Om / About Wiseman's Wisdoms

torsdag 18 december 2008

Uppföljning av frågan till Staffan Danielsson

Ifall ni inte följer med på Staffan Danielssons blogg kan jag avslöja att jag har fått svar på den fråga jag ställde till honom efter hans inlägg om försvarsdebatten i förra veckan. Det lyder som följer:

"Hej Wiseman

Som svar på din tänkvärda fråga vill jag hänvisa till mitt rätt utförliga resonemang i riksdagsdebatten, där jag lyfter fram vad Sveriges försvar kostar i procent av BNP relativt länderna i vår omvärld.

Och där t ex Sverige för 20 år sedan låg i täten tillsammans med Norge på ca 2,5 % medan vi år 2009 nog ligger lägst på 1,2 %. En oroande utveckling som jag menar bör analyseras i ett långsiktigt framtidsperspektiv.

Jag ställde också frågan till s om inte de som så starkt värnar den militära alliansfriheten bidrar till att i praktiken undergräva densamma genom att vilja minska försvarsbudgeten långt mer än regeringen."

Visst vore det trevligt om vi fortfarande hade en försvarsbudget på 2,5% av BNP? Det kommer vi dock aldrig att få igen såvida inte allting verkligen går åt skogen och då kommer det med all säkerhet i alla fall att vara för sent. Jag tror heller inte att Staffan Danielsson förespråkar detta. Man ska noga akta sig för att tolka politikers uttalanden till sin egen fördel. De menar sällan samma sak som man själv önskar.

Dock borde Sverige, liksom fram till 70-talet, ha en försvarsbudget som kompenseras för inflation, teknisk faktor och de andra faktorer som nu varje år gör att försvarsbudgeten tappar 1,5 – 3 mdr kr per år i köpkraft. Allt annat vore att lura sig själv. Det finns två klara nackdelar med att låsa den svenska försvarsbudgeten till BNP:

För det första fluktuerar BNP med konjunkturen och det är svårt att se att det skulle vara en fördel för Försvarsmakten. Snarast skulle risken för ekonomiska felkalkyleringar bli ännu större.

Sverige är till ytan Europas största land efter Ryssland och Frankrike. Däremot har vi en av de minsta folkmängderna och därmed svårt att prestera en BNP på motsvarande nivåer. Ett lands försvarsbehov styrs först och främst av den yta man har att försvara (eller anser sig villig att försvara är väl tyvärr en tolkning man får göra idag?).

Hur ska man då göra med försvarsbudgeten? Sätt upp vilka uppgifter Försvarsmakten ska klara av att lösa, beräkna vilka resurser som åtgår för detta och tilldela dessa. Se sedan till att dessa resurser inte urlakas varje år. Det finns ingen som tror att man år efter år ska kunna köpa årets BMW 325 för 400 000 kr. Priserna stiger, de vet alla, men sysslar man med försvarspolitik är det tydligen helt tillåtet att på kommunistiskt planekonomiskt förbise detta.

Vad Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill i denna fråga, är idag av mindre vikt eftersom det är Alliansen som innehar regeringsmakten. Det är hos Alliansen initivet ligger och det duger inte att hänvisa till att den rödgröna röran är än värre kålsupare.

Jag understödjer alla politiska initiativ till kritisk granskning som görs av Försvaret och försvarspolitiken. Det enda sättet att se till att Sverige får ett bättre försvar är att politikerna bättre engagerar sig i försvarspolitiken och framförallt, lär sig mer hur dagens Försvarsmakten fungerar och framförallt, inte fungerar.

Nu på kvällen skriver också SvD om att svenska folket sågar regeringens försvarspolitik. Försvarsministern skyller i god ordning ifrån sig på socialdemokraterna och hävdar att regeringen minsann tänker ställa allting till rätta i framtiden. Jag tror det när jag ser det. För den som fortfarande tror på det rekommenderar jag följande läsning: Kvalificerad dupering, Fråga till Staffan Danielsson

69% av de tillfrågade ser också Ryssland som ett problem, vilket inte något av riksdagspartierna verkar vilja, eller våga, göra. Det gör däremot bägge våra närmaste grannländer. Finland ser Ryssland som ett så stort problem att man för några år sedan startade en hemvärnsorganisation, något som man av Sovjetunionen alltid varit förbjuden att göra. Norge hymlar inte med att all ny materiel måste klara av att möta den nyaste ryska materielen. Vad gör den svenska. Huvudet i sanden - igen...

15 kommentarer:

  1. Sverige är faktiskt mindre än även Ukraina, Spanien, Kazhakstan och Turkiet, såväl som Ryssland och Frankrike.

    SvaraRadera
  2. Ja du har faktiskt rätt. Jag får skylla på att vi i skolan fick lära oss att så var fallet, men det var ju också innan muren föll. Ukraina visste jag ju faktiskt att det var större. Kazakstan räknar jag till Asien. Det är väl en ytterst liten del av landet som ligger i Europa?

    SvaraRadera
  3. Kazakstans nordvästliga del tillhör europa enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Kazakstan#Geografi

    97% av Turkiets yta ligger i Asien enligt: http://sv.wikipedia.org/wiki/Turkiet#Geografi_och_klimat gränsen mellan europeiska Turkiet och det Asiatiska Turkiet utgörs av Bosporen

    Här är en lista över världens länders yta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_stater_efter_yta

    Mvh

    Johan

    SvaraRadera
  4. Förvånar mig att det inte är mer än 69% som anser att Ryssland är ett hot!
    Det kunde man ju räkna ut genom att titta på den ryska ekonomiska utvecklingen!

    Ha en bra helg Wiseman!


    / J

    SvaraRadera
  5. Egentligen så är inte problemet med försvarsbudgeten så mycket inkomsterna (dvs de pengar FM verkligen får) -Nej, det första problemet man från politiskt håll måste lösa är utgifterna. - Inte på materielsidan, utan på verksamhetssidan. FM betalar en stor del av verksamhetspengarna på marknadsmässiga hyror för byggnader man ägt sedan 1700-talet. Dessa byggnader har under 90-talet övergått i FortV ägo (som f.ö lyder under Finansdepartementet. Alltså går en stor del av FM trögrörliga verksamhetspengar direkt tillbaka till Statsbudgeten som inkomst ==> att Försvarsbudgeten inte ens är så stor som den ser ut på pappret. Det är dessutom så att när regementena inte vill bruka en viss byggnad inom ett regementsområde (en byggnad som inte kan hyras ut till någon annan pga läget eller att den är specialanpassad för viss verksamhet)så tvingas FortV pga då minskade hyresintäkter att höja hyran på övriga byggnader inom samma regementsområde för att kompensera. - Bra va?
    / Ola

    SvaraRadera
  6. Ola: Det låter som om du har fått detta återberättat för dig av någon som har läst denna blogg. Du har dock fått det lite om bakfoten. Lönerna utgör största delen av verksamhetsdelen av försvarsanslaget. Hyror för byggnader och materiel hittar man i materielanslaget, som ju till liten del utgörs av pengar avsatta för materielanskaffning.

    Du kan börja läsa här: [url]http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2008/01/luftslottet-som-sprngdes.html[/url]

    SvaraRadera
  7. En del av problemet med att försvarsanslaget inte räcker har redan berörts, nämligen den del som genom hyror går direkt tillbaka till statskassan.

    Jag anser att det dessutom finns minst ytterligare ett fel, nämligen att en stor del av Försvarets kostnader att stationera trupp i utlandet tas ur fel budget.
    Anledningen till att vi är exempelvis i Afghanistan är att landet har otillräckliga resurser att upprätthålla lag och ordning inom det egna landet, en uppgift som jag tror de flesta svenskar anser vara en polisiär uppgift, inte en militär. De svenska styrkor som sänts till Afghanistan bör följaktligen ses som en förstärkning av Afghanistans polis. Att vi av rent praktiska skäl sänt militära förband dit beror dels på att vi inte har möjlighet att avvara ett så stort antal poliser, dels att få svenska poliser har rätt utbildning för denna typ av uppdrag och främst att polisen inte har kompetens att leda så stora enheter (vilket de bevisade under Göteborgskravallerna).
    Vi kan därför konstatera att de inte bör belasta Försvarsdepartementets budget därför att de ligger under rubriken ulandsbistånd, underrubrik stöd med polisiär verksamhet. Tilläggskostnad: en lapp på ärmen med ordet "POLIS".

    Att det dessutom skulle glädja Thage G. Peterson, som inte vill se svensk militär i utlandet, är givetvis en bonus men inte mitt huvudmotiv.
    Är resonemanget ologiskt?

    SvaraRadera
  8. Hej Wiseman!
    Det skulle vara intressant att få ta del av ett utvecklat resonemang angående det som du kallar "inflation, teknisk faktor och andra faktorer". Vad är det du syftar på egentligen? De stora anslagen räknas ju upp årligen till följd av inflationen. Att uppräkningen är ca 2/3 av faktiskt inflation beror på att om man inte ställde samma krav på offentlig verksamhet att öka sin produktivitet som den privata sektorn ständigt möter skulle den offentliga sektorn ständigt öka som andel av BNP. Denna princip tillämpas på för alla statliga myndigheter. Och vad är egentligen den tekniska faktorn? Att ny teknik är dyrt i sin linda vet ju alla, men samtidigt blir etablerad teknik ständigt billigare. En personbil är idag mycket billigare än för 50 år sen. En stor del av materielbudgeten går väl trots allt åt till basteknologi, eller hur? Jag ifrågasätter om det alls finns en "teknisk faktor", jag tror det är en teori som blivit en sanning inom FM. Det finns inget modernt demokratiskt samhälle som kan tillämpa principen "definiera krav, beräkna kostnaden och tilldela medel", alla skattefinansierade verksamheter måste ständigt vägas mot varandra.

    /Helmer

    SvaraRadera
  9. Ostrogot, utan att säga något om logiken i frågan om huruvida det handlar om bistånd, polisutövninge eller militör insats så är det nog så att även om du skulle ha rätt så skulle det inte spela någon roll för Försvarsmaktens ekonomi. Riksdagen anslår medel för den verksamhet som beslutas. Om det vore så att polisen fick i uppdrag att bedriva verksamheten i A skulle poliens anslag höjas och försvarets sänkas. Det är i alla fall logiskt.
    /Adam

    SvaraRadera
  10. Jag sitter och funderar på en sak Wiseman.
    Jag arbetar på ett statligt affärsdrivande verk. Under 07 var min arbetsgivare tvungen att betala 60% i sociala avgifter (utöver lönen), under 08 har de legat på 80% och under nästa år kommer det ligga på, hör och häpna 120%!!!!
    Nu är vi i en mer eller mindre monopolställning inom min division så vi kan fortfarande ta ut full kostnadstäckning från våra kunder (bla FV) men det kommer ju bli svårt att vinna upphandlingar den dagen vi blir konkurrensutsatta (det pågår en utredning).
    Har förstått att det handlar om pensionsavsättningar och pensionsskulder men det synes mig lite märkligt. Min fundering efter denna lite mindre utsvävning; Ser det likadant ut för Försvarsmakten? Kommer lönekostnaderna för de anställda inom FM ligga på 100+120%? Får det gå till så här?

    SvaraRadera
  11. Helmer: Om man tittar bakåt på försvarsbudgeten under ett antal år ser man att den har legat ganska fast runt 40 mdr kr. Det är en klassisk siffra sedan 90-talet. Sedan 1999 har t ex officerarnas löner stigit med 35 %. Ingen uppräkning av anslaget sker, utan det blir en faktisk reduktion. Du kan t ex ta en titta i Försvarsmaktens årsredovisningar som går att hitta på http://www.mil.se/sv/Forsvarsmakten/Dokument/Arsredovisningar/

    Teknisk faktor är ett begrepp som avser fördyringar p g a att modern teknik hela tiden blir dyrare. Jämför du med en platt-tv blir den ju ständigt billigare, men när det gäller spjutspetsteknologi blir den dyrare för varje generation. Ett gott exempel på detta är ju hur stridsflygplan blivit dyrare och dyrare för varje generation (vilket för övrigt JAS 39 Gripen avsågs bryta). Fram till 1970-talet kompenserades försvarsanslaget för detta. Jämför du en stridsvagn Leopard 2A6 med den Leopard 2 som producerades 1985 är det en mycket dyrare stridsvagn idag. En Leo 2 m/1985 hade ju självklart varit billigare idag än 1985, men vem vill ha den? Tyvärr är ju stora delar av den militära tekniken inte etablerad teknik utan just nyligen framtagen teknik. Det är också tyvärr så att inte ens hälften av materielbudgeten går till inköp av materiel utan till vidmakthållande (dvs underhåll), avveckling av materiel och hyror av lokaler (ca 7 % av den totala budgeten).

    Det är väl självklart att man väger alla statliga utgiftsområden mot varandra, men varför skulle det inte fungera med uppdragsstyrning?

    SvaraRadera
  12. Onga1: Det låter skrämmande. Jag har tyvärr ingen aning om hur detta ser ut för Försvarsmakten. Det jag vet är att vi har öst ut pengar efter varje försvarsbeslut för att köpa ut officerare som tillåts gå i förtid, som därefter gladeligen kan kvittera ut årslöner samtidigt som de skaffar andra jobb.

    SvaraRadera
  13. Ständigt vaken.
    Ungefär som FV fram till -94 ;-)

    Jag har för mig att man för ca 10 år sedan ändrade reglerna för hur avsättningen av pensionsmedel inom statlig verksamhet skulle gå till, vilket innebar att iallafall mitt verk hamnade duktigt på minus. Nu är vi som sagt ett affärsverk som tar ut kostnaderna på våra stackars kunder men det skulle inte förvåna mig ett dugg om samma verklighet gäller FM vilket då torde tära på den befintliga budgeten. Pengarna går ju förvisso tillbaka till stadskassan men det gör ju hyrorna också har jag förstått.

    SvaraRadera
  14. Onga1: Men säkerligen inte utan att en hel del pengar försvunnit i den stora byråkratins kvarnar...

    SvaraRadera
  15. Adam, visst är det så att Riksdagen anslår medel för den verksamhet som beslutas men jag har någonstans i bakhuvudet att kostnaderna för utlandsverksamheten inte täcks av anslagna medel. Eftersom jag inte nu finner varifrån jag fått den uppfattningen så kan jag självfallet minnas fel.
    Principiellt anser jag dock att varje kostnad skall budgeteras och bokföras under relevant benämning och jag menar således att när FM hittills (i modern tid) haft uppgifter i utlandet så har det varit polisiära uppgifter.
    Jag tror även att allmänheten bättre skulle förstå vad det handlar om och att det därför skulle vara lättare att förankra i folkopinionen. Dessutom tror jag att en växande opinion menar att försvarsanslagen nu hamnat på för låg nivå och då ser jag anledning att tydliggöra vad som idag går till verksamhet utanför territorialförsvar av Sverige. Rubriceras verksamheten som ulandsbistånd, vilket jag menar vore korrekt, så behöver det bevars inte automatiskt manageras av SIDA

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.