De senaste dagarna har man överösts med löften om ny skattehöjningar från de rödgröna. Igår var det återinförd förmögenhetsskatt, som trots namnet inte kommer att slå mot de som har högst inkomster (de tenderar att vara bäst på att ha tillgångarna i andra länder och att planera för sin skatt) utan framförallt mot de pensionärer i storstadsområdena som har ägt sina hus i större delen av sina liv och nu ska betala 25 000 kr extra om året för att taxeringsvärdet på deras hus numera är enormt. Men hur ska skatten se ut? Liksom mycket annat av "vallöftena" finns det inga raka besked utan mest utkast.
Idag är det höjd bensinskatt med 49 öre "av miljöskäl". Om miljöskäl är att svenskarna ska "uppmuntras" att köra mindre bil och bilindustrin att ta fram snålare bilar, är jag rädd att effekten uteblir. 49 öre högre pris utgör snarast en tillvänjning och inte ett hinder, speciellt eftersom höjningen ska ske i två steg. Det effektivaste sättet att få fram miljövänligare bilar är lagstadgade utsläppsgränser. Gränser liknande den på 120g/km för att definiera en miljöbil har varit effektiva, men ännu effektivare vore en successiv lagstiftning att från och med år X får en bil med tjänstevikten Y ha maximalt Z g/km i utsläpp för att nyttjas inom EU.
Varför höjs då skatterna? Utgifterna ökar ständigt, samtidigt som andelen av den svenska befolkningen som ska generera skattepengar åt den resterande delen blir allt färre, vilket jag tidigare skrivit om (läs även Cornucopia, 2). När andelen som genererar skattemedel i förhållande till förbrukar blir allt färre finns fyra möjliga scenarier för att komma runt problemet:
1) Försöka öka andel privat företagsamhet och därmed generera mer skattepengar
2) Se till att gruppen som genererar skattepengar tjänar mer och därmed betalar mer i skatt, t ex genom att höja pensionsåldern
3) Höja skatten för de som genererar skattepengar
4) Sänka lönen/ersättningen för de som "lever" på skattepengar (t ex pensionärer) och allmänt minska de statliga utgifterna.
För egen del anser jag alt. 1 vara det smakligaste. Vilket alternativ de rödgröna nu väljer är rätt tydligt.
Ca 3 av tio svenskar är idag sysselsatta inom den privata sektorn, medan de övriga 7 på ett eller annat sätt får sin inkomst av skattemedel (offentliganställda, sjuka, barn, pensionärer osv). Andelen inom den privata sektorn har genom åren stadigt minskat, vilket är ett problem då det framförallt är dessa som genererar skattemedlen som någon gång under livet ska försörja oss alla. Naturligtvis är det så att vissa privat företag i sin verksamhet helt lever på skattepengar, medan det finns offentlig verksamhet som genererar "friska" pengar till kassakistorna. Mycket av den offentliga verksamheten är också sådana funktioner som ett fungerande samhälle måste ha. Det ligger i sakens natur. Det är därför vi har en stat.
Problemet kvarstår dock och blir bara värre och det måste lösas. Det måste bli fler svenskar som genererar skattepengar i förhållande till förbrukar, än vad vi har i dagens samhälle.
Om / About Wiseman's Wisdoms
▼
onsdag 28 april 2010
15 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Jag har lämnat bensinen för flera år sedan. Tänk vad lätt det är med programerbara styrsystem på bilar.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
I grund och botten har Grekland och Sverige mycket gemensamt. Bägge länderna har en enorm offentlig sektor som alltid utökats för att kunna belöna politiska anhängare och en allt mindre privat sektor som skall dra in pengarna som skall betala för allt det roliga. Skillnaden är att svensken närmast är som en av Pavlovs hundar när det gäller att betala skatt, medan greken kan alla tricks i boken om hur man undviker att betala skatt. Bägge länderna har också gemensamt att systemet bygger på inflation samt systematisk försvagning utav landets valuta. Det var inte euron som sådan som utlöste Greklands akuta problem utan deflationen som euron medförde i Grekland. På drachmans tid var inflationen hög och hjälpte till att maskera problemen samt skjuta dem på framtiden, men euron medförde deflation, vilket gjorde problemen akuta. På samma sätt är Sverige beroende av att inflationen tar hand om de inbyggda svagheterna i bygget och därför har kronan alltid med jämna mellanrumm medvetet försvagats, vilket är ett utmärkt sätt att ge ekonomin en inflationsspruta. En övergång till euro skulle ruska om rejält i svenska politiska strukturer just pga detta. Samma metod som Sverige och Grekland traditionellt har använt, tillämpades också i Weimarrepubliken, om än "litet" mer extremt, men med önskat resultat, staten blev kvitt sina skulder i mark. (Den som säger att man inte kan låta en flytande valuta försvagas har missat ett och annat om hur ekonomin fungerar.)
SvaraRaderaDet finns ju ett sätt till,
SvaraRadera5) Starta fler lönsamma företag i statlig regi som drar in pengar till statskassan genom sina vinster och minskar arbetslösheten genom att man anställer människor i dessa företag.
Om man lägger ihop problemen med Peak Oil, klimatförändringar och arbetslöshet så infinner sig hos mig följande tanke.
Varför investerar inte staten i detta;
http://www.varmlandsmetanol.se/index.htm
Genom att satsa ett fåtal miljarder per år, ca 10, så kan vi snabbt få igång en omfattande metanolproduktion i Sverige som dels skapar arbetstillfällen men framförallt skapar en storskalig inhemsk drivmedelsproduktion. Istället för att svensken tankar bensin eller etanol där vinsterna går till utlandsägda oljebolag eller till Brasilien (etanol), så går all vinst (och skatt) till staten.
Kombinerat med regler som gör det enkelt och billigt att konvertera sin bensinbil till metanoldrift och med skattefördelar för metanolen gentemot bensinen så skulle det gå väldigt fort att skapa ett behov av produkten.
Det är ju ofantligt många gånger bättre att satsa pengar på detta än på att t.ex. bygga ut järnvägen. Både samhällsekonomiskt och miljömässigt.
12.09
SvaraRaderaSverige används inte som verktyg av hedgefonder och finansiella spekulanter för att öka osäkerheten kring Euron för att öka efterfrågan på dollar för att rädda värdet av tidigare spekulationer - vilket sker med Grekland. Greklands situation är inte annorlunda jämfört med UK, USA eller Italiens situation, ej heller så mycket värre än Frankrikes. Greklands kris är en konstruerad kris för att tvinga landet att sälja av sina kassakor i form av turismtillgångar mm till hedgefonder och spekulanter. Samt att minska värdet av Euron. Intet mer.
Vad gäller skattetryck mm i Sverige jämfört med andra länder så är skatten en sak, vad man får för den en annan. Om du som genomsnittlig Amerikan måste betala stora avgifter för sjukförsäkringar, barnomsorg, åldringsvård, utbildning mm så kommer man snabbt upp i summor som är större än det svenska skatteuttaget.
Det har även visat sig att samhällen som är verkligt egalitära vad gäller inkomster mm är de som har störst samhällelig och teknisk utveckling. Japan är det mest ekonomiskt egalitära landet i världen och man kan knappas kalla deras samhälleliga eller tekniska nivå för undermålig, eller hur?
Hur många av deltagarna i dessa forum skulle själv kunna finansiera sina studier om de förutom studielån även fick betala stora summor per år i studieavgifter?
När det gäller bensinskatten så skall delar av den även användas för att finansiera omställning till bränslen som innehåller ett större inslag av biobränslen samt stötta omställning till mer användning av biogas mm. Biogas från samtliga avloppsreningsverk kan försörja 100 000-tals fordon med bränsle, mer om man även använder annat utgångsmaterial. Man skall inte bara stirra sig blind på kostnaden utan även på vad man får för medlen...
Det är intressant att se att milavdraget skall höjas för att kompensera skattehöjningen... Vad blir effekten då, jo, att de som inte kör bil till jobbet och därför redan kör lite blir de som skattas.
SvaraRaderaÄven glesbygden drabbas då det ofta är långa vägar till barnens aktiviteter med obefintlig kollektivtrafik.
I stället för höjd skall kanske en sänkning av milavdraget ger en bättre effekt.
Mackan,
SvaraRaderaJärnvägar är en av de bästa investeringarna man kan göra - speciellt Norrbottnia-banan. Stora andelar av svenska exportinkomster kommer från Norrland och att transportera dessa produkter billigt och effektivt är en förutsättning för mer intäkter. Trä-baserade produkter för ett par år sedan stod för mer "rena" exportintäkter än bil-industrin, telekom och medicin-industrierna tillsammans. Till detta tillkommer inkomster från stål och malm mm.
Förutom detta så kan persontransporter med flyg ersättas med höghastighetståg i mellansverige men även Norrland.
Anonym;
SvaraRaderaJärnvägar och metanol adresserar ju till stor del olika problem, även om de delar miljöaspekten. Visst kan det finnas vissa delar av järnvägen som borde byggas ut på ett eller annat sätt, men dit hör knappast höghastighetståg mellan Stockholm och Linköping, för att ta ett aktuellt exempel.
99% av alla persontransporter utanför tätorterna idag sker där det i princip är omöjligt att åka tåg. Till och från affären, till sommarstugan, till dagis, till jobb, skola, till byggmax för att köpa virke till uteplatsen osv osv. Människor kommer alltid att ha ett behov av fordon, drivna på ett eller annat sätt, om det så är häst och vagn eller Porsche 911. Tåg är ju egentligen bara ett komplement till vägfordon. Vi skulle klara oss utmärkt utan några tåg alls, om vi istället hade en inhemsk, långsiktigt hållbar, produktion av ett förnyelsebart bränsle till våra bilar och lastbilar. Vi kan däremot aldrig någonsin bygga så mycket järnväg att behovet vägfordon försvinner.
Sett ur ren samhällsekonomisk synvinkel så är det ju även bättre att satsa på inhemsk bränsleproduktion då marginalerna, och vinsterna, vida överstiger de man har som tågbolag. SJ gjorde t.ex. en vinst förra året på ca 600 miljoner kronor, vilket ju är växelpengar i sammanhanget. Vidare skapar ju tågsatsningar endast en större mängd jobb i själva utbyggnadsfasen. Vi har ju heller inga egna tågtillverkare längre vad jag vet, sedan ASEA och Kalmar verkstad försvann. Vi skulle alltså med största sannolikhet köpa nya höghastighetståg utomlands, kanske från Tyskland, med uteblivna inkomster för företaget Sverige. Metanolproduktion däremot skapar jobb över tiden, långsiktigt, inom allt från plantering och skötsel av skogen, skördning, transport av timmer och anställda på metanolfabrikerna. Man kan även tänka sig export av metanol till andra länder om vi får igång en tillräcklig produktion.
Som jag skrev i förra inlägget, det gäller att se till flera problemområden och satsa på saker som ger positiva effekter på flera av dessa. Klimatet, Peak Oil, arbetslösheten i Sverige och den svenska samhällsekonomin, samtliga områden addresseras genom stora satsningar på inhemsk Metanolframställning i stor skala.
http://green.autoblog.com/2009/11/10/china-turns-to-methanol-for-flex-fuel-cars/
SvaraRadera"Green Car Advisor notes that one of the first automakers to prepare a powertrain that can burn methanol is Geely, which makes some of the cheapest cars in the world."
Nämen, så lämpligt då. Då borde svensken snart kunna få sin nya Volvo V70 med metanolmotor som han sedan tankar med svenskproducerad metanol. Svensk bil+svenskt bränsle, kan det bli bättre för Sveriges ekonomi?
Ja, om de 15% bensin i M85 kommer ifrån oljefälten utanför Gotland som såklart skall utvinnas, i svensk regi = ännu mera arbetstillfällen och inkomster i Sverige.
Synd bara att våra politiker inte är kända för att vara särskilt framsynta och handlingskraftiga...
Wiseman,
SvaraRaderaJag måste tillstå att jag har betydande svårigheter att hysa någon större förståelse för din negativa inställning till höjd bensinskatt.
Föreställ dig vad välgörande det vore för en sargad storstadssjäl att - på glest trafikerade vägar - äntligen kunna låta alla 420 kusarna i M3:an komma till sin fulla rätt när Svenne trängs på tricken och bussen.
Det är ju rent av genialiskt...
Varför inte införa ett särskilt skatteavdrag för privatanställda, ett sk privatjobbskatteavdrag.Detta innebär att alla offentliganställda får betala ca 2000 mer i skatt än privatanställda, precis som med pensionärerna.Alla inser ju att det är den privata sektorn som betalar de offentliganställdas löner.
SvaraRaderaTimur Lenk, Stanna hemma med era barn, sjuka och gamla då eller prova att anställa någon som gör det åt er...
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Hur ser energiekvationen ut för metanolekonomin, hur mycket kolväten måste pumpas in i metanolprocessen för att få en liter bränsle ? I tex Brasilien fungerar ekvationen något sånär till ett relativt högt pris ur miljösynpunkt tackvare sockerrörsodlingarna och frånvaron av LO, men här eller tex USA fungerar det dåligt, men ur jordbruksstödssynpunkt fungerar det fint ;)
SvaraRaderaMackan, inhemska energilösningar är finfint, men det finns ett stort problem att adressera och det är att staten gjort sig beroende av höga skatteinkomster på kolbaserade bränslen. Om vi lägger ihop bensinskatt, CO2-skatt på bensin, samt skatt på oljeprodukter och CO2-skatt på oljeprodukter så blir det 45 miljarder kronor. Staten har som sagt gjort sig beroende av denna inkomst. Så en satsning på att gå över till inhemska biobränslen bör nog kombineras med kraftiga nedskärningar av offentliga utgifter.../mb
SvaraRaderaAnonym:
SvaraRaderaSe Metanolframställning som ett exempel, även om jag själv lutar åt att det absolut har sin plats i framtiden. Inlägget syftade mer till att beskriva hur vi kan få bättre statsfinanser än om att snöa in på tekniska resonemang om exakt vilket bränsle och metod som är bäst. Även Volvo tror på Metanol (och Dme);
http://www.dn.se/2.738/2.739/volvo-efterlyser-mer-forskningsstod-1.696541
"Volvos analys visar att dme och metanol har flest fördelar medan etanolen har sämst förutsättningar.
- Vi tror jättemycket på förgasningstekniken. Vi har gott om skog i Sverige. Vi har en pertrokemisk industri med djupt kunnande. Perstorp har mycket stor kunskap att hantera syntesgas. Vi har skogs- och massaindsutri och en stark fordonsnindustri, alla ingredienserna finns för att Sverige ska bli världsledande inom andra generationens biobränslen. Vad som behövs är mer forskning, riskkapital och statligt stöd för att ta nästa steg - att bygga större anläggningar, säger han."
mb:
Om 15-20 år kommer det knappt finnas något fossilt bränsle att beskatta så den här omställningen måste göras oavsett. Dessutom, vad är skillnaden på att beskatta bensin och diesel jämfört med att beskatta biobränsle? Tillverkar vi dessutom bränslet själva så får staten in inkomster även den vägen.
Det är synd att punkt fyra inte delas i två separata delar.
SvaraRaderaAtt bara minska lönen/ersättningen till de som lever av staten löser inte speciellt mycket. Att generellt minska den offentliga verksamheten kan göra en hel del. Staten måste koncentrera sig på huvuduppgifterna och försöka sköta dem något sånär effektivt.
Detta kan exempelvis ske genom att separera infrastruktur från verksamhet på infrastrukturen och avveckla den i offentlig regi.
Minskad byråkrati genom enklare och tydligare regler med klara ansvarsavgränsningar, speciellt mellan myndigheter och individer eller företag skapar både förutsättningar för företagande, mindre offentliga utgifter och stööre skatteintäkter.
Ytterligare åtgärder kan vara att göra svarta marknader vita, t.ex. genom att minska möjligheten att bedriva verksamhet utan bokföring, kvitton mm.
Som exempel så kan man ta Kina där kvitton från t.ex. restauranger även är försedda med en skraplott. Den allmänmänskliga girigheten ser snabbt till att de flesta människor ser till att alltid få kvitto och möjligheten till svarta inkomster minskar radikalt.