Jag uppskattar också att försvarsministern nu börjar utöva påtryckningar runt helikopteranskaffningarna. Det är inte en dag för sent, men sent vaknar ju syndaren och Tolgfors börjar nog så smått inse att händelserna de närmaste månaderna är de som kommer att forma hans eftermäle efter valet 2010.
I slutet av intervjun ramlar försvarsministern återigen in på att den förra regeringen lade ner över 60 förband medan alliansregeringen inte lagt ner något. Må så vara än så länge, men det är också ord som ska vägas in i Sten Tolgfors eftermäle som försvarsminister. Det existerar ett samförstånd mellan Försvarsmakten och Regeringen att efter valet lägga ner grundutbildningsförband, d v s regementen, flottiljer etc, i syfte att finansiera omställningen till det nya yrkesförsvaret. Ergo: Alliansregeringen är inte bättre än den förra S-regeringen som var en katastrof för det svenska försvaret.
Förefaller det inte också lite märkligt att Sten Tolgfors inte anser sig ha tid att ha kommentarer på sin blogg, medan däremot Carl Bildt har det?
Enligt Tolgfors:
SvaraRaderaDet finns alltså ingen begränsning av vad som kan skickas till Afghanistan, eller någon kostnadsbegränsning.
Inte illa, inte illa.. Undrar hur det väl det stämmer när det kommer till kritan.
Har inte Riksdagen _precis_ beslutat ett tak om 500 pers i Afgaland?
SvaraRaderaBut why..?
"Det existerar ett samförstånd mellan Försvarsmakten och Regeringen att efter valet lägga ner grundutbildningsförband, d v s regementen, flottiljer etc, i syfte att finansiera omställningen till det nya yrkesförsvaret"
SvaraRaderaDu har så rätt Wiseman, i VU2010 är det ord och inga visor vad avser IO14. Det är STORA förändringar på ingående, jag tror att det kommer leda till ytterligare en åderlåtning av kompetent personal när ljuset går upp för FM personal vad IO14 egentligen innebär. Ytterligare ett faktum är att ekonomin håller på att vända vilket troligtvis kommer att leda till att ännu fler officerare ser möjligheten och tar chansen att gå ut genom grindarna...
Popeye: Det är inte för inte som IO2014 försenats om och om igen under hösten. Det är svårt att sy ihop det och behålla så pass mycket kompetens att man precis klarar enfaldigaste granskningen.
SvaraRaderaJag tror precis som du att det kommer att innebära den slutgiltiga åderlåtningen av kompetens inom Försvarsmakten. Erfarenheterna från FB 2000 och 2004 är entydiga.
Japp...
SvaraRaderaDen här gången, återigen, kommer det ske utan någon större debatt som vanligt eftersom FS, ME m.m. tar fokus från vad som händer här hemma.
Två st, mig veterligen, platser kommer på tapeten denna gång.
Vi bör iallafall klara av att bilda häck den 19 juni.. ;-)
Det kanske är dags att Svenska staten gör på samma sätt som USA i Afghanistan för att skydda sin trupp - betalar Talibanerna för att inte attackera.
SvaraRaderaDet ser mer ut som att Talibanerna på vanligt hederligt maffia-maner vill tvinga fram betalt "beskydd".
http://globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=16197
Notera att även opium-handeln nämns i denna artikel - USA måste hålla denna produktion uppe eftersom den generar stora mängder "cash" som används för pengatvätt både i Wall Street och i London...
När Talibanerna hade makten minskade opium-produktionen kraftigt. Notera även att Kharsais bror är väldigt aktiv i droghandeln.
ÄR DET VERKLIGEN FRED VI VILL HA?
SvaraRaderaSeminarium arrangerat av Svenska Freds i samarbete med Armémuseum nu på fredag 27/11, 13.00-16.00. Deltar för bl.a. Pierre Schori och Håkan Hedberg.
Läs mer: http://fred.se/forsvar/Inbjudan27november.pdf
Välkommen!
Linda: Helt klart intressant!
SvaraRaderaSverige har tappat sitt strategiska fokus avseende den militära insatsen i Afghanistan, och därför kritiseras den. Jag misstänker att det också är skälet till att ingen analys gjorts som kunnat påvisa till vilken nytta vi gjort våra insatser, istället faller man tillbaka på bistånds- och utvecklingsorganisationernas analyser. Det är ofint av försvarsministern att använda skoluppbyggnaden som sina fjädrar, men han har fått dem av militären. Klart att civila specialister blir förnärmade och ifrågasätter vilken nytta vi gör då.
SvaraRaderaVilken nytta har militären gjort i Afghanistan sedan 2002? Inledningsvis säkrade man Kabul, så att en regering kunde bildas och sammanträda. Man har nu kunnat lämna över ansvaret för säkerheten i huvudstaden till de Afghanska myndigheterna.
Nästa steg för det internationella militära biståndet var att upprätta PRT:n i provinserna, med början i norr. Det brittiska PRT:t i Mazar-e Sharif sattes upp i juni 2003. I oktober lyckades man avbryta ett stridsvagnsslag 20 km från staden. Det var Dostums och Attas tiotusentals milissoldater som stred med stridsvagnar och tungt artilleri. Expansionen av ISAF höll ihop landet som höll på att sjunka ned i ett nytt inbördeskrig när Norra Alliansen besegrat sin gemensamma motståndare. Idag är sådana pansarslag svåra att föreställa sig, så länge den utländska militära insatsen är kvar i styrka. Men afghanerna har inte glömt och fruktar ett nytt inbördeskrig om ISAF drar sig ur.
Dostum är också ökänd för att ha packat in sina fiender i containrar stående i öknen som bakugnar (vem som först kom på metoden kan diskuteras, talibanerna använde samma metod). Även om många av dagens politiska och militära ledare kan beskyllas för korruption och fula trick, har inga sådana massavrättningar rapporterats på länge.
Länge har kriminella rumsterat som de velat, bara de tagit hänsyn till starkare krigsherrar och ligor. Polisen var tandlös och inriktad på att säkra sitt eget uppehälla och överlevnad. För två år sen var rörliga polispatruller mycket ovanligt, man satt vid sin postering. Under den gemensamma operationen i mitten av november, där en av våra tolkar dödades och fyra svenskar skadades allvarligt, gick man in i det oroliga området och grep 12 brottslingar.
Det är bara några exempel på vad vi åstadkommit i Afghanistan sedan januari 2002. Det är långsamma framsteg som är svåra att se från en operativ horisont där slutrapporter skrivs efter sex-sju månader. Men backa lite från veckans lägesbild, så är jag säker på att läsare på denna blogg kan utveckla listan. Vi behövs i Afghanistan, men vi måste förklara varför för den politiska ledningen och allmänheten. För oss själva är det viktigt för att kunna arbeta med den långsiktighet som krävs.