Om / About Wiseman's Wisdoms

måndag 2 april 2012

Jobbiga öar

I dagarna är det 30 år sedan Falklandskriget och den argentinska ockupationen av den brittiska ögruppen. När kriget bröt ut var Falklandsöarna sett som ett allmänt problem inom brittiska regeringskretsarna och mycket lite tankemöda lades på ögruppen och grannöarna Sydgeorgien. Att Argentina skramlat vapen och behövde en yttre agenda att samla landet runt förbisågs i Storbritannien. Vad avsåg den expeditionära förmågan var den också på tillbakagång. De brittiska tidigare stora hangarfartygen var nu ersatta med mindre med den helt nya Sea Harrier och ej längre med förmåga till airborne early warning, vilket skulle visa sig ödesdigert under det kommande kriget. Den brittiska bombflygplansflottan var under avveckling och lufttankning hade inte genomförts på många år. Man blev i princip tvungen att skramla fram flygplan på väg till skroten för att kunna genomföra bombräder mot flygbasen på Falklandsöarna och dessutom påbörja en helt ny luftankningsutbildning.

Även på den argentinska sidan begicks allvarliga misstag, där det största var att tjuvstarta kriget innan den lämpligaste tidpunkten inföll, nämligen några månader då den brittiska flottan skulle ha hunnit genomföra större delar av den försvarsreduktion som beordrats i det nyss tagna försvarsbeslutet.

Falklandskriget innebar i mångt och mycket en revolution inom såväl det brittiska försvaret som för sjökrigföring världen över. Inte minst visade Falklandskriget vikten av ett fullgott luftförsvar för fartyg och vid känsliga operationer, såsom landstigningar. De brittiska fartygen hade stora problem med inte bara de lågt flygande argentinska attackflygplanen vars anfall i många fall misslyckades för att de fällde sina bomber från så låg höjd att bomberna inte hann armeras. De luftvärnssystem som fanns på de brittiska fartygen, visade sig i mångt och mycket ineffektiva. Inte minst den äldre luftvärnsroboten Sea Cat som även fanns på svenska jagare, visade sig helt oduglig. Resultatet av kriget har vi kunnat skönja under de gångna decennierna i form av stora satsningar på luftvärnssystem som kan bekämpa sjömålsrobotar och andra små snabba mål, men också i form av ett helt nytt tänk avseende sjöstridsdräkter till följd av brittiska erfarenheter från träffade fartyg.

Nu 30 år efteråt är Falklands åter i ropet då oljetillgångar upptäckts i grannskapet. Den argentinska åtrån är starkare än på många år, men detsamma gäller brittiskheten hos befolkningen på öarna. Den brittiske utrikesministern William Hague redogjorde idag i en artikel för hur han och hans regering ser på situationen på öarna.


För brittisk del skulle en återupprepning av Falklandskriget vara i det närmaste omöjlig att vinna. Storbritannien saknar numera grunden för den expeditionära förmåga som krävs för att försvara eller än värre återta öarna, nämligen hangarfartyg. Sedan Harriersystemet förtida avvecklades för ett drygt år sedan har Storbritannien inget hangarfartygsbaserat flyg förrän då landets F-35/JSF levereras och det lär dröja framåt slutet av detta decennium. Då återstår det att se huruvida man haft råd med att köpa och behålla de två projekterade hangarfartygen.

Till skillnad från 1982 har Storbritannien idag stridsflyg permanent stationerat på Falklandsöarna, liksom en avsevärt större militär kontingent. Man avser inte göra om samma misstag som i början av 80-talet att lämna Falklandsområdet som ett militärt vakuum – inte minst när stödet hos befolkningen är så stort som det är. För svensk del kan man fundera lite över försvarsbeslutet 2004 vilket medförde att Gotland på samma sätt som Falklandsöarna lämnades utan svensk militär närvaro, trots att t o m de mest rudimentära analyser visar på öns säkerhetspolitiska geografiska värde. I dagsläget innebär den svenska militära situationen efter en rad på varandra följande försvarsbeslut att valet står mellan att tillföra Gotland militärt försvar och lämna resten av landet åt sitt öde eller vice versa.


Det är jobbigt med öar som är av intresse för andra och i svensk säkerhetspolitik fortsätter Gotland att vara ett vakuum. Med undantag för 14 förrådsställda stridsvagnar...


Läs även hos Falklandskännaren Tokmoderaten

DN, SvD

9 kommentarer:

  1. Nu är väl visserligen Hague inte premiärminister.
    I övrigt en initierad och intressant text.

    SvaraRadera
  2. Naturligtvis inte. Ibland flyger fingrarna över tangentbordet.

    Nu rättat. Tack!

    SvaraRadera
  3. "De luftvärnssystem som fanns på de brittiska fartygen, visade sig i mångt och mycket ineffektiva. Inte minst den äldre luftvärnsroboten Sea Cat som även fanns på svenska jagare, visade sig helt oduglig."

    Att inte testa vapensystem som luftvärnsrobotar och torpeder verkar osannolikt dumt. Det verkar som om enstaka tester inte är tillräckliga. Under Operation Weserübung (invasionen av Norge och Danmark) så fungerade inte de tyska torpederna, vilket fick katastrofala följder. 13 sänkta jagare, en sänkt tung kryssare, Blücher, och en svårt skadad kryssare, Admiral Hipper, samt en sänkt tysk ubåt. Hoppas att inte det svenska försvaret gör om dessa misstag att offra deplacementens säkerhet för att man inte vill testa de billigare vapnen två eller tre gånger!

    Roger Klang

    SvaraRadera
  4. Nu skedde ju iof Falklandskriget i andra änden av världen sett i ett svenskt perspektiv.

    OM man inte tycker att de svenska militära och politiska bedömandena och besluten i samband med det ryska anfallet på Georgien 2008 ska redovisas öppet finns absolut ingen anledning att dra några paralleller med Falklandskriget 1982.

    Den svenska militära och politiska ledningen gjorde med stort sannolikhet jättetabbar vid bedömandena kring hur det ryska anfallet på Georgien skulle hanteras från svensk sida.

    Så nära ett strategiskt överfall har nog inte Sverige varit sedan 1940 som under 2008.

    Men, varför skulle någon beredskap i SWverige behöva höjas? I Sverige visste ju såklart alla initierade att det ryska anfallet skulle riktas mot Georgien-och då fanns ju absolut ingen anledning att försöka sig på nåt som militären i Sverige inte längre kan-att snabbt höja den militära beredskapen.

    Den förmågan hade rationaliserats bort under de år som varit innan.

    Då, precis som idag 2012, finns inte den förmågan. Den ska "återtas" och kanske fungera 2019......

    Tack snälla Reinfeldt för att du inte bryr dig om dina skattebatalares säkerhet. Måtte du bli bortröstad snart.

    SvaraRadera
  5. Roger Klang:
    De tyska torpederna hade knappast något att göra med Blüchers sänkning då denna sänktes av kanoner på Oscarsborgs fästning och norska landbaserade torpeder./Stefan

    SvaraRadera
  6. Georgien är 2400 km från Sverige. Det lika långt som från Skåne till Libyen.

    Varför skulle ett anfall/motanfall på Georgien innebära ett strategiskt överfall på Sverige?

    SvaraRadera
  7. Behöver Sverie ett militärt försvar alls i Reinfeldts powerpointvärld?

    Javisst-försvaret ska sälja in vapenindustrins produkter. Nån annan funktion behövs inte. I Reinfeldts värld.

    SvaraRadera
  8. Stridsvagnar på Gotland är ännu bara ett förslag, även om det pratats om det i fem år. Tar nog ytterligare fem innan de är på plats./Bosse

    SvaraRadera
  9. Ja med politiker(KD)som oemotsagt anser att det är att öka spänningsnivån om förband överförs till Gotland (svenskt territorium)i ett skymningsläge så börjar man undra.Vilken annan nation som helst skulle se detta som ett sätt att tvinga den "onde" att höja insatsen, eller avstå. Men att skicka förband till tjotaheiti det har de inga problem med.
    Mitt i allt detta står det högre officerare och inte säger någonting. Politikerna har med stor framgång lyckats med att passivisera yrkesmännen från att delta i debatten. Närmare en kastraktion kan man inte komma.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.