Om / About Wiseman's Wisdoms

söndag 25 januari 2015

Gästinlägg: Försvarslogistik i förändring

Debatten om försvarslogistiken fortsätter. Här ger Försvarsmaktens försvarslogistikchef, konteramiral Thomas Engevall, sin syn på frågan.

Tidigare inlägg i ämnet:
Chefen FMV Förråd, Service, Verkstäder, Thomas Salzmann
"DDrilog", specialistofficer inom militär logistik

Wiseman

–––––––––––––––––––––––––––––––


Försvarslogistik i förändring
Att Försvarsmakten och FMV sedan ett antal år är inne i en omfattande och omvälvande förändring när det gäller ansvar och uppgifter inom logistik- och materielförsörjningsområdet (sammantaget kallat försvarslogistik) har inte undgått någon som är direkt eller indirekt påverkad av förändringen.
I min befattning som Försvarslogistikchef och ansvarig för denna verksamhet i Försvarsmakten är det på tiden att kommentera den pågående förändringen även på denna typ av media i en större omfattning än hitintills. Inte minst de senaste veckornas inlägg kring FMV förmåga och prissättning av underhållstjänster gör att det känns som hög tid.

Det skulle leda till en alldeles för lång artikel att i detalj gå igenom hela förändringen här på WW (och på FM egen blogg) i ett inlägg men jag vill ändå göra några nedslag.


Syfte och metod
Det grundläggande syftet med hela omdaningen av logistiken är att frigöra pengar, 760 miljoner per år, och i stället använda pengarna för övningar, utökad flygtid, utökad gångtid med fartygen etc. för att på det viset skapa en ökad operativ förmåga för Försvarsmakten som helhet.

Den huvudmetod som har valts (och även beslutats politiskt) är en omfattande ansvarsförändring mellan Försvarsmakten (FM) och Försvarets materielverk (FMV), där i korthet FM ska fokusera på att ställa krav på materiel, logistik och logistiktjänster och FMV ska fokusera på att leverera detta.
Innebörden av detta är att Försvarsmaktens uppgift och ansvar är att: Ansvara för anslagen, äga materielen och definiera behovet av logistik, genomföra insatsnära logistik (oberoende av insatstyp), ställa operativa och funktionella krav, ange tillgänglighetskrav och lagerhanteringskrav samt besluta om var, när och av vem som materielen ska användas.

FMV å sin sida har uppgift och ansvar för tillgänglighet och support genom hela livscykeln för materielen, svara för alla inköp till FM, ansvara för att de komplexa system vi har fungerar tillsammans (system av system), svara för driftstyrning, upprätthålla beredskap, svara för lagerhållning och lagerhantering samt omvandla FM operativa och funktionella krav till upphandlingskrav för att också upphandla och leverera tjänster och produkter.

Allt detta utgör ramverket för den förändring som sedan ett antal år pågår och de första stora personalövergångarna från FM till FMV ägde rum för dryga två år sedan när stora delar av dåvarande FMLOG övergick till FMV och enheten FSV (Förråd, Service och Verkstäder) bildades. Sedan dess har ytterligare personal övergått från FM till FMV, såsom personal ur Teknik- och Materielkontor, Materielsystemansvariga från Högkvarteret och nu senast i januari personal från Materielsystemkontor FLYG (MSK FLYG).

Att detta tar tid att få på plats och också fungera som ett väloljat maskineri tror jag alla inser. Å andra sidan var det var inte så väloljat när verksamheten var kvar inom FM (bl.a. i FMLOG) heller, även om alla så klart var vana med hur saker hanterades och därför var trygga i den verkligheten.

En personlig reflektion jag själv har gjort är att mycket av den lösning som vi nu är på väg in i har funnits förr i en väldigt likartad lösning, även om Försvarsmakten då var betydligt större. När jag tog min officersexamen 1985 fick jag mitt första jobb på FMV. Vid den tiden tryckte FMV upp telefonkataloger som omfattade alla avdelningar och all personal minst en gång om året. På den telefonkatalog jag fick som en del av ”startkitet” för nyanställda fanns det avdelningar såsom FMV:Verkstad, FMV:Förråd, FMV:RESMAT och FMV:Intendentur (sammantaget väldigt likt dagens FSV). Tvärs över Gärdet i de huskomplex som idag rymmer bostäder, kontor och HR-Centrum låg bl.a. Marinens Underhållsavdelning (och kanske även flygets och arméns motsvarigheter). Alla tre var personalrika avdelningar som svarade för driftstyrning, materieluppföljning mm och som hade stora likheter med vad som idag håller på att byggas upp inom FMV:s avdelning ”Anskaffning och Logistik” (AL) med den personal som kommit över från teknik- och materielkontor. Att personalen på FMV var krigsplacerad och att verksamheten skulle fortsätta vid kris/krig var det inget snack om och inte heller någon som tyckte var konstigt. När jag något år senare kom ut i förbandstjänst på dåvarande 1.ytattackflottiljen på Berga fanns det i fartygslagens (”reparationsplutonernas”) krigsorganisation civila motormontörer från de centrala motorverkstäderna för dieselmotorer (patrullbåtar) och gasturbiner (robotbåtar).

Nu ska vi inte tillbaka till 80-talet utan in i framtiden, men jag har väldigt svårt för de argument som i princip ”inkompetensförklarar” FMV eller hävdar att det ”aldrig skulle gå att lita på” FMV:s förmåga att stödja verksamheten i högre konfliktnivåer hela vägen upp till krig. Den förmågan finns redan idag med den personal som finns på plats. Det vi behöver göra är att formalisera FMV del av insatsorganisationen genom att kravställa den, bygga upp den och också öva den samordnat med Försvarsmakten så att alla kan vara trygga med att den verkligen fungerar.

Något om kravställning
Något som gäller i alla kundrelationer är att du aldrig får en bättre leverans än vad du förmår kravställa som kund. Royal Navy (brittiska flottan) har en devis vid deras stridsträningsanläggning som certifierar örlogsfartyg för operativ tjänst (FOST) som säger; ”You get what you inspect – not what you expect”. Bägge dessa yttranden kommer också över tiden att gälla FM som kravställare och beställare av produkter och tjänster av FMV. FMV finns ju därför att FM finns, inte tvärtom. Och även om vi nu sitter ihop som ler- och långhalm inom försvarslogistiken så vill inte jag se något kravlöst ”velouräktenskap” myndigheterna emellan. Vi kommer enbart att kunna utveckla vår verksamhet om vi ställer tuffa men relevanta krav på varandra. Och, vilket kanske är det viktigaste, att när problem uppstår, vi förmår lösa dem tillsammans, utan att gräva skyttegravar och skylla problemen på den andre.

När det gäller frågan kring FSV pålägg på fakturapriser som debatterats flitigt nu på slutet, bl.a. genom gästinläggen från Tomas Salzmann (CFSV inom FMV) och ”DDrilog” här på WW så vill jag klargöra vad jag ser som målbild i sammanhanget. När vi är ”klara” med förändringen så ska det på fakturor som kommer från FMV (där FSV är en del) tydligt framgå vad som är reservdelar, vad som är förbrukningsartiklar, vad som är timpris och hur stora eventuella pålägg är. Att ta fram detta kräver ingen ”raketforskning” då samma typ av information fås från vilken ”Mekonomen-ansluten bilverkstad” som helst när man lämnar in sin privata bil på service. Vi har tagit ett antal steg i vår kravställning relativt FMV för att komma närmare målbilden, exempelvis genom att FM inför 2015 krävde att beställningar av förnödenheter, städning med mera skulle ske direkt från förbanden i PRIO till ramavtalade leverantörer istället för via FMV och på så vis få leveransspecificerade fakturor utan procentmässiga påslag.

Att vi inte kommit hela vägen ännu när det gäller övrig underhållsverksamhet är att beklaga men det är helt klart att vi ska dit, så snart det bara är möjligt.

Vad gäller påläggens storlek så är det viktiga för mig att de blir tydliga och transparenta så att det över tiden går att följa och också värdera (inte minst av FMV själva) för att kunna fortsätta att effektivisera verksamheten och också kunna jämföra med andra likartade leverantörer.
Förhållandena mellan FM och FMV vad gäller ekonomiuppföljning är reglerade i det samordningsavtal som finns mellan myndigheterna och som i sin senaste utgåva fastställdes så sent som 2014-12-18. För den intresserade har det beteckningen FM2014-6942:4 och 14FMV11589-1:1 beroende på myndighetsbeteckning. Ekonomihanteringen beskrivs i § 5 i avtalet samt i Annex A.

Samordningsavtalet gäller för 2015 och ett nytt avtal kommer att överenskommas för 2016 där vi tar ytterligare steg i ett antal områden, inte bara i ekonomihänseende.


Gamla synder blir som nya

I samband med omdaningen har också gamla synder hos såväl FM som FMV kommit upp i dagen och blivit synliga för betydligt fler än de närmast berörda.

Några exempel på detta är;

1. En växande reparationskö och reparationsskuld
Underhållsbudgeten på anslaget 1.1 (förbandsverksamhet) och till del även på anslaget 1.4 (vidmakthållande) under en lång rad av år använts som ”budgetregulator” för att få verksamheten i övrigt att fungera. Det går så klart att göra vid ett enstaka tillfälle men sker det för ofta och regelmässigt blir effekten en växande underhålls- och reparationsskuld som blir allt svårare att hantera. Där är vi nu och det måste vi göra någonting åt, men det finns inga ”snabbfix” i detta utan min bedömning är att det kommer att ta ett antal år att komma beta av köerna till en rimlig nivå. Jag med mina medarbetare och snart även FMV jobbar för närvarande med att identifiera vilka åtgärder som i detta hänseende ska ha förtur och var vi ska börja ”beta i problemet” för att få ut mest effekt relativt förbanden och deras verksamhet.

2. Förbandens egen förmåga till materielunderhåll har generellt sjunkit
Jag, och min företrädare Leif Nylander, har sett på de materielkontroller vi genomför att vi kan bli betydligt bättre på att vårda den materiel vi faktiskt har. I det ligger att förbanden, inte minst nu med anställda soldater, sjömän och gruppbefäl samt en ökande skara specialistofficerare själva bör genomföra en större del av underhållet. Det krävs några faktorer för att detta ska vara möjligt. Dels måste förbandsledningarna avdela tid för materielunderhåll med samma prioritering som ges till övningsverksamheten i sig, dels måste personalen ha utbildning, verktyg och tillgång till relevanta lokaler för arbetet och dels handlar det om inställningen hos alla inblandade, från regements- och flottiljchefer ner till enskild soldat/sjöman att detta är viktigt. Jag ser två effekter av detta, dels att vi kan sänka kostnaderna men än viktigare är att personalen blir bättre i sin huvudtjänst och i och med det kan höja förbandets stridsvärde i och med att man klarar mer på egen hand. Jag är också helt övertygad om att alla berörda kommer att kunna känna en ökad stolthet kring sin egen insats och del i helheten när vi får genomslag av detta. När vi genomdrev en likartad förändring på 90-talet i dåvarande Kustflottan, kallad ”EKA” (Effektivisering av Kustflottans A-underhåll), fick vi alla tre effekterna för de enheter som var del av förändringsarbetet. De ”hinder” som vissa underhållsavtal kan utgöra, som begränsar FM egen personals möjligheter att reparera egen materiel, måste successivt omförhandlas. Även här gäller det för FM att vara tydlig i kravställningen till FMV.

3. Bristande underhållsberedningar och reservdelsanskaffningar
Under en lång rad av år har förmågan till underhållsberedningar och initiala reservdelsanskaffningar sakta men säkert tillåtits att degenerera. Det har varit viktigare att få fram systemen i sig till önskat antal än att ta ett mindre antal färdiga system men med mer kompletta reservdelsförråd. Motivet har varit att reservdelar alltid ”kan köpas sen”. Problemet är bara att detta ”sen” aldrig inträffar. Mycket av de senaste årens reservdelsproblematik har förklarats med/skylts på PRIO:s införande men det är bara en del av sanningen. En stor del av de problem vi har upplevt kommer sig också av att vi inte anskaffat reservdelar på ett ordnat sätt och att de beredningar som ligger bakom anskaffningarna har nedprioriterats i förhållande till mycket annat. Det måste ändras.


Syndernas förlåtelse
Dessvärre så räcker det inte när det gäller gamla synder att kliva in i biktbåset och komma ut efter en kvart som en ny människa utan här kommer det att krävas ett hårt och fokuserat jobb under flera år. Det jobbet behöver FM och FMV göra tillsammans. Att skylla gamla synder på ”omdaningen” eller på den ena av de bägge myndigheterna leder in i en återvändsgränd där det bara är frustrerande att vara.


Personal och kompetens
En annan av de absolut viktigaste frågorna vi måste jobba med inom försvarslogistiken är den långsiktiga personal- och kompetensförsörjningen.

Vi har ett högt åldersläge som vi måste hantera. Jag har för vana att skriva gratulationstelegram till alla inom FMLOG, Försvarmaktens Tekniska Skola, Trängregementet samt Försvarsmedicincentrum som fyller 50 respektve 60 år. För att identifiera dessa får jag in listor på alla i FM som fyller 50 och 60 och sedan är det bara att sätta igång och bocka av. På vissa uppslag är det hälften av FM personal som kommer från något av dessa fyra förband. Möjligen inte en helt optimal analysmetod men den säger tillräckligt mycket och det står helt klart att vi står inför en stor omsättning de kommande åren.
När man går lite djupare ner och tittar i de olika logistikfunktionerna, exempelvis kommunikationstjänst, så blir det också väldigt tydligt att det inte finns speciellt många individer (officerare och civila) som verkligen kan det aktuella området utan och innan. Att vi har en hel del att ta igen som ett resultat av den så kallade ”strategiska timeouten” är helt klart.

Även inom detta område kommer vi att behöva jobba nära mellan FM och FMV för att hitta långsiktiga och hållbara lösningar men även för att kunna attackera mer närtida uppgifter som kan kopplas till omvärldsläget.


Gemensam inställning
Jag tycker det är bra att de problem och frågeställningar vi har debatteras och diskuteras. Det är bara genom att lyfta upp problemen i dagen som de går att åtgärda.

Att problemen lyfts upp tyder också på att det finns ett stort engagemang och en stor lojalitet mot uppgiften att bygga en fungerande och effektiv lösning för Försvarsmakten som helhet.

Jag tillsammans med mina avdelningar i Högkvarteret och förbandscheferna på logistikförbanden kommer i en rad frågor mer tydligt ge oss in och leda och så att säga ”ta befälet” över försvarslogistiken i de frågor som jag pekat på i detta inlägg och i många fler.

Det jag förväntar mig av alla som vill vara med i bygget av dagens och morgondagens försvarslogistik (såväl inom FM som FMV) är ni tar aktiv del i detta arbete och såväl lyfter de problem ni ser som att därefter gör något åt dem - tillsammans. Det är nämligen där vi kommer att vara – Försvarsmakten och Försvarets materielverk – tillsammans inom försvarslogistiken – under överblickbar tid framöver.

Thomas Engevall
Konteramiral
Försvarslogistikchef


10 kommentarer:

  1. Angående kravställning:

    Hur tänker FLOGC kring det faktum att merparten av all kravställning idag sker inom myndigheten FMV?


    Flyttat ansvar genom vhtövergång.

    På HKV-nivå är huvuddelen Materielsystemansvariga överförda till FMV och sitter nu tillsammans med före detta "leverantörer" på FMV.

    På "Ägarföreträdar"-nivån finns nu både Teknikkontoren och anskaffningskontorens produktledare inom samma myndighet - förr var de två parter.

    På Lokal nivå är "beställaren" med mandat att beställa och prioritera underhåll likväl som leverantören tillhörande myndigheten FMV.

    Internfaktureringarnas paradis?

    Kvar i FM.

    Försvarmakten har enstaka handläggare utan beslutsmandat på förbandsnivå - exempelvis så får inte ens Teknisk chef på en enhet beställa underhåll från FSV - det får tydligen bara göras av FSV egen personal...

    Det finns också en handfull ekonomer på stabsnivå som utsätts för ständiga rekryteringsförsök från FMV samt ett mycket litet antal personer med faktiskt mandat att ändra något på HKV nivå och din egen nivå.


    Är tanken att den nyanställde soldaten, sjömannen skall avropa tjänster från FMV? Eller skall första linjens chefer sitta med beställning, kravställning, SLA,reklamationer och avvikelser?

    Om beställarorganisationen under 2013-2014 endast fått ett försvinnande litet antal svar på avvikelserapporter - hur tror du att det kommer att gå när beställaren tillhör samma organsiation som leverantören?

    Vet inte vad som kommer drabba FM hårdast framöver: Försvarsmaktens materielansvar utan mandat? eller FMV:s eller industrins materielansvar med fel incitament?


    @DDrilog
    Förvaltare i Försvarslogistisk tjänst

    SvaraRadera
  2. Tack Thomas, det är förstås välkommet och bra att du ger din syn på saken.

    Som "brukare" har jag några fall som kan tjäna som exempel på varför det blir frustration i leden:
    1. Personlig utrustning som är ensande och skapar sammanhållning är beställd sedan flera år, finns på förråd centralt men kommer inte ut till service centren
    2. Gruppmateriel finns beställd och bekräftas levererad, men även här inte tillgänglig på förbanden som utlovats varför omplanering av utbildning och övningar ständigt måste göras.
    3. Den dränering av kompetens som genomförts på FMV (i.e. köp konsulter istället) har både skapat sämre motparter, men jag kan inte heller för mitt liv begripa hur det kan vara billigare att betala en konsult per timme heltid, istället för en anställd
    4. Mtp den valda affärsmodellen, ie lägsta pris för konsulter, så är det ofta juniorkonsulter som blir motparten och företräder FMV i de tekniska frågorna. Det är då inte kul att mötas av total okunskap för t ex säkerhetsfunktioner och hur/varför användningen är som den är. Visst är de nyfikna och intresserade, men de skall leverera, inte utbildas av mig.
    5. Återigen kring affärsmodell och lägsta pris - har inte hitills sett att FMV mätt "effektivitet" av en konsult. En som kan och förstår uppgiften kan med lätthet leverera på mindre än halva tiden jämfört med en konkurrent som inte är lika kompetent. Kan den då ta dubbla priset? Nä, då för man aldrig chansen - så min poäng är snarare att de som sitter på ramavtalen är de som i verkligheten sitter på bänken...

    Men visst kan vi se till att det blir bättre! Det är ju precis som FLOG-chefen beskriver, det är ju bara för FM att inspektera FMV så det blir rätt. Vilken metod/process används då? Visst ja, ni sitter i samma process/metod..

    SvaraRadera
  3. Att man under en lång tid av år sparat in på underhåll av olika slag på grund av underfinansiering kan väl inte komma som en överraskning för någon inom FM?

    Att syftet med "omdaningen" hela tiden varit att spara pengar är väl inte heller något som överraskar?

    Att man på vissa håll inom FM,FMV saknar kompetens och kunnande är väl heller inget nytt?

    Att man har olika uppfattningar om vilka kravställningar som gäller är väl heller inget som bör förvåna någon?

    Nu är det hög tid att berätta hur ni har tänkt er att jag som kund ska få ett bättre fungerande underhåll för 750 miljoner kronor mindre?

    Du påpekar, mycket riktigt, att det nuvarande miserabla underhållsläget beror på bristande medel. Hur är det tänkt att det ska bli bättre med ännu mindre pengar?

    Vad finns det för lätt mätbara kontrollstationer i systemet?
    (av prylen x, som enligt kravet skall vara omedelbart tillgänglig uppfyller endast y procent kravet)
    Vad göra, vad kostar det och vem skall betala?

    Du listar i punkt 1-3 en del som ännu inte lämnat skrivbordet, utan befinner sig på nivån "måste ändras". Hur skall detta åtgärdas och vad kommer det att kosta?

    I den organisation som FM nu håller på att bygga upp kommer en betydligt större andel och antal saker ha ett krav på sig att vara gripbara "här och nu". Var och hur ser jag att "omdaningen" tar höjd för dessa ganska dramatiskt höjda kostnader och det ökande behovet av personal inom underhållsorganisationen?

    Slutligen kan det kanske vara på sin plats att inte bara "lyfta upp problemen" utan också erkänna att de finns. Då blir det ännu lättare att lösa dem.

    F.d. Teaterdirektören

    P.S. Ibland är "överblickbar tid framöver" inte längre än minuter för de lite längre ner i underhållskedjan.

    SvaraRadera
  4. Intressant...

    Forskningen bör väl därmed främst innefatta de främsta vektorerna för ett angrepp, ett exempel på en sådan vektor beskrivs i artikeln nedan:

    http://fortruss.blogspot.se/2015/01/xyz-what-would-happen-if-russian-army.html

    Om det stämmer som de beskriver så faller huvuddelen av vår avancerade försvarsförmåga bort vid ett planerat angrepp. Karta, kompass, bra kängor och huvudet på skaft får förnyat förtroende :-) Grundförmågorna bör återupprättas...

    Sten-Erik Björling

    SvaraRadera
  5. Tack för debattdeltagandet! Vi är inte okunniga om visionerna i omstruktureringen och målet om frigjorda miljoner. Problemet är att varken utredningen FSU eller införandeprojektet LOB2 inte på något sätt kunnat visa var dessa "bortslösade lönemedel" eller dubblerade arbetsuppgifter fanns. GLOB2 var ett rent prestigeinförande pga dåligt underbyggt politisk beslut. Nu har vi gått in i en lösning med väldigt stora risker för havererade processer inom materiellogistiken där man i första hand vill ta hem dessa lönemedel inom logistik och överföra dessa till "förbandsverksamhet". Jag citerar mig själv från tidigare inlägg på Wiseman:

    "Vi vet idag att FSU antagande om besparingspotential bara var just ett antagande. Inga beräkningar fanns utan man utgick från att båda myndigheterna bedrev samma verksamhet(?) och att två ihopslagna fabriker har ett nyckeltal för effektiviseringar. Att man felaktigt applicerat denna ”mellan tummen och pekfingret” modell framgick naturligtvis inte i rapporten .."

    Jag upplever redan idag att arbetsuppgifter läcker tillbaka till FM som en förutsättning för att man ska få rätt roller och ansvar i processerna - men FM sysslar ju inte med försvarslogistik(?) så dessa manår kommer inte att redovisas på minussidan om man utvärderar LOB.

    Teaterdirektörens fråga: "..hur ni har tänkt er att jag som kund ska få ett bättre fungerande underhåll för 750 miljoner kronor mindre?" är en naturlig fråga som ligger som grund för varför man känner stor osäkerhet huruvida LOB kommer att leverera och genererar därför kritik på detaljnivå.

    SvaraRadera
  6. Ett av de främsta problemen med att ha anlitat och använder metodiker från civila konsulter är skapandet av begreppet och konceptet kring "försvarslogistik".

    Logistik skall inte ligga separat från försvarsmakten - den skall vara i högsta grad integrerad - ingen modern strid kan genomföras utan logstik... Logistiken är t o m viktigare än ett flygvapen, fartyg eller stridsvagnar eftersom inga av dessa fungerar utan fungerande logistik,

    Knäppskallarna på de amerikanska konsultbolagen har fått alldeles för stor makt - bara för att det fungerar i USA utan hot av bekämpning av centralförråd behöver det inte fungera i Sverige.

    Sten-Erik Björling

    SvaraRadera
  7. Jag får intrycket att gästinlägget beskriver en fredstida logistikorganisation som servar övningsverksamhet, utrustar och servar utlandsmissioner och fyller på samt roterar innehållet i mobförråd.

    Är det korrekt och logistiken under pågående strid i Sverige borde vara en helt annan förbandsnära och utspridd organisation?

    Den fredstida logistiken borde dock vara förberedd för att kunna stödja verksamheten under långa beredskapstider med mobiliserade förband.

    SvaraRadera
  8. @Thomas E
    Bäste amiral (och S-emil), du skriver att ’det grundläggande syftet med hela omdaningen av logistiken är att frigöra pengar, 760 miljoner per år, och i stället använda pengarna för övningar, utökad flygtid, utökad gångtid med fartygen etc.’
    Det låter bra! Jobbar själv med liknande logistik, dvs underhåll och reparationer av skepp. Varje skepp har sin budget och jag vet exakt hur mycket jag kan använda för reservdelar, väl planerat underhåll utfört av anställd personal och reparationer av utomstående. Enda sättet för mig att spara är att inte utföra underhåll och reparationer.
    FM:s budget verkar vara en statshemlighet på mellan 30 000 och 50 000 millioner kronor/år. Det mesta används väl för löner, inköp av nya vapen och utlandsinsatser, mm. Hur mycket används för logistiken? 5%? Det är 1500 – 2500 millioner. Och Du anger att FM kan spara 760 millioner med en ’omdaning’ av logistiken, dvs 50-30%.
    Kan du förklara hur jag jag reducera mina logistik kostnader 30-50% med en omdaning.

    SvaraRadera
  9. Kan du förklara hur jag kan reducera mina logistik kostnader 30-50% med en omdaning.

    SvaraRadera
  10. Vi har ingen armé och heller ingen försvarsmakt i dess rätta bemärkelse. Alla dessa ord som man nästan inte orkar läsa. Försvarsmakten av idag består av ett antal och enligt avtal anställda och månadsavlönade soldater med en utrustning som haltar betänkligt. Det finns inga som helst förband att bemanna. Lämna tänket från 1990 talet och dessförinnan bakom er.
    Kvar av idag är överdimensionerade staber där personalens (vissa)helt överskuggande intresse är att ställa sig själv i en mycket fördelaktig dager inför stundande RALS-förhandlingar. Gärna då att bakdanta kollegor med skitprat. Jag vet av bitter och egen erfarenhet från Trängregementet i Skövde hur detta går till

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.