Om / About Wiseman's Wisdoms

fredag 2 januari 2015

Återbesök hos solidaritetsförklaringen

I juni 2009 fastställde Riksdagen den svenska solidaritetsförklaringen i vilken Sverige utfäster sig att inte stå passivt om ett annat EU-land eller nordiskt land skulle drabbas av ett angrepp. Bakgrunden till solidaritetsförklaringen såsom den framställdes av den dåvarande regeringen läses bäst i dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors tal vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 2010.

Solidaritetsförklaringen har sedan dess varit lika omhuldad av regeringarna och dess försvarspolitiska företrädare, som den varit ifrågasatt av försvarsdebattörer för dess ringa konkretisering. Inget sägs om vilket stöd som ska lämnas och än mindre om vem ska komma till Sveriges stöd, varvid den grundläggande planering som krävs för dylika fal, några månaders arbete, heller inte går att verkställa. Sedan annekteringen av Krim och det efterföljande kriget i Ukraina har dock tonen kring den svenska solidaritetsförklaringen inrikespolitiskt varit lägre än tidigare. Att diskutera hur Sverige ska ge stöd till grannländerna har inte alls varit lika populärt, även om 2014 inleddes med ett besked om att regeringen och Socialdemokraterna var överens om att Sverige ska öva tillsammans med NATO Response Force, NRF. NRF är NATO:s motsvarighet till EU:s stridsgrupper och Finland har sedan flera år haft den roll i NRF som Sverige nu ska använda för att ersätta det bortfall av erfarenhet som neddragningen i Afghanistan medför. Vad gäller att ta emot stöd har Sverige äntligen börjat titta på hur ett värdlandsavtal med NATO ska utformas i syfte att effektivt kunna ta emot stöd. Ett riksdagsbeslut är dock inte aktuellt förrän 2016.

För grannländerna är dock den svenska solidaritetsförklaringen mer intressant än någonsin och då framförallt för de baltiska staterna. Till följd av staternas ringa areal och deras utsatta läge, är de i sitt försvar beroende av snabbt stöd från andra NATO-länder. Den pågående och regelbundna övningsverksamheten från diverse NATO-länder i Baltikum och Polen är endast ett sätt att skapa ett farthinder. Ändå är det tillförseln av kvalificerade förband som krävs för ett försvar av länderna. Här enades NATO-länderna vid höstens toppmöte i Wales om att skapa en särskild snabbinsatsstyrka om 4000 man för försvaret av de östeuropeiska medlemmarna, läs Baltikum, inom ramen för NRF. Den nya styrkan benämns VJTF, Very High Readiness Joint Task Force. VJTF-styrkan ska till skillnad från konventionella NATO-resurser ha en mycket hög beredskap och sättas in på kortare tid än NRF, som liksom EU:s stridsgrupper ska kunna påbörja lösandet av uppgifter efter 10 dagar från beslut. Uppsättandet av styrkan förändrar dock inte det faktum att de baltiska staterna och NATO fortsatt är beroende av att Gotland och södra Sverige är i vänligt sinnade händer. Utan vänligt sinnad kontroll över Gotland och södra Sverige finns mycket ringa möjligheter att genomföra en tilltransport av förband över havet eller genom luften, och möjligheterna att uppträda med stridsflyg nära de baltiska staterna nedgår också. Detta är ett stort orosmoln för de baltiska staterna, vilket försvarsminister Peter Hultqvist vittnat om under hösten. Inte undra på att det då reses frågetecken kring vad den svenska solidaritetsförklaringen egentligen är värd, eftersom inga utfästelser görs.

Samtidigt har samtliga partier i Sverige återigen ställt sig bakom bedömningen att Sverige aldrig kommer att drabbas av ett enskilt angrepp utan ett krig eller en konflikt i vårt närområde kommer att drabba flera länder. Emedan man samtidigt fastställt att ett enskilt angrepp mot Sverige är osannolikt, säger man desto mindre om utsikterna för en konflikt som berör närområdet. Situationen är dock tillräckligt oroande för att våra grannländer nu drastiskt ska höja sin försvarsanslag redan 2015.

Vilka möjligheter har dock Sverige att för att verka dämpande i närområdet? Det kan konstateras att ett agerande i första hand kräver just ett aktivt ställningstagande, vilket traditionellt varit svårt att dra ur den svenska politiken när det gäller närområdet. Det är lätt att uttala sig hårt om något som händer i en annan världsdel, men när det gäller närområdet smyger man fram. Om man nu inte är redo att ta steget in i NATO, finns det ändå möjligheter att verka inom ramen för den tidigare avgivna solidaritetsförklaringen. Ett sådant sätt är i så fall att ställa upp med ett förbandsbidrag inom ramen för VJTF, vilket säkerligen skulle emottagas med öppna armar från de baltiska staterna. Samtidigt som det skulle innebära att Sverige ges fortsatt möjlighet till kvalificerade övningar, skulle det också innebära en dämpande effekt i och med att vårt stöd till de baltiska staterna i än högre manifesterades. Slutligen skulle det också ge Sverige en möjlighet till större insyn och påverkan avseende utvecklingen i Östersjöområdet.

14 kommentarer:

  1. Ja t ex 32:a Undbat gjorde nog bättre nytta om man blivit engagerad som ett styrkebidrag i Baltikum än i Mali nu när vi ska fokusera på närområdet.

    SvaraRadera
  2. Internationella övningar i all ära men solidaritetförklaringen betyder att vi lovat hjälpa våra grannar i utbyte mot... inget. Ingen annan har lovat hjälpa oss om vi behöver det.

    Ska vi verkligen fortsätta ner den vägen genom att erbjuda förband till VJTF?

    SvaraRadera
  3. Jag gillar solidaritetsförklaringen, låt oss fylla den med innehåll.

    Höj försvarsanslaget.

    Stärk luftvärnet och flygvapnet så vi kan freda vårt luftrum för egna transporter och våra grannars.

    Stärk flygvapnet ännu mer så vi kan hjälpa våra grannar med luftstridskrafter samtidigt som vi själva är hotade.

    Stärk sjömålsrobotförmågan, ubåtsjakt, armé och hemvärn i takt med att Ryssland rustar sina luftlandsättningsförband och möjlighet att frakta förband på sjön. Med detta kan vi freda vårt territorium så vi hinner ta emot hjälp.

    Rusta på Gottland så ön blir en tillgång för våra grannars försvar i stället för en svaghet.

    Rusta upp ubåtsvapnet så vi får ett andra vapenslag med förmåga och volym nog för att hjälpa våra grannar samtidigt som vi försvarar oss själva.

    Runda av med att göra den lilla kvalificerade armén så rörlig och välförsedd med logistik att den kan rulla över till Finland och hjälpa till om Ryssland har förbrukat sin landsättningsförmåga.

    Ingår försvarsförbund med grannarna och gå gärna med i Nato. När vi kan bidra med ett par rejäla förmågor behöver vi inte rusta allt lika mycket och kan klara oss med en mindre arme och flotta.


    SvaraRadera
  4. Några tankar om Slite Hamn och rysk påhittad anledning att säkra hamnen. Igenom att landsätta komplett brigad som endast skulle skjuta i självförsvar
    http://kanonmat90.blogspot.se/2014/12/ryskt-fredligt-overtagande-av-slite.html

    SvaraRadera
  5. Jag gör ett undantag och släpper igenom Bjäns kommentar som rekommenderar hans egen defaitistiska blogg. Det länkade inlägget är väl också något mer modererat än tidigare som gått ut på att svenska soldater ska springa och gömma sig för ryssen.

    För den som inte har varit inne i börssvängen och vill ha lite bakgrund på Bjän mfl liknande användarnamn som använts genom åren så går det bra att söka på de olika aktieforum som finns eller läsa kommentarerna till detta inlägg på Redeye:

    http://www.redeye.se/aktiebloggen/uppfoljning-rekommendationer-2013

    SvaraRadera
  6. Wiseman:

    Blir vi alla som publicerar oss här på Din blogg föremål för en lika uttömmande personundersökning som "Bjäen"? :-)

    God Fortsättning förresten!

    SvaraRadera
  7. Wise,

    Flaggar för hedersmannen och utredaren Tomas Bertelmans - av regeringen Löven fullständigt negligerade - rapport från Utredningen om Sveriges internationella försvarspolitiska samarbete (Fö 2013:B).

    I bilaga 2 återfinns en av Ove Bring, Professor emeritus i internationell rätt, analys ur folkrättsligt perspektiv av de båda solidaritetsklausuler som följer av EU Lissabonfördrag. I analysen, vilken i sin helhet är synnerligen läsvärd, dras bl.a. följande slutsats: ”Den folkrättsliga skillnaden mellan EU-fördragets artikel 42(7) och Natofördragets artikel 5 är försumbar. Båda bestämmelserna är juridiskt tvingande men ger medlemsstaterna full frihet att leverera solidaritet enligt eget val. Den skillnad som finns rör trovärdigheten i förpliktelsernas implementering. Natos gemensamma försvarsåtagande har, till följd av organisationens historia och karaktär, större politisk tyngd och trovärdighet.”

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/90/53/53c734bb.pdf

    SvaraRadera
  8. Varför skall FM anpassa förband för att förbereda sig på att slå mot Ryssen i Baltikum? Varför anpassas och övas inte Svenska förband så att dessa kan ingå i Ryska förband, understödjas av Ryskt IE och ledas av ryska staber för att slå mot Muslimska förband istället? Under mina två år vid I19/P5, Boden så var Ryssen det självklara hotet men nu ser världen helt annorlunda ut. Vakna upp!

    Sverige Islamiseras och utvecklas alltmer mot ett Syrien och Irak. Vad enligt officerarna i FM finns det för hotbild mot Sverige och det Svenska folket? Har inte redan idag flera områden Svensk mark tagits över av Islamister som förfogar över vapen och sprängmedel, dit Svensk Polis och inte längre vågar agera? Varför agerar FM så starkt på att en eventuell ubåt kränker Svenskt vatten medans FM inte gör något åt Muslimska enheter som med maffiametoder, terror och vapen intagit Svensk mark runt om i hela Sverige?

    Jag förlitar mig mer på Putin än på den Svenska försvarsmakten att försvara frihet, Sverige och dess folk mot Islamistisk terror. Det säger jag som fd arméofficer vid I19 och transsexuell med rötter norr om Salla, Finland.

    Malin Läckö (VO/Lt NB19)

    SvaraRadera
  9. Malin Lääckö,

    Är du heeeeeelt säker på Putins goda intentioner ...?
    http://www.expressen.se/nyheter/bilkorning-forbjuds-for-ryska-transsexuella/

    //LJA

    SvaraRadera
  10. Malin,

    Vad gäller integration med extern makt så skall Sverige vare sig låta sig styras av Nato eller Ryssland enligt ditt exempel. Vi är fullt kapabla att röra till det på egen hand... :-)

    Vad gäller angreppsförband för attack mot en motståndares eget territorium så måste även detta finnas - det skall inte vara utan kostnad i eget land att man angriper. Men problemet är att denna förmåga är underordnad förmågan att kunna försvara sitt eget territorium och befolkning. Om man endast bygger upp angreppsförmåga så är det skrämmande enkelt att extern makt använder den resursen för egna syften - vilket i den nuvarande situationen i Europa är livsfarligt.

    Vad gäller inflytandet som kommer av existensen av beväpnade s k "islamister" (vilka även kan vara planterade för att skapa oroligheter för att underlätta införandet av totala regimer av extern makt) så bör vi inte låta oss styras av rädsla. Det är en sak om de börjar agera våldsamt - då bör vi agera hårt och bestämt. Fram till den tidpunkten skall vi inte blåsa upp dem och ge dem större inflytande än nödvändigt.

    Det är konstigt... För ca 15-20 år sedan var vi i Sverige beredda att offra tiotusentals mannar om inte hundra tusen i försvaret av vårt land, dess befolkning och befolkningens rättigheter i ett demokratiskt styrt land. Nu verkar det som vi är beredda att offra rättigheterna och det demokratiska systemen när mindre grupper kommer dragandes med hot om mindre bombattacker och hot om våld.

    Det främsta försvaret av vårt land, dess befolkning och denna befolknings rättigheter och förmåga till positiv utveckling är att vara modig nog att ta förluster och inte reagera reflexmässigt att begränsa det vi är satta att försvara.

    Gör inte en höna av en fjäder... Och sälj inte ut oberoendet och de rättigheter som under många år har lyckats bygga upp för vårt folk.

    Återigen - ett starkt argument för värnplikt...

    Sten-Erik Björling

    SvaraRadera
  11. Fast, Malin. Putin och islamisterna är ju överens om att du inte får köra bil.

    Kan även tillägga att tillskillnad från Bjäen är jag varken en fegis eller benägen att fuska med min aktieportfölj.

    Det är underligt hur feghet, rasism och dåliga aktieinvesteringar verkar hänga ihop med att gilla Putin.

    SvaraRadera
  12. Sten-Erik:
    Det är med glädje jag instämmer i allt i Ditt senaste inlägg - fast det bygger på en inte särskilt klarsynt ursprungspost ...

    SvaraRadera
  13. LJA och Aktieingenjören
    Hur infantilt och oförskämt det låter när russofoberna i Sverige säger 'Putin' i st för som vore sakligt 'Ryssarna'. Putin har knappast något med psykiatriska bedömningar för körkort att göra. Genom att rycka saker ur sitt sammanhang har västpropagandan framställt ryska regler för körkort som om de vore konstigare än i väst.
    Suicidrisk kan vara en faktor som vägs in i bedömningen i alla länder.
    Magnus Redins lilla kvalificerade arme känns inte som någon klok planering utan som en absurditet som amerikaner lurat på oss. Det behövs mycket folk om man skall vara trovärdig. Men för karriärister kanske ditt upplägg är mer lockande. Mer intressanta jobb i stället för realistiska möjligheter att slå tillbaka. Samma med din längtan till Nato. Intressanta karriärjobb men ingen hänsyn till att vi dras in i atomkrig.

    SvaraRadera
  14. Max Hanemann,

    Trevligt att jag kunde glädja dig för en gångs skull... :-)

    Sten-Erik Björling

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.