Om / About Wiseman's Wisdoms

torsdag 27 december 2012

Varför brådskan?

Regeringen har nu enligt SvD givit klartecken till Försvarsmakten att anskaffa IRIS-T i luftvärnsversion. Anskaffningen har diskuterats i två tidigare inlägg och liksom tidigare är det starka skäl att ställa sig frågan Varför denna brådska?

Den brist landet lider på luftvärn är omfattande, men rör framförallt mer långräckviddigt luftvärn som kan skydda viktig infrastruktur, befolkningscentra och basområden. Försvarsmakten lämnade också i sitt underlag för anskaffning av JAS 39E Gripen information om att skulle det lägre spannet av flygplan väljas, 60 st, krävs det att dessa kompletteras med en ännu större numerär långräckviddigt luftvärn.

Värst i sammanhanget blir ändå det faktum att Sverige löper stor risk att bli enda kund till IRIS-T i luftvärnsversion eftersom ännu inget land har beställt systemet och att det löper stor risk att inte ens anskaffas i moderlandet Tyskland.

Det är något som inte stämmer med denna anskaffning. Varför Regeringens brådska med IRIS-T?

SvD, DI, Skånskan, DN, GP, SR, 2, NyT

103 kommentarer:

  1. Kan bara referera till mitt tidigare inlägg gällande detta - det handlar i många stycken om brist på långsiktig analys parat med intressen att hålla sig väl med aktörer inom EU-systemet.

    Men man kan även utläsa en stor dos av desperation baserat på det faktum att man börjar inse att hela korthuset börjar rasa vad gäller tillgången till kvalificerade soldater för att hantera de system som verkligen skulle behövas - Aster 15 och 30 är de system som skulle behövas. Men detta kräver förmåga till långsiktig analys och inte minst tillgång till soldatmaterial, baserings- och utbildningsresurser som man totalt har rustat ner. Man vill dessutom inte få in konkurrenter till medlen som är avsedda för JAS.

    Soldaterna finns inte - det enda vettiga är att återinföra värnplikt men det beslutet kan man inte fatta - det skulle innebära satsningar på armen och luftvärn mm vilket totalt skulle rasera möjligheterna till att fortsätta industristödet för JAS.

    SvaraRadera
  2. Varför anser du att regeringen har bråttom med detta ärende? Det har legat på regeringens bord hela 2012.

    SvaraRadera
  3. TS,

    Frågan lär ha dröjt längre än så.

    Att teckna sig för materielsystem innan någon annan har gjort det går rakt emot den strategi för materielförsörjningen som Regeringen själv varit drivande bakom och flera gånger applicerat på bl a anskaffningen av nya pansarterrängbilar.

    Regeringen tycks desperat efter en positiv materielanskaffningsnyhet efter hösten mediala motgångar rörande materielanskaffningsbudgeten. Av de ca 40 mdr kr som finns för materielanskaffning till 2019 försvinner nu ytterligare en och risken är stor att det är just "försvinner".

    SvaraRadera
  4. J.K Nilsson skrev i en kommentar här på bloggen den 4 december att det då återstod fyra veckor av möjligheten att beställa IRIS-T.

    SvaraRadera
  5. Eftersom Norge valt att anskaffa IRIS-T i luftvärnsversion så kommer vi knappast att vara varken den enda eller första kunden på systemet. Dock verkar de köra något av ett eget race med förlängda M113-vagnar och själva eldenheten verkar vara baserad på NASAMS II, fast nu med IRIS-T istället för AMRAAM.
    http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10046563

    SvaraRadera
  6. Det är flera saker som verkar underligt med anskaffningen. Luftvärnarna har i de andra posterna givit bra anledningar till varför inte 70NG eller Rbs23 är tillfyllest ur ett användbarhetsperspektiv.
    De har också en längre studie att falla tillbaka på som rekommenderar en inriktning med ett korträckviddigt system av "Iris-T typ" plus ersättning av Rb97 med ett riktigt långräckviddigt system.
    Vad jag förstår så rekommenderar inte studien just Iris-T systemet utan just liknande typ. Det jag då inte förstår är varför FMV inte gått ut med en öppen upphandling, det finns ju fler liknande system på marknaden, t.ex. Umkhonto eller Rafaels Spyder, som ju dessutom kan skjuta RR-robotar, med flera system.
    Vem fattade det beslutet och på vilka grunder skulle ju vara intressant att veta.

    Intressant är ju också, som Wiseman skriver, att Sverige ser ut att bli först. Om saker är som de brukar vara när det gäller militärmateriel kan man anta att systemet med Iris-T inte är helt färdigutvecklat, dvs det är inte rent C/MOTS utan en viss utvecklingsinsats kommer att krävas för att färdigställa systemet. Nu är väl i och för sig risken inte så stor för ett HKP14 liknande haveri men det kan ju tilkomma viss tid och kostnad för färdigställandet.
    Dessutom brukar ju Sverige AB ha rätt till royalties från industrin när de säljer system som FM har bekostat utvecklingen av till andra kunder, kommer det gälla här i det fall att vi får bekosta utveckling för färdigställande?

    SvaraRadera
  7. Precis som Wiseman och Sten-Erik Björling skriver är det mycket märkligt hur regeringen väljer att frångå den materielförsörjningsstrategi som man för andra materielprojekt (ny ubåtsjakttorped, nya bandvagnar mfl) envetet håller fast vid.
    Än märkligare är det att man frångår strategin och direktupphandlar ett ännu inte färdigutvecklat markluftvärnsystem när det finns åtminstone 2-3 operativa konkurrerande system på marknaden med bättre prestanda. Jag avser då närmast MBDA Vertical Launch Mica Short Range Air Defence System (med både IR och radarmålsökande robotar), Umkhonto-IR i markversion och det Israeliska ”Irone Dome” systemet.
    Inget metodiskt kravanalys- eller system-arbete tycks ha föregått valet av IRIS-T som nytt luftvärnsrobotsystem till luftvärnet. Arbetet tycks snarare ha präglats av glada tillrop och chansartade förhoppningar.
    IRIS-T i markversion har sådana brister att systemet knappast kan konkurrera med nuvarande RB-70 prestanda. Då IRIS-T saknar länk för uppdatering av målläge i banan, dvs spaningsradarn ger kontinuerligt nytt målläge till roboten) måste målsökaren vid skott mot kvalificerade mål (jetflygplan, robotar, attackhelikoptrar styrda bomber mfl) vara låst på mål innan avfyrning. En IR-målsökares synfält är så litet, ofta mindre än 5 grader, att minsta målmanöver gör att målet hamnar utanför målsökarens synfält och roboten kommer därför att bomma. IR-robotar i flygfallet skjuts alltid i moden ”Lock on before launch”. Detta betyder att IRIS-T måste grupperas så att fri sikt råder mellan robotmålsökaren och målet, var och en kan nog förstå hur utsatt ett sådant system blir för bekämpning. I Stockholmsområdet är det i princip bara toppen av Hammarby skidbacke som blir en lämplig grupperingsplats för IRIS-T i markversion.
    IRIS-T är framtagen för att på snabbast möjliga sätt bekämpa ett annat stridsflygplan i närstrid, detta gör att krutmotorns brinnförlopp har en karaktäristik som är direkt olämplig i en luftvärnsrobottillämpning, det mesta av motorns energi avges till ingen nytta vid vertikalutskjutningen innan roboten styrs in mot målet. Detta gör att en IR-målsökande flygrobot i vertikalstartande konfiguration endast får en räckvidd om ca 3km mot manövrerande kvalificerade mål. Målsökaren, zonrör och stridsdel är framtagna för att upptäcka, följa och bekämpa flygplansmål i fri rymd, inte att ”titta ner” mot mark och sjöklotter mot lågt flygande mål som exempelvis attackhelikoptrar, kryssningsrobotar mm. För att få prestanda i sådana fall krävs en vidareutveckling av mjukvara i målsökare, zonrör samt en ny stridsdel. Kostnaden för att genomföra en sådan vidareutveckling av IRIS-T ligger sannolikt på minst en miljard kronor, kanske det dubbla.

    Vad bör man då göra istället?
    Innan man låter luftvärnet rusa iväg i en ny riktning och bränna ett antal miljarder på ytterligare ett ännu inte färdigutvecklat luftvärnsrobotsystem (räckte det inte med BAMSE?), bör en långsiktig plan läggas för ersättare av Hawksystem, luftvärnsrobotsystem för skydd av flygbaser, marina krav för luftvärnsrobot till Visbykorvetterna och nya ytstridsfartyg. Därefter bör en samordnad stegvis anskaffning av system påbörjas och detta givetvis genom att följa regeringens materielförsörjningsstrategi genom konkurrensanskaffning av på marknaden färdigutvecklade operativa luftvärnsrobotsystem.

    SvaraRadera
  8. Oavsett vilket beslut som än fattats ang. luftvärnets framtid hade det blivit diskussioner. Nu har våra folkvalda politiker sagt "go", detta har luftvärnet väntat på i många år. Man kan inte vänta och se hur länge som helst. Materiel är en sak, men hur var det med ca 50 befattningar bort per lv bataljon?

    SvaraRadera
  9. @Schmetterling (vitsigt förresten)
    Mtrlförsörjningsstrategin säger väl ändå att redan befintlig materiel skall nyttjas/modifieras i första hand.

    Är det inte det vi nu gör?

    "IR-robotar i flygfallet skjuts alltid i moden ”Lock on before launch”."

    Jaså?

    "Detta gör att en IR-målsökande flygrobot i vertikalstartande konfiguration endast får en räckvidd om ca 3km mot manövrerande kvalificerade mål."

    Sänd dina mätdata/simuleradde data till mig så att jag får se dessa.
    farbveckan86@gmail.com


    @Miljöpartist i grönt
    Exakt!
    Enskild tjänsteman på FÖ har nu haft ärendet gömt i sin bokhylla i mer än ett år.
    Införandet är fördröjt min 6 mån pga detta.

    SvaraRadera
  10. Jag skulle vilja säga tvärt om: Äntligen brådska!

    Jag hoppas brådskan sprider sig till både soldatrekrytering och övriga brister i materiel och förnödenheter.

    Debatten på din blogg har gett mig intrycket att de som kan systemen har haft tillräckligt inflytande för att bråttomköpet troligtvis blir bra.

    SvaraRadera
  11. Schmetterling,

    Du skriver att IRIS-T markver inte kan konkurrera med RB70. Kan du exemplifiera dessa brister?
    "Detta betyder att IRIS-T måste grupperas så att fri sikt råder mellan robotmålsökaren och målet, var och en kan nog förstå hur utsatt ett sådant system blir för bekämpning." Just detta gäller verkligen för dagens rb70-eldenhet eftersom siktet står kvar på marken. En skillnad är att elde 98 (IRIS-T) kan avfyra alla sina rb inom tio s och därefter omgruppera medan elde 70 måste avvakta en minut mellan varje avfyring (tiden skiftar beroende på avståndet till målet).

    SvaraRadera
  12. Miljöpartist i Grönt...

    De fyra veckorna avsåg nog ryggmärgsreflexen hos statliga organisationer att förbruka medel innan årsskiftet...

    :-)

    SvaraRadera
  13. Och Cecilia Widegren:
    "Cecilia Widegren tycker att det är tråkigt att Socialdemokraterna röstade nej till den nya Robot 98.

    – Jag beklagar det, och tycker det är synd. Det här är ett beslut som var nödvändigt, och vi har sett mer som att bredda paletten, kopplat också till den uppgradering som vi gör utav vårt Jas Gripen-system."


    Var någonstans hänger det här ihop med 39E?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  14. Jag förstår fortfarande inte varför det skulle vara bra att byta ut RBS70(ett väldigt litet system) mot IRIS-T(ett väldigt stort system)?
    (Läste på Wikipedia att RBS70-"systemet" inte är så litet ändå)

    När jag läser på tillverkarens hemsida så har de två varianter IRIS-T SL och IRIS-T SLS. IRIS-T SL verkar vara en medium-distans och SLS kort-distans?

    Vilka köper vi in?

    När det gäller orsaken till varför vi köper IRIS-T? Är väl ganska lätt att räkna ut.

    1. Vi verkar ha köpt massa IRIS-T och har därför redan missilerna.
    2. Vi har varit med och utvecklad delar av missilen.

    När det gäller RBS70, är det inte klokt att ha dem(robotarna) kvar hos Hv som ett mindre system eller är systemet helt slut?

    SvaraRadera
  15. @J.K

    Finns det något i FM som INTE hänger ihop med köp av Jas-plan?

    SvaraRadera
  16. Om det finns ett samband mellan 39E och IRIS-T luftvärn hoppas jag att det är en ambition att få ett fungerande luftförsvar med kontinuerlig förmågetillväxt i takt med tillväxten av möjliga hot.

    Då borde nästa steg bli tyngre luftvärn, bättre krigsflygbasorganisation, högre ambition om antalet Gripenplan och 39 E/F delserie två. Givetvis kräver det mer pengar.

    SvaraRadera
  17. @Schmetterling: Du påstår en massa saker och jag undrar var du hämtar dina fakta? En snabb koll hos Diehl Defence ger följande kortfakta om skillnaden mellan IRIS-T och IRIS-T SL

    "The new surface-to-air guided missile IRIS-T SL (Surface Launched) is an upgraded version of the IRIS-T air-to-air missile. Compared with IRIS-T, IRIS-T SL has an enhanced rocket motor, an aerodynamic hood for extended range, a data link as well as an autonomous GPS/INS navigation system. The missile's vertical launch enables comprehensive 360° protection against aircraft, helicopters, drones and missiles (no ballistic rockets). Thus, the target spectrum is the same as that of IRIS-T. The guided missile IRIS-T SL is designed for easy integration into existing and future air defence systems. This is accomplished by seamless connection to fire control systems via standardized and software-based interfaces. The launch canister intended for missile launch is simultaneously used for missile storage and transport."

    * Enhanced rocket motor - CHECK
    * Aerodynamic hood for extended range - CHECK
    * Data link as well as an autonomous GPS/INS navigation system - CHECK

    Kommentarer på det?

    SvaraRadera
  18. Tja, förmågeökning mot dagens kryssningsrobotar på rakbana, bibehållet mot hkp och enkla flygplan men försämrad förmåga mot manövrerande mål och det till en hög kostnad.

    Tja, det kan ju bli bra också.

    Sen att fjärilen har en massa osakliga och icke faktaunderbyggda påstående kanske inte behöver påpekas.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  19. Är det Iris-T SL som ska inköpas ?

    SvaraRadera
  20. Mattias Elfström m.fl. från LvSS/Lv-reg har i ett gästinlägg för några dagar sedan klart och tydligt redogjort för hur luftvärnet ser på utvecklingen av lv-funktionen.

    I FM-budget fanns det sedan länge ca 1 miljard avsatt för nu främst förbättra insatsförmågan hos det korträckviddiga luftvärnet. Om några år är planen att ersätta vårt mer långräckviddiga luftvärn, RBS 97 Hawk. Regeringens beslut följer alltså den uppgjorda planen.

    En sammanfattning av inlägg från tidigare trådar om varför IRIS-T väljs istället för RBS 70 följer här (huvuddelen av de frågor som signaturen ”Obby Noxus” besvaras i den äldre tråden):
    *Större verkansvolym
    *Fler måltyper
    *Kraftig personalbesparing
    *Ökad momentan eldkraft, dvs fler mål kan bekämpas samtidigt
    *Kan gruppera i betäckt terräng vilket leder till ökat skydd för enheten
    *Genom att utnyttja samma robot som Fv fås kostnadsbesparingar för underhåll och vid ev framtida modifieringar
    *Roboten används av minst 8 andra länder vilket även det gör att vi själva inte behöver stå för alla kostnader vid en ev uppgradering av roboten

    Givetvis har tillverkaren i simuleringar fått visa att roboten uppfyller de krav luftvärnet ställer på den detta gäller inte minst förmågan att använda moden lock on after launch. Om roboten inte skulle visa sig uppfylla leverantörens löften vid verifieringsprov torde FMV kunna kräva tillverkaren på skadestånd.

    Signaturen H visar i länken http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10046563 att även Norge har för avsikt att utnyttja IRIS-T som vertikalskjutande luftvärn på ungefär samma vis som vi. Norge som dessutom har 15 års erfarenheter av den målsökarstyrda jaktroboten Nasams (Amraam) vet säkerligen vad man ger sig in på. Om jag inte minns fel så har SBD försökt sälja 70 NG till Norge men uppenbarligen av artikeln att döma så valde Norge IRIS-T istället, man kan ju misstänka varför!

    Just nu tycks det finnas ett starkt stöd från såväl högkvarteret och från politiskt håll att luftvärnet om några år skall få ett mer långräckviddigt luftvärnssystem. Passa nu istället på att tidigt vara med och debattera hur detta system skall se ut. SBD borde nu kasta sig över ritborden och fundera över hur dom skall kunna uppfylla de krav som Elfstöm Lv-reg ger uttryck för i sitt gästinlägg inför införskaffandet av ett mer långräckviddigt lv-system.

    Ps!
    @Sten-Erik Björling
    Du har en gång tidigare bett om ursäkt för att du var förtidigt ute och hävdat att det inte finns någon plan. Har du glömt det?

    SvaraRadera
  21. En aspekt med IRIS-T som ofta förbises är att den redan finns anskaffad till JAS 39. I den rollen har den en viss begränsad tid räknat i antal flygtimmar beroende på de mekaniska påkänningar den utsätts för. Efter den tiden anses risken för fel öka vid fortsatt flygning. Däremot kan den då laddas i robottub för avfyring från antingen fordon eller fartyg. Efterhand som robotarna passerar den tidsgränsen kan man inte längre räkna med full tillförlitlighet om man fortsätter flyga med dem. Kan man då använda de "färdigflugna" robotarna inom luftvärnet eller på t.ex. en korvett så är väl mycket vunnet? Ett gemensamt lv-robotsystem som fungerar på alla tre arenorna borde väl smaka bättre än ett antal olika särlösningar?

    SvaraRadera
  22. Björn Gustafsson, när flyger det svenska flygvapnet slut på flygtiden i en skarp robot?

    Likt alla soldater ska även stridspiloter skjuta skarpa robotar. Om vi leker med tanken att det ett antal robotar verkligen har slut på flygtid sedan fotoinsatsen över Libyen så är det fortfarande färre än det som krävs för att stilla stridsflygdivisionernas behov av skarpa robotskott. Det är så det går till bland andra stater, robotar som har några få flygtimmar kvar fraktas hem för att kunna användas i övning.

    Min tro/försanthållning är att vi inte överhuvudaget kommer att få se en svensk IRIS-T i sådant skick att den inte kan avlossas över RFN/Vidsel som ett övningsskott för nya stridspiloter.

    Som jag också tidigare ett flertal gånger antytt så tror jag inte att det går att använda svenska IRIS-T rakt av i en OTS-lösning för luftvärn.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  23. @Björn
    " Kan man då använda de "färdigflugna" robotarna inom luftvärnet eller på t.ex. en korvett så är väl mycket vunnet?"

    Japp, så är det tänkt


    @Andre

    Nej

    SvaraRadera
  24. H,

    Har Norge verkligen lagt en beställning? Inriktning och beställning är två olika saker.

    SvaraRadera
  25. Palle,

    Notera att den versionen du läser fakta om är inte densamma som jaktroboten IRIS-T utan luftvärnsvarianten med förlängd räckvidd. Sålunda faller alla argument om synergieffekter med Flygvapnets Rb 98.

    SvaraRadera
  26. Det blir svårt att (åter)använda jaktversionen av IRIS-T till luftvärnet eftersom SL-versionen på minst tre punkter (och säkert några till) skiljer sig åt rätt ordentligt. Annan motor, datalänk och andra yttre dimensioner/utseende. Sen måste det väl ändå vara många komponenter som är identiska, varför man kan dra stor nytta av att ha (nästan) samma missil både till flyget och luftvärnet.

    SvaraRadera
  27. Farbveckan -86, så när 171 divisionen ska skjuta robotskott IRIS-T med sina nyss hemkommna piloter så ska man plocka ut en oflugen Rb eller en med några få flygtimmar i för att spara dom lite mer slitna till Luftvärnet?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  28. Per Gerdle m fl,

    Noterar att Saab uttalar sig på följande sätt i Ny Teknik (min fettext):

    "Vi har noterat regeringens beslut att gå vidare med ett annat robotsystem. Samtidigt är det värt att poängtera att det finns en ny färdigutvecklad version av Robot-70 med både förbättrad räckvidd och sikte som tagits fram för den internationella marknaden. Saab har gjort en egensatsning på att modernisera Robot 70-systemet och vi hade förstås gärna deltagit i en öppen upphandling. Samtidigt har vi som företag inte insyn i alla delar av beslutsunderlaget och vi kan därför inte kommentera den delen av beslutet. Det verkar som om regeringen har valt att gå vidare med att vidare- och nyutveckla IRIS-Tz, säger han i en skriftlig kommentar till Ny Teknik"


    Sålunda är också Saab, som ju som bekant har en god andel i IRIS-T, av uppfattningen att det är en del utveckling som återstår innan luftvärnsversionen är färdig och det skulle verkligen förvåna mig om det bara var att ta en svensk IRIS-T och stoppa in i en eldenhet för luftvärnsändamål. Det fungerar nämligen inte så med jaktrobotversionerna.

    SvaraRadera
  29. Farbveckan -86,

    Då blir det inte många robotar för Luftvärnet eftersom jaktrobotarna normalt inte är något som flygs och de få som har flugits slutar sina dagar som övningsskott. Ser man till det antal robotar som "förbrukades" över Libyen var det ett ytterst ringa antal.

    Förhoppningsvis tänker man sig en annan lösning än att ta robotar från Flygvapnet. Annars har vi rejäla problem.

    SvaraRadera
  30. @Wiseman:

    "Palle, Notera att den versionen du läser fakta om är inte densamma som jaktroboten IRIS-T utan luftvärnsvarianten med förlängd räckvidd. Sålunda faller alla argument om synergieffekter med Flygvapnets Rb 98."

    Det var ju det jag menade med mitt inlägg som du inte publicerade - att det inte går att använda jaktversionen av IRIS-T för luftvärnsändamål eftersom de olika varianterna skiljer sig så mycket åt. Eller tänker du på det jag skrev om att man ändå borde kunna dra någon nytta av att det i grunden är samma missil? Jag tänker på reservdelar, utbildning, vidareutveckling osv. Eller är jag ute och cyklar?

    SvaraRadera
  31. @wiseman
    Jag citerar artikeln "Missilene som skal benyttes er IRIS-T, som Norge har på lager."
    Dvs samma robot som Fv har inte någon variant med förängd räckvidd så vitt jag ser

    SvaraRadera
  32. @Per Gerdle 17:50

    Jag måste ha uttryckt mig oklart, vilket inte är helt omöjligt :) , eller så förväxlar du mig med signaturen Schmetterling.
    Jag har full förståelse för att inte Rbs70NG eller Rbs23 anses tillräckliga något jag också skriver att luftvärnarna förklarat bra. Jag hade dock synpunkter i tidigare trådar på om inte Rbs23 hade varit bättre än Iris-T på rent kinematiska grunder. Farbveckan och även du har dock visat på det tveksamma i det, dels med tanke på flermålskapacitet, maskproblem och hantering av 10 tonsvagn men även med rena obsolescenceproblem med att dra igång den produktionen igen vilket gör att tom jag begriper att det inte är ett bra alternativ.

    Det jag har frågetecken om i denna tråd anser jag dock inte att jag hittat svar på i någon av de andra trådarna, dvs varför riktad upphandling av Iris-T när det finns ett flertal liknande system på marknaden? Frågetecknet förstärks av att Iris-T förmodligen inte är helt färdigutvecklat då det i dagsläget inte finns någon annan kund. Min erfarenhet säger mig att det är vid utomordentligt få tillfällen industrin gör ett system helt färdigt utan beställning, dvs på egna riskpengar.
    Vad jag förstått av dina tidigare kommentarer har du också varit frågande till varför det inte varit konkurrensupphandling. Nu tror ju inte jag att FMV själva hittat på detta utan en kommunikation med FM så min fråga kvarstår fortfarande.

    SvaraRadera
  33. @Wiseman
    " Förhoppningsvis tänker man sig en annan lösning än att ta robotar från Flygvapnet."

    (Ta från de rika och ge till de fattiga, som Karl-Bertil tänkte innan han somnade)

    Jo, självklart.

    Men bara det faktum att det är möjligt och att underhållskostnader kan delas är väl ok?


    SvaraRadera
  34. IRIS-T SLS har ingen länk, om det tror jag vi är överens. Jag har förstått man här inte är överens om huruvida den kan skjutas i LOAL eller måste skjutas i LOBL. Dock en stilla undran: Hur vet man att den här missilen låst på ett mål? Hur vet man att den låst på rätt mål? Vad händer med missil som inte låser på ett mål? När händer det som händer om den inte låser på ett mål? Är det ngn som kan svara på de här, i min tro enkla frågorna? Vänligen Gräsrot

    SvaraRadera
  35. Om beställning är lagd eller inte vet jag inte, men stortingsbeslut är taget att Norska armén återigen skall ha luftvärn(ett kompani ingående i artilleribataljonen).

    Läs mer här på sidan 76-77:
    http://fofo.no/forsvaretsforum.no/filestore/FNR9_SEPT2012.pdf

    SvaraRadera
  36. "Noterar att Saab uttalar sig på följande sätt i Ny Teknik"

    Nja, efter att ha tittat på ny tekniks hemsida tycker jag att det var synd att du inte skrev dit vem på Saab som uttalat sig.

    Ännu lite roligare blir det när du läst på ny teknik och sedan söker efter iris-t på denna sida:
    http://www.boflv.se/arkiv/arkiv.htm

    SvaraRadera
  37. Palle:

    Vad är det för inlägg/kommentar? Vet inte riktigt vad du avser.

    SvaraRadera
  38. Per Gerdle,

    VG liksom övriga dags/kvällstidningar är inget som jag håller som källa med högsta tillförlitlighet när det gäller tekniska detaljer. Förhoppningsvis har de rätt.

    SvaraRadera
  39. Farbveckan -86,

    Du menar de rika där man enligt öppna källor köpt hela 4 robotar per flygplan, där varje flygplan kan ta sex robotar och ska kunna uppträda från 8 baser samtidigt? Lycka till med den logistiken.

    Skämt åsido. Ska man med systemet skydda flygbaser finns det naturligtvis en lösning av sista utvägsmodell OM robotarna är direkt utbytbara.

    Avseende sagesmannen i NyT (Ulf Hellberg?) så är han enligt din länk tidigare programansvarig för IRIS-T hos Saab?

    SvaraRadera
  40. H,

    Om du läser svenska Försvarets Forum från första halvan på 00-talet kan du läsa liknande redogörelser om RBS 23 BAMSE liksom nätverksbaserat försvar och containerbaserade kryssningsrobotar. Inriktning och beställning är två skilda saker. Ska Sverige gå vidare med IRIS-T i lv-version är det naturligtvis bra om även Norge gör det eftersom det då gör oss till två köpare av systemet. Man ska dock inte ropa hej förrän man kommit över bron och i det här fallet är det order på pappret. Hittills har ingen sådan publicerats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte den multispektrala vattendimman!
      Den kommer vilket år som helst nu!

      ;-)

      Radera
  41. Farbveckan -86, jo samma robot men jag tror inte att samordningsvinsterna blir så stora. Visst det enklare underhållet såsom förrådsunderhåll vart tionde år eller vad det nu är kanske kan vara billigare men det beror på om vi har egen underhållsresurs eller om robotarna skickas till Tyskland.

    Är det Tyskland som gäller så är ledtiderna rätt så långa. Annars är det torrluft som gäller.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  42. @Wiseman:

    "Palle: Vad är det för inlägg/kommentar? Vet inte riktigt vad du avser."

    Det var konstigt. Mitt andra inlägg måste ha försvunnit i hanteringen. Det var väldans vad rörigt det blev efter det. :-)

    Jag tror vi är rätt bra på banan ändå.

    För övrigt anser jag att IRIS-T SL kan vara ett riktigt bra system om specifikationer stämmer och vi kan samköpa/samordna med t.ex. Norge.

    SvaraRadera
  43. Farbveckan, du menar den lokalt verkande isstormen? =D

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  44. Wiseman, givetvis förstår jag att man inte kan räkna hem något förens bläcket har torkat på pappret, eller ännu bättre att prylarna står på kaserngården(tänk Archer).

    Noterar även att C Lv6(Öv Klevensparr) skriver på LV6-facebooksida att det ser ljust ut för ersättare till Rb97. Kan man få önska sig ett gästinlägg från någon initierad om hur landet ligger angående detta framtida robotsystem som skall beskydda oss från stormakten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. C Lv6 = Öv Jönsson

      Öv Klevensparr är satt att med sina nypor driva igenom omorganisationen av hkv. Lite som Max von Sydow i exorcisten alltså.

      Radera
  45. Ahh, fasen... jag märker att det kanske är jag som surrar om helt andra saker än vad som egentligen gäller.

    Vilken version av IRIS-T i luftvärnsversion är det som det svenska beslutet gäller? Är det SLS eller SLM? Allt jag skrivit tidigare gäller SLM, så är det SLS som gäller så tar jag tillbaka (nästan) allt jag sagt. ;-)

    SLS-versionen är tydligen identisk med den version som sitter på våra Gripar och borde kunna flyttas fram och tillbaka utan problem?

    SvaraRadera
  46. sls kan nog kanske flyttas fram men knappast tillbaka. Har den skumpat runt i skogen med luftvärnet kan man nog utgå från att luftvärdigheten för att få hänga den på en grip är ett minne blott. Som tidigare skrivits flygs det ju knappast slut på flygtid på de skarpa robotarna, de ligger väl mest och myser i ett klimatkontrollerat förråd. Om det ändå går en massa flygtid på en skarp lär den ju skjutas som övning för piloterna innan flygtiden är helt slut.

    SvaraRadera
  47. @Obby
    "Har den skumpat runt i skogen med luftvärnet kan man nog utgå från att luftvärdigheten för att få hänga den på en grip är ett minne blott."

    När vi frågat tyskarna om just vårt "skumpande" skrattar de bara åt oss och skakar på huvudet. Detta är ingenting mot de belastningar som roboten får utstå i luften/är byggd för att tåla.

    Men givetvis kommer kontroll att ske innan vi flyttar en Rb från Lv till FV.

    SvaraRadera
  48. Som Farbveckan påpekar så tror jag att när den väl kommer ut ur förrådet och sätts i krigsläge så anser jag att det inte är så många som kommer att klaga om amtroppen i flygunderhållskompaniet åker till Luftvärnarna och anhåller våldsamt om att få låna några robotar.

    En luftvärnare är mindre intresserad än en flygtekniker att tappa en robot. I övrigt är det hel, hyfsat ren och den svarar på tilltal ifrån Plattformen som gäller. Funkar det så funkar det mesta.

    Däremot tror jag mindre på att försöka hålla luftvärdigheten i utlokaliserade förråd. Förvisso till den största delen ett pappersproblem men det är kostsamt. Om det skulle vara så att robotintegrationen är lika mellan plattformarna så hysta fram robotarna.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  49. Några hasteligen nedpräntade svar,

    Farbveckan, Vad det gäller simuleringar får du lita på mitt ord -och det gör du väl? Förövrigt har en signalsökande robot en hastighet av M 2,5-M3 -inte M 0,85.

    Palle, visst ser det bra ut i reklambroschyren! Det gjorde det även med DGA* Bamse under några veckor i början av 2000-talet, ända tills industrin var tvungna att komma med en prislapp på utvecklingen!

    *DGA =DigitalGruppAntenn, dåvarande Bofors och Ericsson skulle utveckla en aktiv radarmålsökare till RB 23 Bamses 80mm kropp -det gick inget bra.

    Familjeföretaget Diehl har inte de ekonomiska resurserna att förverkliga det IRIS-T SL sägs kunna göra, det fattas så där ca 2 miljarder kronor -vem ska stå för den utvecklingskostnaden?

    Wiseman,

    Norges anskaffning av IRIS-T i markversion är till skillnad från det svenska beslutet faktiskt grundat på logik. IRIS-T kommer inte att integreras på F35 utan Norge får köpa Sidewinder istället.
    När F16 går ur tiden kommer man stå med IRIS-T som inte kan användas samtidigt som Norges AMRAAM robotar faller för åldersstrecket (även NASAMs och nya måste anskaffas till F35. Då tar man vad man hager och gör de IRS-T man anskaffat till markluftvärn.

    'Vader, vergeef hun, want ze weten niet wat ze doen.'

    Lucas 23:34

    SvaraRadera
  50. @Farbveckan
    Nu är det ju inte tyskarna som bestämmer vad som är luftvärdigt att hänga på en Grip :)

    Att roboten håller för att vara med ute i busken tvivlar jag inte på, det är dock inte det samma som att man får hänga den på flygplanet efter att den varit där. När den har varit hos luftvärnet har den ju lämnat den kontrollerade miljö och uppföljning man har haft på den för att den skall behålla sin luftvärdighet, den har så att säga blivit ett osäkert kort.

    Det kanske går att lösa med utökade kontroller men jag tror att har man väl lämnat luftvärdighetskedjan är det väldigt knöligt att komma tillbaka in.
    Men för att vara på säkra sidan borde ni ju höra med ansvarig produktledare på FMV som har luftvärdighetsansvaret för Flygvapnets Iris-T, om det inte redan är gjort förstås.

    SvaraRadera
  51. Obby Noxus, luftvärnet skall väl förvara och hantera robotarna i klimatskyddande lådor?

    Men givetvis kommer man under brinnande krig att respektera luftvärdighetskedjan och inte hänga vapen som saknar rätt papper och bara troligtvis fungerar...

    När jag var en del av invasionsförsvaret hade "min" flygbas en liten tropp med uppgift att försöka laga de sönderskjutna Viggenplan som lyckades linka hem och landa. De skulle improvisera med diverse laglappar tills det var troligt att det skulle gå att starta och använda flygplanet till något. Så ytterst oansvarigt då man inte kunde certifiera flygdugligheten! Dessutom var det nog mer än 10% risk att det var dödligt farligt att flyga det krigsreparerade flygplanet.

    SvaraRadera
  52. Magnus, jag lovar att under dag två i ett krig så finns det ingen som helst aning ute i busken om vilken status det är på effekterna som säger pang i fienden. Att plundra en VLS-tub och hänga i vingspetsen är det som bekymrar mig minst den där dagen två, bara plattformsintegrationen är lika.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  53. @Schmetterling
    "Vad det gäller simuleringar får du lita på mitt ord -och det gör du väl?"

    För att svara enkelt: nej.

    SvaraRadera
  54. Wiseman, (27 december 2012 19:52
    )

    Ulf Hellberg har varit programansvarig för både IRIS-T och Meteor. Dock är väl utvecklingsuppdraget för IRIS-T klart sen länge och Meteorprojektet går väl möjligtvis på sluttampen. Meteor hade väl varit klart för flera år sedan om Eurofighter följt sina integrationsplaner vad gäller Meteor.

    Men Saab Dynamics har ju bara en mindre del i Iris-T - och ingen del alls i LV-anpassningen. Naturligtvis är det för SBD mycket viktigare att skydda den "helägda"-LV-affären i Karlskoga, även om man i Linköping tillverkar intressanta delar till själva IRIS-T-roboten.

    SvaraRadera
  55. Håller bestämt ovan som skrev "äntligen" har man bråttom!

    Men samtidigt så är IRIS-T redan använd i befintliga system JAS och bygger på intel. av tidigare undervärderade ryska missiler.

    Mest intressant är väl att det "även" arbetas med en marin version IDAS som även skall kunna användas av ubåt ex. mot ASW helikopter.. Vore denna något för Visby klassen med VLS..

    Mer klokskap är nämnt förslag att - sluta skota - försvarssystem utan överför dem till HV eller gör som alla andra "låt stå" i förråd. Att det är så lätt för politiker mfl att glömma att kryssaren Blücher (WW2) sänktes av gamla kanoner från 1892 och torpeder från 1906. elektronik förstörs snabbt av tidens tand men inte kanonrör med lite fett...

    /Chefsanalytikern

    SvaraRadera
  56. Som jag ser det är IRIS-T mest lämpad att användas mot helikoptrar på Gotland. Varje Mistral kan bära >16 medeltunga eller tunga helikoptrar och fyra eller fem är beställda. Vad kan de ryska jaktplanen hinna göra över Gotland om de ska flyga över 40 mil över Östersjön? Svenska jaktplan som startar från Gotlands flygplats får automatiskt i alla fall ett övertag, bränslet. Svenska jaktplan bör inte jaga över Östersjön, endast över fasta land och det tvingar oss att initialt verka från relativt låg höjd, vi blir automatiskt ett mål för marina styrkors luftvärnsrobotar om vi vinner en luftstrid, om vi ens når Point blank. Vi behöver långräckviddigt luftvärn främst mot ryskt lufttankningsflyg för att förhindra ryssen att lufttanka så att vi förlorar fördelen med bränslet. 3 fyra stycken mackapärer bör räcka.

    Roger Klang

    SvaraRadera
  57. Ser fram emot när en rubrik här på Wisemans lyder: nytt lvrb system operativt (infört, utprovat, utbildat, förbandstränat och en fungerande logistikförsörjning). Nu närmar sig 2012 sitt slut, när tror läsarna att vi får se den rubriken?
    Vem ska hantera den nya materielen? Enligt uppgift saknas det både kompetent lv- och UndE befäl på Lv 6, samt ett skriande behov av tekniska officerare på förbandet. 15 års av sakta och enträget litet mindre och litet sämre har nu verkligen satt sina spår.

    SvaraRadera
  58. @Magnus Redin

    Ja, så gjorde man på Viggentiden. Chefsingenjören hade för en tid sedan ett inlägg hur det går till idag. Tyvärr lever vi efter ett regelverk som inte är anpassat till krig.
    Vissa anser så fort det stora kriget kommer så kan man kasta alla regler överbord och så kanske det blir, jag kan dock konstatera att det finns en hel del som inte riktigt tror att det är en bra idé att gå utanför de gränser man tränat inom.
    I det här specifika fallet får man väl vara glad om vi har tillräckligt många robotar kvar dag två så att det går att dela på dem. Jag kan dock föreställa mig att lokal FV-företrädare får vara utrustad med en god övertalningsförmåga för att få lokal lv-företrädare att lämna ifrån sig några sina förmodligen rätt fåtaliga missiler :)

    SvaraRadera
  59. Oklarhet tycks råda om vilka robotar det egentligen rör sig om i beställningen. Flera kommentatorer från Luftvärnet gör här gällande att det är samma robotar som Flygvapnet använder.

    Läser man däremot dagens Hallandsposten finner man följande:

    "Roboten det handlar om är tysk och heter Iris-T, men den svenska beteckningen blir Robot 98. Redan i dag finns den som jaktrobot på flygvapnets Jas 39 Gripen.

    – Skillnaden är att man hänger på en startmotor på vår markburna variant, förklarar Stefan Jönsson" (C LV 6)

    SvaraRadera
  60. Det är samma rb 98 utan förändring i förhållande till flygets nuvarande som ska anskaffas. Den kan hängas både på lv-lavett och fpl. Om detta tillåts är en helt annan sak.

    SvaraRadera
  61. Varför nämner han att en startmotor ska hängas på ?. Om så inte är fallet?

    SvaraRadera
  62. @chefsanalytikern

    Nu torde det vara betydligt mer elektronik än kanonrör i RBS70, så att fetta in är kanske inte rätt metod för förrådsställning.

    Med tanke på att det enbart är själva eldenheten i RBS70 som kommer att bytas ut medan radarstationer och ledningssystem förs över till det nya RBS98 så blir det inte mycket att lämna över till HV heller.

    Idiotin i att ge HV lvrobotar har behandlats i ett flertal trådar här hos Wiseman.

    SvaraRadera
  63. Wiseman, så mycket för att sätta "Besserwissrarna" på plats...

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  64. Vader, vergeef hun, want ze weten niet wat ze doen

    Lucas 23:34

    SvaraRadera
  65. Jag ställde några frågor häromdagen, som jag trodde var lätta och relevanta. Antingen var de inte det eller var det bara att ingen orkade, eller visste... Så kan det ju vara. Men som varande karlskoging av födsel och ohejdad vana och tidigare FM-anställd så ligger förstås "Boförs" varmt om hjärtat på mig, det kanske är mitt problem... Men... Jag har alltid trott att RB 70 största fördel är att man alltid vet vad man bekämpar. Har jag fel får ni, som kan mycket mer om luftvärnssystem gärna upplysa mig. Mvh

    SvaraRadera
  66. @Gräsrot
    Hoppsan

    Eftersom lavett och därmed också Rb är positionerade och norrorienterade så sker en jämförelse mellan riktning till måldata och vad Rb låst på.

    Vad som händer vid "målet tappat" och när detta händer är lite småhemligt, så det får du räkna ut själv.

    " Jag har alltid trott att RB 70 största fördel är att man alltid vet vad man bekämpar."

    Jo så är det men detta är ju också en av nackdelarna dvs att du måste ha fri sikt från eldenhet till mål under hela bekämpningsförloppet.

    SvaraRadera
  67. På Lv 6 Facebook har jag uttryckt mig positivt om ersättare till rbs 97. Detta grundas på den information som gav på ÖB chefsmöte den 27-28/11 där delar av materielplanen visades. Där framgick det att två luftvärnspaket var inlagt i planen.
    MVH
    Lennart Klevensparr
    C Lv 6 sommaren 2007-sommaren 2012

    SvaraRadera
  68. På Lv 6 Facebook har jag uttryckt mig positivt om ersättare till rbs 97. Detta grundas på den information som gav på ÖB chefsmöte den 27-28/11 där delar av materielplanen visades. Där framgick det att två luftvärnspaket var inlagt i planen.
    MVH
    Lennart Klevensparr
    C Lv 6 sommaren 2007-sommaren 2012

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter ju faktist lovande. men blir ersättaren för 97 systemet ett lv med lång räckvidd eller medel ?. Hade varit intressant att veta vilket det handlar om. Iris-t vet vi ju men det andra återstår väl att se.

      Radera
  69. Luftvärnet har föreslagit HKV att ett långräckviddigt system bör anskaffas. Detta grundas på de spel som är gjorda vid försvarsplaneringen samt inför anskaffningen av nytt JAS. Uppfattar att HKV delar denna uppfattning. Luftvärnet hat ännu inte föreslagit något system( kan vänta några år till) men har använt ASTER som referenssystem. Det bli sedan ett politiskt beslut om medel- eller långräckviddigt.
    Lennart K

    SvaraRadera
  70. Aster hade suttit fint. får vi väl hoppas på att det blir långräckviddigt. och i tillräckligt antal så mer än dagens vad man har förstått 2 större skyddsobjekt (stad,flygbas,marinbas) kan få Avencerat Lv-skydd.
    Mvh andre


    SvaraRadera
  71. Andre, hur många ytor täckta med avancerat luftvärn krävs för att klara skamnivån?

    SvaraRadera
  72. Ja hur lång gräns har vi? I detta fall då mot öst, sen har vi en räckvidd av ca 12mil med i detta fallet kanske Aster 30 sen e de bara att räkna hehe. nej jag vet tyvärr inte vart den går. men bra fler än 2 iallafall.. är ingen luftvärnare men det är intressant om någon annan kan ha ett svar på vart skamgränsen går ?

    SvaraRadera
  73. Avseende val av robot system så får vi se. Personligen gillar jag en markbaserad version av Meteor.
    Vill inte gå in på hur många objekt varje luftvärnsbataljon klarar men objektets storlek är avgörande tex Stockholm eller en flygbas. Den gränssättande faktorn är antalet eldenheter som anskaffas( gäller även IRIS-T).

    SvaraRadera
  74. Utöver antalet eldenheter så borde väl även ledningssystemet inklusive sensorer vara gränssättande?

    SvaraRadera
  75. Ja den hade också varit intressant. den har väl en räckvidd runt 100km som flygburen robot iallafall. ja jag vet inte riktigt hur många eldenheter som ingår i en lv-bataljon och hur en lv-bataljon är uppbyggd men förhoppnings vis krävs det väl inte en bat för att täcka en flygbas. Men får passa på och tacka för bra svar och intressanta inlägg. luftvärnet är helt klart väldigt intressant.

    SvaraRadera
  76. Antar att det som har visat sig i spelen är behovet av ett system som klarar av att skjuta ner ballistiska robotar(Iskander). Med Aster30, eller SAMP/T som systemet kallas i den landbaserade varianten, får vi den förmågan. Frankrike har beställt tio system och Italien sex system. Finns det några uppgifter på vad de betalat?

    http://www.army-technology.com/projects/aster-30/

    http://www.defensenews.com/article/20121025/DEFREG01/310250003/Italy-Plans-Use-Aster-Against-Ballistic-Missiles

    SvaraRadera
  77. Det som framförs om att ISKANDER utgör ett avgörande hot är helt rätt. Vi får inte heller glömma det kvalificerade luftvärn som finns och utgör ett hot mot vårt flygvapen.
    Har ingen avvikande uppfattning om vikten av sensorer och ledningssystem men antalet eldenheter och därmed förmågan att vara på många platser samtidigt liksom att kunna avfyra en stor mängd robotar momentant är mycket viktigt.
    Kan nämna att luftvärnets sensorer är i allt väsentligt ihopkopplade i ett sensornätverk. Förmåga att byta information med flygvapnets och marinens sensorer fungerar allt bättre. I det beslut som riksdag och regering tog före jul handlar inte enbart om robotsystem. Det handlar även om uppgradering av sensorer, fler och bättre IFF, nytt måldataformat, anskaffning av GBADOC, bättre integrering av Link 16 ( luftvärnet är det enda förband inom armén som har link 16), ökad förmåga till sensornätverk och informationsbyte med FV och marinen. Allt detta bådar gott inför framtiden och luftvärnets utveckling.

    SvaraRadera
  78. @lennart klevensparr

    Hur många lv bataljoner anser du/försvarsmakten att vi behöver för att möta hejda och slå ett begränsat Väpnat angrepp från Ryssland mot bakgrund av den beslutade och pågående implementeringen av den ryska militärreformen?
    Antag att 60st JAS39E blir förmågelyftet och en Finsk Hornet div och en Norsk F35 div lämnar stöd.
    Hur förändras antalet lvbataljoner om antalet JAS39E är 80?
    I materielplanen finns en summan 7 miljarder upptagen för Lv om jag minns rätt. Avser det bara anskaffning för befintliga 2 lv bataljoner och/eller en utökning av antalet bataljoner/kompanier?


    SvaraRadera
  79. Jan-Olov
    Jag kan väl säga som så att antalet JAS plan är inte avgörande för behovet av volym av luftvärn utan fakta är att det behövs fler luftvärnsförband( eldenheter mm) oberoende om vi anskaffar 60 eller 80 JAS för att möjliggöra att flygstridskrafterna i vissa situationer kommer till verkan.
    Vill inte kommentera siffror i materielplanen men en ev utökning av luftvärnet kan ske på flera olika sätt vilket Lv 6 har tänkt till om!
    MVH
    Lennart K

    SvaraRadera
  80. Verkar som om luftvärnet är på väg framått iallafall. vilket är glädjande. men om man ser till dagens 2 lv bataljoner. hur är bataljonerna uppbyggda om man får fråga. Läste nånstans att det köptes in 8st 97 system. vad det exakt menas i antal eldenheter osv vet jag inte. men sen har vi ju 70 systemet. har svårt att tänka mig att dessa ryms i 2 bataljoner. En 3e eller till och med en 4e bataljon luftvärn hade väl kännts mer troligt om man ska få ihop ett trovärdigt luftvärn med tillräckligt många eldenheter för att göra livet lite surare för en angripare.

    SvaraRadera
  81. @Lennart Klevensparr

    Tack så mycket.
    Anser du att Regeringens anskaffningbeslut skapar förutsättning för att undvika ett Pearl Harbour på F21,F7,F17,Helikopterflottiljen ,Örlogsbasen,Arboga mfl rimligen samtidiga förstahandsmål vid ett begränsat angrepp med inledande kryssningsmissiler,avståndsverkandeattackrobotar,taktisk markrobot mm?
    Vad krävs för områdesförsvar av Stockholm/Mälärdalen,Gotland mfl?

    Trupplv idag har vi väl lkv90 till mekbat men inget till 40 st hvbat.
    När HV skyddar flyg/marinbas så går vi under lv paraplyet om det finns grupperat där men hur löser vi striden över ytan med tanke på lufthotet tex attackhkp,(T)UAV.
    I bästa av alla världar finns jaktflyget i tid/rum på rätt plats men fan trot.

    Har ni funderat på detta och har en lösning?

    Kort sagt har ni delgivit regeringen en komplett lösning baserat på hur vi skall föra striden mot en begränsat angrepp?

    SvaraRadera
  82. @Andre
    "Hur är bataljonerena uppbyggda om man får fråga"

    Ett 70-, ett 97-, ett lednings- och ett logistikkompani i varje bataljon.

    I 70-kompaniet återfinns bla fyra st Rb70-plutoner.
    Stommen i 97-kompaniet är de två Rb97-plutonerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar. Så 4 st 97 plutoner och 8st 70 plutoner, om jag räknade rätt så här mitt i natten.
      Antar att en pluton 97 är 2 eldenheter. och en pluton är 3-4 lv-70 enheter?.

      Ja man får hoppas att antalet eldenheter kan komma att ökas när dessa nya ska införas. känns dock som om de blir på bekostnad av antalet jas. kan redan nu se försvarsministerns tal framför mig..

      Radera
  83. De senaste 20 åren har vanligtvis varje generationsväxling i FM inneburit en halvering av antalet enheter.
    Detta torde innebära att vi får EN LV-bataljon med 2st RB98/IrisT-plutoner, vardera med två eldenheter samt en RB99(?)-pluton med två Aster(eller motsv) eldenheter. Hur man än försöker fördela denna vassa förmåga, medför det ringa antalet enheter ett sorgligt verkningslöst luftförsvar mer anpassat för att försvara en yta motsvarande Monaco än Europas 5:e största land.

    SvaraRadera
  84. @Bosse59

    En matteuppgift!
    Hur många generationer har då förflutit de senaste 20 åren eftersom antalet eldenheter i luftvärnet under denna tiden minskat med 96% ?

    Benämningen Rb99 är för övrigt redan taget.

    SvaraRadera
  85. Ja, jag tänkte nog närmast på flyg och marin, så det skulle nog ha varit "minst en halvering" eller övergång från fungerande förband till icke förbandssatta demonstratorer/ förgyllda industristödsprojekt i ental.
    Fö var det väl länge sedan det hördes nåt från mångmiljardprojektet TMS till de fem sjöoperativa HKP-14F?

    SvaraRadera
  86. Ok.
    Matteuppgift är öppen för alla.

    Första pris ett inbundet exemplar av FPANs sammanställda ärenden under 2012.

    SvaraRadera
  87. Andre Johansson,

    Det känns som om det är ett omfattande organisatoriskt fiskande från din sida.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mest intresserad. angående hur de ser ut. har lv6 p7 eller f17 som jag har sökt som tidsvistjänstgörande. och lv vet jag inte mycket om.. så ja lite fiskande är det nog :-)

      Radera
  88. @Wiseman
    Är organisationen för luftvärnsbataljonerna hemlig eller ej? Försvarets politiska och militära ledning har länge bedrivit en kraftfull skönmålning av vår förmåga. Hur ska man då som enskild kunna dra slutsatser om vår luftvärnskapacitet är tillräcklig?

    SvaraRadera
  89. Sen å andra sidan wiseman är jag ju inte precis anonym. Man får alltid höra att det finns 2 bataljoner osv.. Låter ju jätte bra i ord och på papper..

    Men vad innebär det då?.
    Jag personligen trodde att en lv bataljon hade fler system än så..

    SvaraRadera
  90. Den exakta organisationen, inklusive vem som gör vad, ligger i PRIO, som ju är ett öppet system.
    Hemligare än så är det inte just nu.

    Sedan kan man ju tycka vad man vill om huruvida detta är bra eller dåligt.

    SvaraRadera
  91. Om PRIO är ett öppet system kan väl någon hacka ihop ett webgränssnitt så svenska folket får samma access som all världens säkerhetstjänster?

    Jag borde kunna skramla ihop ett gäng frivilliga, om man t.ex. ordnar en realtidsuppdatering av wikipedia kan min nog även få det slahsdottat, massor med gratis PR!

    SvaraRadera
  92. Luftvärnets organisation är öppen. Varje bataljon består av ett ledningskomp, ett rb s70 komp, ett rbs 97 komp och ett logistikkomp.
    Varje rbs 70 komp har 16 st eldenheter. Varje rbs 97 komp har 4 st eldenheter. Prestanda på rb 70, 97 och radarstationerna PS 90, PS 91 och UndE 23 finns tex att läsa på Lv 6 hemsida. För främst rbs 97 och sensorerna finns dessutom prestanda som ej är öppna. Detta gäller även antalet robotar liksom vad varje bataljon klarar av.
    Vill avsluta med att säga att det är mycket bra att luftvärnet i dag och i morgon äntligen diskuteras. Hoppas att jag har bidragit till detta.
    MVH
    Lennart K

    SvaraRadera
  93. Lennart Klevensparr,

    Det är mycket bra att du har varit med och diskuterat och det vore önskvärt att fler gjorde det. Mer öppenhet krävs om vi ska få den här skutan på rätt köl.

    SvaraRadera
  94. Hej,

    en liten rättelse. PRIO är inte ett "öppet system". Det är för närvarande klassat för att hantera sekretessklassad information, exempelvis "komersiell sekretess", "personsekretess" etc. Systemet är också uppbyggt med ett tämligen omfattande system av så kallade roller som ger behörighet att ta del av viss information. Alla "ser således inte allt". I samband med PRIO införande 5-6 (kommer 2014)kommer systemet att klassas om och då även kunna hantera information som omfattas av försvarssekretess till nivån Hemlig/Restricted. Det som möjliggör det är främst åtgärder i Försvarsmaktens IT-infrastruktur (servrar, nät, krypton mm). Dock, det finns information som inte finns i PRIO nu, och den kommer inte att finnas i PRIO sedan heller. Vilken information som hamnar var, avgörs av en informationsvärdering.

    Thomas Engevall
    Flottiljamiral
    Chef för PRIO-införandet

    SvaraRadera
  95. Ja, det är ju intressant att det redan är klart nu att PRIO inte uppnår ett av sina mål. Nämligen att ersätta ett flertal system.

    Där vi idag har viss typ av information i ett system, t ex LIFT, så kommer vi i morgon att ha den informationen i två system - PRIO och "något annat".

    SvaraRadera
  96. Hej,
    en liten rättelse, PRIO är inte ett "öppet system". PRIO är för närvarande ackrediterat för att hantera sekretessklassad information, dvs sådan som omfattas av komersiell sekretess, personsekretess etc. Systemet är också byggt där alla befattningar givits ett antal roller som i sin tur styr vilka behörigheter man har att ta del av information i systemet. Denna tilldelning bygger på "need to know". I samband med Införande 5-6 som kommer sent 2014 kommer systemet att ackrediteras för att kunna hantera information i infoklass Hemlig/Restricted som omfattas av försvarssekretess. Den information (oaktat om det rör organisation, personal eller materiel, enskild eller sammanställd) som är hemligare än "Restricted" kommer inte att hanteras i PRIO. Vilken information detta gäller avgörs i en informationsvärdering.

    Thomas Engevall
    Chef för PRIO-införandet

    SvaraRadera
  97. Inget hemligt i PRIO ännu alltså.
    Och Engevall (hoppas jag stavade namnet rätt) har ju på annan blogg uttryckt sin syn på användargränssnittet.

    http://navyskipper.blogspot.se/2012/06/exklusiv-intervju-med-c-prio-thomas.html?m=1

    Närmast skandal är dock att Prio i framtiden inte skyddar informationen bättre än en låst skrivbordslåda (H/R). Detta gör att mängder av system (IOR, LIFT mfl) som skulle fasas ut likafullt blir kvar.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.