Som jag redogjorde för i förra inlägget, styrs denna bloggs innehåll i mångt och mycket av aktuell mediafokus. För tillfället ligger fokus på ledningsområdet, framförallt när det gäller flygstridskrafterna. Sålunda inga stridsvagnar i detta inlägg, trots att vi fått en pansarofficer till ny ÖB (jag har redan hört smeknamnet pansartaxen i korridorerna...).
Allan Widman skriver idag på sin blogg om sitt nyligen genomförda besök i Bålstaberget. För den som till vardags kliver runt i sjöstridskängor kan meddelas att Bålstaberget utgör Flygvapnets huvudsakliga stridsledningscentral. Mycket fortifikatoriskt skyddad, men det är det snart slut på när all verksamhet av det slaget ska flyttas till kontorlokaler i Enköping (GLC/NOC). Ytterst få om någon utanför Lidingövägen förstår att uppskatta det fina i en fullständig centralisering av landets stridsledningförmåga till kontorslokaler ovan jord i Enköping. Redundans, fortfikatoriskt skydd, geografisk spridning är enligt förespråkarna fullkomligt överskattat (Det är ju bara att dra paralleller till det nya centrallagret i Arboga). De oupplysta meningsmotståndarna med hundratals år av sammanslagen erfarenhet av stridsledning verkar inte heller förstå finessen i att en mångmiljardinvestering på kort sikt ger vinster på några miljoner på lång sikt.
Nåväl, nog raljerat. Allan Widman reflekterar i sitt inlägg vad som står att vinna i form av en centralisering när informationsteknologin i sin natur bygger på spridning, att ingen (på högre nivå) verkar förstå vad de i själva verket beslutar om, historiskt uteblivna samordningsvinster och att förespråkare på användarnivå ej går att finna. Mycket kloka synpunkter, anser jag.
Inom Flygvapnets stridsledningsorganisation genomfördes nyligen en undersökning av arbetsmiljön inom organisationen avseende "flygsäkerhetshotande faktorer, arbetsmiljö, arbetsbelastning, välbefinnande i arbete samt framtidstro med avseende på tänkt omorganisation".
Resultatet skrämmer mig när jag läser det och anknyter direkt till vad Allan Widman skriver i sitt inlägg.
Genomgående är att personal saknar förtroende för högre ledningsnivå (HKV) och dess förmåga att leda och utveckla verksamhet. Inför det förestående införandet av GLC/NOC förutsätter man att all nyckelpersonal snällt ska följa med till Enköping, men man verkar svårt bedra sig då uppåt 90% av personalen svarar att man inte kommer att flytta från Luleå, Skåne och Såtenäs. Man söker hellre civil flygledartjänst, som för övrigt innebär 50 % högre lön. På många ställen är vakanserna redan skrämmande (uppåt 50%) och verksamhetsbegränsande. De som uttrycker personlig tro på framtiden är de som redan börjat studera civilt vid sidan och på så sätt "tagit ansvar för sin familj".
Vi har tidigare kunnat läsa om missnöjet bland piloterna med den obefintliga löneutvecklingen jämfört med civil sektor det senaste decenniet och om central (HKV) reaktioner på. Läget verkar inte vara mycket bättre bland de som ska stridsleda flygplanen.
Under de senaste årens lopp har vi kunnat läsa om bristerna i flygsäkerheten hos Försvarsmaktens helikopterflottilj, vilka alla utredare oberoende av varandra kunnat härleda till ledningsnivån och brist på effektiv ledning och förståelser för verksamheten. Jag har haft en del kontakter med personal inom detta område det senaste året och man baxnar ju när man får reda på att personalen kan komma tillbaka till jobbet efter en semester och inte längre veta vem som är chef. Risken är nu att historien upprepas inom stridsledningsorganisationen, när det riskerar bli svanhopp bland personalen i riktning Luftfartsverket (som väldigt aktivt rekryterar mot Försvarsmakten). Resurserna idag motsvarar inte kraven, trots nedgång i Försvarsmaktens flygverksamhet de senaste åren. Rekryteringen är därtill obefintlig.
Det är med största oro för Försvarsmaktens förmåga jag ser på GLC/NOC. Min oro verkar delas av de flesta med sakkunskaper på området, dock inte försvarsmaktsledningen. Det är synd och skam att "Strilaren" blev bloggen som försvann.
Om / About Wiseman's Wisdoms
▼
torsdag 26 mars 2009
7 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Bra skrivet!
SvaraRaderaAngående Stril-bloggen så kanske det var bra att den lades ner. Vi som tycker att något är "fel" kan tro eller veta att den indirekt lades ner av HKV. HKV i sin tur kan oroas över att "någon" på just HKV var inblandad.....för dom veta att bloggen trampade på många ömma tår.
En förändring börjar som en tanke och då behövs inga bevis eller klara besked.....
Jag läste just vår nye ÖB:s tal på Karlberg slott i samband med chefsbytet i Försvarsmakten.
SvaraRaderahttp://www.mil.se/upload/dokumentfiler/tal/2009/overbefalhavare-sverker-goransons-tal-ceremoni-karlberg.pdf
"Vår värdegrund som avgående chef konsekvent har arbetat med, Öppenhet, Resultat och Ansvar, är grunden i allt vårt arbete. Men förtroendet för vårt försvar granskas kontinuerligt och vår värdegrund ifrågasätts. Öppenhet är inte detsamma som att ifrågasätta alla våra beslut. Det handlar om tydliga uppgifter, respekt för resursutnyttjande på alla nivåer och ett tydligt ledarskap. Det är min uppgift att med ert stöd klara den granskningen. Jag vill att vi alla ska känna inre stolthet och att jag står upp för det jag gör."
Vackra ord av Sverker Göransson men där passusen om att öppenhet inte är detsamma som att ifrågasätta alla beslut, känns fadd.
En regeringsproposition som Försvarsmakten skriver ett underlag till är inte samma sak som ett fattat beslut.
Det är först när svenska folket genom sina valda ombud i riksdagen fattat beslut i försvarsfrågan som den kan anses vara avgjord.
Rätten att debattera dvs sända mail, blogga och uttala sig för media om våran försvarspolitik gäller för alla och envar oaktat om man är försvarsmaktsanställd eller ej.
Jag känner glädje över alla de försvarsmaktskollegor, civila som militära, som via blogginlägg engagerat sig i den pågående försvarsdebatten.
Det jag inte är stolt över är min egen myndighetslednings agerande.
Att inte ta en intern debatt inom försvarsmakten rörande ledningsförmågan kring JAS och Link 16 samt utvecklingen av GLC/NOC är olycklig. Man hade verkligen chansen under 2008.
När frustrerade officerare väljer att gå ut i media och påpekar brister i den föreslagna utvecklingen reagerar ÖB med ”Tig ihjäl saken, hemligstämpla handlingar till departementet, misskreditera och tysta budbärarna”. Ett fullständigt oacceptabelt beteende i en myndighet vars främsta uppgift är att värna landet och medborgarnas frihet
Mina enkla fundering är när ÖB skall börja granska Högkvarterets görande och låtanden i denna affär – dvs hur kunde det gå så här fel. Hur kunde försvarsmaktsledningen ha ett så bristfälligt beslutsunderlag om Link 16 utvecklingen och vara så felunderrättad om GLC/NOC kostnader och förmågor.
Mitt tips är börja med Prod Led och NBF-utvecklingen!
Äldre officer
PS Den som vill läsa vad avgående ÖB sa hittar detta på
http://www.mil.se/sv/Nyheter/OBs-nyhetsbrev/Nyhetsbrev-24-mars-2009/ DS
Efter att ha läst (f.d.) ÖB:s senaste "bok" så förstår jag att Försvarsmaktens invändningar mot bloggandet och den öppna försvarsdebatten framförallt är att det riskerar att skada FM rekryteringsstrategi och möjlighet att lyckas med personalförsörjningen.
SvaraRadera"Försvarsmakten har en viktig uppgift i att på olika sätt visa upp sin verksamhet och sin förmåga, liksom att på ett positivt sätt beskriva de arbets- och karriärmöjligheter som Försvarsmakten erbjuder."
Därmed förklaras också den förskönade och tillrättalagda bilden av FM på t.ex. mil.se som en del av en aktiv rekryteringsstrategi. Den är inte riktad till oss som bryr oss om Försvarsmakten, dess verksamhet och förmåga, utan till oanande ungdomar som ska lockas att frivilligt riskera liv och lem i fjärran land.
Om detta har varit FM informatörers uppgift, så håller jag med Staffan Dopping om att de utsätts för oförjänt kritik. Den uppgiften löser de väl. Men nu är det ju inte informatörerna som bör kritiseras, utan de som har beslutat om en lite väl transparent och naiv informationsstrategi.
Återigen ser vi ett tydligt exempel på hur man i Försvarsmakten prioriterar yta före substans. Det är viktigare med en yttre bild av en attraktiv arbetsplats än att det verkligen är det. Det ansågs väl både enklare, snabbare och billigare att sminka till ytan lite genom att satsa på en informations- och rekryteringsstrategi, än att ta tag i och lösa utmaningarna i verksamheten?
Eftersom ungdomar generellt inte är särskilt obildade eller ointelligenta, så riskerar nuvarande strategi att få helt fel effekter. Även utan bloggande och intern försvarsdebatt i öppna medier, så inser de att ingen organisation är utan brister och friktioner. Därmed riskerar alltför positiva och tillrättalagda budskap att uppfattas med viss misstänksamhet om organisationen öppenhet och ärliga avsikter. Vad är det man är rädd för att visa?
Det absolut bästa sättet att locka nya medarbetare borde vara att säkerställa att Försvarsmakten är en attraktiv arbetsplats med stimulerande arbetsuppgifter och gott arbetsklimat. Då kommer alla informationskanaler att förmedla den bilden, inte bara de man har makt att styra över. (De senare är väl kanske de man är mest skeptisk mot dessutom...).
Ett sätt att skapa detta är genom att säkerställa att medarbetarna känner sig delaktiga och att det finns ömsesidigt förtroende mellan ledare och ledda. Sådana resultat kräver aktivt arbete och åtgärder från alla parter och kan inte fixas vare sig med informationsfoldrar eller order.
Visa istället att Försvarsmakten är en organisation i tiden, där även bloggandet är en naturligdel av Försvarsmaktens omvärld och verksamhet. Använd mediet. Använd det för att förbättra Försvarsmakten, istället för att som nu försöka ignorera, förtränga eller förtrycka fenomenet. Se möjligheten i en öppen debatt. Nu får vi en drivkraft att faktiskt ta tag i problemen och skapa konkreta resultat. Det går inte längre mörka internt och simulera resultat. Det är ju faktiskt bra för Försvarsmakten i längden om vi måste börja fokusera på substans och inte bara yta.
Sätt framgent fokus och resurser på att arbeta med att utveckla verksamheten och den faktiska professionalimen istället för bilden av verksamheten och skenet av professionalism. Ifrågasätt t.ex. varför FM har en norm att bära fältuniform även vid kontorstjänst, istället för att praktiskt tillämpa den professionella normen "kläder efter verksamhet". Ifrågasätt varför FM har en norm där vi premierar "krigare" till alla befattningar, oavsett befattningens innehåll. Kanske är vi trots allt inte så professionella inom alla områden, som den officiella bilden gärna vill visa?
Se till att den officiella bilden också tål kritisk granskning. Välkomna kritisk granskning som en möjlighet att att ge svar på tal och att visa hur fel belackarna har. Om FM hade substans och inte bara yta, så skulle man kunna agera och bemöta kritiken betydligt mer positivt, responsivt och initierat och därmed också framstå som en häftig och attraktiv arbetsplats för den typ av soldater vi söker. Nu velas, gnälls och slingras det med tafatta försök till osubstantierat maktspråk däremellan. Föga imponerande eller attraktivt...
Lycka till.
"Ifrågasätt t.ex. varför FM har en norm att bära fältuniform även vid kontorstjänst, istället för att praktiskt tillämpa den professionella normen "kläder efter verksamhet"."
SvaraRaderaHaha, skämtar du? Sitter det grönspräckliga damer och herrar på kontor och skyfflar papper på högkvarteret?
Ständigt med tjänstepistolen i sidohölstret och med AK5:an i paraplystället?
Man har väl snarare något slags lite elegantare enfärgad uniform?
/Arvid
Kan bara hålla med Anon vid 15.24. Har själv haft funderingar på det militära men den bild man får när man skrapar lite på ytan är en organisation som vill väldigt väl men som inte riktigt vet hur den ska bete sig.
SvaraRaderaOch för att råda bot på det vänder sig så till någon sorts PR-konsult som har riktig fena på *yta*.
Alltid lurar det någon.
Sen hjälper det kanske inte att de flesta politiker i det här landet mest verkar vilja att FM ska försvinna/koka soppa på en spik.
Det är accepterat, eller snarare norm satt av Armén att fältuniform m/90 eller tidigare motsvarigheter alltid är ok att bära, oavsett tjänst och plats. Gud förbjude att någon skulle dyka upp i sjöstridsdräkt eller flygdräkt. Det anses som lika "fjolligt" som "den enfärgade arbetsdräkten". Stridsdräkt som stridsdräkt, enligt mig.
SvaraRaderaJag tror att det var vad 15.24 for efter. I övrigt kan jag bara hålla med 15.24.
Jag måste också hålla med 08.45. Jag kommer alltid att fortsätta ifrågasätta det kloka i ett beslut som jag inte kan stå för. Men order är order och jag är inte sämre än att jag jobbar helhjärtat efter de order får, samtidigt som jag fortsätter ifrågasätta klokheten i dem.
SvaraRadera