Om / About Wiseman's Wisdoms
måndag 16 januari 2012
Normalt sett...
... sker såna här länkningar numera endast via Twitter, men den här länken kändes lite för intressant för att undanhålla de bloggläsare som inte följer Twitter. Twittrandet har ju annars varit frekvent från många håll under Folk och Försvars rikskonferens.
Nåväl. På SvD:s ledarblogg gör Allan Widman ett gästinlägg med anledning av SvD:s artikelserie om det svenska försvarets bekymmer. I inlägget börjar Widman med att såga Juholts säkerhetspolitiska framträdande under dagen, men inte av samma anledning som försvarsministern, utan hur han avhandlar säkerhetspolitiska hot.
"Håkan Juholt gick idag till attack mot ett påstått motstånd att uppfatta klimatförändringen, IT-säkerheten och terrorismen som säkerhetspolitiska hot. Vare sig i försvarsutskottet eller försvarsberedningen har dessa nya hot negligerats. Tvärtom nämns de i samtliga centrala, säkerhetspolitiska dokument sedan början av 2000-talet. De återfinns sedan samma tid även i EU säkerhetsstrategi.
De nya, icke-militära hoten är i alla delar dimensionerande. Det som förvånar är dock att Juholt i sitt anförande – så länge och med sådant allvar – beskriver den negativa utvecklingen i främst Ryssland och Kina utan att dra några som helst slutsatser avseende försvaret av Sverige. När han uppmanar till långsiktigt säkerhetspolitiskt tänkande gäller det uppenbarligen inte risken för militär våldsanvändning."
Widman fortsätter sedan in på att avhandla något som även fp-ledaren Jan Björklund tog upp i sitt anförande, nämligen försvaret av Gotland. Widman vill där se att det i nästa försvarsbeslut återupprättas en Gotlandsbrigad:
"Gotland förtjänar sannerligen en brigad. En brigad vars stomme är den tunga kustroboten från gamla tiders rörliga amfibiebataljon och långräckviddigt, markbaserat luftvärn. Till sådana förband krävs självfallet också skydd och understöd från mekaniserade enheter. Bemanningen av dessa förband bör så lång möjligt ske med gotländska, tidvis tjänstgörande soldater."
Widmans förslag är helt korrekt och varför kommer att bli ämnet för ett framtida inlägg – förhoppningsvis i helgen. I korthet kan man dock säga att Gotlands avsaknad av försvar utgör ett stort problem för såväl NATO, som Ryssland – förmodligen i högre grad än det gör för Sverige. Så länge ön är avmilitariserad och inte aktivt behärskas av egna förband alternativt svenska militära förband, måste man i sin planering utgå från att motståndarsidan har för avsikt att besätta ön. Dels för att förhindra den andre, men även för att skydda sin egen verksamhet. För NATOs del handlar det om att sjö- och luftvägen planera för att förstärka och skydda sina medlemsländer i Baltikum och för Rysslands del handlar det om att förhindra NATO att göra detta.
Det obehagliga faktumet kvarstår att från Gotland låser man all trafik på och över Östersjön med långräckviddiga sjömåls- och luftvärnsrobotar.
Att militärt överge Gotland är med största sannolikhet det största svenska strategiska misstaget sedan Sveaborg. Det har Allan Widman insett. Frågan är när fler politiker inser det.
Passa också på att läsa inlägget på Cynismer om obalansen i verksamhet och verksamhetsmedel. Ett inlägg ur verkligheten som förmodligen är lika ovälkommet hos försvarsministern som Juholts fadäs var välkommen.
Tweet
49 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
"En brigad vars stomme är den tunga kustroboten från gamla tiders rörliga amfibiebataljon"
SvaraRadera?
Nu blev det väl ändå fel? Amfibiebataljonen hade/har en lätt kustrobot. Menas möjligen kustartilleriets tunga kustrobot? Ni vet det där systemet som avvecklades precis när det var driftsatt?
Enda anledningen till att alla tror att ryssen skall "ta Gotland" är att det är ett lagom avancerat applex som har använts i 50 år på militära utbildningar och har indoktrinerat alla militärer som en sanning...
SvaraRaderaRealisten
20.43:
SvaraRaderaHelt riktigt. Det lär vara RBS 15KA och inte RBS 17 som avses. Budskapet gick nog fram ändå.
Skipper hade ett inlägg härom veckan där han spårade RBS 15KA-komponenter. Ingen munter läsning.
http://navyskipper.blogspot.com/2012/01/var-tog-materielen-vagen-del-1-ka.html
Jag läser just nu Cornucopias bok om ett ryskt överfall på Sverige. Boken heter "Midvintermörker" och är skriven av Lars Wilderäng. Den handlar till stor del om just ett ryskt överfall för att ockupera Gotland.
SvaraRaderaMan kan ha många synpunkter på nedläggningen av det vapenslag som hette Kustartilleriet. En slutsats som det är svårt att argumentera mot är att det i efterhand förefaller varit "hål i hövvet" att lägga ned 12/80-bataljonerna samt den enda kustrobotbatteriet (som just var förbandssatt för övrigt). Tyvärr är det det nog så att detta var en irreversibel process - materiel och personal är skingrad och/eller förstörd.
Å andra sidan har vi ju avvecklat själva brigadkonceptet, även om en viss tillnyktring verkar pågå. det var ju faktiskt Gustaf II Adolf som införde brigaden, som ett allsidigt sammansatt förband av högre dignitet är regementet.
GMY
Sinuhe
Sinuhe:
SvaraRaderaPå samma sätt var det inte så smart att lägga ned det fasta kustartilleriet. Endast en pjäs hade inneburit en alldeles för stor risk för att en presumtiv angripare skulle kunna negligera den. Med tanke på mängden pjäser var det en enorm målmättnad för en motståndare att bekämpa och därtill med precisionsvapen, helst penetrerande med träffnoggrannhet mindre än 5 m. Få länder förfogar över sådana idag.
Det är nog inte för inte som Ryssland nu överger divisionskonceptet till förmån för brigader.
Du har självklart rätt även avseende detta. Ett fast kustartilleribatteri kostade småsummor att ha stående. Däremot fast en en latent ganska stor kostnad när ammunitionen skulle omsättas. Med 1 800 granater i durken (för 7,5/57) så blir det rätt många granater som ska omsättas. Men - vad jag minns och läst var detta ingalunda omedelbart förestående.
SvaraRaderaSka man raljera skulle man kunna säga att Kustartilleriet lades ned när det var som bäst. Förbandsmassan omfattade 6 nyligen uppsatta amfibiebataljoner, 3 KA-bataljoner samt 6 kustförsvarsbataljoner. Samt ett kustrobotbatteri med Rb 15.
Suck.
GMY
Sinuhe
Den "nyuppfunna" försvarsplaneringen lär ge vid handen att luftvärn behövs i större omfattning än idag. I inlägget nämns Gotland, helt rätt men även andra områden i Sverige är förtjänta av adekvat luftvärnsskydd efter nästa försvarsbeslut. Alla erfarenheter i moderna krig påvisar detta behov. Bra av (fp) att konkretisera försvarsfrågorna, ej endast det vanliga snacket.
SvaraRadera/ Många år i firman
Många år i firman:
SvaraRaderaHelt riktigt. Luftvärnet är ett av de mest eftersatta truppslagen, trots att det samtidigt är ett av de viktigaste. Mycket av orsaken står nog tyvärr att finna i de dryga 5 mdr kr som på senare år plöjts ner i RBS-23 BAMSE utan att något förband någonsin kommer att krigsplaceras.
Efter alla förseningar i utvecklingsfasen har nu teknikutvecklingen sprungit ifrån BAMSE så skall vi nog vara glada att det inte förbandssätts. Risken hade i så fall varit att vi tagit i bruk ett system som är föråldrat redan första dagen.
SvaraRaderaVad värre är saknades anskaffning av nytt korträckviddigt luftvärn i regleringbrevet.
Visste du förresten detta om luftvärnet?
1. I år firar vi 70 år som självständigt truppslag.
2. 1962 genomfördes första utbildningen av svensk personal på Hawk-systemet i USA (50 år sedan).
3. 1977 påbörjades utbildning på RBS-70 (halva truppslagets ålder).
Farbveckan -86
Farbveckan:
SvaraRaderaBockar av 1-2 och lägger 3 på minnet! Ett tragiskt faktum.
Är dock inte helt säker på om IRIS-T är rätt system för Sverige. Vi blir i så fall enda användare av det. Tyskland lär anskaffa en annan variant. Varför inte NASAMS som våra grannar? Vi har ju dessutom redan robotarna och som förhoppningsvis ersätts med Meteor.
Beträffande KA så misstänker jag att det är en och annan som nu saknar 12/70-batteriet utanför Slite...
SvaraRaderaJust kustrobotförmågan borde dock inte vara så svårt att återta, i alla fall inte rent materiellt. Visst, fordonen verkar vara borta, men hur svårt kan det egentligen vara att ta fram ett nytt robotfordon? Rent ekonomiskt är det en annan sak förstås. Men jämfört med att återta flygbassystemet så...
Uppgiven:
SvaraRaderaDet borde inte vara alls speciellt svårt att få ihop ett basalt RBS15-KA-system igen.
Industrin har ju uppenbarligen skjutit från de gamla fordonen med nya Mk3. Mk3 lär väl inte vara aktuellt i brådrasket för skarp integration på Visby. Ta då de Mk3 prylar (robotar, tuber och fartygssystem) som förmodligen kommer bli liggande och bygg en eller två bilar initialt.
Överarbeta inte stödsystemen runt omkring. Det behövs initialt inte många tiotals robotar. Reka ett antal lador på Gotland som utgångsgruppering och några lämpliga grupperingsplatser i närheten av varje lada. Utrusta en Galt med lämplig radioutrustning för att få måldata från flygspaning, markradar och flottans fartyg. Trosstjänsten sköts av lokala HV.
Litet, förmodligen mycket prisvärt, industrin får en (liten men dock) referenskund.
Med 200km räckvidd från Gotland, får FM sjömålstäckning lång längre österut än vad Visbykorvetterna kommver våga ge.
Vad det gäller robotbilarna som skulle säljas kan jag rapportera att deras masksatser var i gott skick och dessa omfördelades en mörk kväll till ett plutonsförråd i mellansverige.
SvaraRadera@Realisten
SvaraRaderaJag tror att du har rätt. Du ska dock lägga till den inrikespolitiska aspekten, de signaler det skickar till de egna väljarna.
Det är trots allt så att ryssen behärskar Östersjön från innehavd gruppering med sina långräckviddiga system.
Gotland är av intresse för Sverige, inte för någon annan.
06.49:
SvaraRaderaNix. De i Kaliningrad grupperade systemen drabbas av alltför mycket radarskugga till följd av Jorden krökning för att effektivt kunna stänga till.
"The original moves, begun by President Yeltsin in the mid-1990s, to convert the Russian military in toto from one based on conscription to one based only on professional—i.e., volunteer—service, has officially failed. Not enough young men have been recruited. The principal hindrances were the poor pay offered and the lack of suitable accommodations. While recruitment began quite well in the early stages of the program, it tailed off once the realization dawned that promises were not being kept."
SvaraRaderaORGANIZATIONAL CHANGE
IN THE RUSSIAN AIRBORNE FORCES:
THE LESSONS OF THE GEORGIAN CONFLICT - ROD THORNTON
Wiseman 07:40
SvaraRaderaNja, en vacker dag ser de hela vägen... bokstavligen en vacker dag med stabilt högtryck och möjlighet till andrasvepsekon, kanske inget att bygga en plan på dock.
Nej kustrobot och LV-robot skall inte grupperas fast på Gotland. Robotarna skall självklart monteras ombord på våra korvetter för att därigenomm vara lättrörliga och i händelse av krig/konflikt kunna utnyttjas i Östersjön, men också i Västerhavet eller annorstädes där vi solidariskt vill hjälpa andra länder i krig/konflit.
SvaraRaderaMed korvett Visby kan Sverige snabbt och dolt genomföra anfallsuppdrag med sjömålsrobot och efter framtida lv-robotinstallation luftförsvara stora ytor. Vapnen är dolda och skyddas genom rörelse och smygteknik.
De som följt debatten i Sälen kan ana en framtida ekonomisk brist på resurser i det svenska försvarssystemet. Välj därför att fortsätta anskaffa fartyg som lätt kan förflyttas runt i hela vårt närområde
Fast KA har tjänat oss väl, men är för kostsamt att upprätthålla runt hela vår kust.
Jämför gärna åtgången på personal för att bemanna en korvett med alla dess sensorer och vapen med ett mark- eller flygförband som skall ha samma antal system. Sådana jämförelser är viktiga att göra i en ansträngd ekonomisk situation.
Master & Commander
M&C
SvaraRaderaAtt nämna krv Visby och ekonomi i en och samma mening är väl ändå lite väl magstarkt.
Och i vilket universum kommer installation av Lv-rb med räckvidd att kunna försvara annat än möjligen själva fartyget att genomföras?
Marinkalendersyndrom?
Farbveckan -86
Ska vi hålla på och ställa vapensystem och försvarsgrenar mot varandra så skulle jag säga att robotarna ska bäras under flygplan.
SvaraRaderaDe är betydligt mer lättrörliga än fartyg och kan därigenom verka i _både_ Östersjön och Västerhavet _samma dag_...
Eller också kan vi enas om att det inte borde vara "antingen eller" utan "både och". Precis som luftvärn och jaktflyg inte ersätter varandra så kompletterar kustrobotar och örlogsfartyg varandra.
För övrigt håller jag med Farbveckan, vilket långräckviddigt luftvärnssystem är det egentligen som skulle kunna installeras på Visby? Och vilken uthållighet i form av antal robotar skulle det egentligen ha?
Det bästa vore väl ändåalternativ 1) tills dess möjligen alternativ 2) kan komplettera detta?
SvaraRaderaAtt basera luftvärn och kustrb på Gotland måste väl ändå även den mest inbitna flottist se några fördelar med? Vilken oerhörd avlastningsförmåga i tid och rum detta, rätt utnyttjat, kan ge.
SvaraRaderaMed detta genomfört kan nog fler korvetter, den dag de beväpnats (är det bara jag som tänker på Poolia-reklamens Wasa-glirning?), ombaseras till västerhavet.
Staffan Danielsson (C) kommenterar Widmans artikel på SvD. "Jag tvivlar dock på att ett nytt pansarregemente och en brigad på 5 000 man på Gotland, vilket Folkpartiet vill, är det mest närliggande alternativet. "
SvaraRaderaSer vi ännu ett kommunikationsfel? Fp menar väl e.g en Björklundsbrigad dvs ca 300 personer, mest HV-män.
Och en undran, ställer Fp bara upp på mer anslag till FM om pengarna öronmärks för Gotland? ÖB verkar ju mest av allt vilja ha mer pengar till material. Ska han helt plötsligt nu jobba med en större IO och fler förband så krävs ytterligare förstärkning på materialanslaget OCH förbandsanslaget.
NiklasN:
SvaraRaderaOch definitivt inget att förlita sig på för en eldledningsradar till ett luftvärnssystem. Ej heller optimalt för ett sjömålsrobotsystem, men där finns ändå större möjligheterna till bistatiskt anfall med annan sensorplacering.
I dagens Dagens Industri står att läsa att SAAB har erbjudit Sverige att köpa JAS E/F för 33 miljarder. Vad har man offererat? Antal m.m. Vet någon?
SvaraRaderaRörliga kustförsvars robotar och Luftvärnsrobotar har en annan fördel det är att de är svår upptäckta och svåra att bekämpa. Förutom så är de rätt kostnadseffektiva om man jämför kostnaden med andra robotbärare som Jaktplan/Korvetter.
SvaraRadera/tål tänkas på
Som gammal vpl på TKrbbatt så måste jag naturligtvis framhäva det som var förbandets stora fördel, bortsett från eldkraften, nämligen rörligheten.
SvaraRaderaGenom att kunna gruppera dolt i skyddsställning och sedan snabbt framgruppera till eldställning för att därefter ännu snabbare omgruppera till en ny dold skyddställning gör att förbandet var betydligt mer svårupptäckt än de fartygs- och flygburna varianterna.
Således skulle ett par eldenheter med RB15 lämpa sig aldeles utmärkt för gruppering på Gotland.
TKRbbatts sista slutövning gick för övrigt just på Gotland
Rudolf Ivar
Pang för pengarna?
SvaraRaderaFundera på följande flerstegsraket.
1. Den strategiska time-outen är över.
2. Den militära personalens förmåga till väpnad strid måste öka.
3. Den militära personalen behöver mer övning.
4. Övning kostar pengar.
5. Den civila personalen som handhar stöd- och adm-uppgifter kostar pengar.
6. För att få mer pengar till övning sparkas den civila personalen.
7. Mängden stöd- och adm-verksamhet är konstant (lätt inses att detta är en grov förenkling av verkligheten då administrationen är en växande funktion beroende av tiden t).
8. Militär personal få överta stöd- coh adm-verksamheten.
9. Mindre övningar genomförs.
Dags att prova ett annat recept måhända?
Eller som en klok kollega sa om införande 1-2 av PRIO och avskaffandet av lönehandläggare.
"vi har ersatt 200 proffs med 15000 klantarslen"
/Farbvecka -86
@Farbvecka -86 kl 08:12
SvaraRaderaI punkterna 5-9 har du klockrent sammanfattat det som nationalekonomerna kallar "Baumols sjuka". Den innebär - bland annat -att i tjänstebaserade verksamheter (t ex FM) är det omöjligt att öka produktiviteten genom personalnedskärningar, eftersom antalet arbetsuppgifter återstår. En stråkkvintett kan till exempel inte spelas på fyra musiker i stället för de fem den är avsedd för.
Kostnadsbilden påverkas inte heller positivt av nedskärningarna, eftersom någon annan lik förbannat måste utföra uppgifterna.
Vad alla har börjat gnälla på den här bloggen.Alla klagar på brist på pengar och resurser.
SvaraRaderaNär vi har lämnat Afghanistan och sparkat 500 övlt och 1000 majorer så har FM frigjort 3 miljarder.Dessa miljarder kan både användas till att anställa nya unga positiva soldater och officerare som regelmässigt genomför förbandsövningar.
"Slaktaren"
@Slaktarn
SvaraRaderaFörst så ska vi se till att avveckla Afghanistaninsatsen, dit vi kört materiel i tio år. Sedan ryktas det redan om att det blir en insats i Afrika, "för soldaterna vill ju åka på insats", och då ska den byggas upp.
Inget av detta blir gratis, så några stora besparingar skulle jag inte chansa på...
På tal om luftvärnsrobot på Visby korvett, vore det överhuvudtagligen möjligt att förse dessa med en luftvärnsrobot som har en såpass räckvidd att den klarar att försvara ett större område?
SvaraRaderaUmkhonto-IR (130 kg, 3,3 m) som var tänkt för de svenska Visby korvetterna har ju som exempel bara en räckvidd på 15 km. Umkhonto-R utökar detta till 25 km men då ökar också storleken till 4,3 meter och 200 kg. Även detta är ganska långt ifrån ex. Patriots 160-240 km räckvidd, med dessutom betydligt bättre höjd. Med Aster 30 så närmar man sig förvisso och får en räckvidd på 120 km, men den roboten är 4,9 meter lång och väger 450 kg. Med ex. en Sylver A-50 VLS för att hantera Aster 30 så blir det en rätt stor historia som vanligtvis hittas i betydligt större fartyg som ex. britternas Type 45 jagare.
Fartygsbaserat luftvärn med lång räckvidd verkar mao kräva nya större fartyg för att vara möjligt, eller?
Har Tolgfors till slut insett hur fel han hela tiden haft? Han citerar ju på sin blogg Juholts uttalande om att försvarsmaktens budget är i balans, vilket alla genast inser måste vara den senaste "Juholtaren"
SvaraRaderaCivilist
Man börjar ju mer och mer fatta varför det ser ut som det gör i FM när Juholt nu står under luppen.
SvaraRaderaApropå bristen på pengar inom Försvarsmakten:
SvaraRaderaMajoriteten av sveriges befolkning har ett försäkringsskydd som omfattar:
olycksfallsförsäkring sjukförsäkring
arbetslöshetsförsäkring
pensionsförsäkring
villa-hemförsäkring
fordonsförsäkring
båtförsäkring
osv.
Det kanske mest basala och betydelsefulla försäkringsskyddet är dock frihetsförsäkringen - det vill säga vår Försvarsmakt.
Jag vågar påstå att flertalet svenska invånare har råd att betala 10 ggr högre premie till frihetsförsäkringen.
Ty vår frihet är mer basal och betydelsefull än allt det onödiga skräp som vi gladeligen betalar 10-tusentals kronor för varje år.
Flygsoldat 113 Bom
@Flygsoldaten
SvaraRaderaMed all respekt, men jag uppfattar att du ger uttryck för en viss övervärdering av försvarets betydelse.
Staters suveränitet, integritet och självbestämmande dimensioneras i vår samtid och del av världen inte längre främst av militär förmåga.
Förmågan till väpnad strid utgör endast ett av den palett av medel som idag står till den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningens förfogande i dess strävan att tillgodose nationella intressen...
Inriktningen och brandskattningen av Sveriges militära krafter blir så mycket mer logisk om man antar att Sveriges högsta politiska beslutsfattare, i sin nitälskan till nyliberalismen, globaliseringen och EU, leds in i en beslutsfålla som driver dem till att i det närmaste ta död på svensk:
SvaraRadera* suveränitet genom att utplåna territorialförsvaret.
* demokrati genom införandet av Lissabonfördraget, Europakten och, trots folkomröstningsresultatet 2003, genom att hela tiden sondera terrängen för att införa euro.
* fosterlandskänsla genom att minska på svensk historieundervisning.
* allmän, nationell försvarsvilja genom att skrota värnplikten.
* särart genom blattefieringen av befolkningen och nedprioriteringen av det fornärvda kulturarvet.
Således har vi en:
* statsminister som har drivit igenom skrotandet av värnplikten med liten marginal i riksdagen och är anhängare av ”långtbortistandoktrinen” och ”Multikulti”.
* utrikesminister som huvudsakligen agerar slavsändare till den amerikanska administrationens utrikes-/säkerhets-/energipolitik och ivrar för EU-utvidgningen på bekostnad av svensk säkerhetspolitik.
* försvarsminister som uppenbarligen har vaga begrepp om värnpliktssystemets fördelar och skönmålar uppsättandet och förtjänsten av Insatsorganisation 14.
* finansminister som har en ”njugg inställning” till försvaret och hellre lånar ut pengar till krisande euroländer.
I linje med detta vill uppenbarligen majoriteten av beslutsfattarna tvinga på Sverige ett Natomedlemskap samt göra Sverige till en vasallstat i EU (och därigenom själva få chans till en global karriär).
Finland har, i motsats till det nyliberalt styrda Sverige, haft en mer nykter inställning till utvecklingen i närområdet och Rysslands geopolitiska framflyttningar på senare tid, behållit värnplikten, avsett att försvara hela landet samt insett styrkan i en djupt rotad försvarsvilja hos befolkningen.
@ Per K Eleman
SvaraRaderaJovisst! Mot bakgrund av att Försvarsmakten är så obetydlig att den nätt och jämnt existerar, så övervärderar jag dess betydelse.
Men det är ju det som är själva problemet!
Ifall vi hade haft en betydligt större Försvarsmakt, så hade ju min möjlighet att övervärdera Försvarsmaktens betydelse varit betydligt mindre.
Problemet är således att Försvarsmakten idag är så obetydlig att det är möjligt att övervärdera dess betydelse!
Flygsoldat 113 Bom
@gruelse
SvaraRaderaHur kom multikulti in i bilden?
Multikulturell svensk
@23:53
SvaraRaderaGenom att nyliberaler är anhängare av fri rörlighet av människor, även över nationsgränser. Således vill de att människor i princip ska få bosätta sig var de vill. I Sverige, där politikerna har sett djupt ned i den nyliberala bägaren, har detta inneburit en mycket omfattande invandring jämfört med övriga västländer. (Under åren 2006-2010 kom cirka en halv miljon invandrare till Sverige.)
Hur Sverige ska förhålla sig till invandrarna framgår av den nya lydelsen av Sveriges grundlag, Regeringsformen, 1 kap. 2 §, från 2010:
”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.”
Med andra ord stöds det mångkulturella samhället = ”Multikulti” uppifrån.
Luften gick verkligen ur försvarsdebatten efter den stora besvikelsen i Sälen.
SvaraRaderaBra för våra politiker. Bra för FM och ÖB som kanske får lite arbetsro.
Alla kunniga och engagerade debattörer i ämnet säkerhets- och försvarspolitik har drabbats av den obevekligt grymma insikten att ingen bryr sig.
Att historien kommer ge er rätt (igen) är föga tröst, då skadan redan kommer vara skedd.
"Staters suveränitet, integritet och självbestämmande dimensioneras i vår samtid och del av världen inte längre främst av militär förmåga."
Säkerheten i forna Jugoslavien dimensionerades inte heller av militär förmåga. Den byggde på då rådande samhällsstruktur med bl.a. kommunistisk diktatur. Denna samhällsstruktur, som höll ihop olika kulturer i ett gemensamt bästa, havererade sedermera och politiken övergick till kaos, våld och folkmord.
Förmågan att ytterst värna samhällets säkerhet med militär förmåga är den grundläggande plattform på vilken all annan politik byggs. Ett höghus där verksamheten bedrivs på högre våningsplan behöver fortfarande sin grund och källare att stå på. Att framgångar och trivsel på plan 24 leder till slutsatsen att källaren inte längre behöver underhållas, utan istället borde rivas för att kunna lägga medel på ytterligare förbättringar av plan 24 verkar inte särskilt intelligent. Men sådan är dagens politik. Sådan var den svenska politiken i början av seklet när ingen trodde att ytterligare ett världskrig var möjligt.
Då klarade vi oss med ett nödrop, mycket tack vare en "flexibel" politik som inte renderat oss ett särskilt hedervärt eftermäle. Idag är vi djupt involverade och får nog betydligt svårare att ställa oss utanför en större politisk kris.
1925 års misstag tog större delen av krigs- och efterkrigstiden fram till 70-talet att återställa. Nu är vi tillbaka på ruta noll igen, med minst 20-30 års återtagningsperspektiv beroende på vår vilja och förmåga att finansiera en återtagning. En vilja som sannolikt inte uppstår förrän behovet uppstår, dvs. 20-30 år för sent.
Men, jag är inte bitter. Bara uppgiven och ledsen.
Kanske bättre att njuta av livet här på plan 24 där vi slipper se källaren och dess erbarmliga skick.
Wilhelm Agrell slår till igen. Ännu en klarsynt och korrekt analys av den gode professorn:
SvaraRaderahttp://www.svd.se/opinion/ledarsidan/forsvaret-maste-styras-i-ratt-riktning_6787857.svd
Tänk om man en dag finge uppleva att Agrell leder en långsiktig utredning av FM och att han får mandat att genomdriva de förändringar som krävs.
Så länge man slipper se att den behagliga tillvaron på plan 24 balanserar på några få bräckliga armeringsjärn, så känns det nog ändå bra. Trots att den senaste utbyggnaden gjordes med återvunnet byggmaterial från grunden. Det är ju först när byggnaden kollapsar som det blir obehagligt och om ingen tittar neråt så finns ju ingen anledning att spekulera i en eventuell kollaps. Man ska titta framåt och uppåt om man vill ha utveckling och tillväxt.
SvaraRaderaKortsiktigt mer värdefullt att renovera klart plan 24 och börja projektera plan 25. Finns säkert några stenar kvar i grunden och lägre våningsplan som man kan plocka till detta. De där stålbalkarna i grunden är ju inte särskilt vackra att titta på i jämförelse med den sköna arkitekturen på högsta våningarna. Kan lika gärna smältas ner till smäckrare former att använda i vår moderna design till nästa våningsplan.
Ett så vackert hus behöver ingen ful förankring i den smutsiga marken. Ska vi ha råd att bygga nytt och högre, så måste vi prioritera bort något längre ner i huset. Vårt samhälle behöver tillväxt och utveckling. Då får inte bagateller och negativa tankar stå i vägen. Visst, genetiskt är vi stenåldersmänniskor, men i Europa och Sverige har vi utvecklats till mycket högre stående varelser än t.ex. människorna i forna Jugoslavien. Vi kommer aldrig använda våld mot varandra igen. Det gör ju bara mindre utvecklade människor. De som inte klarar att bygga lika höga och fina hus. Hus som kommer att stå (sväva) i evighet, för det lär oss historien - ingenting blir någonsin sämre, bara bättre. Hus kollapsar aldrig hos oss, bara hos andra. Vi är ju annorlunda och bättre människor.
Om huset mot all förmodan börjar tippa så har vi väl gott om tid att förstärka grunden igen? Hur svårt kan det vara?
De tre nedre lagren i samhällspyramiden är idag betänkligt anfrätta som budgetregulatorer för högre lagers utveckling:
SvaraRadera- Medborgarens och samhällets säkerhet (både mot yttre och inre hot). Dåligt läge och negativ trend.
- Medborgarens mat på bordet och tak över huvudet. Hyggligt läge men negativ trend.
- Samhällsservice (vård och omsorg, skola, mm). Eländigt läge, negativ trend och inget ljus i tunneln.
Det håller inte i längden.
@ Alla
SvaraRaderaVår naiva och aningslösa dröm där den ädle riddaren kommer på sin vita häst och räddar oss ur fiendens händer har slagit slint.
Riddaren är måhända god, men denne har mer näraliggande och angelägna problem att lösa än våra bekymmer.
Så fort vi slutar drömma och öppnar ögonen, så möts vi av Darwins barska realitet att alla organismer som vill leva måste anpassa sig till omgivningen. Låt oss därför anpassa oss till vår omgivning.
I förhållande till omgivande länder har vi ganska gott om monetära resurser. Varför inte använda dessa resurser till att rusta upp vår en gång så stolta Försvarsmakt?
Om vi försitter denna möjlighet kan den starkes rätt komma att diktera livsvillkoren i det här landet snabbare än vi anar. Ty det rustas som aldrig tidigare i vår omgivning. Snålheten kan alltså komma att bedra visheten.
Flygsoldat 113 Bom
Lite off-topic:
SvaraRaderaVi har också ett systemfel i vår offentliga förvaltning som borde kunna rättas med organisatoriska och lednings-/styrningsåtgärder.
Det är uppenbart att decentraliserade besparingar per enskilda budgetområden leder till suboptimeringar och risken att samhällets kostnader totalt ökar. Vi behöver bli bättre på systemanalys och en organisation och styrning som innebär ett helhetsansvar snarare än specialisering.
Komplexitet kan hanteras på många sätt i en organisation. Ett vanligt sätt i ett industrialiserat samhälle är specialisering. Exempel kan vara vår sjukvård.
Patienten går till vårdcentralen och känner sig sjuk. Allmänläkaren gör en undersökning och misstänker att det kan vara fel på hjärtat. Skriver remiss till specialisten, dvs. en kardiolog. Patienten får nu vänta de garanterade tre månaderna innan undersökning. Specialisten hittar inget fel och har därmed löst sitt ansvar. Skickar tillbaka patienten som i bästa fall blir kallad till vårdcentralen inom tre månader. Patienten känner sig fortfarande sjuk, och nu lite mer sjuk. En ny remiss till ny specialist. Tre månaders väntetid. Inget fel hittas. Patienten skickas hem. Tiden går och patienten blir sjukare. Till sist väljer han att uppsöka akuten. Av en slump råkar en av läkarna vara utbildad i ett annat land med en annan kultur. Ser i journalen att trots djupa specialistundersökningar har inget fel hittats, men patienten är uppenbarligen sjuk. Drar då slutsatsen att det antagligen är något annat problem bakom symptomen. Skickar patienten till kurator som snabbt diagnosticerar stress och panikångest. Efter medicinering är patentien arbetsför inom en vecka. Detta tog nio månader under vilken tid patienten var sjukskriven och belastade sjukförsäkringssystemet.
Specialiseringen upplevs säkert som effektiv för ledning och styrning inom sjukvården men leder till långa väntetider och kostnader i sjukförsäkringen. Detta är dock inte landstingens problem då det är en annan budget. Men, det blir patientens, samhällets och skattebetalarnas problem. Totalt ökar samhällets kostnader, även om landstingen kan påvisa en högre grad av effektivitet.
Nu råkar vi ha sett att svensk sjukförsäkring är orimligt högt belastad i en internationell jämförelse. Vilken är då den mest rationella och logiska hypotesen som förklarar detta? Att vi har en dysfunktionell och ineffektiv sjukvårdskedja som leder till ovanligt långa behandlingstider, eller att svensken i allmänhet är en stor fuskare?
Det är såklart enklare att agera mot den senare förklaringen så den är väl mer tilltalande som förklaring?
Är det rimligt att i våra barns vardag så är en investering i hjälpmedel a 1500:- betraktat som en stor budgetbelastning, samtidigt som det i många andra sammanhang är växelpengar för fika?
FM kan lättvindigt låta månaders arbete och hundratals miljoner rinna in i ett materielprojekt under det att beslutet om dess nedläggning diskuteras. En veckas tidigarelagt beslut skulle finansiera läromedel till alla dagis i hela Sverige.
Är det rimligt att två avdelningar tvistar om vem som ska lägga in patienten under natten då ingen vill belasta sin egen budget? Är sjukvårdens uppdrag att hålla budget eller att producera vård för att t.ex. hålla hög tillgänglighet på svensk arbetskraft? Ett gynnsamt samhällsnetto.
Är FM och ÖB uppdrag att hålla budget - att "hålla ekonomin i balans" - eller att producera militär förmåga till understöd för svensk utrikes-, säkerhets och försvarspolitik?
Är målet med äldreomsorg att minska kostnaderna för den? Därmed är det bara offererat pris som blir avgörande för beslut om leverantör?
Det är uppenbart att offentliga styrmodeller saknar verktygen för att vara rationella för samhället.
Var finns egentligen effektiviserings- och besparingspotentialen i de offentliga finanserna? Varför tar man inte tag i de svåra frågorna istället för att alltid göra det enkelt för sig och jaga de svagaste och mest utsatta i samhället?
Jag skulle önska lite forskning kring dessa hypoteser...
@ Anonym 09:58
SvaraRaderaDina frågeställningar är förmodligen relevanta inom flertalet toppstyrda organisationer.
Fråga 1:
"Var finns egentligen effektiviserings- och besparingspotentialen i de offentliga finanserna?"
För att finna svaret på denna fråga är det enklast att studera den toppstyrda organisationen nerifrån och upp:
I bottenskiktet, dvs på "verkstadsgolvet" finns hjärnkirurgerna och deras assistenter operationssköterskorna. Det är den personalen som utför själva arbetet. Deras arbete kräver hög utbildning och yrkesskicklighet.
I toppskiktet, dvs i "högkvarteret", finns pratkvarnarna och deras assistenter räknenissarna. Det är den personalen som bestämmer arbetsvillkoren för personalen i operationssalen.
Dessa arbetsuppgifter kräver i princip endast välsmort munväder och grundskola. Den utbildningsnivå och yrkesskicklighet som kännetecknar bottenskiktet saknas alltså i toppskiktet.
Men trots att landstingsdirektören varken klarar av att assistera en operationssköterska eller städa patienttoaletterna, så tjänar han åtminstone tre gånger mer än hjärnkirurgen.
Slutsats:
Toppskiktet representerar en orimligt hög kostnad i förhållande till bottenskiktet. Här kan alltså kostnaderna kapas i höjd med fotknölarna!
Fråga 2:
"Varför tar man inte tag i de svåra frågorna istället för att alltid göra det enkelt för sig och jaga de svagaste och mest utsatta i samhället?"
Toppskiktet saknar den utbildning och kunskap som krävs för att lösa de svåra frågorna. Följaktligen placerar man de svåra frågorna i långbänk eller förhalar dem till dess att man går i pension.
Flygsoldat 113 Bom
Måhända kan inget gro på åkrar som ständigt plöjs. Men, det finns väl inget som hindrar att man smäller upp några icke fortifikatoriskt förstärkta lador, till bredden fyllda av det senaste av vad ledningssystemtekniken har att erbjuda, på dessa åkrar - eller?
SvaraRadera/pseudogronomen
@ Pseudogronomen
SvaraRaderaDetta var en klockren käftsmäll mot vår toppstyrda Försvarmakt!
Din kommentar ger 5 poäng.
Flygsoldat 113 Bom