Även Joint Chiefs har fel?

I en artikel den amerikanska militära dagstidningen Stars and Stripes meddelar vice ordföranden för Joint Chiefs of Staff, marinkårsgeneralen James Cartwright, att han är djupt bekymrad över de ekonomiska neddragningarna på den amerikanska försvarsbudgeten som väntas under decenniet. President Obama har tidigare i år annonserat neddragningar på över 400 miljarder dollar de kommande 12 åren, men Cartwright tror att ännu större neddragningar står för dörren.

Så låter det även på president Obama som tidigare under sommaren lovordade försvarsminister Gates arbete med att spara de 400 miljarderna, men meddelade samtidigt att ytterligare besparingar var att vänta för att få bukt med det katastrofala budgetunderskottet som nu innebär att USA slagit i utgiftstaket och endast klarar de statliga utgifterna genom att låna från framtida pensionsmedel.

Cartwright omtalar en trestegsplan för ytterligare besparingar i försvarsutgifterna. Det första är, som vanligt, en nedgång i övningar, flygtid och sjödygn. Nästa steg är en reduktion av antalet anställda soldater till förmån för reservistpersonal och möjligen en tillbakagång till värnplikt i syfte att spara pengar. Fram emot slutet av decenniet handlar det om nedskärningar av personalförmåner som t ex sjukvård och pensioner.

Det ser med andra ord inte så bra ut för det amerikanska försvaret. Det är också ytterst illavarslande för ett Europa som befinner sig på militär dekis. Beroendet av USA som säkerhetsgarant har inte minskat det gångna seklet utan snarast ökat. Utan ett mycket omfattande amerikanskt stöd hade Libyeninsatsen aldrig kunnat genomföras, då USA står för ca 75 % av all lufttankningsförmåga, stora delar av den strategiska förmågan avseende spaning, men framförallt de i kampanjen tidiga strategiska anfallen med bombflygplan och fartygsbaserade kryssningsrobotar, telekrigsförmåga och mycket mer. Drar sig USA nu ur kommer hela Libyeninsatsen att då NATO-flyg ej har räckvidd in över Libyen utan lufttankning.

Enligt ett BBC-program 19 juni stod stod USA för tio år sedan för mindre än 50 % av NATO:s försvarsutgifter. Idag står man för mer än 75 % av utgifterna fastän NATO under 00-talet växt kraftigt. Mycket av den amerikanska försvarstillväxten kan naturligtvis tillskrivas Global War on Terror, men inte allt. Klart bekymrande är det faktum att Europa i Libyen så snabbt gjorde slut på sina lager av precisionsvapen och blev helt beroende av att USA släppte till från sina lager. Återigen kan man konstatera att det finns helt enkelt ingen militär hyllvara, utan man är alltid beroende av tidigare anskaffningar till egna förråd. Av den anledningen kan det ju tyckas tur att Sverige inte deltagit aktiv i markanfall i Operation Unified Protector. Det hade alla möjligheter att kunna bli pinsamt.

Om USA träder tillbaka militärt träder någon annan fram. Frågan är bara vem.

Bland det mest intressanta är ändå att se att Joint Chiefs ser värnplikten som ett alternativ när det ska skäras i försvarsbudgeten. Förmodligen anser försvarsminister Tolgfors att även Joint Chiefs har fel. Det vet ju alla att ett yrkesförsvar är det mest ekonomiskt effektiva och att alla länder är på väg bort från värnpliktssystemen.

Läs även Jan Kallbergs mycket läsvärda Utblick mot 2020-talet om de minskande amerikanska statsfinanserna påverkan på det amerikanska försvaret.