Gästinlägg: Den paragrafridande officeren

Som replik till gårdagens gästinlägg, där "Trupparen" gavs möjlighet att utveckla den argumentation han drivit i kommentarerna till inlägget om PRIO, ges nu "J K Nilsson" samma möjlighet. Liksom "Trupparens" inlägg är det också klart tänkvärda ord.

/Wiseman
----------------------------------------------


Den paragrafridande officeren

Jag börjar med att konstatera att grunden för ett framgångsrikt genomförande är de sex P.na (Proper Planing Prevent Piss Poor Performance). De krav jag har är att jag skall utföra ett arbete, mitt krav är att jag skall kunna göra det utan att fundera kunna hålla mig inom lagar, förordningar och gärna det verksamhetsledningsdokumentet vi har på förbandet. Räddningstjänstlagen och Vägtrafikförordningen är de viktigaste lagarna jag har att förhålla mig till. Att hålla sig innanför dessa råmärken är inte svårt men det kräver att alla inblandade parter är medveten om sina skyldigheter. Kollegor som tidigare tjänstgjort har tagit detta med en klackspark men jag sätter en ära i att göra ett bra jobb på rätt sätt. Och handen på hjärtat hur svårt är det för förrådspersonalen att samtidigt som de skriver på ammunitionsbeställningsblanketten för utlämning av ammunition, upprättar en godsdeklaration för att ammunitionen skall kunna hanteras på ett lagligt sätt?

Den ammunition jag har att hantera är varken klassad som stöldbegärlig eller hemlig, jag skulle kunna låta kompanichefen skriva en order där jag över tiden skall öva förrådshållning av ammunition. Alltså skulle jag kunna hålla mig innanför lagen genom att upprätta ett upplag innanför staketet med hjälp av ett par SJ-pallar och en pressening. En annan lösning är att tillföra två vapenkassuner på den plats där det finns vapenkassuner på förbandet som jag får disponera med tilldelade nycklar. Den sista lösningen och den som förbandet vill att jag skall använda är att nyttja den ordinarie förrådspersonalen och deras ordinarie förråd. Vad händer då? Jo då ställs det krav på bevakningspersonal när förrådsdörrarna skall öppnas, Förrådspersonalen skall finnas tillgänglig, att jag tar tiden som ”mygeltid”/flex gör ju inte att förrådspersonalen inte vill ha övertid. Det har också hänt att man nekat övertid till förrådspersonalen och anser att detta skall hanteras under ordinarie tjänstetid.

Vad händer om förrådspersonalen inte finns tillgänglig? Skall jag ta hem ammunitionen? Det finns två fullösningar. Den ena är att använda ett förråd som jag disponerar själv, förrådet är godkänt för förvaring av dessa varor om det inte vore för att den elektriska installationen är av standard inomhusmodell. Förvarar jag där så bryter jag mot lag. Den andra ”lösningen” är att låna ett nattfack av förrådspersonalen, detta sätt bryter inte mot några lagar men där har FMLOG på högre ort satt stopp för detta förrådshållningssätt. Vill jag vara lojal mot uppgiften och tillhandahålla ammunition till de som skall öva eller skall jag hålla mig inom de ramar jag är tilldelade? De som skall öva måste belägga skjutfältet under dubbelt så lång tid om jag skall hålla mig inom ordinarie arbetstid.

Det enklaste vore att de som skall använda skjutfältet också beställer skjutfältet och inkommer med en övningsorder om att kompaniet skall öva ammunitionstjänst. Denna order skall komma in på rätt tid för att arbetstidslistor skall kunna läggas så att inte övertid uppstår. Genom att vi glider in i ”övningsmod” kan jag hantera ammunitionen enklare. Planerar vi inte i tid så får vi lägga tid och energi på att hantera situationerna minuttaktiskt, det suboptimerar verksamheten. Jag behöver väll inte komma och påstå att om vi missar planeringen så tvingar vi spelarna till ”Fix och Trix”-lösningar.

Under min tid på trupp så var kompanichefen långt ute i det gröna och hade ringa förståelse för tidsbehovet på min pluton. Kompaniet hade ett ”Krav” på att soldaterna skulle vara rekryteringsbara till utlandsstyrkan och det var modell FsXX som påstods vara styrande. Att soldaterna ur min pluton kunde bli rekryteringsbara till det registerförband jag kan tänkas tillhöra var inte en godkänd invändning.

Jag har varit på IntUtbE och utbildat soldater ur Fs och påpekat det jag tycker är brister men fått svaret att det kommer att fixas när soldaterna är på plats i Afghanistan. Under denna tid har jag också lärt mig att det finns gammal materiel som är fullt funktionsduglig och kan användas i utbildning utan att det finns riskområden som gör den obrukbar. Det är en utbildningsfråga.

Mitt gebit vill man helst inte befatta sig med under övningar, det blir för komplext, dyrt och dessutom får man inte ut den effekt man vill om man skall tänka sig hantera ammunition också.

Jag har tillhört ett avvecklat förband och anledningarna som särskiljde förbanden och låg till vår nackdel var i mångt och mycket antingen föråldrade uppgifter, rena lögner eller önsketänkande. I någon anledning hade man dessutom lyckats kombinera alla tre faktorer. Protester mot beskrivningen avfärdades som ”Byapolitik”

Försvarsmakten har visar sitt stora ointresse så många gånger. En tidigare förbandschef har till och med pekat ut skrået som odugliga att hålla beordrad beredskap vid en årsavslutning när vi testade en beredskapshöjning genom att följa den verksamhetsledningsplan vi hade vid förbandet. Informationen att verksamhetsplanen var icke fungerande filtrerades bort. Efter ett hästjobb att arbeta om den så fungerar den nu. Vi slipper fix, trix och privata kanaler, detta leder till att kompaniet fungerar oavsett om respektive ordinarie befattningshavare finns på plats. Att sätta hårt mot hårt fungerade och vi fick våra fungerande rutiner och orderverk.

Vi håller också på att ställa om Försvarsmakten till att anställa soldater och man har en ambition att kanske år 2018 ha anställt i alla befattningar. Att fixa och trixa för att få några plutoner krigsdugliga är ett skämt i det stora hela och kan försörja Afghanistaninsatsen. Det är inte rättvist mot alla som försöker få till att planering och rutiner skall fungera

Det är ett val jag gör att följa regler och kräva att min omgivning gör detsamma för att inte riskera att sätta mig i tråkigheter. Skulle någon skadas på förbandet för att jag åsidosatt säkerhetsregler så innebär det att förbandschefen är ytterst ansvarig och vi tillsammans kommer att dömas.

Mina år i försvarsmakten har lärt mig: Bra planering och rätt utbildning lägger en bra grund. Att följa regler och order blottlägger svagheter så att de åtgärdas. Att man sedan är en grinig och bråkig djävel som inte är flexibel står jag ut med då jag vet att mitt sätt ger ett bra resultat.


J.K Nilsson