Får man tro SvD uttrycker Roughead ett visst ökat amerikanskt intresse för Östersjön, bl a med kopplingen robotförsvar. USA har sedan några år satsat stort på att utrusta flera av sina luftförsvarskryssare med förmåga mot interkontinentala robotar avlossade från "skurkstater". Den amerikanska robotskölden i Europa har som bekant rört upp starka känslor från rysk sida som vill framhäva det som om skölden är riktad mot Ryssland. För den som är föga bevandrad i navigation kan detta framstå som trovärdigt, men i själva verket är ett robotförsvar baserat i östra Europa närmast verkningslöst mot ryska robotar. Dessa tar nämligen vägen över Nordpolen på sin väg mot USA. Däremot kommer eventuella robotar från Iran att gå över östra Europa och även Sverige. Självklart också Östersjön.
I så fall är det inte svårt att förstå ett amerikanskt intresse för öka närvaro i Östersjön. En sådan skulle naturligtvis öka spänningen något med tanke på tidigare ryska reaktioner på det amerikanska robotförsvaret. Förra året blev det ryska svaret på utplaceringen av amerikanska luftvärnsrobotar i Polen och planerna på robotförsvar att meddela att man nu åter har kärnvapen i Kaliningrad (ytterst tveksamt om man någonsin tog bort dem därifrån efter Sovjets fall) och att placera ut Iskander kryssningsrobotar där samt planera för en basering av långräckviddigt S-400 luftvärn. Det sistnämnda systemet låser effektivt igen södra Östersjön och har en räckvidd långt in i södra Sverige. Inte nog med det, det stänger också helt luftrummet över Polen utom på lägsta höjd. Just den lilla detaljen hade Urban Ahlin mycket svårt att förstå vid Sälenkonferensen i vintras (1h 04 min in). Samtidigt kan dra paralleller till vad ett svenskt motsvarande system på Gotland skulle innebära.
Mycket av de vänliga ord som Roughead uttalat är säkert menade, men man ska veta att amerikanska officerare är ytterst duktiga på att berömma sina allierade och tilltänkta bundsförvanter. Man vet sedan länge att man kommer långt med smicker.
Och??? Om berömmet ger oss ett bättre försvar och förmåga? Tur att det finns en "makt" kvar i världen som intersserar sig för Sveriges närområde på anat sätt än att man kan använda det som ev. buffertzon för att skydda sitt "homeland" från insyn...
SvaraRaderaMen helst av allt hoppas jag att svenska politiker, när valrörelsen är ett minne blott, kommer att VÅGA fokusera även på den långsiktiga säkerhetspolitiken av vårt avlånga land.
Ett ökat amerikanskt intresse för Östersjön kan leda till en mer instabil situation med ett Ryssland som känner sig trängt. Följderna för svensk försvarspolitik torde vara naturliga.
SvaraRaderaDet är extremt tvivelaktigt att USA har resurser göra någon seriös satsning i östersjöområdet Wiseman. Tvärtom, från försvarsminister Gates kommer signaler om att det amerikanska försvaret är tvingat att börja spara.[i] Man kommer att lägga ner militärbaser litet här och där. (Dessutom tvingas det amerikanska försvaret att sätta ett tak på hur många generaler, amiraler och högre tjänstemän den tillåts lassa på sin organisation.)Och notera gärna: detta medan man fortfarande har pågående krig. Den amerikanska ekonomin och statsfinanserna är allt värre olag, troligen som följd långa fälttågen mot Irak och Afghanistan.
SvaraRaderaUSA:s ÖB Mullen har rentav klagat över att den tilltagande statsfinansiella oredan och den allt värre statsskulden är det största hotet mot landets militära slagkraft.[ii]
Summa sumarum så är det extremt osannolikt att du kommer att få uppleva något seröst amerikanskt engagemang i Östersjön. Befälhavaren för det amerikanska flygvapnet i Europa klagade över att USA har för många och för dyra baser.
"We've got too many daggone bases"[iii]
___________
[i] ”Pentagon Plans Steps to Reduce Budget and Jobs” av Thom Shanker, The New York Times, 9 augusti 2010.
[ii] ”Mullen: Debt is top national security threat” CNN, 27 augusti 2010.
[iii] ”Military needs to close more bases: general” osignerad, Reuters, 15 september 2010.
Om ni studerar en karta över Nordpolen och drar en linje mellan huvuddelarna av Ryska interkontinentala robotbaseringar och USA så ser ni att dessa rutter går väldigt nära Östersjön. En del politiska kommentatorer i USA anser att USA vill bygga upp en kraftfull förstaslagsförmåga parat med missilförsvar för att kunna neutralisera ett andra-slag från Ryssland.
SvaraRaderaVi i Sverige skall inte låna oss till att bli baseringsområde för denna typ av planer, speciellt inte med ev. baseringar i Norra Sverige av USAF etc.
@Anonym 10:04
SvaraRaderaOm Sverige skulle gå med i NATO, skulle baseringar i norra Sverige av USAF kännas mer mer logiskt då?
FP är ju för NATO medlemskap, V och S har ju uttalat att de har problem med NATOS baser i världen.
Hur ser svenska militärer på ett svenskt NATO medlemskap i detta kontext?
Den dimensionerande faktorn är inte hur svenska militärer ståller sig till ett Nato-medlemskap. Det beslutet skall fattas av de demokratiska instutionerna och militärerna har bara att rätta in sig i ledet efter det beslut som fattas på den nivån.
SvaraRaderaAtt försöka ställa de politiska nivåerna inför ett fullbordat faktum med totalt raserad försvarsförmåga för att tvinga fram ett beslut om medlemskap är landsförräderi. Inget annat!
@ Klas
SvaraRaderaEnligt min uppfattning drar du de rätta slutsatserna.
Kombinerat med EU-ländernas nerskärningar i försvarsutgifterna blir bilden ganska mörk för västvärldens framtida försvarsförmåga. Frågan är hur ivriga USA och dess allierade är att starta nya insatser på nya platser runt om i världen (läs Afrika).
Kanske blir det nya insatta insatsförsvaret rejält utvilat innan det blir dags att sättas in i framtiden.
Som tur är finns det i riket gott om kottar att sparka på.
@ Klas: USA har rätt många militärbaser utomlands, dessutom på geografiska lägen som inte är lika aktuella idag. Om de stänger ett par baser och sparar pengar på det är det inget konstigt.
SvaraRaderaJag tror att de, utan problem, har råd att låta ett par AEGIS fartyg patrullera Östersjön. Dessa fartyg är regelbundet ute på patruller runt om i världen, det är ingen stor sak för dem att bara lägga om rutterna lite.
Personligen välkomnar jag amerikanarna till Östersjön då jag tycker vi kan skämmas lite för att vi inte tar större ansvar i Östersjön.
Som det ser ut nu lär ju dessutom nästa amerikanska regering bli republikansk, och de är lite mer villiga att lägga pengar på sin militär än demokraterna.
Bra påpekande om hur man måste vara försiktig med att bedöma amerikanska officerares positiva uttalanden. Har man varit med ett tag har man hört dem berömma andra, som man själv inte gett mycket för...
SvaraRaderaFaktum är att USA´s skuldsättning är stigande. Det är visserligen en supemakt men förr eller senare kommer det bita USA i baken och då får man börja dra åt svångremmen inom alla områden.
SvaraRaderaDet tillhör den anglosaxiska kulturen att ge komplimanger till sin värd eller sina gäster. Oavsett om man menar det eller inte. Det är bara i Sverige som artighetsfraser blir nyheter på första sidan.
SvaraRaderaMen besöket i sig kan ju ses som en bekräftelse av något slag och berömmet av Gotland med besättning är ju inte alls överdrivet. De slog verkligen amerikanska flottan med häpnad med sin skicklighet.
Militärt samarbete med USA borde ju vara en naturlig självklarhet för oss.
Hallå! vill bara tipsa om att FHS nu söker efter en ny rektor. Annonsen finns på FHS.se
SvaraRaderaLäs speciellt dessa rader:
Våra utbildningar kan inte läsas någon annanstans och vi välkomnar såväl militära som civila sökande.
Försvarshögskolan har sedan beslutet om att inrättas som statliga högskolan
Det har också inneburit förändringar som innefattar övertagandet av ansvaret för den grundläggande officersutbildningen, som besparingar relaterade till främst den militära forsknings- och utbildningsverksamheten.
Mycket märkliga formuleringar lr felskrivningar som inte speglar professionalitet.
Dessutom är sista ansökan satt till 19nov, vilket gör att FHS inte har en ny rektor på plats förrän tidigast sommaren 2011, om nu en enda vettig sökande inkommer med en ansökan.
Utöver detta kan det kanske vara av intresse att fundera över varför G Larsson's anslag i FoT under 2011 är mer än halverat. FHS har mao en professor i Ledarskap som inte har medel att forska i sitt eget ämne! men han är ju meriterar ju siginom vård-sektorn vilket känns relevant.. Det är mycket kring G Larsson som kan ifrågasättas utifrån vid en kritisk granskning. Och frågan kring varför forskare och pengar flyr honom är faktiskt relevant, men inget som fhs internt vill bearbeta.
Detta kanske inte är av intresse för din mycket välskrivna blogg men jag kan tycka att FHS får verka utan det uppmärksammas hur deras interna problem påverkar OP och övriga relationer med FM.
/Anonym (som faktiskt inte är anställd vid fhs!)
Jaha, nu small det igen. http://www.dn.se/nyheter/varlden/svensk-soldat-allvarligt-skadad-1.1172972.
SvaraRaderaÅterigen frågar jag mig varför jag som reservofficer ska tjänstgöra i Afghanistan. Vad är poängen? Jag som är Strilare i
flygvapnet, vad har jag att bidra med? Återigen,vägra skriva på!
Om nu USA står inför en period av relativ militär svaghet, som dessutom verkar kombineras med inrikespolitisk instabilitet, varför väljer vi just detta tillfälle att göra oss mer säkerhetspolitiskt beroende av USA?
SvaraRaderaEn av kommentatorerna gissade att vi snart skulle få se en republikansk regering i USA.
SvaraRaderaDet borde väl fixa alla problem. Då kommer man väl att satsa på försvaret.
Frågan är hur det kommer att gå i så fall. Från ekonomer blir kvidanden allt värre om att det inte kommer att gå längre. Kostnaderna för de militära åtagandena och de båda krigen har för länge sedan sprängt alla ramar.
Ekomiprofessorn Joseph Stieglitz gissar att prislappen för alltsammans kommer att ligga på över tre biljoner dollar.[i] (För den som undrar: ja jag har kollat amerikanska räkneord).
Till det kommer att den amerikanska ekonomin är seg och stillastående sedan länge. Landet har gigantiska problem med infrastrukturen och utbildningsväsendet som MÅSTE lösas förr eller senare. Källorna är farligt hoptorkade. Förra gången det gjordes en storsatsning var under Ronald Reagan på 1980-talet. Det försåg USA med ett budgetunderskott som det tog hårt arbete under Reagans andra presidentperiod, under George Bush enda presidentperiod och Bill Clintons första presidentperiod innan det kunde hävas.
Och problemen då är närmast en stilla nysning med de som håller på att skapas av ”kriget mot terrorn”. I en rapport från 2005 hävdades att fälttågen mot Irak och Afghanistan redan var dyrare per månad än Vietnamkriget.[ii] Grundbulten är att USA:s republikaner visserligen älskar att hälla pengar i försvaret och att starta invasioner litet här och där men det finns en sak de hatar intensivt: skattehöjningar.
Har du krig så är det å andra sidan just vad du måste göra. Skatterna måste upp.
Du behöver bara titta på Sverige under stormaktstiden. Varje gång krig utbröt skyndar sig våra krigarkungar iväg till ständerna och begär tre saker: skattehöjningar för att finansiera alltsammans, utskrivning av manskap.
I det här läget brukar någon utbrista att vi skall titta på andra världskriget.
Den gången gick det ju galant eller hur?
Svaret skulle kunna bli att den gången fördubblades skatterna, regeringen vräkte på med försvarsobligationer och annat. Stora delar av befolkningen mobiliserades för tjänstgöring i försvaret eller i försvarsindustrin. Ekonomin belades med statlig kontroll. Bland annat var tillverkningen av civila bilar stoppad. Bensinen var ransonerad. De gigantiska bilfabrikerna i Detroit spydde istället ur sig stridsvagnar, lastbilar, jeepar, stridsfordon, ammunition och komponenter till skeppsvarven och flygplansfabrikerna.
På den tiden stod Amerika för nästan hälften av planetens industriproduktion.
Något liknande förekommer inte idag och vi kommer inte att få se det heller.
Där finns den gigantiska paradoxen. Det republikanska partiet ÄLSKAR visserligen krig, invasioner uniformer, vapensystem, ja allt, men de hatar uppoffringar. I alla fall uppoffringar i form av skattehöjningar och inkallelseorder. De föredrar att låna pengar utomlands. Av det följer att Amerika redan är skyldigt Kina och Japan 1, 5 biljoner dollar.
Det kommer inte att räcka med att bara dra in ett par överflödiga militärbaser här och där. Det finns mellan 700 eller 1 200 av dem. Troligen måste de flesta slopas.
Så vad försöker jag komma fram till? Det är möjligt att en republikansk regering kommer att låta krigen rulla på och kanske rentav starta några nya (det förekommer lobbyarbete för att få igång ett angrepp mot Iran) men till sist kommer USA att vara piskat att dra in de militära tentaklerna igen.
_________________
[i] ”The $3 Trillion War” av Joseph Stieglitz och Linda Bilmes, Vanity Fair, april 2008.
[ii] “The Iraq Quagmire;The Mounting Costs of War and the Case for Bringing Home the Troops” rapport Phyllis Bennis och Erik Leaver, från “Institute for Policy Studies and Foreign Policy In Focus” 31 augusti 2005.
USA har under lång tid metodiskt dragit ner på Europeiska baser. Både inom Armé som Flygsidan.
SvaraRaderaStrategin är enligt Soldiers Magasin att man slutligen i huvudsak ska ha kvar övningsbaser i Europa och sedan rotera hela förband till Europa för övningar.
Den bas som jag själv en gång var stationerad vid 1999-2002, Ray Baracks i Friedberg stängdes 2007.
USAs intresse för Europa har minskat, medan ökat för Asien. Många amerikaner frågasätter varför USA ska hålla stridskrafter för andra länder när dessa länder kraftigt minskat sina stridskrafter.
Troligen så kommer man fortsätta sin strategi och stänga än mer baser och flytta hem förbanden till befintliga baser i USA.
Ekonomin gör en sådan utveckling än mer nödvändig.
Sverige har i dag ett Mickey Mouse förvar, tråkigt nog. Och om mot förmodan vi skulle råka ut för någon form av påtryckning/mindre angrepp så är en politisk förhandlingslösning den mest troliga utvägen, där vi måste ge de saker som begärs av oss.
Omvärlden kan till och med anse att det är den bästa lösningen, eftersom militär förmåga i vårt område är minimal.