Om / About Wiseman's Wisdoms

torsdag 7 augusti 2014

Försummade brister kommer surt igen (uppdatering 18.25)


Branden i norra Västmanland från luften igår kväll samtidigt som brandbekämpningsflygplan fyller på vatten. Foto och upphovsrätt Stefan Forsgren.

Här är det viktigt att skilja på sak. Att rikta kritik mot dem som just nu är insatta i att bekämpa branden och att rädda liv är helt fel. De gör allt de kan utifrån tillgängliga resurser. Däremot finns det all anledning att riktig skarp kritik mot de bristande resurser som finns att tillgå och besluten som lett till denna situation. Faktum kvarstår att de resurser som finns att tillgå idag för att hantera allvarliga påfrestningar på samhället är färre, och i vissa fall betydligt färre, än de var bara för några år sedan.

Sedan 90-talet har det civila försvaret successivt reducerats för att i försvarsbesluten 2000 och 2004 närmast helt avvecklas som statligt intresse, där vissa delar i bästa fall lever vidare som ansvar hos privata aktörer på statligt uppdrag. Jag skrev i tisdags på SVT Opinion om hur Försvarsmaktens förmåga att bistå med stöd till samhället i form av helikoptrar aktivt har minskats under det senaste decenniet, liksom hur avvecklingen av beredskapspolisen gör det svårare för polisen att mäkta med större händelser med längre förlopp. Det är frågor där även Allan Widman (fp) nu hakar på.


Samhällets krisberedskap är dock så mycket mer än bara helikoptrar och poliser. Grundläggande för att kunna hantera en katastrof eller påfrestning är att ha fungerande ledning och samband. Här har den svenska modellen ställts på allvarliga prov under skogsbranden, där ansvaret från början låg på kommunerna som berördes av branden, vilket gjorde det svårare att disponera och leda resurserna rätt. Slutligen övertog istället Länsstyrelsen ansvaret. Där finns det skäl att se tillbaka efter branden och se om detta skulle ha gjorts tidigare. Vittnesmål från boende i brandområdet är beklämmande vad avser den ofta motsägelsefulla information som spridits från ansvariga avseende den aktuella situationen och om man t.ex. ska evakuera eller inte. Det pekar på att mer övning hade varit av goda, men hur hinner man med något sådant när man redan under normalförhållandena är maxbelastad som t.ex fallet för polisen? Vi ska här också komma ihåg att branden i all sin tragedi ändå är en i jämförelse ganska begränsad händelse. För tillfället är det ca 1000 evakuerade och ett antal tusen till i evakueringsberedskap. Som tur är finns inget masskadeutfall eller andra komplicerande faktorer.

Högst beklämmande var dock att se nedanstående tweet på Twitter under morgonen.



Det är utmärkt att myndigheter använder sociala media som komplement för att nå så stor del av befolkningen som möjligt (även om det är mindre klokt att välja ett kontonamn som inte dyker upp om någon skriver ”länsstyrelsen Västmanland i Twitters sökfunktion för konton). Det är däremot högst beklämmande att återigen få se hur sköra myndigheternas samband är vid även förhållandevis små påfrestningar – därtill ”endast” orsakade av naturen och inte av någon med ont uppsåt. På förmiddagen orsakde ett blixtnedslag i Stockholm att många myndigheter står utan mobiltelefoni och att det är svårt att nå polis och räddningstjänst. Nu påeftermiddagen meddelade man också att man flyttar krisinformationen till en annan webbplats p.g.a. den höga belastningen på länsstyrelsens webbplats. I tisdags var webbplatsen överbelastad och man hänvisade istället till information på Facebook(!). Talande är också hur nu myndigheterna måste samverka med en uppsjö aktörer (Telia, Tele2, Skanova m.fl.) för att säkerställa en enda funktion såsom telefonin istället för att det tidigare fanns ett övergripande ansvar för såväl drift som nät.

Bild från Skymningsläge (@skymningslage)


Problemet blir också hur människor ska få del av samhällsviktig information och framförallt kunna ta del av den när det är skarpt läge och telefoni och bredband slutar fungera. Förr fanns sådan information som bilden nedan att tillgå i telefonkatalogen. Nu finns den inte längre där och det finns knappt en telefonkatalog. Finns då informationen att hitta på det allvetande internet? Prova själv att gå in på MSB hemsida och söka efter "evakuering".

Samma fenomen som råder inom telefonin återfinns även inom andra samhällskritiska funktioner i vårt alltmer datoriserade samhälle. Exemplen har genom åren varit alldeles för många när strömavbrott, bränder och liknande hos en underleverantör lett till att journalsystem, receptfunktion, bidrag etc. slutat fungera. Man kan ställa hur stora krav som helst på att en myndighet ska tillhandahålla en funktion, men när funktionen då är utlagd med servrar och underservrar hos en rad olika privata företag och dessutom i andra länder, blir systemet mycket sårbart. Inte bara för av naturen orsakade friktioner utan även sabotage och framförallt intrång. Det ska betonas att det inte är den tekniska utvecklingen det är fel på utan på hur nonchalant man från myndighetshåll hanterar redundansen. Ju fler kockar, desto sämre soppa, brukar det heta. Soppan kan naturligtvis bli ännu bättre, men det förutsätter övning och ju fler kockar desto mer övning krävs det när alla ska röra i grytan i rätt sekvens för att höja smaken.

Det finns dock positiva exempel. Ett är det nationella sambandssystemet RAKEL som används av en rad olika myndigheter. Vid stormen Gudrun var allt samband nere i dagar och ordonnanser hade svårt att ta sig fram längs vägarna i området. När Stormen Per senare drabbade Sverige hade RAKEL-systemet införts och sambandet fungerade nästan smärtfritt, medan ordinarie telesystem låg nere.


Statsminister Fredrik Reinfeldt ska nu vara på väg mot branden. Samtidigt meddelas att regeringen ska tillsätta en utredning om Sverige behöver brandflyg. Nu gäller det att genomföra damage control eftersom en valrörelse klassiskt påverkas mest av det som händer i inledningen och det som händer i sluttampen. I förrgår blev jag intervjuad av Aktuellt med anledning av min debattartikel hos SVT Opinion om att den svenska beredskapen för allvarliga katastrofer och samhällsstörningar så som skogsbränder och fartygskatastrofer är betydligt sämre idag än 2008 och än sämre jämfört med början av 90-talet. I studion fanns försvarsminister Karin Enström för att svara på motsvarande frågor (ca 13.45 in i klippet). Vad ministern naturligtvis inte nämnde var att ingen av de 30 moderna helikoptrar som hon omtalar för närvarande är planerad att ha släckförmåga eller förmåga att rädda nödställda vid en fartygskatastrof. Det lär ju inte för inte vara som statsministern i en intervju under förmiddagen när bristen på helikoptrar fördes på tal, hänvisade till att var och en kunde se vilken kapacitet flygplan har i jämförelse med helikoptrar. Det vill säga de flygplan som Sverige inte har, som inte kunnat användas förrän igår och som en inte har några andra användningsområden än just brandbekämpning. Normalt sett är ju annars regeringen starkt för att merutnyttja befintliga resurser, men när man själv medverkat till att reducera just den förmågan blir det naturligtvis svårt. Jag kan bara återigen konstatera att 2008 innan helikopter 4 avvecklades hade Försvarsmakten tillgång till över 20 helikoptrar med förmåga att ta 2000 liter vatten eller mer. Idag lyckas man sätta in tre och då efter att ha skramlat ihop besättningar. Ser man än längre tillbaka var beredskapen ännu bättre, vilket Skipper förtjänstfullt avhandlat i ett blogginlägg.

Försvarsmaktens helikopterburna brandsläckningsresurser 1999. Idag endast 3 helikoptrar tills dessa avvecklats. Bild från Skipper



Det finns all anledning att åter utreda samhällets krisberedskap, precis som nu föreslås, men det vore klädsamt om man denna gång, till skillnad från tidigare gånger, tog fasta på rekommendationerna trots att de kommer att innebära stora utgifter. DN diskuterar nu vad den stora skogsbranden kommer att kosta regeringen i valrörelsen. Det vore onekligen en ödets ironi om försvarspolitiken, som så många inklusive regeringen tidigare dömt ut som politiskt intressant fråga, skulle kosta Alliansens regeringsmakten.

Avslutningsvis vill jag återigen rikta ett stort tack och framförallt ett stort lycka till till alla som är insatta med bekämpa skogsbranden, varav många har fått avbryta sin semester. Vi ska även skänka en tanke till de evakuerade och de som faktiskt tyvärr blivit hemlösa. Av den anledningen är mycket värmande att läsa om alla frivilliga som erbjuder sina hem och resurser till det allmännas bästa.


Någon kanske funderar på hur ser det militära försvaret ser ut just nu om det civila försvaret och Försvarsmaktens möjligheter att stödja det civila samhället reducerats? Tyvärr inte bättre där. Läs gärna dagsfärskt inlägg och Försvar & Säkerhet

SMP, Barometern

Uppdatering 18.25: Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten bringar nu klarhet i läget avseende Försvarsmaktens nuvarande och framtida resurser för att stödja samhället med skogsbrandbekämpning. För närvarande finns 4 st helikopter 10 att tillgå i landet. Hkp 14 kommer att kunna använda samma brandtunna som hkp 10 när bärsystem för dessa är levererade och utprovade. För hkp 16 är nya bärsystem och vattensäckar enligt amerikansk modell beställda men ej levererade.

Avslutningsvis kan man inte låta bli att fundera över vad det är för stolpskott som ondgjort sig över att en hamburgerkedja erbjudit gratis mat till personal insatt i brandbekämpningen.

12 kommentarer:

  1. Skall åtgärderna göra nytta för nästa brand är det viktigaste att öka räddningstjänstens förmåga och självförtroende att agera snabbt och kraftfullt i alla kommuner.

    Finansiering av högre personalmängd och mer materiel i den vanliga verksamheten och att alla militära och civila helikoptrar utrustas och övas för brandsläckning bidrar till detta. Finns det rejäla resurser tillgängliga för många småbränder och t.o.m falsklarm ökar chansen att nästa stora brand aldrig tar sig.

    Om nästa stora brand tar sig eller en psyksjuk eller terrorist åker runt och tänder på när det är torrt kommer det inte att räcka att vara snabbt på plats. Då borde det viktigaste vara att ha mera hyfsat utbildad personal tillgänglig för att öka uthålligheten och ta bättre hand om brändernas följder med evakueringar, avspärrningar, osv. Vi skulle t.ex. kunna förse hemvärnet med mera utrustning och övning för att komma igång snabbare än om vi skulle bygga upp en ny civilförsvarsorganisation från grunden.

    Det här var en relativt snäll brand i och med att den berodde på en olycka. En människa som hade velat åstadkomma skada hade kunnat starta en oerhört större katastrof genom att starta bränder på dussintals ställen. Nästa brand kan givet samma väder och en enda elak människa innebära att vi måste ta hand om dussintals dödsfall, hundratals svårt skadade och tusentals lätt skadade.

    En annan fråga är om de befintliga reservförråden med brandbekämpningsmateriel var tillräckliga eller om det behövs mer slangar, pumpar, osv. Materiellt var det även underkänt att inte ha klart för sig om det är ok eller ej att använda tillgänglig brandbekämpningsskum.

    När vi har gjort allt vi kan göra med befintliga resurser och utökat det vi redan har är det dags att införa nya stödjande organisationer med ny materiel, kanske utöka helikopterflottan och t.o.m. införa specialiserat brandbekämpningsflyg.

    Tänker man brandförebyggnad i skog i ännu bredare perspektiv behöver man fundera på hur bra det är att ha bränslerika skogsreservat nära tätorter och det finns synergier mellan brandskydd, brandbekämpning och konstbevattning då klimatförändring med torrperioder inte bara ger brandrisker utan även bevattningsbehov. En sådan beredskapsinvestering kan bli oerhört dyr men visst vore det trevligt att under torrår ha en frodig grön ring runt tätorterna?

    SvaraRadera
  2. Ett stort problem är stabens - den militära delens åtminstone, oerfarenhet. Här är det stora brister troligen pga av för lite övning. T ex så har man haft dålig koll på var vital utrustning och personal befann sig. Sen kan man konstatera att Rakel är bra men många vet inte hur den ska användas - för lite övning igen... Som exempel så kunde olika brandkårer inte kommunicera med varandra för att man på högre nivå, i Rakelsystemet, inte hade kopplat ihop grupperna. De var tvugna att söka samband med varandra för att ansikte mot ansikte komma överens om gränsdragningar, mål etc etc. Nymoderaternas besparingar har hårt drabbat civilförsvaret och det blir än värre med RB5... Tycker också att det är otroligt populistiskt och arrogant att begära att insatsledningschefen ska spilla dyrbar tid på att göra en dragning för statsministern istället för att leda staben - Reinfeldt har noll att tillföra här och nu och det hade räckt om han bara hade stuckit in huvudet hos staben och sagt något peppande.

    SvaraRadera
  3. Länk till dokument med "Försvarsmaktens helikopterresurser för skogsbrandsläckning, Helikopter i kommunalräddningstjänst (1999)":
    https://rib.msb.se/Filer/pdf\12796.pdf

    Släckning av skogsbränder (D-uppsats):
    http://epubl.ltu.se/1402-1552/2008/102/LTU-DUPP-08102-SE.pdf

    Skogsbrandsläckning:
    https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/18960.pdf

    SvaraRadera
  4. Det märkliga här är att efter 9/11 kom det en lag som ålade kommun/landsting/stat att planera för kriser och öva för desamma
    Om det svämmar över, hur blir flödet, vilka drabbas och vad behöver vi?
    Vem behöver informeras och beordras.

    Om strömmen går, vad gör vi? Kan vi köra socialbidragen hos grannkommunen? När måste bandvagnarna fram?

    Och så vidare i all oändlig lokal anpassning...


    Men, samma församling som lade propositionen glömde att skjuta till pengar. Och kommunpolitiker är inte dummare än andra - har jag inte råd att öva så löser vi det när det händer... Hur det gick vet vi nu igen...

    Keep up the good work Wiseman, själv har jag nått den uppgivna insikten att att om man spottar på en sten tillräckligt länge så blir man torr i munnen.

    SvaraRadera
  5. @Gudmund

    Beträffande Rakel så verkar det onekligen vara frågan om dålig utbildning hos användarna. För hade de genomgått den utbildning som krävs för att få använda systemet så hade de vetat att det inte behövs länkas ihop några talgrupper, utan man hade kunnat välja någon av de samverkanstalgrupper som finns just för nationell eller regional samverkan till exempel vid räddningsinsatser...

    Så jag håller med om att det behövs mer utbildning och övning, kanske inte bara på högre nivå...

    SvaraRadera
  6. Intressant att Rakel berörs i detta sammanhang.
    Mina erfarenheter av utbildning och övning där Rakel är huvudsak eller ett medel för att uppnå något annat, är bekräftar antydningarna i kommentarerna ovan.

    Ofta läggs inte mer än 4-6 timmar på utbildning av användare, oavsett nivå. Dessa timmar skall räcka till knappologisk träning, signalering samt förståelse för ledningsstrukturen i form av samverkans-, lednings-, arbets- m fl talgrupper samt bestämmelser för passning, scanning mm.
    Rakel är tyvärr inte det alexanderhugg för krissamverkan som många vill tro. Vissa organisationer har 300-400 talgrupper i sina Rakelmobiler, kanske ännu fler. Ett system där mer än 50000 användare i princip skall kunna prata med vem som helst - med bibehållen ledningsstruktur - kräver mycket god kunskap och förståelse.

    Vid införande av Rakel lägger man oftast mycket energi på att definiera talgrupper, vilket är mycket enkelt - vem som helst med några timmars systemutbildning klarar det. Något operativt sammanhang eller operativ sambandsplan defineras sällan - trots att det är den som beskriver hur system de facto skall användas ute på brandplatsen. Utbildning påverkas naturligtvis av detta, och huvudsakligen består den av knappologiska moment och antydningar om de enorma mängderna talgrupper, som ingen riktigt vet hur de skall användas.

    Utbildning och kontinuerlig övning, med konkreta utbildningsmål och -krav är en absolut grundförutsättning för att Rakel skall ge någon positiv effekt.
    Begreppet "sällananvändare" bör avvecklas. Alternativt bör organisationer med sällananvändare ändra kommunikations- (talgrupps-) strukturer så att den är möjlig att omfamna även för denna användarkategori.

    Det skall bli mycket intressant att se vilka slutsatser som dras även om en så "liten sak" som kriskommunikation - och hur det påverkar lednings- och kommunikationsstrukturerna i Rakel i framtiden.

    MSB har här en särskilt viktig roll som samordnare av samverkanskommunikationen i Rakel.

    Hur var det? I krig är endast det enkla möjligt, och i fred inte ens det...

    Patrik Lander
    FA/kn

    SvaraRadera
  7. Till de TP 84 (C-130 H - J) finns det skogssläckningsutrustning färdig att upphandla från hyllan i USA: MAFFS2 (Modular Airborne FireFighting System) Detta system tankas tyvärr på marken men med tanke på att det är enkelt att installera och handha samt att det medger att man kan ta med upp till 13000 liter vatten per tur så är det ändå ett riktigt ekonomiskt bra alternativ till ett flygplan som bara kan användas till en sak. Jämför med de fina flygplan som supportar oss från Italien och Frankrike. MAFFS2 kan släppa ut de 13000 literna på 5 sek eller fördelas ut över olika områden. Detta är något som man snarast igen bör titta. Senast det gjordes var ca 2005-6 men inga pengar kunde tillföras då för att stödet till civila samhället fick då inte vara kostnadsdrivande. Ett högt pris som betalas i Västmanland i dag tyvärr.

    SvaraRadera
  8. Visst är det bra om vi har bättre utrustning men sanningen är också den att den militära staben var den sämsta jag någonsin har sett - de klarade inte ens av det mest basala - veta var personal och utrustning var samt sköta logistiken. Om vi hade haft en fiende som hade stört det hela så hade det brutit ihop totalt....

    SvaraRadera
  9. Jag tänkte lägga till ett par saker.
    Evakuering av större dignitet skede 1996 i Kävlinge. Närmare 9 000 personer utrymdes under närmare ett dygn.
    Kävlinge borna var väl informerade hur de skulle agera i och med Barsebäcksverket var i drift. Man hade tydliga informationer och rutiner för att klara en olycka på Barsebäcksverket.
    Sedan var det en urspårning strax utanför Kungsbacka 2005. Två klorgasvagnar välte. Man planerade för att eventuellt evakuera c:a 19 000 personer. RPS hade fått klartecken av regeringen att vid behov kalla in beredskapspolisen.
    Polisens svaghet är, som Wiseman nämner, uthålligheten. Svaga att bevaka en större geografiskt yta.
    Det finns runt 13 000 utryckningspoliser i landet. Dessa arbetar i tre skift. Polisen i storstäderna har redan problem med övertid p.g.a alla stora kommenderingar. Man har en katastrofal ekonomi. Detta kommer att skapa än större problem.
    Den dåliga kommunikationen mellan polisen och de andra myndigheterna p.g.a. strömavbrott etc. skulle inte vara några problem om Beredskapspolisen hade använts. De hade tre stycken moderna stadsbussar S 70 systemet och RAKEL. Det avgörande var att bussarna hade självförsörjande el.
    Mikael Juul - Sörensen
    tidigare ordförande i beredskapspolisföreningen

    SvaraRadera
  10. Det största felet med beredskapspolisen var att de inte användes mer. Det är meningslöst att vara frivillig utan att vara behövd och en organisation som aldrig används faller sakta sönder i stället för att bli bättre.

    Jag uppfattar det som att utsvältandet av beredskapspolisen var ett medvetet beslut för att undvika ev lönepressande konkurrens för de anställda poliserna.

    Hade polisledningen, polisfacket och ansvariga politiker uppskattat beredskapspolisen hade man t.ex. rutinmässigt använt dem som ordningspoliser på stora publika arrangemang där det saknas pengar för ordinarie poliser, det gör nytta att ha många händer och huvuden och det blir en suverän rekryteringskontakt gentemot allmänheten.

    Eftersom makten och inflytandet inte ville ha beredskapspolisen höll jag med om att det var klokt att lägga ned dem och höll tummarna för att få över en del av individerna till hemvärnet som i alla fall används en del.

    Givetvis hade det varit ännu bättre att byta ut ansvariga politiker, polisledning och köra över facket...

    SvaraRadera
  11. Mikael Juul, har jag fatta hur det hängde ihop eller är jag ute och cyklar?

    SvaraRadera
  12. SÅ frustrerande! Politiker vallfärdar dit och tar upp resurser, nyheterna rapporterar bara fel och syndabockar istället för vital information till de drabbade (är röken farlig? Hur många plan är i tjänst? Exakt spridning m.m.). Där tycker jag att man kan snacka om ineffektiv krishantering. Har du drabbats av branden på något sätt? Jag har gjort en omröstning på plusett:http://www.plusett.nu/omrostning-4508/har-du-blivit-paverkad-av-branden-i-vastmanland

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.