Som jag skrev i förra veckan är det glädjande att se att Allan Widman är mycket aktiv i sina frågor gentemot Försvarsministern. Det är mycket glädjande att någon håller trycket uppe mot regeringens försvarspolitik, även om det är lätt förvånande att trycket kommer från ett av regeringspartierna. Man kan ju hoppas att AW läser denna blogg, och därmed bereder sig möjlighet att samla lite mer underlag till sakliga frågor om områden där Försvarsmakten, myndigheterna runt omkring och Försvarsdepartementet brister. Det behövs någon som sätter nageln i ögat.
I dagens SvD har också AW en ny debattartikel som är en replik på moderaternas replik på hans debattartikel i förra veckan om JAS 39 Gripens brister. Tyvärr hade han en hel del faktafel, vilket jag påpekade. I denna artikel är han däremot mera rätt ute. Jag är dock fullständigt säker på att han inte röner större framgång än hans frågor till Försvarsministern i Riksdagen. Försvarsministern är en mästare på att inte säga något. AW pekar på en graverande brist inom luftförsvaret eftersom man genom att inte köpa förmågor fullt ut nu skruvat tillbaka teknologin för att leda stridsflygplan med 40 år. Det talas om att köpa in nya datalänkar som är NATO-kompatibla, men nivån man siktar på handlar mer om utbildning än reell försvarsförmåga. När man nu sedan har avvecklat luftvärnet så till den grad att det om något år endast kan verka dagtid och på mycket kort håll (dvs med Rb 70) undrar man vad målsättningen egentligen är för landets försvar? (Rb 97-systemet kommer med största sannolikhet att avvecklas inom en snar framtid trots att det knappt modifierats klart och Rb 23 Bamse är fortfarande oklart om det blir någon riktig förbandssättning)
De senaste två frågorna handlar om när Visbykorvetterna kommer att provskjuta Rb 15 och den andra om Gripens lufttankningsförmåga. Jag har redan tidigare i serien om Försvarsmakten och dess helikopterverksamhet tagit upp vilken kvicksand projektet med Visbykorvetterna har hamnat i. Projektstart i slutet på 80-talet för att vara fullt operativt i bästa fall 30 år senare. Det kan jämföras med JAS-projektet, som ju fått enorm kritik för förseningar och där tiden för att nå operativ status, var ungefär halva jämfört med Visby. Ska man då köpa utländsk "hyllvara" för att öka effektiviteten? Nej, men man måste sätta upp konsekventa mål och hålla fast vid dem. Jämför gärna med de nya danska fregatterna, där beställningen lades häromåret och alla tre ska vara operativa på mindre än 5 år. Det handlar om fartyg som har ca 10 ggr Visbys deplacement. Visbykorvetterna är också ett gott exempel på typiskt svenska lösningar. Det ska vara små plattformar och mycket billiga samtidigt som de ska kunna allt (ytattack, ubåtsjakt, luftförsvar, minröjning). Resultatet blir som vanligt att man är dålig på allt. Fortfarande 8 år efter att provturerna påbörjades är automatkanonen det enda vapensystem som är integrerat och de för den moderna stridsmiljön (med modern kan man väl egentligen säga de senaste 40 åren) så kritiska luftvärnsrobotarna är inte ens beställda….
Jobba på, herr Widman, men se till att kontrollera fakta först.
Försvarsbloggen berömmer också Allan Widman
Widman påpekar att ledningssystem saknas och då är det väl stril-länk som det syftas på. Jag undrar om detta stämmer. Jag har nämligen bara hört detta från hans håll och undrar om det finns källor på det han säger. Wiseman, du brukar ha koll kanske är läget att skriva något om detta.
SvaraRaderaDet är korrekt. Strillänken fungerar endast till de äldre JAS 39A/B som nu är under modifiering/avveckling. JAS 39 C/D kommer efter modifiering att kunna hantera den amerikanska Link 16 (som är NATO-standard). Dock är det oklart om förmågan köps till alla flygplan och i dagsläget kommer man endast att köpa förmågan i liten skala till mindre delar av landet.... Widmans fråga är alltså ytterst befogad.
SvaraRaderaNu undrar jag om Visby är ett så dåligt exempel som du ger intryck av. Projektet tog tid, och det gick över budget, men samtidigt har man fått en långsiktigt mycket kapabel plattform.
SvaraRaderaLäser man lite i engelskspråkig press (bl.a på bloggen http://informationdissemination.blogspot.com/search?q=visby) så sägs mycket positivt om Visby.
Var det värt det? Antagligen inte, eftersom vi uppenbarligen inte ska göra "skarpa" uppdrag med vår militär. Om allt man ville ha var "närvaro" kan man lika gärna köpa femti fiskebåtar istället.
Det är ganska absurt att medan vår militär har många gånger världens mest teknologiskt avancerade utrustning, så är det mycket svårt att komma på när den skulle kunna användas.
"Det ska vara små plattformar och mycket billiga samtidigt som de ska kunna allt [] Resultatet blir som vanligt att man är dålig på allt."
SvaraRaderaGäller den generaliseringen även mindre flygplansplattformar, med omväxlande jakt, attack och spaningsroller?
...eller var det bara tillämpligt på marinen och armén? ;-)
Upandaway: Projektet tar fortfarande lång tid. Det är fartyg som ser jäkligt bra ut på papper när man läser om dess förmågor, men faktum kvarstår att det enda beväpningssystem som idag fungerar är kanonen. Det finns inga sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar, inga torpeder och ingen möjlighet att operera helikopter från fartyget.
SvaraRaderaFlottan har idag fyra korvetter kvar. Två av Gbgkorvetterna ligger i malpåse. Två av Sthlmkorvetterna skickas till Somalia i vår. Alla robot- och patrullbåtar är avvecklade. Kvar hemma är alltså två korvetter av Gbgklass och 5 st Visbyklass av varierande provstatus med bästa beväpning kanon. Det är uruselt.
Det är absolut inget fel på Visby - om den hade fungerat nu. Men som det är nu är det problem med att integrera i princip allt. Hittills är det endast en papperstiger och det lär dröja ytterligare 10 år innan klassen är fullt operativ och då är det 10 år efter den avsågs vara som effektivast.
Hur länge ska vi behålla resterande korvetter som egentligen skulle vara under utfasning till förmån för Visby?
Lövet: Nej, det gäller alla försvarsgrenar. Det är ju bara att titta på vapenlasten och räckvidden för Gripen. Ett annat exempel från Flygvapnet är ju radarspaningsflygplanen, där man har valt en patetiskt liten och svag plattform.
SvaraRadera