Pajkastningen kan börja

Härom veckan kom order till F 17 och F 21 att inkomma med underlag för sina möjligheter att härbärgera den enda basbataljon som ska bli kvar i organisationen.

Inriktningen har tidigare som bekant varit att centralisera basbataljonen till Kvarn utanför Linköping, vilket har varit lika svårförståeligt och svårmotiverat för flygvapenpersonal som inrättandet av GLC/NOC i Enköping. Kritiken mot en centraliserad basbataljon har inte varit nådig i organisationen och varningens röster har höjts för ett massivt kompetensdränage, då endast neråt 15 % av personalen väntas vara beredd att flytta från flottiljerna till Östergötlands skogar. Andra punkter som kritiserats är att basbataljonen inte är samgrupperad med något flygförband, vilket försvårar och fördyrar övning då bataljonen ständigt måste ta sig till en flygbas med flygförband för att öva på riktigt. Resor, traktamenten och övningsdygn är som bekant inte gratis. Många inom personalen tror dessutom att draget att förlägga verksamheten till Kvarn är ett medvetet drag för att bli av med personal och istället kunna ersätta dyrare officerare med specialistofficerare. Även oppositionen har med rätta ifrågasatta visheten i centraliseringen.

Höstens spel i HKV gav kritikerna rätt. Centraliseringen av basbataljonen innebär alltför stora konsekvenser för Flygvapnets förmåga att lösa sina uppgifter och nu utreds möjligheterna att förlägga bataljonen till en av de två flottiljerna genom att förbanden ska lämna in underlag. Eftersom arbetsläget inför 2012 är att lägga ner en flottilj, allra troligast en av F 17 och F 21, kan pajkastningen mellan flottiljerna nu börja på allvar. Det förefaller mycket troligt att den flottilj som får basbataljonen blir den överlevande. Frågan är dock varför man överhuvudtaget ska behöva lägga ner en flottilj och hur mycket pengar man egentligen ska kunna hämta hem genom detta agerande. Den frågan har jag behandlat i ett tidigare inlägg.

Man kan ju tycka att en noggrannare utredning gjorts tidigare om konsekvenserna av en centralisering av basbataljonen, men bättre sent än aldrig. Samtidigt kan jag nu konstatera att man nu också närmare ska utreda ekonomin i att lägga ner/inte lägga ner stridsledningscentralen i Hästveda. Borde inte det ha gjorts innan beslut om nerläggning fattades?


Tyvärr verkar det inte bli ändring på den viktigaste punkten avseende basbataljonen. Hur ska en enda basbataljon, dessutom otroligt reducerad i storlek efter den sedvanliga jakten på personalrader, kunna betjäna 4 stridsflygdivisioner, ett antal helikopterdivisioner och därutöver en tung transportdivision? Den frågan har bara ett svar och det är negativt.

Internationell tjänst i all ära, men Försvarsmaktens huvuduppgift är och förblir att försvara Sverige mot väpnat angrepp och hävda den territoriella integriteten. En enda basbataljon som är en bråkdel så stor som de gamla Basbat 85 som betjänade upp till en division i Bas 90-systemet, ska alltså hantera allt flyg i Flygvapnet. Situationen lär inte bli bättre av att Flygvapnet nu ska lämna sin enda baseringsmöjlighet i Mälardalen, utan att ha försäkrat sig om att det finns en ersättare.


Som vanligt undrar jag, var är luftförsvarsutredningen som borde staka ut framtiden? Jag är inte ensam om den undran och jag hoppas att frågan fortsätter drivas politiskt.