS att vi har över 100 över.

    Viggen skrotades i förtid för att bereda utrymme för beställningar av JAS. Inom samma tidsperiod har Sverige skiftat flygplansmodeller i ett högre tempo än länderna runt oss.

    Det är självfallet så att sjö- och flygsystem är bra att använda när en angripare kommer på "burk". Men anledningen till att en angripare kommer på detta sätt är att det finns markförband som måste hanteras i området där man avser luft- och/eller landsätta. Det ena tvingar fram det andra.
    Denna typ av resonemang har jag inte sett mycket av i den senaste försvarspolitiska debatten.

    Tesen om ett "ett användbart försvar" saknar väldigt mycket av en djupare operativ analys. Vi kan ju fundera på vad 5-6 icke luftvärnsskyddade platser, utan ens splitterskydd, betyder för våra flygstridskrafters möjlighet att verka om någon "ondsinnad" bestämmer sig.

    Det är väl här "haken" ligger. Det kommer inte inom överskådlig tid finnas någon "ondsinnad" i vårt närområde. Det har våra politiker bestämt. Därför kan vi fortsätta att använda försvaret för arbetsmarknads- och industripolitik utan att behöva göra några operativa analyser.

    Väldigt mycket av de 46 miljarder som satsas varje år är bortkastade.

    /Stenstod

    SvaraRadera
  16. Stenstod, var har vi dessa 100 flygplan för mycket?

    I början av 1980-talet planerade för att börja fasa ut attackviggen under 1990-talet och nu i dagarna skulle vi ha omsatt jaktvigegn så att vi skulle haft 2 flygande divisioner JA37-kvar.

    Norge planerade att omsätta sina F-16 innan år 2000. Men de har gjort MLU till i princip ett nytt flygplan och läser upp dessa editionsmässigt ofta och ligger nu på gränsen att kunna ta ut mer flygtid innan ersättare finns på plats. De kommer alltså att uppleva ett kraftfullt förmågeglapp vid 2018-2020.

    Så vad skulle vi ha gjort? Ja vi fick göra en MLU av både AJ37 och JA37 (Sk37 ersatte lansen i utbildningsrollen). Det var något som fick göras för att kunna ha någon som helst efterfrågad förmåga därför att vi hade så snål planeringshorisont med JAS39. Räddningen för AJ37 var flottiljavvecklingen som möjliggjorde att vi kunde ha flygtid över i systemet. Annars har vi fått börja modifiera J35 till AJ-standard. Så att säga att 37-systemet skrotades i förtid för att bereda för införandet av JAS39 är orättvist.

    Eurofighter och Rafale ligger med sådana förseningar att dom klivit förbi tröskeln till det nya säkerhetspolitiska paradigmet. Men JAS39 hamnade så olyckligt i skarven där vi visste varken ut eller in vad vi skulle använda Försvarsmakten till eller hur vi skulle hantera vår säkerhetspolitik.

    När vi i början på 1990-talet började att avveckla flygflottiljer så hade vi kunnat skjuta på JAS-införandet en hel del år men då hade vi sannolikt fått betala ganska mycket för att hålla 37-systemet luftvärdigt genom att SAAB är certinnehavaren. Skulle vi ha viljat skjuta på införandet av JAS så hade vi också förmodligen varit tvungen att införskaffa ett nytt flygplan då man med största sannolikhet varit tvungen att avbryta JAS-projektet. Ersättning av flygplan skulle i så fall varit tvungen att komma nu 2015 - 2018. Vilka alternativ har vi då att välja på?

    Men kontentan är att vi inte har skrotat ut Viggen-systemet i förtid för att kunna föra in JAS. Vi har något sånär följt planerna för införande av JAS39 i flygvapnet. Skulle vi börja peka finger så tycker jag att vi skulle börja kritisera den planeringshorisont som försvarsmakten tillåts ha. Nu hade försvarsmakten i uppgift att titta på längre sikt än den närmaste åren. F100-projektet var ett sådant kortsiktigt projekt för att rädda upp bristen på insatsflottiljer och flygbaser i förhållande till ekonomin.

    Vill statsmakterna ha det på det här viset så får dom skjuta till pengar. Det är dyrt att fattig och kortsiktig. Jag skulle vilja att riksdagens utredningstjänst skulle ha tittat på vad det skulle ha kostat att ha ett flygvapen av norsk modell men med de förmågor som det svenska flygvapnet hade. D.v.s. kraven ett alliansfritt flygvapen har vid Östersjön.

    Det är lätt att säga att svenska flygvapnet har ätit ur försvarsmakten men svårare att visa på att det faktiskt är så.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  17. Var de 100 flygplanen är, vet jag inte. Men ni bör kunna leta upp dem i PRIO.
    Antagandet bygger väldigt enkelt på,
    delserie 1 30, delserie 2 120 och delserie 3 60. Summa 210.
    I alla fall tidigare ÖB har bedömt ett operativt behov på 90 -100 (jag lägger lite marginal).
    Sedan är det bara lite matematik. Jag tror man kanske får göra lite avdrag för de maskiner som man kannibaliserat på.

    Beträffande din redovisning av hur skeendet varit så lyser det igenom en riktigt röd tråd. "Vi hade inget val". Men det är klart, befriar man sig ifrån den operativa analysen där man väger samman de olika komponenterna sjö, luft, mark och landar i ett resonemang baserat på flygsystemets luftvärdighet, livstid, gångtid, certifikatinnehavare, flygtid etc, ja då blir det en självuppfyllande profetia, med en enda lösning. Speciellt om man utesluter varje annan systemleverantör.
    Slutligen påpekas det ånyo att då beslutet om delserie 3 togs, 1996 så var Europakartan kraftigt omritad sedan 5 år tillbaka.

    SvaraRadera
  18. Ur din batch på 210 maskiner så får du räkna bort maskiner för utveckling, ombyggnad till exportkunder (alltså maskiner som flygvapnet har sålt) och rena exportmaskiner. Det står alltså långt ifrån 210 maskiner och skräpar.

    Poängen är att SAAB är certinnehavare och skall garantera luftvärdighet för Viggensystemet. Det kostar flis om vi säger så för att SAAB skulle hålla den flygtekniska kompetensen. Frågan är vad vi kunde få ut av den kostnaden. Genom vårt införande av JAS så har vi fått tillbaka en stor del av den kostnaden som annars skulle vara en sjunken kostnad till enbart Viggens nytta om vi nu skulle ha börjat införa Eurofighter eller Rafale. Möjligtvis skulle F18 E/F kunna passa in beroende på utvecklingspotential men det systemet börjar bli moget nu och vänta några år med att ersätta med det tror jag är ringa vinst. Amerikanska F-35/JSF är åt helskotta för dyr och har kraftiga begränsningar. F-22 får vi inte köpa hur gärna vi än skulle vilja och F-16 är som att köpa JAS. Vi skulle själva få dra ett tungt lass framöver då dom andra länderna får sina JSF.

    Visst skulle vi ha kunnat skicka Flygplan ur Ds1 och Ds2 till modifiering till Ds3 standard men jag tror inte vi skulle ha vunnit så mycket på det. JAS 39 A/B kräver en basorganisation såsom den tidigare svenska och en stridsledning som är som den tidigare svenska. Ombyggnaden av maskiner till 39 C/D är i praktiken nya maskiner hur gärna man än vill lägga en aspekt på modifiering.

    För att kritisera så känns det som om det vore på sin plats att kunna ange vad det kostat och vad ett alternativ skulle ha kostat. Annars blir det bara tomt prat.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  19. 11.25:

    När beslutet om delserie 3 fattades 1997 var världsbilden en helt annan än det facit vi sitter med idag på samma sätt som den var radikalt annorlunda i början av 80-talet. Försvarspolitik och försvarsbeslut ska inte heller fattas utifrån det mest hoppfulla alternativet.

    Vad man däremot kan ha kraftiga synpunkter på är den försvarspolitik som fördes av Thage G Petersson som försvarsminister under dessa år. Den försvarspolitik som då fördes var underfinansierad med upp till 5 mdr årligen. Detta återrapporterades av Försvarsmakten, men det var en verklighet som var oacceptabel. Konsekvenserna av åratal av upprepad underfinansiering och bibehållna krav på full värnpliktsvolym är vad vi har att städa upp idag och fortfarande kommer att ha om 10 år eftersom en liknande politik förs än idag av en helt annan regering.

    ÖBs operativa behov är fastställt som vad Sverige kommer att behöva för att under några dagar, innan utländsk hjälp anländer, möta ett begränsat militärt angrepp. Hur begränsat detta angrepp tål att diskuteras. "Mycket" begränsat är en trolig tolkning med tanke på att de framtida två svenska brigaderna utifrån uppgifterna redovisade på armébloggen ska kunna ta sig an två fientliga bataljoner.


    Vad gäller en operativ analys så lär du inte ha undgått att läsa den uppsjö med inlägg som finns på bloggen och som efterlyser just en utredning av svenska luftstridskrafter med målbild 2020 och framåt. Tyvärr finns ingen politisk vilja att genomföra någon sådan. Resultatet riskerar ju att bli något annat behov än just JAS 39 och det skulle innebära tiotusentals jobb som går förlorade. Frågan är också om vi är villiga att betala de mångdubbelt fler miljarder kr det skulle kosta att anskaffa ett stridsflygsystem utifrån vad en luftstridskraftutredning skulle komma fram och därtill ha råd att betala för flygtiden. Istället fortsätter vi att famla i blindo och gissa oss fram.

    Det finns sannolikt inte särskilt många officerare som tror på IO 14-konceptet, inte ens i försvarsmaktsledningen. Dock kan man av fullt naturliga skäl inte gå emot politiska beslut. Att ändra ett politisk beslut så radikalt innebär dessutom politiskt självmord. Enda anledningen till en sådan ändring är ett större allmänt tryck på ett mer kapabelt försvar och då gäller det att det finns en allmän folkförankring. Syns man inte, finns man inte. På så sätt var det olyckligt att Försvarsmakten inte agerade mer proaktivt och öppet i samband med det norska Herculeshaveriet.

    SvaraRadera
  20. SvD gör idag gällande att Carl Bildt endast var 5 mil från Srebrenica när massakern i staden pågick. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/bildt-utskalld-i-sarajevo_6982115.svd Stämmer detta? Carl Bildt skriver glättigt på sin blogg men väljer att inte skriva något om detaljer.

    Det är kanske dags att granska vad herr Bildt egentligen hade för sig på Balkan. Underlät Bildt att larma om etnisk rensning?

    SvaraRadera
  21. Jag skall runda av mina inlägg med följande.

    JKN: Att vi har 210 maskiner som står och skräpar är ett påstående som du får stå för själv. Jag har nämnt runt 100, dock ej att de står och skräpar.
    Det är SAAB som bestämmer när JAS skall sluta flyga. Dock bör man skilja på krav för luftvärdighet och operativa krav. Luftvärdighetskraven är som de är och börjas "tuggas på" i det ögonblick tid börjar ticka och planet brukas. De operativa kraven å sin sida genereras av det operativa sammanhang som planet avses utnyttjas i, både kvantitativt och kvalitativt. Mig veterligt saknas idag en operativ plan (värd namnet) för landets försvar att härleda "operativa" krav ur.

    På din blogg såg jag ett diagram från SAAB. Där redovisas en streckad linje, med konstant positiv derivata, därtill benämnd "operativa krav". Varifrån kommer dessa? Detta är en säljbild.
    Det redovisas också ett intressant begrepp, "förmågegap". Ett förmågegap kan hanteras om man vet om det. Det är andra förmågegap som är trickigare.. Ponera, fynd i forna östs förråd, visar att vi under ett antal år flög i tron om att "ryssens" vapen inte hade den kapacitet de med råge egentligen hade. En plattform med förmåga (luftvärdig), parad med sämre vapen än motståndaren, det är ett riktigt "förmågegap"?

    Beträffande kostnader så är jag en enkel civilist som bara är intresserad av Försvarspolitik, så jag passar. Kostnader i den här typen av frågor är "gummiband" som det går att dra i, stycka upp, förpacka och fördela på så många olika sätt att de nästintill blir omöjliga att jämföra. Jmf JAS Norge historia (F35 var billigare än JAS)
    På dagens försvarsekonomiska nivå måste vi fråga oss hur mycket en inhemsk flygindustri får kosta på bekostnad av andra nödvändiga operativa förmågor. Faktum är att JAS har ätit halva materielbudgeten under minst ett decennium. Därtill har den budgeten halverats av en skönmålande Tolgfors. Nu finns det inte mer för JAS att knapra på, såvida inte andra förmågor läggs ner och avvecklas. Lägg därtill kostnaden för yrkesmanskapet.

    Centralt i min uppfattning är att först måste man ha en tanke, en övergripande operativ plan för hur det här landet skall försvaras. Därefter kommer det andra. Förläng den strategiska time-outen, men ta denna gång itu med problematiken med att börja i rätt ända.

    WW: Visst är det åratal av underfinansiering som skapat dagens situation. Och under tiden har också omvärlden förändrats. Jag håller inte med dig om att det bör göras en luftförsvarsutredning. Det som bör göras är en Försvarsutredning, där det som del ingår luftförsvars-, sjöförsvars- och markförsvarsutredning. Görs bara en av dessa blir det garanterat en suboptimering.

    Beträffande det begränsade angreppet så är det ett försåtligt begrepp. Ur vems syn är angreppet begränsat? Men det är bättre att planera mot någonting än ingenting.
    Det vore kanske på sin plats att tala om för svenska folket att om Norge/Danmark, eller tom var för sig skulle få för sig att angripa Sverige så har vi nog en ny valuta. För att inte tala om Finland. Ja, jag uttrycker detta bara i ”förmågetermer”, absolut inte i termer av intention. Men det kan vara en fullt giltig liknelse, som vanligt folk kan begripa.

    Jag vill avsluta med att ge de politiker som hävdar att en förstärkning av Gotland i ett skymningsläge skulle kunna uppfattas som spänningshöjande och att vi därför bör etablera militär närvaro där i fred, en tankeställare. Vi skall ha militär närvaro på Gotland för att ön är en del av Sverige och att ön är militärgeografiskt strategisk. Även med permanent militär närvaro kan vi behöva förstärka försvaret av ön i ett skymningsläge.
    Något ni politiker verkligen bör fundera på är vad som är spänningshöjande respektive inte. Jag garanterar att i ett skymningsläge och i den sekund en vänligt sinnad nations stridskrafter (om än bara ett flygplan), verkar på och från svenskt territorium, är en spänningshöjare som heter duga.

    /Stenstod

    SvaraRadera
  22. Stenstod:

    Instämmer med mycket av det du skriver i repliken. Visst behövs det en ordentlig försvarsutredning som tar ett helhetsgrepp på det svenska försvaret. Risken är dock att en alltför stor och omfattande försvarsutredning blir för ytligt, så av den anledningen vore det bättre att bryta ner den till armé, marin, flyg, civilförsvar/samhällsberedskap och slutligen IT/cyber (välj modeord för dagen). Först när vi vet vad vi behöver vet vi hur långt pengarna räcker, om och hur mycket pengar som behöver tillskjutas.

    Ur vems synvinkel är angreppet begränsat? Och hur begränsat? Ja, det är en mycket, mycket bra fråga. Det begränsade angreppet är en politisk retorik som är på modet inom dagens försvarsmakt. Ingen vet riktigt hur begränsat angreppet är, men eftersom ingen vet är ju spelrummet desto större och kravbilden desto lägre. Som alltid är hotbilden anpassad till nuvarande förmåga. Jämför gärna med forsvarsmakten.se text om övningen Höstlöv. Ett intressant och regionalt aktuellt scenario. Däremot kan man ju fundera över möljigheterna att agera i nordligaste Sverige och på Gotland samtidigt. Vem tog hand om Stockholm? Ändå är det någonstans i det här häradet vi behöver ta vårt avstamp.

    Din åsikt rörande åskådliggörandet av svenskt försvars förmåga av idag visavi allmänheten är bara att instämma i. Utan allmänhetens stöd kommer man ingen vart. Kebnekaiseahaveriet hade varit ett utmärkt tillfälle att visa upp Försvarsmakten. Samtidigt ska man inte sticka under stol med dagens brister. Oviljan att visa på och ta itu med bristerna blir det som fäller oss i slutänden.

    SvaraRadera
  23. Stenstod, ja det är ett retoriskt grepp att säga att "står och skräpar" men att att ställa flygplan i malpåse för att sedan använda är verkligen att ha flygplan som står och skräpar. Amerikanska flygvapnet skulle ta ett antal B-1B bombare ur malpåse, det var ingen billig upplevelse och tillförda medel räckte inte på lång väg att modda upp dom så dom var användbara och luftvärdiga. Men häng för allt i världen inte upp dig på det, så djupt menad var inte det greppet. Snarare var det att försöka få en kopplingen mellan inköpt materiel och "ingen plan för att använda". Skall du hänga upp dig på det så kan vi hyfsa till siffrorna till att det skulle vara 204 st som är köpta...

    Visst, det är en säljbild jag redovisar på min blogg men jag tycker inte den är helt fel heller. Den skall ses i ljuset av att teknikutvecklingen generellt är kontinuerlig men hitintills så har flygplanutvecklingen skett språngvis. Den där röda MLU-kurvan beskriver nackdelarna med MLU-konceptet när det uppstår en insats såsom Operation Allief Force eller när den tänkte motståndaren för in ett nytt system.

    Och jag behöver inte Ponera så mycket. Den tyska återföringen visade att NATO och däremed Sverige satt på "fisens mosse" på riktigt när det gällde hjälmsikte och kortdistansrobot med hög "off boresight"-förmåga. Att närstridsslåss med MiG-29 skulle inte blivit roligt i slutet av 1980-talet, som väl är hade dom inte riktigt räckvidden att hota oss initial. Men det är först nu som vi får samma förmåga i västerländska flygvapen.

    Men det är en orättvis kritik om du inte ens vill fundera på alternativkostnaderna. Jämför inte ens med Norges groteska påhopp på kostnaderna att operera JAS. Vi vet vad det kostar att operera JAS, vi har siffror ifrån UK vad det kostar dom att operera Eurofighter. Visst vi kanske har bättre förutsättningar att operera stridsflyg så att det blir billigare för oss att operera EF eller så blir det kanske dyrare än vad det är för UK.

    Det blir också en orättvis kritik mot flygvapnet. Frånvaron av planering slår åt båda hållen. Vad skall vi med en Armé till om vi inte har en uppgift? Vad skall vi med luftvärnet till om vi inte ser någon uppgift? Det är först när du kan komma med analys, uppgift och planering du kan ta dig rätten att kritisera. Just nu har du inte torrt på fötterna att kritisera att JAS har ätit ur försvarsmakten. Du skulle lika gärna kunna kritisera riksdagen för att vara snål med ekonomin. Du skulle lika gärna kunna kritisera regeringen för att inte bereda frågan riktigt. Men du väljer att skjuta in din kritik på ett flygplansystem, varför?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  24. Som allmän upplysning kan nämnas att USAF i årets budget betalar drygt 20 000 $/h för F-16. Det är svårt att se att andra operatörer skulle komma undan med ett lägre pris.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.