Om / About Wiseman's Wisdoms
söndag 1 februari 2009
Försvarets ekonomi förklarad - Effektförlust 2
I FM underlag (s. 78) berättas det att materiel fördyras med i snitt 3,5% per år, varvid materielen blivit dubbelt så dyr år 20 som år 0. Lägg därtill att lönerna stigit med ca 35% (utvecklat nedan) under samma period och på det sedan en inflation. Jämför vi 1999 (44 mdr) och 2009 (39 mdr) är skillnaden i budget i respektive års kronvärde -5 mdr kr. Anpassas sedan 1999 års budget till 2009 års värde (54 mdr) har vi istället tappat 15 mdr kr i ren inflation.
Därefter kan man själv räkna på de ökade lönekostnaderna och materielfördyringen. Därtill har man kostnaderna för de marknadsmässiga hyrorna av Försvarsmaktens lokaler och områden, från 1,7 mdr kr 1997 (motsv 2,1 mdr 2009) till 2,4 mdr kr 2009 trots att antalet förband minskat med runt 75%. Hade hyrorna sjunkit i takt med avvecklade förband skulle man alltså betalat ca 10 mdr i hyra 1999. Jag tror inte det finns någon förbandschef som inte kan skriva under på att om denne har gjort sig av med byggnader inom sin garnison (sagt upp hyran), så har FortV omedelbart höjt hyran på de andra. Det kallar jag effektiv förvaltning av skattemedel.
Blir det billigare med inköp av materiel från utlandet? Läs inlägget om COTS och fundera på saken. Betänk även att materiel som vi köper i dollar bara under andra halvåret 2008 blev över 30% dyrare då kronan föll. Inom materielsidan har man fått lägga enorma summor pengar på de förbandsnerläggninar och flyttar som genomförts det senaste dryga decenniet. Materielbudgeten som av oinsatta (journalister såväl som politiker) anklagas för att vara opåkallat enorm. Vad dessa oförmågor inte vet är att materielbudgeten ej endast innehåller pengar för anskaffande av materiel. Huvuddelen utgörs istället av pengar för vidmakthållande och avveckling av materiel. Därutöver hittar man också hyror för lokaler och områden där.
Nu talas det t ex om en flytt av StrilS 2012 från nerläggningshotade Uppsala Garnison till den relativt packade Enköpings Garnison. StrilS förlades till Uppsala till en kostnad av dryga miljarden i dåtida värde, sedan den tidigare legat på det nerlagda F 18 Tullinge. En stor del av anledningen var att man inte ville behöva flytta skolan någonsin igen och F 16 var identifierat som det flygförband som man allra sist skulle komma på tanken att lägga ner. Nu lär det bli till att göra en ny investering. Flygskolan i Linköping förlades endast där för att politikerna ville ha det så. Alla remissinstanser var rörande överens om att det var det sämsta och skulle kosta mest i investeringar. Just nu bygger man nya lokaler för drygt 150 milj kr, samtidigt planerna talar om att flytta 2012 till Såtenäs. Är det ett alternativ att vara kvar på Malmen? Nej, inte om man vill få någon effekt av verksamheten, som varit otroligt bakbunden sedan flytten från Uppsala (och dessförinnan, Ängelholm och innan dess Ljungbyhed). Sedan har vi exemplet med flytten av T 3 till Östersund från Sollefteå för någon miljard och hur man senare fick transportera strf 90 till Sollefteå från Östersund (I 5) för övningar och därvid också bygga till det gamla förbandets garageområde (I 21). Och en hel del andra exempel...
På 15 år har overheadkostnaderna (hyror, löner etc) skjutit i höjden ute på förbanden från ca 50 % till 85 %. Med andra ord har den delen av budgeten som kan användas till övningar, kostnader för att använda stridsfordon, fartyg och flygplan, nedgått något fruktansvärt. Ingen tvivlar på att overheadkostnaderna kommer att öka ännu mer nu när vi istället ska anställa soldater istället för att ha värnpliktiga. Det var något Försvarsmakten fick lära sig den hårda vägen under året med NBG. Trots att antalet officerare sjunkit med 33 % sedan 1999, har lönekostnaderna stigit från 11 mdr kr 1999 (13 mdr i 2009 års värde), till 12 mdr kr 2009.
Som parentes kan nämnas att Försvarsmakten nu äntligen föreslår att ordningen ska återställas och Fortifikationsverket avskaffas (s 72 i underlaget). Istället skulle FMV ansvar för ny- och tillbyggnationer. FortV inleder direkt striden för överlevnad i en bilaga till underlaget (s. 4) och hänvisar till att man effektiviserat "produktiviteten inom fastighetsförvaltningen" med 20%. Vän av ordning undrar direkt vilken tidsperiod det handlar om och jämfört med vad? Och vad menas egentligen med "produktiviteten inom fastighetsförvaltningen"?
Vår försvarseffekt kommer att fortsätta att minska såvida man inte börjar kompensera försvarsbudgeten varje år för de ökade kostnaderna.
Summa summarum måste ÖB spara mer pengar än nödvändigt för att kunna finansiera besparingarna. Det kostar stora summor att avveckla, vilket gör att varje liten besparing kräver en mycket större (t ex kostnaderna för flytt av verksamhet). När nu ÖB måste hitta 1,5 mdr kr till t ex år 2012, måste han göra besparingar för mycket, mycket mer. Efter 2012 fortsätter ju självklart inflationen, den tekniska faktorn, lönekostnaderna att öka, varvid man återigen tvingas spara på verksamheten för att klara overhead.
Nu ska jag omsätta syre och intagen föda till muskelaktivitet och hoppas att även lite ilska försvinner på samma gång.
SvD, 2, 3, 4
50 kommentarer:
FRÅN OCH MED 2015-02-28 INFÖRS EN HÅRDARE KOMMENTARSGRANSKNING.
Inga kommentarer som ligger för långt från ämnet kommer att godkännas. Ser man som sitt livs uppgift att sprida konspirationsteorier om förintelsen, 9/11 eller återge hela innehållet från Russia Today och vaken.se, så gör man bättre i att starta en egen blogg.
Helt anonyma kommentarer är avstängda. Det går dock utmärkt att kommentera anonymt, men det kräver att man först registerar ett konto hos exempelvis Google, Wordpress eller OpenID. Hos Verisigns OpenID-tjänst krävs det t ex endast att man har ett mailkonto för att man ska kunna skaffa sig ett OpenID.
Håll en god ton i kommentarerna
Det går inte att se de mailadresser fylls i så vill man ha ett privat svar måste man bifoga bifoga mailadress i själva kommentaren och be om att kommentaren inte läggs ut.
Blogger genererar ibland felkoder då kommentarer sänds in. Kommentarerna kommer ändå fram, men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka igen. Ctrl-c kan vara klokt innan man trycker på publicera-knappen.
Återigen (!) mycket bra, saklig och dessutom pedagogisk redogörelse! Tänk bara om man kunde få lekmännen
SvaraRadera1. Intresserade
2. Att läsa det du skriver
3. Att förstå det du skriver.
Den tredje punkten tror jag inte är något problem, men de första två...
Din blogg är oerhört viktig för försvarsdebatten och gör det som FM propaganda-apparat inte ens har förstånd (eller självkritiskt mod) att göra.
För att hitta lösningar, måste man först identifiera och förstå problemen.
Du höjer nivån till en professionell och saklig nivå, och det vore synd om det uppfattades som tvärtom - att den officiella politiska propagandan och debatten skulle stå för saklighet och professionalism, och att din blogg skulle uppfattas som skriven av önsketänkande amatörer och lekmän.
Det är precis tvärtom!!!
Tack och lov för yttrandefrihet! (Som kan vara värd att försvara...)
Hur menar du att flygskolan på Malmen är "bakbunden"?
SvaraRaderaEn tragikomisk tanke slog mig.
SvaraRaderaDu är nog Försvarsbloggsvärldens Leif GW Persson.
Massor av korrekta slutsatser men precis som polisstyrelsen ingen högre upp som lyssnar.
---
Till inlägget så tror jag FortV har besvarat din fråga om produktivitets förbättring själva.
Förband säger upp hyran och FortV säljer ut samtidigt som dom höjer hyrorna på befintligt bestånd.
Kan det sammanträffa med 20%....
Det kanske är päron och morötter.
Men något är väldigt sjukt då FortV beter sig på det sättet!
Sedan kan man fundera om deras produktionsmodell ska fungera.
Ifall dom nu får in "rätt" antal soldater till GSU, hur många kommer egentligen välja andra alternativ än vad dom önskade och kommer dom stanna kvar exempelvis i Hv.
Och fungerar detta "skalbart" då dom ska centralisera utbildningen?
Vad händer 3år i framtiden är det ingen som vet, men om staten då anser att det ska pliktas in fler då det är oroligare, var ska dessa utbildas?
Jag upplever att produktionsmodellen är en lika stor skrivbords produkt som att man inte får bära hängslen utan att ha jackan på (även i fält).
/Tinhead
Väl skrivet.
SvaraRaderaPeppe: Jag vet att det finns en del av våra försvarspolitiker som följer bloggen.
SvaraRaderaMagnus 12.23: Koncecessionerna för att bedriva militär flygning på Malmen är starkt begränsande. På Malmen trängs Flygskolans två divisioner, FMV, TUJAS, Specialflyget och ett antal helikopterdivisioner. Utöver problemen med just själva flygplatsen trängs ovanstående plus Saab, F 7 och F 17 om samma övningssektorer över sydöstra Sverige och Östersjön. En mycket suboptimerad lösning.
Tinhead: Leif GW - kul formulering :)
Magnus 12.43: Tack.
Ang. Malmen & flygskolan.
SvaraRaderaPå Malmen är det idag mer (flyg-) verksamhet än då det fanns en jaktflottilj med tre divisioner. Verksamheten på Malmen redovisas dock sällan (aldrig !?) i helhet. Detta p.g.a. att den bedrivs av olika myndigheter (FM, FMV & FOI) samt av olika organsistionenheter inom FM (F7, HKP-flj & LSS). På detta sätt kan varje del redovisas och särbehandlas var för sig med sedvanliga suboptmeringar som följd.
Leif GW i all ära, men själv liknar jag hellre Wiseman vid Hans Lindblad, Folkpartiets försvarsexpert i riksdagen, som på 80-talet skrev och rev och ifrågasatte den tidens vansinnigheter. För det är ju tyvärr så att försvaret har vanskötts i decennier. Wiseman är minst lika påläst och välformulerad och jag kan bara hålla med om berömmet. Hoppas du vill fortsätta ett tag till.
SvaraRaderaLedningssystem är ett förmågeområde som har åkt vidare på en räkmacka genom denna brutala omstrukturering. Nästan helt orört har ett antal RMA-/NBF-anstuckna särfrågeföreträdare på mellanchefsnivå fått trumfa igenom det ena spejsade utvecklingsförslaget efter det andra, förmodligen för att inga generaler kan syna och se bakom de glättade fyrfärgspresentationerna i power point. Ledningssystem är svårt, särskilt tekniken.
SvaraRaderaMången äldre försvarsarbetare minns med fasa alla "stjärnprojekt" (Orion, Sirius, Sesam och allt vad de hette) som i ett slag skulle lösa försvarets alla ledningssystembehov. Alla gick de i putten, alla kostade de miljarder till obefintlig nytta. IT-konsulterna skar guld med täljkniv. Nu är det dags IGEN att upprepa gamla misstag. Lösningen på alla försvarets problem är här: GLC med NOC!
En gemensam ledningscentral (GLC) och nätoperativ central (NOC) i en ovanjordsanläggning på en åker i Enköping ska från 2014 ersätta flygets stridslednings- och luftbevakningssystem samt marinens sjöinformationscentraler. Enligt försvarets sk förståigpåare ska detta leda till kostnadsreduceringar, effektivare personalutnyttjande och ökad trivsel bland personalen. Sanningen är snarast den att bara utvecklingen till 2014 kommer att kosta minst fem (5) miljarder. Sirius och Orion har lärt oss att de budgeterade pengarna inte kommer att räcka. Försvarets IT-förståigpåare har dessutom valt att bygga tekniken till den nya centralen på sk tjänstebaserad IT-arkitektur (SOA) som den civila IT-världen redan har dömt ut!
Militära taktiska ledningssystem är komplexa. Om en såhär radikal utveckling ska lyckas krävs att operatörerna i systemet lojalt ställer sin kompetens till förfogande. Det lär inte hända. Försvarets planerare räknar i sin naivitet med att tre-fyrahundra anställda med familjer ska bryta upp från sina hemmamiljöer i Skåne, Västergötland och Norrland, på Västkusten och Gotland, för att etablera sig i "Sveriges närmaste stad" (en omskrivning för att det är lätt att ta sig därifrån). Det lär inte hända. Redan nu börjar de mest aktiva söka sig utanför försvaret. Den begynnande kompetensförlusten menar försvarsplanerarna kan kompenseras genom direktrekrytering mot Enköping, men vem ska utbilda dem och när blir de nya operatörerna användbara? Det är här flytten av strilskolan från Uppsala kommer in. Som Wiseman så vist noterar kommer det (IGEN) att kosta miljarder att flytta skolan och det finns inget som talar för att den redan underbemannade lärarkåren flyttar med.
Det mest troliga scenariot är att 2014 har vi en GLC/NOC som inte får tillstånd för operativ drift för att tekniken i systemet är instabil, har en personaluppfyllnad om 25% eller mindre, systemkollaps inom flygets stridsledning och luftbevakning på grund av personalflykt och därmed oförmåga att luftförsvara vårt lands luftrum, och en marin övervakningsförmåga som i bästa fall fungerar intermittent. För detta kommer Sveriges skattebetalare att betala minst fem (5!) miljarder i utvecklingskostnader, för att inte nämna alla tiotals miljarder som satsats i gamla investeringar som inte nått break-even. Kanske kan alla dessa negativa konsekvenser ändå godtas om högre överordnade mål kan uppnås men försvarets underlag säger inget om vilka dessa skulle vara.
Som av en händelse har Enköpings kommun börjat agera. Nyligen försökte ett politiker där etablera ett IT-gymnasium i staden och några IT-konsultbolag har etablerat lokalkontor i Enköping. Sommaren 2008 fick dessa bolag en IT-beställning från FMV om drygt 200 miljoner och har börjat rekrytera kompetenta ledningssystemofficerare från försvaret. Beställningen drog de in via ett helägt paraplybolag vars VD, som av en händelse, är nämnde Enköpingspolitiker.
Så fram med täljknivarna! Goda tider stundar.
Torkel: Mycket intressant. Jag har varit på några dragningar om NOC och jag är INTE imponerad. Jag har också personalplanerare som är mycket oroliga för hur man ska kunna behålla nyckelpersonal när deras funktioner ska flytta till Enköping, precis som du skriver.
SvaraRaderaSom IT-företag sitter man ju i en guldsits när man först kan köra sin produkt på civila marknaden tills den döms ut och sedan är det bara att sälja den till Försvarsmakten. FMG, Palasso osv är ju lysande exempel på det. Nu börjar vi få PRIO (som jag tänkte beröra i ett eget inlägg när jag känner att tiden är mogen) som kommer att kosta uppåt 2 mdr kr och inte ens kan hantera hemlig information. Så mycket för att det skulle lösa alla logistikproblem för förband i utlandet.
Du har inte funderat på en jäv-anmälan ang nämnde politiker?
Tack för ännu ett välformulerat och mycket intressant inlägg!
SvaraRaderaDet blir intressanta tider framöver...
Är ni oroliga över att folk och befattningshavare inte tar till sig informationen så är det väl bara att upplysa om var den finns?
SvaraRaderaTorkel,
SvaraRaderafan så cyniskt men ack så riktigt. Kan nu inte alla officerare försöka föra den här debatten i offentlighetens ljus eller är vi alla rädda att hamna i kylan likt Brännström?
Tillägg till Torkels kommentar:
SvaraRaderaKnappa in www.nesp.se och jämför namnen där med den gamla hederliga rullan. Eller slå upp http://www.forsvarsutbildarna.se/index.php?dispatchTo=Renderer&action=download&file=16617 och gå till sidan 20.
Wiseman !
SvaraRaderaSer fram emot föranstaltat inlägg om PRIO. Hoppas Du lyckas belysa HELA kostnaden (inte bara investeringen i IT-systemet), vilken torde överstiga de 2 mdr Du anger. Redan den en summa som överstiger det som det kostade att sätta upp NBG -08, och som det blev ett visst liv om. Kostnaderna som rinner in i PRIO hörs, ännu, inte lika mycket om. Idag är det väl ca 200 åak inom FM samt ungefär lika många IBM-konsulter som jobbar med att införa detta IT-system i FM. F.ö. samma IT-system som fått försäkringskassan på fall och som socialförsäkringsministern under helgen dömt ut. Undrar om hon någon gång dryftar ev.likheter mellan FK och FM med ansvarig minister vid Fö....
Köper inte alls att flygskolan skulle vara bakbunden på Malmen, av de skäl du nämner. Det är nämligen en naturlag att ett fixed-wing ALLTID går före en helikopter om bägge t.ex. komma in och landa samtidigt. Det spelar ingen roll om det så är en 15-grupp helikoptrar (man kan väl få drömma) så går en ensam stackars SK60 på jättelång final före. Det finns tydligen inte nån styrspak i de där skolplanen som går att använda för att göra ett väntläge.
SvaraRaderaKoncessionen är heller inga problem för de numera supertysta SK60 och problemet med övningssektorer (om det nu är ett problem) har man ju var man än lägger skolan, utom F21 möjligen.
Det som däremot talar starkt emot Malmen är rekrytering av flyglärare som naturligtvis skulle fungera bättre om man hade flygskolan i Luleå, Ronneby eller Såtenäs.
Apropå FM ekonomi...
SvaraRaderaHär är en hypotes om en bidragande orsak till problemen. Samma feltänk, annan domän...
(Siffror och beräkningar tjänar enbart exemplet och har ingenting med budskapet att göra, dvs. de är säkert helt fel, men det är principen som är budskapet...)
5 miljoner hushåll byter från glödlampor till lågenergilampor. 2 miljoner hushåll har direktverkande el för uppvärmning.
En tänd 40 W glödlampa avger 5 W värmeenergi och bidrar till husets uppvärmning.
Vi byter till 11 W lågenergilampa som avger samma ljus men 0 W värmeenergi.
Nu räknar lekmännen på besparingen och kommer fram till att elbesparingen blir 5 000 000 * (40 - 11) W = 145 MW.
Nja, riktigt så bra blir det kanske inte om man tittar på hela systemet och hur olika delar är beroende av varandra...
Vi måste kompensera 5 W minskad uppvärmning genom mer el till elementen i husen som värms med direktverkande el = 10 MW ökad elförbrukning för uppvärmning i hus med direktverkande el. Aj då, då blev den faktiska elbesparingen bara 135 MW...
I övriga hushåll som värms med bl.a. olja eller biobränslen, så ökar också förbrukningen motsvarande 15 MW energi, men det är ju inte el och därmed har problemet flyttats till någon annan. Vår uppgift var ju faktiskt bara att minska elförbrukningen...
Alltså, lekmännen räknar med en elbesparing om 145 MW. Den faktiska elbesparingen blir bara 135 MW, men i praktiken har vi bara sparat 120 MW, eftersom vi likt förbaskat måste betala för hela uppvärmningen oavsett om det är el eller olja. Härmed uppstår ett "svart hål" om 25 MW, eftersom vi inte klarade att analysera hela systemet när vi budgeterade.
Ett exempel i Försvarsmakten kan vara hanteringen av materielplanen, där varje rad med ett belopp innebär en potentiell besparing om det beloppet, oavsett vilka beroenden som finns mellan olika materielprojekt. Om vi, förutom projektmässiga och ekonomiska beroenden, också tar in dimensionen hur olika materielsystem är planerade att samverka för att skapa operativa förmågor, så blir konsekvenserna av ett alltför enkelt synsätt helt enkelt de vi ser idag. Det blir dyrt att materielförsörja insatsförbanden och att skapa tillräckliga operativa förmågor. Det tar lång tid och blir sällan så effektivt och bra som vi hade trott.
"Jag tror att en viktig förklaring är att en stor del av försvarsbudgeten går till försvarsindustrin."
Var ligger problemet och lösningen? Hos svensk försvarsindustri eller hos kunden och beställaren?
"Kan det vara så illa?", undrar vän av ordningen. Ja, tyvärr, är svaret. Vad förväntar du dig av någon vars viktigaste kärnkompetens är att utbilda och leda insatsförband?
Välkommen ESV, det var på tiden!
För att hämta hem framtida kostnader har FM planerare sedan länge hävdat att det inte bör finnas kvar ”små” verksamheter på en ort. Så mycket som möjligt ska koncentreras till storgarnisoner. Det kan tänkas vara logiskt och ekonomiskt sunt.
SvaraRaderaMen hur motiverar FM då förslagen att Uppsalas flygplatsområde lämnas och strilskolan flyttas till annan plats, samtidigt som administrativa och andra lokaler behålls i en ”minimalistisk” struktur? Enligt uppgift bor strilskolan i skräddarsydda lokaler som efter många års användning börjar ge pay-off. För en icke-planerare verkar det vara antitesen till god hushållning med statens medel att ta en nyinvesteringskostnad i multimiljonklassen för flytten till Enköping – och samtidigt ha kvar lokal- och andra kvarvarandekostnader i Uppsala?
Någon som vet hur planerarlogiken fungerar och kan förklara så att även personalen vid bland annat de nedläggningshotade stril- och sjöinfocentralerna i Skåne kan acceptera det oundvikliga?
Ja du Torkel. Så länge FortV fungerar med sin logik så kommer det inte att spela någon roll om vi bygger en ny garnison varje år eller sliter på gamla byggnader på dom befintliga. Kostnaden för FM är ungefär same - same.
SvaraRaderaI förslaget till regeringen så påstår HKV att flygflottiljerna efter en centraliserad soldatutbildning skall kunna koncentrera verksamheten kring rullbanan. Problemet är bara att det är lite trist att åka från F21 till Luleå för att kunna tanka fordonen som används i verksamheten kring flygplanen. Flottlijledningen kommer då att behöva bygga ett nytt hus för att komma innanför det nya stängslet. Eftersom det är en militär flygplats med daglig flygverksamhet så måste vi ha snabb tillgång till flygläkare. Bygga ny sjukstuga? Så långt för att lösa den dagliga verksamheten.
Om vi skall bjuda in gästande nationer för att öva kommer problemet med var dom skall förläggas om vi inte har lediga byggnader. Boende och deras dagliga verksamhet kommer att begränsas om vi skall avveckla fastighetsbestånd längre i från rullbanan.
Blir detta billigare? Om vi sänker ambitionsnivån och bara har mindre utbyten med andra förband. Men Loyal Arrow kommer att kunna bli svår att genomföra i framtiden.
J.K Nilsson
Tack för en "skön" blogg med härliga inlägg.
SvaraRaderaTycker det är en underhållande tanke att FortV inte bara ska var så effektiva som möjligt, d v s vara effektiva för FM. De har ju även ett vinstkrav! på sig från våra kära politiker. Så de tar alltså ut ännu högre hyror för att kunna visa på vinst, det är väl det som de blivit effektivare på kan tänka.... =)
20+ i firman - suck
Varför gör aldrig Kalla Fakta eller Uppdrag Granskning program utifrån sådana här fakta???
SvaraRaderaDetta om något är ju otroligt intressant och viktigt att medborgarna får vetskap om! Det speglar väl visserligen den skrämmande låga status som säkerhetspolitiken fått i den svenska politiska debatten. Detta exemplefierades tydligt igår i TV, först i K-G Bergströms program där den gamle C-partiledaren Olof J och f.d. SSU-bossen Anna S fick frågan om dagens försvar är tillräckligt stort. Frågan fick besvaras under knappa 10 s. Senare följde Janne Josefsson debattprogram där temat var "pensionärernas mat". Det är ämnen som dessa som politikerna prioriterar men så blir det kanske med ett land som turligt nog undsluppit krig i 200 år...
Men min fråga betår dock: När ska försvaret styrning börja debatteras utifrån dessa siffror, som du redovisar så förtjänstfullt, istället för regionalpolitiskt gnäll om vilket regemente som är bättre än ett annat? Det är ju fruktansvärt att samhällets viktigaste fråga behandlas med en sådan fullkomlig inkompetens!!!
Hej Peppe och alla ni andra! Den sk försvarsdebatten blir då och då ett debattämne i sig, vilket sällan är intressant och de som avslutar sina inlägg som Peppe, typ "tack och lov för yttrandefriheten" brukar oftast vara personer som har svårt för att andra inte tycker som de själva. En konkret undring: när du Peppe skriver om lekmän och "den officiella politiska propagandan och debatten", är det då de förtroendevalda i riksdagen respektive regeringens politik du syftar på? Eller den parlamentariska försvarsberedningen? Försök förstå att det handlar om demokrati och inte om sakkunskap. Expertstyre är någonting mycket obehagligt som har prövats och prövas fortfarande i totalitära stater både i närområdet och fjärran. Resultaten förskräcker.
SvaraRadera/Anonym II
Anonym II: Jag är mest intresserad av att politiker är lyhörda, inser sina egna begränsningar och framförallt - omger sig med bra rådgivare som i sin tur är experter. Dock är det för mig ett krav att finansministern har en gedigen ekonomisk utbildning och bakgrund och på samma sätt vill jag ha det med försvarsminister o s v. Har man inte den bakgrunden, måste man verkligen vara lyhörd mot sina rådgivare och inse sina egna begränsningar inom sitt område.
SvaraRaderaDet vore ju intressant i så fall att få veta vilka regimer du anser vara/ha varit styrda av experter? Det totalitära stater jag kommer att tänka på är inte någon av dem styrd av någon expert.
Anonym II: Jag tycker att Wiseman gav ett bra svar.
SvaraRaderaSjälvklart skulle jag önska att fler tycker som jag, men egentligen handlar mitt problem inte om vad jag eller andra tycker, utan om vad vi tror oss veta.
Med lekmän och "den officiella propagandan och debatten" så refererar jag nog till både Försvarsmakten och den politiska ledningen, bl.a. försvarsberedning och försvarsdepartement. Ett exempel kan vara när det politiskt korrekta budskapet är "direktanskaffning" (se inlägget om off-the-shelf). Budskapet från genomförandegruppen är att man har föreslagit att avbryta ett antal materielprojekt som därmed innebär att man "går från egenutveckling till direktanskaffning", samtidigt som jag vet att minst två av dessa faktiskt är direktanskaffningsprojekt. Då skulle jag önska lite mer lyhördhet och kompetens i beslutsprocessen innan man t.ex. bestämmer sig för att direktanskaffning är en mirakelmedicin som ska spara en massa pengar. T.o.m. en lekman kan förstå utmaningarna med detta, om man bara bryr sig om att kritiskt granska och ställa frågor.
Tyvärr borde våra folkvalda kunna utgå från att Försvarsmakten presenterar genomtänkta lösningar, men så är inte alltid fallet. Försvarsmakten utgör inte den expertinstans till våra folkvalda som myndigheten borde vara.
Det är våra folkvaldas uppgift att kritiskt granska, leda och ställa krav på myndigheten. Då måste man vara ödmjuk och vilja lyssna även på dem som har avvikande åsikter.
Vi som anser oss ha sakkunskap, och ibland en avvikande åsikt, bör få föra fram den och bli respekterade, även när politik och kommunikation inte är vår starka sida. Det ligger i demokratins natur och borde ligga i våra folkvaldas intresse.
Även i en demokrati bör man kunna ställa krav på sakkunskap i beslutsprocesser. Som skattebetalare (utan diktatoriska ambitioner) så anser iallfall jag det.
I övrigt ett välskrivet och tänkvärt inlägg som motiverar en hel del självrannsakan och framtida nyansering från min sida...
/Peppe
Anonym II: Jag antar att du är expert? Du verkar åtminstone vara expert på demokrati och vad som är intressanta debattämnen?
SvaraRaderaVi får helt enkelt hoppas att du inte är politiker, för då skulle du med din sakkunskap utgöra ett hot mot demokratin?
/Anonym III
En annan undring: när man hävdar att försvarsmateriel har blivit i snitt 3,5% dyrare per år de senaste 20 åren, utgår man då från den faktiska prisutvecklingen på hela den aktuella globala marknaden eller på den materiel som Försvarsmakten faktiskt anskaffat? Innan jag blir motbevisad är jag benägen att tro att förklaringen i så fall snarare ligger i att FMV är en gigantisk utvecklnigsmaskin men en upphandlingsmässig dvärg. Hur många skickliga upphandlare finns det på FMV? Fem? Likaså när det gäller löneutvecklingen inom FM, har den varit väsentligt högre än i andra sektorer? Den uppräkning som sker av de statliga myndigheternas anslag varje år utgår från lite olika saker men i princip handlar det om den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället. Sen är det så att kompensationen inte är 100% och det ska den inte heller vara. Varför? Jo, för att om det inte fanns ett krav på offentlig verksamhet att ständigt öka sin produktivitet, som det ju finns i den konkurrensutsatta privata sektorn, skulle den offentliga sektorn varje år växa i förhållande till den privata tills den i slutändan skulle utgöra 100% av samhällsekonomin. Det finns andra myndigheter som också är investeringstunga, som tex vägverket och banverket. De upphandlar också på marknaden och får anpassa sig till den allmänna prisutvecklingen på material och arbetskraft som ibland är högre och ibland lägre. Jag förstår fortfarande inte varför det skulle vara annorlunda för FM. Om FM i högre grad anskaffade färdigutvecklad, väl beprövad materiel på en marknad med fler än 2 producenter finns det ingen anledning till att prisutvecklingen skulle skilja sig nämnvärt från den i övrigt genomsnittliga. Jämför tex med elektronikbranschen där priserna sjunkit radikalt de senaste 30 åren. Köper du den senaste supertunna skärmen från Sony så får du förstås betala 50 000:-, men köper du modellen från i sommras så kostar den 4 990:- på Siba. Eller nåt. Och den från i somras duger precis lika bra som den lövtunna.
SvaraRaderaAnonym II igen
Anonym II: Jag har svårt att säga exakt hur man räknar på det. Försvarsmaterielen kommer alltid att bli dyrare. Det här är en sektor där det är just den senaste teknologin som man måste köpa. Krig är en materialsport, såvida man inte vill uppväga kvalitativa förluster med människoliv på gammalt sovjetiskt manér (Nästan 20 milj stupade på östfronten mot 3,5 milj tyskar på alla fronter). Jag tror att man räknar på den globala marknaden, men jag vet inte säkert. 3,5 % låter lite för litet för enbart svensk anskaffning.
SvaraRaderaSer man historiskt på materielanskaffning kontra nerskärningar av Försvarsmakten gäller följande. Från början i de stora nerdragningarna fram till FB 04 har motiveringen varit att vi kommer att hålla en så pass mycket högre kvalitet än en motståndare att vi med kvaliteten med råge uppväger dennes kvantitet. Nu blir det plötsligt andra tongångar. I det senaste underlaget framkommer att vi inte ens kommer att möta annat än en motståndare med mycket sämre kvalitet. Begreppet gammalteknologisk används, vilket i militära sammanhang motsvarar länder i Afrika, t ex Sudan.
Din motivering med anskaffning av färdigutvecklad och väl beprövad materiel håller inte rakt av. Har du läst inlägget om off-the-shelf (http://wisemanswisdoms.blogspot
.com/2008/09/off-shelf-eller-ej-
materielprocessen.html)?
En annan anledning är att Sverige köper så otroligt små serier av materiel att man alltid blir placerad sist i leveranskön. De flesta tillverkare vi är intresserade av är även USA intresserat av och i många fall handlar det också just om amerikansk krigsmateriel. Där prioriteras oavkortat leveranser till den egna krigsmakten av exportmyndigheterna så länge behov finns, och det gör det i och med krigen i Irak och Afghanistan. De enda undantagen görs för länder som avser delta med denna materiel i dessa krig. Jag kan räkna upp flera materielprojekt som fördröjts uppåt fyra år p g a detta.
Varför tror du att El-giganten kan sälja plattskärmar av lägre kvalitet för 4990? Är det bara för att de är av sämre kvalitet? Nej, det är också för att man köper dem i stora mängder. Det görs definitivt inte längre med krigsmateriel till Försvarsmakten. Speciellt inte sedan man började prata om att köpa in enstaka demonstratorer.
Det är ju inte FM som bestämmer materiellen utan det är politikerbeslut på det mesta av det tyngsta.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Wiseman: ok, jag kan köpa detta med att vi köper små serier, det förklarar säkert en del, och är nåt som riksdagen måste beakta i anslagen. Men just därför måste Försvaret bli mycket bättre på att göra affärer, dvs genom skicklig upphandling hänga på de stora inköparna och samarbeta internationellt. Det räcker inte med att slå sig ihop med Norge, även om det naturligtvis är en bra början. Inom EU eller Nato borde upphandlingen samordnas i mycket högre utsträckning, det skulle också underlätta interoperabiliteten när det ska till att göra gemensamma insatser. Sen tycker jag att du glider på frågan om försvarsmaterielpriserna utvecklas på något annat sätt än många andra priser. Jag begär inte att du ska veta det men innan du vet det så kanske det skulle vara bra att förhålla sig lite mer skeptisk till FM:s teknikfaktor. Sen när det gäller tekniknivån så är det lite väl retoriskt att jämföra med östfronten. Vad jag menar är att vi i högre grad än idag ska använda färdigutvecklad och väl beprövad materiel som andra nato/EU-länder använder. Sen är det väl så att FM i sitt senaste underlag skriver att de tycker att man ska planera för att möte motstånd med lägre eller motsvarande tekniknivå (s. 17). Eller missförstår jag?
SvaraRaderaAnonym II
Anonym II: Ja, det är FM som skriver det och underlaget är ju just till för att redovisa vad resulatet blir av underfinansieringen.
SvaraRaderaProblemet kvarstår med tillstånd att få köpa materielen när vi själva inte avser använda den på samma sätt som säljande land sätter som villkor.
Norge, som du nämner är redan en partner i upphandling, liksom Finland. Inom EU görs också ansträngningar för att få till gemensamma uppköp. Sen är det så att alla länder beställer anpassad materiel för just deras försvar, så det är inte så enkelt att man bara köper rakt av.
Tack för en jättebra artikel. Hoppas att politiker och "sakkunniga" läser såna här inlägg och inte låter sig luras att man in the middle konsulterna.
SvaraRaderaralairFör den som undrar hur det egentligen går till när försvarsmateriel utvecklas och upphandlas, så rekommenderas filmen "Pentagon Wars". Tro nu inte bara att det är en dramatisering eller en skruvad satir - dikten är ibland otäckt nära verkligheten...
SvaraRaderaWiseman: en sista kommentar ang materielinköp, sen går vi vidare. Anledningen till att tv:n kostar 4 990:- på El-giganten är inte alls bara att de köper in stora partier, el-giganten är en lilleplutt på den globala marknaden, den främst förklaringen är att tekniken som sitter i burken blixtsnabb blir så billig att fabrikerna i Kina börjar massproducera apparaten. Det är utbudet som styr priset och priset som styr efterfrågan. Det är lika dant på alla hyfsat väl fungerande marknader, så även när det gäller försvarsmateriel, åtminstone delar av den marknaden. När materiel inte längre är "science fiction" bör pris och efterfrågan utvecklas på ungeför samma sätt som för elektronikprodukter. Och vi behöver inte science fiction, vi behöver färdigutvecklade, väl beprövade vapen, skydd och fordon.
SvaraRaderaAnonym II
Anonym II: Det du säger är lite cirkelresonemang... Wiseman brister i argumentationen därför att det inte är billigt för att Elgiganten köper mycket, eftersom Elgiganten är en lilleplutt?
SvaraRaderaDäremot är det billigt för att det massproduceras, vilket det görs för att det masskonsumeras.
Ja, men var inte det budskapet? Att det måste finnas en stor efterfrågan och en stor marknad, dvs. "någon" köper mycket, för att priserna ska bli låga.
Problemet med försvarsmateriel är ju precis det att efterfrågan vad gäller kvantitet har radikalt gått ned. Inte bara i Sverige, utan det är en global trend, åtminstone bland industrialiserade nationer.
Armén köper inte längre en flotta om 500 stridsfordon, utan 10-30 st.
Läs gärna inlägget Off-the-shelf eller ej - materielprocessen, så kanske du förstår varför det blir dyrare med kortare serier än långa. Se gärna även de kloka kommentarerna till inlägget.
Det finns tyvärr inga "Försvarsmateriel-Giganten" i världen som massproducerar för en stor konsumentmarknad. Särskilt inte när det gäller mer komplexa materielsystem som t.ex. fordon, fartyg, vapen, sensorsystem, kommunikationssystem, flygsystem etc.
Alltså krävs kundanpassad handpåläggning i varje upphandling, vilket kostar mycket för kunden. När vi handlade stora volymer så fördelades detta påslag på många individer så att styckkostnaden påverkades lite, t.ex. ett påslag om några procent. När vi nu handlar mycket små volymer så blir det ett relativt stort påslag per individ. Ett exempel:
När vi köpte 500 stridsfordon räknades styckpriset (systemkostnad, dvs. inklusive utveckling och t.ex. underhåll, reservdelar m.m.) kring 20 miljoner. I ett nyligen nerlagt stridsfordonsprojekt så skulle ett tiotal specialiserade fordon anskaffas med en total kostnad per fordon kring 100-200 miljoner kronor. Varför? Jo, utvecklingskostnaden (som ofta inte är försumbar när alla lagar och regelverk ska tillgodoses, utöver att skapa nya förmågor till insatsorganisationen) fördelas inte längre på 500 individer, utan på 10.
"Jaha", säger du, "men varför ska vi utveckla själva istället för att köpa färdigt på marknaden?"
Om du inte förstår det som står i inlägget och kommentarerna till Off-the-shelf eller ej - materielprocessen så kan jag tyvärr inte förklara det tydligare.
Ingen försvarsmaterieltillverkare producerar krigsmateriel anpassad för den svenska "marknaden" om-utifall-att man skulle kunna sälja den. Den man tillverkar för andra kunder och marknader, måste tyvärr anpassas innan den är användbar för den svenska kunden, t.ex. så som beskrivs i inlägget. Denna anpassning måste kunden betala och den är idag dyr. Finns tyvärr ingen massmarknad med konsumenter som har behov av den svenskanpassade varianten, och därmed massproduceras inte de produkter som vi vill köpa. Därmed blir de också dyrare, i jämförelse med när vi själva var en större marknad.
Systemet måste oftast produceras, eftersom det sällan finns några lager. Ofta är det för dyra och specialiserade system för att leverantörna (och deras finansiärer) ska våga chansa på att det blir framtida affärer. Produktionen ska förberedas, inklusive att inventera vilka integrerade delsystem som för tillfället går att köpa på marknaden. Som du säger så är t.ex. utvecklingen av LCD-skärmar snabb, vilket innebär att det är färskvara. Dagens teknologiprodukter ska anpassas och integreras i produkten som ska produceras till kund.
Det är idag t.o.m. så att vissa leverantörer inte vill ha affärer med den svenska kunden, därför att volymerna är så små att affären inte går ihop för leverantören. Det kostar mer att administrera försäljningen än vad försäljningen ger vinst. Man är anpassad för, och har prissatt för, stora försäljningsvolymer. Då blir det fel när någon udda kund vill köpa enstaka objekt. Då kan det kosta att överhuvudtaget få köpa. Sedan får man acceptera att hamna längst ner på priolistan över viktiga kunder, eftersom leverantören självklart prioriterar de större affärerna. Där finns det alternativkostnader, p.g.a t.ex. leveransförseningar med mera.
Ringer det någon klocka? Visst verkar det vara mycket förseningar i våra materielprojekt? Detta är en förklaring. Hur hanterar vi förseningar - jo, vi tvingas till nya kompletterande lösningar på kort sikt, vilket är en oplanerad alternativkostnad som också orsakar fördyringar.
Ledsen om jag inte verkar lika optimistisk som du. Jag skulle gärna vilja vara det.
Tack för en bra och relevant artikel. Som skattebetalare blir man förbannad, men som officer blir man vansinnig när pengar som kunde användas till utbildning, materiel och insatser försvinner i alla dessa svarta hål. Konstant får man höra att vi måste spara.
SvaraRaderaHej Wiseman och tack för en bra och viktig blogg.
SvaraRaderaJag vet att jag är sent ut med kommenterandet och det beror mest på att jag sitter och uppdaterar mig genom att läsa gamla inlägg i din blogg.
Som en extra krydda till inlägget om försvarsmaktens tynade ekonomi där allt mer av budgeten för det insatta insatsförsvaret tillsynes går till löner och hyror vill jag bara väcka ett frågetecken och peka på ett förhållande som ofta glöms bort i debatten om vart våra pengar tar vägen och under åren har tagit vägen...
Kanske är jag ute på fjorton famnar i mitt resonemang här och det finns säkert förståsigpåare som rättar mig i så fall men vad gäller FM materielkostnader så vill jag minnas att det var så att man nånstans mellan 1994 och 1997 beslutade att momsbelägga försvarsmateriel. Detta, utlovades det, skulle sedan kompenseras i försvarsbudgeten för 1998. När ÖB begärde att få ut de utlovade ca 15 miljarder som momspåslaget kostade blev svaret att "en sådan utökning av försvarsbudgeten inte var att tänka på" och därpå följde bla förbandsnedläggningarna under år 2000.
Band
Band: Mycket möjligt, men det har jag inte koll på tyvärr. Ingenting förvånar mig dock.
SvaraRaderaBara för att korrigera mig själv; kom just på att de femton miljarderna gällde över en dåtida försvarsbeslutsperiod dvs fem år. Det rörde sig sålunda om en fördyring för FM om ca 3 Mdr kr / år!
SvaraRaderaBand
Så FortV säger sig ha
SvaraRaderaeffektiviserat "produktiviteten inom fastighetsförvaltningen" med 20%?
Det vore mycket intressant att veta hur de kommer fram till den siffran. Kan det vara via uttag av marknadshyror på sedan decennier avskrivna byggnader i de olika försvarsmyndigheterna?
På en myndighet nära er revs för inte länge sedan fullt fungerande byggnader och byttes mot containrar, därför att FortV endast tar betalt för förvaringsutrymmen som sitter fast i marken.
Inte underligt att FM får svårt att få pengarna att räcka till.
FORTV
SvaraRaderaintressant debatt, tyvärr har ni helt rätt i sak men hyreskostnaden från FORTV ligger på ca 3,4 miljarder på väg mot 3,8. med ett avkastningskrav (jajemän) till finansdepartementet på 6% årligen (Allan Widman har beskrivit det här i sin Interpellation men som han senare fegt dragit tillbaka) Nu skall man med Finansens goda minne göra samma sak med våra läger utomlands trots att bl.a. SÄKINSP har beskrivit det som " learning by doing kan vara ett acceptabelt sätt i en trygg garnisonsmiljö men knappast i norra Afghanistan" Armetaktisk chef är dessutom bestört när han nu skall "ge" bort systemintegrerad insatsmateriel till FORTV
Hmmm..
SvaraRaderaen bra, saklig och föralldel pedagogisk redogörelse och förklaring av försvarets ekonomi!
Jag är beredd att betrakta vad som står i artikeln som sant. Vad jag har svårare att förstå är att dessa förklaringar skulle vara skäl till att öka anslagen.
I princip alla myndigheter lever med ett årligt anslagssparande om minst två procent.
I allmänhetens, eller föralldel lekmännens ögon så är det intressanta vad det får kosta, inte vad det kostar. Försvarsmakten måste bli effektivare om effekten ska öka. Om det krävs investeringar så får medel för dessa lånas upp på samma sätt som alla andra myndigheter kommuner och landsting.
Ni anonyma försvarsexperter kommentatorer och debattörer med sakkunskap får acceptera och hantera detta faktum om det ni vill säga ska nå så mycket längre än den innersta kretsen av anställda, försvarsvänner och försvarspolitiker.
För de allra flesta så är detta ett underordnat politikområde som mest bara kostar och är obegripligt.
Jag anser att debatten är jätteviktig och jag har också sakuppfattningar som berör/upprör mig (hanteringen av veteraner är en).
Pellefant
fd. yoff.
Pellefant: Vad är det som är så heligt med summan 40 miljarder? Varför är den orubblig? Måste man inte anpassa anslagen efter verkligheten?
SvaraRaderaHenrik!
SvaraRaderaNäe, det är inte heligt med 40 mdkr, det är helt okej om det blir mindre.
För närvarande och under överskådlig tid framåt så är det väl i de flestas ögon rimligare att anpassa verkligheten till anslagen.
FM HYRESKOSTNADER
SvaraRaderaSåg att FORTV tydligen tar ut 3,5 miljarder i hyra av FM. Är detta verkligen sant?
Känner till att 2006 då var det ca 2,5 miljarder.
Är det så så är det inget annat än en stor skandal!!
Det pratas väldigt lite om överskottet på officerare i Sverige (19,000 varav 9,500 YOFF) som en bidragande orsak till kostnadsläget i FM. Dessvärre har större delen av officerarna höga militära grader vilket medför högre löner. ÖBs uppskattning att det behövs 11,000 officerare 2014 verkar helt vansinnigt överdrivet med tanke på antalet förband då.
SvaraRaderaNu känner jag bara till den Svenska Armen i allmänhet och den Finska i synnerhet och kan bara uppskatta behovet av officerare där. En officer är den som leder förband som lägst plutonchef eller ingår som stabsofficer på bataljons, brigad eller generalstabsnivå. Enligt mina beräkningar är därför krigsmaktens behov av arméofficerare (RO + YO) ej mer än 500 där runt 60 har graden över kapten. Behovet av officerare med
Generallöjtnants grad är 1: ÖB
Generalmajors grad är 1: chefen över generalstaben
Överstes grad ligger runt 6: Två brigadchefer och fyra för generalstaben.
Överstelöjtnants grad ligger runt 20: 10 bataljonschefer och 10 stabsofficerare.
Majors grad ligger runt 30: 10 stf bataljonschefer och 20 stabsofficeren.
Med en sådan reducering kommer kostnaderna att sjunka rejält och närma sig den Finska Försvarsmakten för där definieras officerare enligt ovan.
Exyoff: 2009 var siffran för FM lokalkostnader mig veterligen 2,4 mdr kr.
SvaraRaderaLindquist: Intressant. En stor skillnad är att Finland inte tillämpar systemet att sparka folk snett uppåt vänster. Man har också ett system där en officer förväntas ha gått vidare i graderna vid en viss ålder, annars är det pension. Ett fullt rimligt sätt att bli av med officerare som även tillämpas i många andra länder.
Nja, nästan rätt tänkt.
SvaraRaderaFast å ena sidan så är inte officerslönerna i Armén sådär värst höga. Att tro att man skulle kunna sätta lägre löner när vi har specialistofifcerare med lägre grader än taktiska officerare kommer inte att bli bra. Vilken lön skulle soldaterna få då? 11 000:- brutto?
Å andra sidan så spelar det ju ingen roll vad vi döper graderna till, officerare och uninderofficerare. Taktiska officerare och specialistofficerare. Commissioned officer eller Non-commisioned officer. Poängen är att vi ändå måste ha en viss stock med längre tids anställda. Har vi hyggliga soldatlöner så kommer det att avspegla sig i lönebilden hos de anställda befälen.
J.K Nilsson
JK. Nilsson
SvaraRaderaVist kostar det om vi låter en kontorist eller fanjunkare bli överstelöjtnant.
Hur vi kan spara 5 miljarder i personal men ändå öka kompetensen.
Följ NATO helt ut och karriärväxla officerare som inte leder trupp. Lägg ner FHS och större delen av specialistofficersutbildingen. Inför krigsskola och minska ner OF utbildningen till 6 månader (tillträdeskrav: 15 månaders vpl plutonchefsutbildning, akademisk naturvetenskaplig examen). Höj ingångslönen till 28,000, mer progressiv löneutveckling, befordra strikt efter befattning. Dvs, kaptensgraden nås vid befordran till kompanichef, major de som blivit stf batch och ÖvLt de som blivit batch. Graderna: brigadgeneral och general tas bort.
Dela upp specialistofficerskåren så blir det billigare och roligare och attraktivare för de inblandade och lättare att få duktig personal snabbt! Så löser vi dessutom problemet med LAS och anpassar graderna till NATO om så önskas. Specialistofficerare tillhör egentligen två yrkesgrupper: specialistofficerare(WO i USA) och den gamla hederliga plutonsofficerskåren (NCO). Den senare gruppen är i klar majoritet och behöver inte gå någon dyr specialistofficersskola, utan kan bli duktig medels erfarenhet. Anställ en GB/PB vpl korpral som plutonsofficer och gruppchef i markstrid. En mycket duktig gruppchef blir sergeant. Plutonsofficerskarriären fortsätter sedan med befordran till stf plutonchef (översergeant) ända upp till plutonchef, kompanimästare (fältväbel), bataljonsmästare(överfältväbel), brigadmästare(regementsfältväbel) mm. Vid 35 års ålder sker karriärväxling till en karriär som trupputbildare (instruktörer, lärare, utbildningsplutonchef, stf utbildningskompanichef) fram till pensionering. Kanon för de som vill ha det militära som ett riktigt yrke livet ut.
eld upphör, patron ur ….
Lindquist, du har fortfarande inte förklarat vari besparingarna kommer ifrån. En överselöjtnant är inte en vanlig lågavlönad kontorist utan en handläggare, låt vara inte alltid är på rätt plats, som skall utföra något. Jag har svårt att se att en civilanställd skulle kunna göra samma arbete till lägre kostnad. En överstelöjtnant i Armén lär inte ha så hög lön om man tittar på vad kaptener och majorer tjänar i den gröna organisationen.
SvaraRaderaAtt lägga ned FHS? FHS är ju en egen myndighet som inte sorterar under försvarsmakten så hur skulle detta kunna spara pengar?
J.K Nilsson
Visst kostar det om vi låter en fanjunkare bli överstelöjtnant!
SvaraRaderaHur vi kan spara 5 miljarder i personal men ändå öka kompetensen.
Följ NATO helt ut och karriärväxla officerare som inte leder trupp. Lägg ner FHS och större delen av specialistofficersutbildingen. Inför krigsskola och minska ner OF utbildningen till 6 månader (tillträdeskrav: 15 månaders vpl plutonchefsutbildning plus akademisk naturvetenskaplig examen). Höj ingångslönen till 28,000, mer progressiv löneutveckling, befordra strikt efter befattning. Dvs, kaptensgraden nås vid befordran till kompanichef, major de som blivit stf batch och ÖvLt de som blivit batch. Graderna: brigadgeneral och general tas bort.
Dela upp specialistofficerskåren i två kårer: specialistofficerare (WO i USA) och plutonsofficerare (NCO i USA), så blir det billigare, roligare och attraktivare för de inblandade och lättare att få duktig personal snabbt! VI löser dessutom problemet med LAS och anpassar graderna till NATO om så önskas. Den senare personalgruppen är markstridare och i klar majoritet. Markstridare behöver inte gå någon dyr lång specialistofficersskola, utan blir duktig medels erfarenhet på fältet. Plutonsofficerare anställs direkt från ett urval av vpl gruppchefer med ingångsgraden korpral. En mycket duktig gruppchef befordras efter en tid till sergeant. Plutonsofficerskarriären fortsätter sedan med urvalsbefordran till stf plutonchef (översergeant), plutonchef(fältväbel), kompanimästare(fältväbel), bataljonsmästare(överfältväbel), brigadmästare(regementsfältväbel), mm. Vid 35 års ålder sker växling till en trupputbildarkarriär (instruktörer, lärare, utbildningsplutonchef, stf utbildningskompanichef) fram till pensionering. Kanon för de som vill ha det militära som ett riktigt yrke livet ut.
eld upphör, patron ur ….
J.K Nilsson:
SvaraRaderaAtt inte låta 100-tals offficerare årligen gå långa utbildningar på FHS sparar pengar.
Officerarna behöver en yrkesutbildning och inte det som FHS leverera.
Lindqvist: intressant förslag.
Insatsofficer