Om / About Wiseman's Wisdoms

måndag 17 juni 2013

Inte en haubits när industrin ska prioriteras

DNSvDAft2, SVT uppmärksammar nu Officerstidningens "avslöjande" att landet står helt utan kvalificerat artilleri. Något som varit känt för stora delar av officerskåren sedan länge. Archerupphandlingen har annars hyllats av våra försvarspolitiker som ett lysande exempel på hur gemensam nordisk upphandling ger stora fördelar och är kostnadsbesparande. Siffran 400 mkr har flera gånger nämnts från regeringshåll.

Vad dessa 400 mkr ska jämföras med är dock något oklart. Norge har som sagt valt en klokare approach att fasa ut sitt tidigare artillerisystem först vid leverans av Archer, medan Sverige står med hela risken då Försvarsmakten varit tvungen att lämna ifrån sig samtliga haubits 77B för modifiering till Archer, vilket nu resulterat i att Försvarsmakten står utan artilleri ett bra tag framöver. Efter leverans tar det också tid att utbilda personalen på systemen och att öva upp hela förbanden innan man kan anse dem operativt användbara.

Haubits 77B var en modifiering av haubits 77 avsedd för exportmarknaden och såldes till Indien och Nigeria. De 51 pjäser som hamnade i Försvarsmakten var ett resultat av den så kallade Boforsaffären, mutskandalen med Indien. Dessa var i delserie 2 till Indien och istället för att levereras dit beslutade den dåvarande svenska regeringen att Försvarsmakten skulle ta över dem. För Archersystemet innebär detta en återvändsgrän om man i framtiden skulle besluta sig för att Sverige behöver flera Archer än de 24 beställda. Haubits 77B tillverkas av förklarliga skäl inte längre och Försvarsmakten har inga fler kvar. I sådana fall skulle man tvingas köpa tillbaka pjäser från Indien eller Nigeria, vilket i så fall skulle bli fallet om de utländska intressenterna skulle göra allvar av sina intressen – såvida man inte väljer att sälja svenska pjäser.

Som skattebetalarna blir man naturligtivs upprörd över att Försvarsmakten tvingas lämna ifrån sig pjäser innan man överhuvudtaget fått någon fungerande pjäs levererad. Den enda hittills leverade förseriepjäsen är belagd med skjutförbud då för höga halter krutgas hamnar i kabinen vid eldgivning och brandsläckningssystemets funktion är opålitlig. Försvarsmakten och svenska skattebetalare står med risken och oförmågan för att kompensera industrins brister och man kan heller inte ställa för hårda krav gentemot industrin då den i så fall riskerar att gå omkull, vilket leverantören till omladdningsystemet redan gjort. Hade Försvarsmakten inte överlämnat de resterande pjäserna till industrin utan försökt behålla dem för att bibehålla kompetens hos personalen och viss operativ förmåga hade Försvarsmakten hotats av vite(!).

En direkt parallell står att finna i beslutet om en enhetsflotta om 100 JAS 39C/D Gripen som Riksdagen fattade för några år sedan. Även här var avsikten att den operativa påverkan skulle bli minimal när ett antal JAS 39A skulle modifieras till JAS 39C/D. I själva verket kom sedan påbud om att sakta ner leveranserna av modifierade JAS 39C/D för att längre kunna hålla liv i Saabs tillverkningslinje då exportorder har låtit vänta på sig. Dock flyttades aldrig slutdatumet för avveckling av JAS 39A/B varvid ett tapp i antal operativ flygplan infallit. Frågan är om man nu någonsin kommer att nå upp till 100 flygplan då Regeringen skrivit kontrakt med Schweiz om att från 2015 disponera motsvarande en division flygplan (12 st) och man därtill påbörjar modifiering till JAS 39E. Återigen så prioriteras svensk försvarsförmåga absolut lägst och pengar ur försvarsbudgeten går till rent och skärt industristöd.

En intressant ekonomisk aspekt som skulle vara intressant få mer utredd är vad som skrivs i en kommentar under dagen till ett tidigare inlägg i frågan. Den tyska motsvarigheten till Archer, Panzerhaubitze 2000 som testades av Försvarsmakten under 90-talets slut, kostar enligt uppgiftslämnaren motsvarande 4,5 miljoner dollar medan Archer enligt Officerstidningen kostar 8,3 miljoner dollar per pjäs att modifiera. En klar skillnad kan tyckas för likvärdiga prestanda. Andra uppgifter talar om att Qatar som är den senaste kunden för Pzh 2000 i år betalade 6,9 miljoner dollar per pjäs för sina 24 pjäser. Fortfarande en viss skillnad. Uppdatering 18/6 17.15: Oklarheter råder om beloppet i Officerstidningen gäller endast den svenska ordern eller den sammanlagda. Enligt DI så är den totala ordern till Bae Systems på ca 1,4 mdr kr.

Sista ordet lär inte vara sagt i den här röran. Frågan kvarstår. Jämfört med vad har Sverige sparat 400 mkr och hur värderas det i operativ förmåga? Nåväl. Som man konstaterat i diverse tidningar under dagen: Sverige ska ju ändå inte vara i krig under överskådlig tid.

Man kan också i kommunikationsstrategernas förlovade tid se det från den ljusa sidan precis som signaturen @Aktieingenjören föreslår på Twitter:




Se även Skipper som drar paralleller till den helikopterburna ubåtsjaktförmågan

24 kommentarer:

  1. Sverige, staten utan ambitioner:

    Statsminister utan hår
    Försvarsminister utan papiljotter
    Försvarsmakt utan kassa
    ÖB utan befogenhet
    Högkvarter utan kompetens
    Soldater utan framtidstro
    Artilleri utan kanoner
    Korvetter utan luftvärn
    Helikoptrar utan piloter
    Jaktflyg utan jaktrobotar
    Vägar utan vägbaser
    Fiskrote utan beredskap
    Elände utan slut

    SvaraRadera
  2. http://www.youtube.com/watch?v=5vl8Uah1Exk&feature=em-subs_digest-subject5-vrecs

    Är det här någonting som är av intresse för dig? Publicerat av crazynaska.

    Roger Klang

    SvaraRadera
  3. Även uppmärksammat av norrmännen som på aftenposten.no skriver "Svenskene mangler krutt
    og kanoner - nå må de
    øve med norske våpen"

    http://www.aftenposten.no/nyheter/uriks/Det-svenske-forsvaret-star-helt-uten-eget-artilleri-7232461.html#.Ub93P_m-3-s

    SvaraRadera
  4. Tack Roger!

    En mycket imponerande video! Tänk om all förmåga också hade varit sanning och inte bara försäljningssnack.

    SvaraRadera
  5. Var inte anledning till att det tyska alternativet valdes bort, just det höga priset? Varför envisas med att stötta en industri som sedan länge inte längre är i svensk ägo? Vilka klåpare. Försvarsminister verkar förresten ha försvunnit under radarn och hennes arbetsuppgifter tagits över avCarl och Fredik.

    SvaraRadera
  6. Det är såklart politikers och industrins fel. Att FM sätter militär personal, vars kärnkompetens är att rått och hjärtligt, med säkert uppträdande, utbilda och leda insatsförband, till att välja lösningar, kravställa och leda upphandlingar om 10-tala skattemiljarder med beslutsunderlag i form av visionära powerpointbildspel - det bekymrar mig inte alls. Att FM nästan aldrig lyckas, t.ex. helikoptrar, PRIO, Archer m.fl. är såklart industrins fel. Att FM drivit idéen om Archer med powerpoint-slagord som "modularitet", "off-the-shelf", "anpasssning och flexibilitet", "billigt", "korta ledtider", "helhetsåtagande", "nordiskt samarbete", "nätverksbaserad bekämpningsledning", som sedan inte tål ett möte med verkligheten, det kan såklart inte lastas FM. Nä, bättre att driva ut de sista arbetstillfällena ur Sverige, så att svenska skattemiljarder kan investeras i andra länders tillväxt. Så bygger vi svensk framtid och säkerhet. Det bekymrar mig inte alls som skattebetalare. Heja, alla stackars militärer "på golvet" som bara körs över av alla särintressen omkring er. Det är verkligen synd om er att behöva stå ut med andras inkompetens.

    SvaraRadera
  7. Ser ut som att Wiseman räknar fel. Enligt Officerstidningen var ordern på 1,3 miljarder, men det gällde alla 48 eldrör (http://www.di.se/artiklar/2010/3/26/svensk-kanonorder-i-miljardklassen/) vilket med dåvarande växelkurs på 7.14 ger ca 3,8 miljoner dollar stycket.

    SvaraRadera
  8. Efter att ha läst Carl Bildts insiktsfulla svar till Lars Gyllenhaal inser jag att en positiv attityd är den sista försvarsförmågan vi har kvar.

    Därför har jag nu bytt Twitternamn till NyForsvar och kommer nyttja Twitter för att sprida en positiv känsla i nymoderat anda.

    @Falstaffakir: Gällande företagsstrukturen kring Bofors och Hägglunds är ägarna utländska men det finns noggranna avtal som reglerar hur kunskap får överföras mellan de nationella bolagen. Behovet av den typen av kontroll har vi bland annat sett i Kockumsaffärerna (http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3450638.ece)

    @anonymapeppe. Så enkelt är det inte. Snarare är det en avancerad symbios mellan politiker och karriärister vilket gör det svårt att fördela skulden. I vissa fall som med t.ex. NH90 där regeringen körde över Försvarsmakten är ansvaret tydligt. Men i många fall är det ett samspel där karriärister och politiker gör sitt bästa för att driva en fråga till ett visst resultat.

    SvaraRadera
  9. slutavarasajobbig,

    Enligt DI:s artikel var ordern på 1,4 mdr så visst då hamnar styckepriset på ca 4 milj dollar per pjäs, varvid saken kommer i bättre dager. För övrigt betalade Tyskland 4,5 för sina. Frågan är vad Holland och Tyskland hade velat ha för sina pjäser som man försöker sälja?

    Huvudsaken är att Armén får nu får artilleri snarast möjligt och att FM, FMV och inte minst försvarspolitiken tar lärdom av detta till nästa kontrakt. Det sistnämnda är mest oroande.

    SvaraRadera
  10. Styckepriset är (nästan) egalt. Det som räknas är definitivt LCC (lifecycle cost).
    Det torde vara så att en dumper blir aningens billigare att köra med än en PzH 2000 framförallt i kostnad per körmil.

    Detta oavsett så är det snudd på komiskt att vi har gått från 750+ pjäser 1998 till 0(+12) idag. Snart framstår mitt ironiska förslag om att montera 4140 "en portee" på en modifierad 30 bil som genialiskt.

    Noterade under Defence Collaboration and Logistics konferensen i våras att vissa saker blivit bättre, om vi nu kan övertala ansvariga att göra som andra länder. Man presenterade ett antal exempel på att man idag köper kapacitet och inte produkter. Nästan lease-avtal. Detta leder till att produkterna optimeras från leverantören, då man inte tjänar på att sälja en reservdel, utan snarare förlorar pengar varje gång något går sönder. Utvecklingen inom detta började specifikt med flygplan, men Kanadas stridsfordonsprogram har en liknande konstruktion.

    SvaraRadera
  11. Nej Wiseman, här tycker jag du balanserar på faktafels-gränsen.

    Det är inte helt riktigt att säga att Haubits 77B en modifiering av Haubits77. 77B är mycket riktigt den exportversion som Bofors inledningsvis sålde till Indien och som i många, faktiskt de flesta, tekniska avseenden skiljer sig från haubits77, även om de råkar se likadana ut. Det rör sig om ett annat eldrör, pjäsmekanism, riktmedel, motor för att bara nämna några av de större skillnaderna.

    Just att det är rör sig om en annan pjäs konstituerar sig genom att ammunitionen fullständigt skiljer sig åt mellan de två olika pjästyperna och det är därför vi överhuvudtaget har Haubits77B...

    I början av 1990-talet när Boforsaffären var som hetast vände sig industrin till försvarsmakten eftersom man i de kraftigt försämrade affärerna mellan Sverige och Indien inte längre fick avsättning för de stora mängder ammunition man producerat med avsikt att exportera. Därför inleddes hela 77B inköpet med att regeringen beordrade FM att stödköpa ammunition som vi inte hade pjäser för att skjuta den med! Det var först i steg två av affären som pjäserna köptes in och införlivades i den vid den tiden stora arsenalen av artilleri. Försvarsmakten tyckte sig just då egentligen inte behöva 77B med tanke på att vi bland annat hade 17 bataljoner 77, 4 bataljoner Bkan, 12 bataljoner 15,5F och ett oräkneligt antal bataljoner och kompanier 10,5 m/40 och m/41(även om de vid tiden började anses gamla). Men även den gången var det alltså industrins intressen som gick först...

    / Band

    SvaraRadera
  12. Band,

    På vilket sätt skulle det vara fel att säga att 77B är en exportmodifiering av 77 till de standarder som är vanligare internationellt än i det då isolerade Sverige?

    Visst tillför ammunitionsaspekten ytterligare en del i att påvisa FM som industristöd, men "faktafel"?

    SvaraRadera
  13. Ungefär lika illa efter leverans....

    En bild av svensk artillerimakt...

    Calle, varken skön- eller svartmålning - bara fakta som de öppet redovisas. Samt en taskig gliring till väl känt nymoderat beteende i försvarspolitiken. Relevans får läsaren bedöma.

    SvaraRadera
  14. Helt rätt, Wiseman, att det viktigaste är att få fram pjäser. Jag tycker dock att poängen om att industrin prioriteras före försvaret faller. Snarare är det väl så att statsbudgeten prioriteras framför försvaret när man dels väljer det billigare alternativet och dessutom det svenska alternativet som ger skatteintäkter, jobb och export. Frågan är snarare om det hade blivit någon modern materiel alls om vi inte hade en egen industri

    SvaraRadera
  15. slutavarasajobbig: Det kommer snart ytterligare ett inlägg i frågan och med anledning av kostnadsaspekten

    SvaraRadera
  16. Wiseman, jag erkänner att jag var onödigt petimetrig och tar tillbaka "påhoppet" om faktafel. Men för den som hållit på med dem, känns ändå viktigt att påpeka ahadett haubits 77 och 77B faktiskt bara råkar se likadana ut. Det är olika pjäser med olika teknik och olika systemlösningar minst på samma sätt som JAS mod/A och mod/E råkar se likadana ut men ändå är två väldigt olika flygmaskiner. Det viktiga i min kommentar var ändå påpekandet att vi beordrades att stödköpa ammunition innan vi hade pjäser i vilken den passade.
    /Band

    SvaraRadera
  17. Band,

    Ja, aspekten med det påtvingade ammunitionsköpet är ej att förglömma. Måhända blir det läge att återkomma till liknande affärer i helgen.

    SvaraRadera
  18. Tack för ett intressant blogginlägg. Eftersom jag följt projektet sedan starten kan jag bidra med några fakta.

    Sverige genomförde 2000 - 2003 projekten ArtDemo och BekDemo. Syftet var att studera taktik och stridsteknik och möjliga framtida tekniska lösningar. Under projekttiden leasades en PzH2000 och en AS90 Braveheart. Dessa nyttjades parallellt med en moderniserad bandkanon Bkan1C samt studieversioner av det som blev ARCHER samt en fordonsmonterad version av KA-pjäsen Karin. Vid beslutstillfället, där ARCHER valdes, hade Försvarsmakten alltså ett mycket bra beslutsunderlag avseende teknik och kostnader för ett framtida artillerisystem.

    Det främsta skälet för valet av ARCHER var att kostnaden för investeringen blev betydligt lägre än andra alternativ, men det ekonomiska utgångsläget krävde ändå en partner. En sådan var Norge och partnerskapet i sig innebär en besparing för Sverige på 400 miljoner kronor.

    Studerar man driftkostnaderna för ett tungt bandgående system är de ungefär 10 gånger så höga som för ett hjulgående system baserat på ett civilt standardfordon. Det ska erkännas att i den ursprungliga kostnadsberäkningen låg en betydande kostnad för att modifiera Kristinehamns garnison och Villingsbergs skjutfält för ett tungt bandgående system om man nu valt detta, men det var inte avgörande när man jämförde de olika alternativen. Med den kunskap FMV har om priserna på marknaden idag så kostar en ARCHER pjäs betydligt mindre än en PzH 2000.

    I ARCHER återbrukas delar från Haub 77B. Vid nytillverkning av delarna skulle kostnaderna öka med flera flera miljoner kronor mer per pjäs men att nytillverka dessa delar är inte på något vis omöjligt om man vill köpa ytterligare system.

    Sedan start har alla intressenter fört diskussioner om den bästa avvägningen av prestanda kontra kostnad och tid. Och sådana diskussioner förs i alla utvecklingsprojekt. När det var dags att skriva kontrakt med industrin valdes den för Försvarsmakten mest kostnadseffektiva och för industrin mest rationella hanteringen av hur haubits 77B skulle levereras in till industrin för att återanvändas till ARCHER. Detta medgav att andra funktioner rymdes inom den ekonomiska ramen.

    De tekniska utmaningarna har tagit längre tid att lösa än planerat och FMV missbedömde leverantörens förmåga att komma till leverans. Därmed har tiden som Försvarsmakten står utan pjäser blivit mycket längre än planerat.

    Det system som idag finns i Boden är en prototyp. En prototyp används under utveckling för att prova och verifiera tekniska lösningar. En prototyp är inte något som normalt lämnas över och tas i bruk i Försvarsmakten. Det betyder att man inte alltid gör hela systemsäkerhetsarbetet som möjliggör full och säker funktionalitet, och den prototyp som finns i Boden är därför inte godkänd för till exempel skjutning i Försvarsmaktens regi.

    FMV, tillsammans med vår norska partner FLO, ställer stora krav på att det som industrin levererar möter våra ställda krav och att kvaliteten är den vi avtalat. I detta fall har vi, helt eniga med huvudleverantören, underkänt leveranser från underleverantören av ammunitionshanteringssystemet trots att detta leder till ytterligare förseningar av detta delsystem. Liknande överväganden och beslut gör FMV fortlöpande i alla projekt och i samråd med Försvarsmakten.

    Joakim Lewin, chef Indirekt Eld enheten, FMV

    SvaraRadera
  19. @ Joakim Lewin

    "Det system som idag finns i Boden är en prototyp. En prototyp används under utveckling för att prova och verifiera tekniska lösningar. En prototyp är inte något som normalt lämnas över och tas i bruk i Försvarsmakten."

    Du menar alltså att RIKSPJÄSEN inte är en RIKSPJÄS utan en RIKSPROTOTYP....?

    Sveriges artilleri består alltså i dag inte ens av en RIKSPJÄS utan av en RIKSPROTOTYP som är en experimentverkstad!

    Personligen så är jag föga imponerad av FMV:s upphandlingar inom andra områden, och detta får väl nästan sägas vara fullt i nivå med den omtalade "helikopteraffären".

    Med tanke på förseningarna borde väl FM nästan få pjäserna gratis, eller är skadeståndsklausulerna så usla att förseningen inte kostar industrin en enda sekin?

    Fast till FMV:s försvar så för man väl säga att RIKSPROTOTYPEN ligger väl i linje med övrig verksamhet inom FM - ALLT är idag en enda stor experimentverkstad där man först sågat av grenen man satt på och sedan låtit de pårökta power point-fantasierna flöda fritt....


    SvaraRadera
    Svar
    1. @Trident

      Apropå "pårökta pp-fantasier"; glöm inte Johan Kihls multispektrala vattendimma och den virtuelle soldaten Markus, han som skulle vara osynlig och kunna se genom väggar samt att han på kilometers avstånd skulle kunna avfyra de pjäser vi inte har.

      Radera
  20. @Trident

    Tänk på blodtrycket!

    SvaraRadera
  21. @ Joakim Lewin

    Bra inlägg. Några följdfrågor.

    Vad finns e.g kvar av den *bedömda* 400 miljoner kr besparingen efter flera års förseningar?

    Om ytterligare Archer behöver upphandlas krävs förmodligen omintegrering med en fordonsmodell som då finns i produktion. (med bla beräkningar på vikt, pansar, mintest, närskydd, m.m) Har FMV räknat på vad det kostar om vi behöver utbytespjäser eller förutsätter FM att vi ska ha 24 i all evighet? Ingen går sönder?

    Hur vet vi att Sverige ej förlorat stora belopp på att med motköpskrav rikta upphandling av vapenstationer till FM:s fordon från Norska statens Kongsberg bolag. Kan nämnas att Finland nyligen valde Saab:s egenutvecklade vapenstation Trackfire. Finland kunde genomföra en konkurrensutsatt upphandling och tillverkningen hos Saab genererar både jobb och skatteintäkter. Tack Finland!

    Till slut, var det värt att spara "400 miljoner" när man ser till resultatet? (Något skeptisk till den siffran.)

    Mvh
    Signatory

    SvaraRadera
  22. @ Bygdemajoren

    Blodtrycket är det inget fel på, det är många år sedan dylika saker påverkade blodtrycket.

    Men tack för omtanken!

    @ Peter Andersson

    Det enda virtuella i det sammanhang du refererar till är hjärnan hos de som producerat de pårökta bilderna - allt annat är bara fria fantasier.

    ...och så har vi ju ett virtuellt artilleri som bara finns i power point!

    Kanske RIKSPJÄSEN som ju egentligen är en RIKSPROTOTYP borde döpas om till RIKSILLUSIONEN eftersom den ju egentligen bara är virtuell i power pointens magiska fantasivärld...

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.