Om / About Wiseman's Wisdoms

fredag 1 mars 2013

Ömsesidig brist på förtroende

Igår offentliggjordes Försvarsmaktens svar på de frågeställningar myndigheten erhöll i Regeringsbeslut 7, 2012. Det är ingen munter bild som tecknas i dokumentet. Försvarsmakten räknar med ett behov på ca 4,5 mdr kr/år för att till år 2019 kunna leverera den av riksdag och regering beställda insatsorganisation 2014.

Försvarsminister Karin Enström går dock i en debattartikel i Dagens Industri till angrepp på Försvarsmaktens besked. Det är en intressant debattartikel eftersom den lär syfta till att lägga en bas för framtida försvarspolitik. Samtidigt andas den en viss uppgivenhet och är motsägelsefull. Ej förvånande återanvänds också flera klyschor från tidigare debattartiklar från moderata försvarspolitiker, till exempel hur försvarsförmågan har höjts sedan 2006. Här återfinns också ett av grundproblemen i debatten kring försvaret. Regeringens beskrivning av Försvarsmaktens förmåga och verksamhet och situation går stick i stäv med merparten av de anställdas och påståendet har tidigare granskats här. Vilken trovärdighet får då Regeringen i denna fråga?

Vad Regeringen utan problem hade kunnat angripa Socialdemokraterna för är situationen på materielsidan, där 90- och 00-talens ständiga uppskjutande av materielanskaffning nu gör att det finns ett materielstup 2020. Ett erkännande av ”materielberget” hade dock lett till krav på aktion från Regeringens sida. Nu försöker man komma undan med att skjuta skulden på Försvarsmakten, samtidigt som försvarsministern i sin debattartikel meddelar att Regeringen höjt materielanslaget de senaste åren. Svaret på RB7 visar dock en motsatt bild. Mer om detta under omfördelningar.


Mest förvånande i retoriken i Enströms debattartikel är den djupa motsägelsen mellan fjärde och nionde stycket. I det fjärde stycket beskriver Enström Regeringens målsättning med reformering av försvaret på följande vis:

”Vi ska öka Försvarsmaktens tillgänglighet och användbarhet i den takt som ekonomin medger.”

Vad som är överordnat i försvars- och säkerhetspolitiken råder det inga tvivel om. Det har varit mycket tydligt sedan Almedalen 2007 att ekonomin är det viktigaste och ofta på kort sikt, vilket som i fallet med materielen får mycket stora konsekvenser på längre sikt, inte minst ekonomiska.

I slutet av debattartikeln möts man istället av en annan beskrivning. Nu är det helt plötsligt situationen i omvärlden som är styrande och inte ekonomin.

”Regeringen skapar ett modernt försvar för Sverige. Jag står fast vid att den inslagna vägen är den rätta. Vi ska framåt, inte bakåt. Målet är tydligt. Det nya försvaret ska stå redo att användas och ha förmåga att möta de hot som finns vår omvärld idag och i en nära framtid. Försvarsmakten ska också kunna anpassas efter nya hot i en förändrad omvärld. Detta har försvarsreformen lagt grunden för.”

Här måste nu Alliansregeringen bestämma sig. Antingen är det ekonomin som ska styra Försvarsmaktens utveckling och inriktning och då blir det i framtiden en mycket minskad organisation med än mer förlegad materiel, inkapabel att ta sig an ens de enklaste hot i närområdet i mot slutet av decenniet. Ska omvärldssituationen styra så blir det till att tillföra ytterligare resurser. Vi har sett det tidigare under hösten hur Regeringen när det passar pekar på en ökad osäkerhet i närområdet, t ex för att motivera anskaffning av ett nytt stridsflygplan, för att i nästa stund hävda motsatsen som i exempelvis fallet med avbeställningsklausulen för JAS 39E om Schweiz ej fullföljer kontraktet.



Försvarsministern vill nu se vilka de operativa konsekvenserna blir om man söker balans mellan verksamhet och ekonomi. Tyvärr är detta inte något som allmänheten kommer att få ta del av då de operativa delarna avhandlas i hemliga, alternativt kvalificerat hemliga bilagor. Frågan är hur många i Försvarsdepartementet eller ens Försvarsutskottet som är kvalificerade för att ta del av material med denna sekretessklassning. Här är det därför helt öppet i den offentliga debatten att påstå vad som helst, t ex att en prolongering av anslagen med hjälp av ytterligare rationaliseringar inte kommer att påverka den operativa förmågan, eftersom fakta aldrig går att kontrollera utan att begå brott mot sekretessen. Det är illa.


Enström talar om förbättrad styrning av materielplaneringen. Måhända är det åter aktuellt med en politisk genomförandegrupp för materielanskaffningen. Den tidigare genomförandegruppen visade sig inte oväntat vara mycket kostsam både för Försvarsmaktens operativa förmåga såväl som ekonomiskt. Den motverkade helt sitt uttalade syfte, men frigjorde måhända kortsiktigt ett fåtal miljarder kr till t ex det 2007-2008 aktuella jobbskatteavdraget. Regeringen har också varit mycket aktiv i att omfördela resurser inom försvarsbudgeten och framförallt tacksamt återtagit pengar ur försvarsbudgeten då dessa inte spenderats. Flera år i rad har detta gällt den förbandsbudget som nu kommer att lida stort behov av de under föregående år återlämnade miljardbeloppen. Det har också i hög grad gällt anslagen för internationella insatser som år efter år underutnyttjats. Sammantaget återlämnar Försvarsmakten flerdubbelt högre belopp än vad Regeringen exempelvis skjuter i form av 300 miljoner kr för JAS 39E-anskaffningen. Denna summa täcker inte ens lönehöjningar för Försvarsmaktens personal enligt snittet i samhället.

Försvarsmakten lämnade exempelvis tillbaka drygt 1 miljard kronor till Finansdepartementet år 2012, varav drygt 600 mkr från anslaget för internationella insatser och nästan 400 mkr från anslaget för anskaffning och vidmakthållande av materiel (till återlämnandet bör också adderas det faktum att vid försäljning av materiel som betalats med försvarsbudgeten får myndigheten endast behålla en mycket liten del av summan. Resten ska åter till statskassan). I fallet med materielanslaget handlar det huvudsakligen om materielanskaffning och byggnation av anläggningar där Regeringen alternativt andra departement än Försvarsdepartementet hållit inne med beslut om anskaffning eller verkställighet. Diskrepansen i försvarsministerns argumentation är sannerligen stor.

Försvarsmakten föreslår nu i sitt underlag en överföring på 300 miljoner kr från anslaget för internationella insatser till att täcka brister på andra områden. Detta kommer aldrig att bli verklighet eftersom det är just detta som såväl Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslagit. Också detta mycket illa när politiskt käbbel ska stå över gemensamma riksintressen.



Intressantast i hela artikeln är dess rubrik – "Behov av förbättrad styrning av Försvarsmakten" (Dagens Industri bytte rubrik från den av försvarsministern föreslagna vilken återfinns på Försvarsdepartementets hemsida och i pressmeddelanden).

Rubriken antyder att Regeringen ser framför sig en ledningsförändring i Försvarsmakten. Det är tyvärr svårt att se att Sverker Göransson kommer att återkomma till sin plats som ÖB. Att ansvarig minister uttrycker att hon saknar förtroende för sin myndighet är oerhört allvarligt och det är svårt att påminna sig om när detta hände senast. T o m justitieministern har förtroende för Polisen, trots den oerhört låga mängden uppklarade brott och de interna problem som där råder.

Endast två månader har gått av året och redan kan vi skönja en rejäl batalj mellan Regeringen och Försvarsmakten. Ingen kommer att gå segrande ur den annat än på pappret. Förlorare är vi alla. Vad som händer under resten av året vågar man knappast tänka på. Hur har då denna situation uppstått? Om bortser från den solida grund som lades i och med underfinansieringen i FB 00 och 04, så är jag böjd att hålla med KKRVA:s Johan Wiktorin om bristerna i underlaget inför inriktningspropositionen 2009. Här var det tydligt styrt att ”det nya försvaret” skulle tryckas igenom och alltför optimistiska beräkningar levererades och togs tacksamt emot och trycktes snabbt igenom i Riksdagen. Handlingskraft prioriterades över eftertanke, vilket inte minst varit tydligt i den omedelbara avvecklingen av värnplikten till förmån för ett mycket dyrt nytt personalförsörjningssystem, utan en gradvis övergång trots att det enligt alla parter var okänd mark som nu skulle beträdas.

Vem är att lasta för det inträffade? Är det en politisk ambition som ofta i samma veva som en fråga ställs meddelar vilket svar som ska levereras? Är det handläggare och chefer i Försvarsmakten som är måna om att leverera rätt svar, därmed en dålig ledarskaps- och organisationskultur? Oerhört få försvarspolitiker har förmågan eller intresset att se bakom de kulisser som presenteras vid de förbandsbesök som man så gladeligen gör, samtidigt som chefer ogärna vill göra uttalanden som kan få politiska konsekvenser.


Frågan är om inte en samlokalisering mellan den militär-strategiska och politiskt-strategiska nivån till Försvarsdepartementet hade kunnat överbrygga åtminstone delar av problemen mellan Försvarsdepartementet och Försvarsmakten.


Det är ett och ett halvt år kvar till valet. Det kommer att bli en intressant tid i försvars- och säkerhetspolitiken fram till dess.


Media: DN, 2, 3, 4SvD, 2, 3, SR, 2, 3E-kuriren, SVT, GP
Bloggar: Skipper, KKRVAGripen News

14 kommentarer:

  1. Som jag kommenterade på Skipper:
    Engström gör sig skyldigt till ohederlighet. Vad gäller 430m besparingar så handlar det om rationaliseringar av strukturer som man känner utan och innan, så det vore fasen om man inte kunde beräkna detta med hög precision. Men materielutgifter för delvis ospecificerade, ännu ej upphandlade system, är per defintion behäftade med osäkerheter. Säg ett vapensystem där slutkostnaden hamnat exakt på ursprungsbudgeten? Kan väl bara hoppas att en journalist törs ställa just den frågan till henne...

    Det hela börjar bli någon sorts blandning mellan Processen (Kafka) och Kejsarens nya kläder.

    SvaraRadera
  2. En intressant analys av situationen och av försvarsministerns ståndpunkter.

    Det är beklämmande att vi har hamnat i en situation där försvarsministern tar till ynkliga fraser utan verklighetsanknytning för att motivera sin fortsatta ovilja att erkänna den grava diskrepansen mellan vår försvarsförmåga och behoven utifrån Sveriges politiska läge och omvärldsutvecklingen. Den omhuldade ensidiga solidaritetsförklaringen har ju under senaste tiden ytterligare förlorat i trovärdighet genom uttalanden från de tilltänkta länderna som skall stå för hjälpen.
    Man behöver inte ha tillgång till hemlig information för att räkna ut att den operativa förmågan med åtta manöverbataljoner är lägre än vad som krävs ur det nationella försvarsperspektivet.
    Bristerna i budgeten som relateras i underlaget från Försvarsmakten avseende främst materielförsörjningen efter 2015 till denna insatsorganisation är visserligen stora, men grundproblemet är större än så. Även om medel tillskjuts för att uppnå IO14 med alla system som behöver uppgraderas till 2019, så är förmågan med dessa åtta bataljoner fortfarande underdimensionerad för det nationella försvaret.
    Då man har valt att skjuta nästa försvarsbeslut till efter valet 2014. i syfte att det inte skall påverka valrörelsen, så återstår det endast att hoppas att just detta inträffar. Nämligen att debatten tillåts omfatta även försvarsfrågan, så att väljarna får tillfälle att förändra mandatfördelningen i riksdagen även utifrån vad de olika partierna har för ståndpunkt i försvarsfrågan. I bästa fall kommer det att medföra en mer verklighetsförankrad och ansvarstagande försvarspolitik, där de grava misstagen från de senaste årtiondena rättas till, även om det medför att försvarsanslaget måste höjas.

    SvaraRadera
  3. Omöjligt att rösta på Moderaterna!
    Som väljare, medborgare och framförallt svensk trodde jag knappt vad man hörde och såg vår förvarsminister säga i SVT igår och i Dagens Industri, man undrar om man förflyttats till en bananrepublik eller en gammal öststat...
    Efter månader av storm om det svenska försvarets bistra situation där bevis och klarläggande om att Sverige först 2019 kan försvara sig på endast en plats i landet mot en liten anfallsstyrka förutsatt att vi blivit förvarnade vill säga OCH om försvaret tillförts de ekonomiska medel som saknas.

    Idag är vi helt försvarslösa förmodligen långt tidigare, och det finns ingen som hinner eller kan komma och hjälpa Sverige i tid, om inte den okände hjälparen har fullt upp med att hävda sitt eget territorium vill säga.
    Jag kan omöjligt rösta på Moderaterna när de trots klara och tydliga fakta fortfarande står upp och ljuger oss rakt i ansiktet om att vi har ett försvar här och nu, samt att det skall försvara HELA SVERIGE.
    Alla vet vi att politiker kan se sanningen annorlunda (milt uttryckt) än oss övriga, det har förekommit och det förekommer fortfarande, men Moderaterna har nog tagit detta till en ny nivå, med en försvarsminister som inte ens är kapabel att säga att Saudiarabien är en diktatur
    fortsätter lögnen om försvaret, men nöjer sig inte med det, hon försöker misskreditera dem som nu lägger fram fakta som alla nu de senaste månaderna redan fått veta, och faktiskt de andra partierna inte ser något konstigt i.

    Om man så ogenerat ljuger och lägger skuld på andra för sitt eget partis handlande (jo, de har haft makten sen 2006 nu), kan inte förnuftet tillåta att man röstar på Moderaterna, rösta på en skattesänkning ytterligare så vet man hur den finansieras, precis som tidigare vallöften gjorts.

    Det cyniska i sammanhanget är också att det garanterat kommer att kosta svenska liv, om det händer att Sverige blir på något sätt indragen i en väpnad strid ex. vis i Baltikum är vi så illa rustade att en liten konflikt på vår mark kommer att leda till stora förluster.
    Likväl som det inbesparade Luftvärnsförsvaret för våra fina Visbykorvetter, när de deltar på internationella uppdrag som Sveriges riksdag anser att Sverige skall göra, kan de inte skydda sig mot ett robotanfall från fiendens stridsflyg, hur många svenskar dör pga. av finansieringen av skattesänkningar?

    Är man beredd att driva den viktiga försvarsfrågan på osanning så kallhamrat, hur ser man då i övrigt på sanningen?

    SvaraRadera
  4. Försvars- och Säkerhetspolitik är ett intressant område…

    Försvars- och Säkerhetspolitik och kostnader för dessa brukar ju liknas vid att teckna en försäkring, t ex en bilförsäkring där kunden är svenska folket och försäkringsbolaget är ”statsmakten” (exkl den 3:e)

    Men då du tecknar en bilförsäkring så har du som kund någorlunda fri tillgång till information om hur stor risk det är att bilen blir stulen eller vandaliserad där du bor (hotbilden) – och försäkringsbolaget har sannolikt ännu bättre information om detta. Försäkringsbolaget är ofta relativt tydlig med vad en försäkring till en viss premie täcker och vad den inte täcker (operativ förmåga).

    Vad gäller Svenska folkets möjligheter att välja rätt Försvars- och Säkerhetspolitisk försäkring så ges de mycket begränsad tillgång till information om hotbilden (eftersom detta är hemlig information) och de ges inte heller någon användbar information om vad en viss nivå av försvarsanslag – eller olika sätt att disponera försvarsanslaget – ger i termer av operativ förmåga (eftersom detta också är hemlig information).

    Är det över huvud taget möjligt att föra en offentlig diskussion om den Svenska Försvars- och Säkerhetspolitiken under dessa förutsättningar?

    Är det för att det Svenska folket inte har möjlighet att sätta sig in i dessa frågor som Statsmakten inte har velat ha någon offentlig diskussion om den Svenska Försvars- och Säkerhetspolitiken?

    Eller är det för att Statsmakten inte vill att det Svenska folket skall sätta sig in i dessa frågor som Statsmakten gjort nästan allt för att få bort folkförankringen kring Försvars- och Säkerhetspolitiken som t ex slopandet av värnplikten, lägga ner civilförsvaret, etc?

    SvaraRadera
  5. Enström gör sig inte skyldig till ohederlighet utan mycket värre - ministerstyre. Det var ett brott senast jag kollade. Engström är alltså kriminell. Regeringen, statstelevisionen och större delen av riksdagen är alltså ett Hells Angelliknande maffianäste, eftersom de kriminella gärningarna kan fortgå år efter år samtidigt som kulturelitens Potempkinkulisser byggs på uppåt för varje uttalande de gör. "Klockan är tre och allt är väl!". I verkligheten står borgen och vapendepån i brand och Djingis Khan vid stadens portar. Men det värsta är att alla dödskallar tror att allt är väl. Allt nationellt intresse riktas nu mot melofifestivalen, bara där kan vi besegra en motståndare, och så vill vi ha det för det har nyheterna sagt. Winston Churchill sade; "Det finns ingenting farligare än en medelmåtta med ambitioner". Just nu sitter Karin Enström och tittar på melodifestivalen där hennes mentala förmågor har en chans att hänga med. Plattitydfestivalen! Det är som Per Persson i Perssons Pack sjöng; "Sångare utan orsak sjunger alltid falskt".

    Roger Klang

    SvaraRadera
  6. Och för er som legat vakna och undrat över hur mycket pengar vi lägger på EldE-98 finns nu svaret här:

    http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/Ytterligare-avtal-inom-luftvarnsomradet/

    SvaraRadera
  7. W - du frågade:
    "Vem är att lasta för det inträffade?"

    Om man bara får välja en att lasta för det inträffade så är väl Gen M M sannolikt den som många skulle välja?

    Och nu sitter han tillsammans med FöMin - det gör ju att framtiden ser ljus ut - eller "intressant" som du väljer att kalla det i din slutkläm

    SvaraRadera
  8. Nu återstår snart bara kvinnokortet att spela ut.

    - Alla är så dumma mot Enström, bara för att hon är kvinna.

    - Enström är så dum, bara för att hon är kvinna.

    - Enström är kvinna, bara för att hon är så dum.

    SvaraRadera
  9. Wiseman, du sätter fingret på den moderata försvarspolitikens ömma punkt, nämligen bristen på ett sammanhängande tankesystem. Hur skulle, mot bakgrund av alla motsägelser, de moderata axiomen, postulaten och teoremen kunna se ut undrar man lite oroligt. Jag tror att det är dessa brister som gör det så omöjligt för deras försvarsministrar att kommunicera ett sammanhållet budskap, samtidigt som man försöker beskriva verkliga förhållanden och förutsättningar. Det blir helt enkelt oförenliga storheter, när ett sammanhållet tänk hela tiden måste improviseras fram.

    Som exempel på min tes anför jag försöket att kombinera enveckasförsvaret med "hela Sverige skall och kan försvaras".

    Du har också själv pekat på viktiga motsägelser i ditt inlägg.

    SvaraRadera
  10. Tyvärr tror jag att det helt enkelt inte finns någon moderat försvarspolitik. Det vi ser är istället syptomen på något mycket mer banalt.

    Det är som bekant snart dags för val och jag vill minnas att jag sett uppgifter på att finansministern räknat fram att det under kommande år finns ett reformutrymme (finare ord för valfläsk) på ett antal miljarder. Med tanke på siffrorna i opinionsmätningarna är regeringen i desperat behov av allt man kan skrapa ihop för att köpa röster.

    Att i det läget bränna en stor del av "reformutrymmet" på ett "särintresse" som FÖRSVARSMAKTEN är ju det samma som att skjuta sig själv i foten strax innan OS-finalen på 100 meter. Fru Enströms uppgift är därför att till varje pris hålla emot alla krav på pengar till försvaret, så enkelt är det.

    Varför ställer hon då upp på detta, med sin bakgrund som officer? Personligen tror jag att svaret är lika banalt som vid föregående fråga. Det tog som bekant förvånansvärt lång tid för statsministern att hitta en ny försvarsminister. Jag är övertygad om att hon har blivit lovad en "riktig" ministerpost efter nästa val om hon sköter det här uppdraget med belåtenhet. För fru Enström är det alltså dubbla insatser, dels måste hon bidra till att skydda reformutrymmet så att alliansen blir omvald, dessutom måste hon göra ett så bra jobb att hon faktiskt får den ministerpost hon blivit lovad.

    Problemet med hela upplägget (om vi bortser från den rena sakfrågan) är att regeringen allt mer målat in sig i ett hörn, och att man nu efter de senaste turerna helt enkelt inte kan backa med mindre än att man sparkar Försvarsministern - vilket inte känns särskilt troligt.

    Lars Rössle

    SvaraRadera
  11. Ehnström har ju helt rätt.

    Sverige avsade sig invasionsförsvar ett par decennnium sedan. Efter Georgien 2008, tog Sverige territorialförsvaret (notera att det inte kunde kallas invasionsförsvar, eftersom det skulle ha betytt att ett misstag skulle ha gjorts) tillbaka som ett mål. Målet var emellertid bara på tredje plats efter en BG på 2.000 soldater och något annat.

    Varför skulle det vara en överraskning att Sverige är militärt öppet? *retorisk fråga*

    För den gemene medborgaren, särskilt efter att Sverige länge endast utnyttjade 15 % av manliga värnpliktiga, är diskussionen totalt främmande. Reinfeldt har rätt att frågan är en särfråga. Men det beror på Sveriges egna val.

    SvaraRadera
  12. @adde

    Vad är det Karin Enström har helt rätt i?
    Att "Hela sverige skall försavaras" eller "vi ligger på en rimlig nivå". Oavsätt vilken, kan det inte vara en idé att fininsiera den egenhändigt framtagna och i riksdagen framröstade organisationen. Den beräknas redan bli fem år försenad, förutsatt att de 40+ mdr skjuts till 2015-2025.

    SvaraRadera
  13. @med3s

    I att det svenska territorialförsvaret är bättre en en tid sedan. Hon lämnar så klar osagt att det är bättre än ingenting, vilket man ju hade för en tid sedan. Man hade ju beslutit att Sverige försvaras bäst långt borta och eget territorialförsvar inte behövs..

    SvaraRadera
  14. En liten reflektion...

    Man beslutade 2008 att man skulle förhandslagra 14 stridsvagnar i en byggnad ovanjord någonstans på Gotland. Givetvis korkat och endast en symbolhandling men i alla fall...

    Vad är status på denna byggnad mars 2013 5 år efter beslutet?

    Svar. Man har förberett grunden och den kommer gjutas ngn gång när tjälen försvunnet ur marken.

    Herregud 5 år och byggnaden är inte ens byggd. Grunden inte ens färdiggjuten.

    Där tycker jag att man kan se ett av många bevis på hur ineffektiv förvaltningen är.

    Förslaget är att man byter namn på Försvarsmakten till Vanmakten.

    Jag har NOLL förtroende på att Sverige kommer kunna försvara sig
    mot ryssland i en kommande framtiden med Vanmakten. Vi lägger 40 miljarder på skit som inte funkar.

    Visserligen går 25 miljarder tillbaka till staten och resten går väl till lite löner och industristöd till wallenberg.

    Hemvärnet, Sveriges Jägare och övriga civila i den framtida motståndsrörelsen är de som kommer skapa motståndet.
    Det kommer ta tid. Liv kommer spillas i onödan. Infrastruktur och annat svårbyggt kommer ligga i ruiner under i årtioenden.

    Ansvaret till detta är våra idiotpolitiker som aldrig ville betala det rätta priset på en vettig försäkring mot krig.

    Glöm aldrig vilka förrädarna är.
    Jag kommer inte göra det.

    SvaraRadera

FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.

Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.



Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.

Håll en god ton i kommentarerna

Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.

Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.