SA-15 och Pantsir-S1 är två av Rysslands nyaste och mest kvalificerade luftvärnssystem. De är inte lika allmänt kända som SA-21 (S-400) som ofta förekommer i den säkerhetspolitiska debatten runt Östersjön av den enkla anledningen att de är korträckviddiga system. Dock mycket kapabla sådana och utan direkta motsvarigheter.
SA-15 utvecklades under 80-talet som nytt korträckviddigt luftvärn till de ryska väpnade styrkorna. Systemet är radarbaserat och utnyttjar kommandostyrning för att leda in roboten och räckvidder på omkring 12 km i sida och 6 km i höjd. Redan från början gavs förmåga mot svårbekämpade precisionsvapen som kryssningsrobotar och styrda bomber, varvid bekmämpningsförloppet i hög grad automatiserats. Som ofta på ryska system finns en optronisk sökare som backup i störda miljöer. (För övrigt meddelades i veckan att SA-15 som skyddade OS i Sotji hade avvärjt flera försök till terroristattacker med drönare. Trovärdigheten kan man fundera över)
Pantsir-S1 är ett betydligt nyare system än SA-15 och nyttjar en kombination av 30 mm automatkanoner och robotar för att bekämpa luftmål. Systemet har en ännu bättre förmåga mot inkommande precisionsvapen än SA-15 och är framst avsett att närskydda högvärdiga mål. Eldledningsradarn nyttjar den lilla lucka i K-bandet där en radar kan verka utan att snabbt dämpas ut. Detta ger flera fördelar, både i upplösning men också då mycket få motmedelssystem ännu har förmåga i K-bandet, allra minst störsändare (som kuriosa kan nämnas att det svenska rbs 23 BAMSE som avbeställdes i mitten av 00-talet, också nyttjade K-bandet). Bekämpningsförloppet är högt automatiserat med tanke på den typ av mål som är prioriterade. Räckvidden på automatkanonerna uppges till ca 4 km, medan robotarna kan bekämpa mål upp till 15 höjd och 20 km i sida. Hade jag fått välja fritt och utan förbehåll så hade jag faktsikt valt Pantsir-S1 som luftvärnparaply åt de svenska flygbaserna och liknande objekt just med tanke på systemets förmåga mot precisionsvapen.
Detta är som sagt två mycket kapabla system med mycket högt underrättelsevärde, inte minst Pantsir-S1 med dess avancerade radar.
Förekomst i Ukraina
Varför då detta inlägg om ryska korträckviddiga luftvärnssystem? Under januari har ett antal bilder dykt upp på just dessa två system i östra Ukraina. Redan under hösten har hittats robotrester som skulle kunna komma från Pantsir-S1, men bilder har saknats på systemen i sig. Den första är en SA-15 med omladdningsfordon som sågs i Shakhtersk, öster om Donetsk den 20 januari.
För några dagar sedan dök även bilder upp på nosen på en 9M331, d.v.s den luftvärnsrobot som används. Den här gången ska bilden ha varit tagen i Nizhnyaya Krynka.
Nosen kan jämföras med denna bild på SA-15 i avfyrningsögonblicket
Den senaste veckan har även Pantsir-S1 börjat figurera bild. Först i form av bilder inifrån Ryssland nära den ukrainska gränsen, där systemet på en bild faktiskt har de klassiskt övermålade beteckningarna som är normalprocedur för rysk materiel som sänds in i Ukraina (söker man vidare på de bilder som finns i nedanstående tweets, hittar man även en bild i serien med en soldat stående på bandaggregatet till en SA-15). Vkontakte-profilen (VKontakte = "I kontakt" är den ryska motsvarigheten till Facebook) där bilderna först publicerades, är nu raderad.
Den vänstra bilden i tweeten ovanför har flera gånger omnämnts som tagen i Shakhtersk, men skulle lika gärna kunna vara tagen där de föregående tagits. För några dagar sedan dök det även upp en bild tagen i trakten av Donetsk på en Pantsir-S.
Enligt de ursprungliga uppgifterna skulle bilden vara tagen i Makeevka, dit den också geolokaliserats.
Värdet av observationerna
Varför är då dessa observationer så intressanta? Som beskrevs i inledningen så är dessa system av mycket högt värde för Ryssland och att skulle tekniken hamna i ett annat lands händer skulle det vara en nationell katastrof eftersom det då sannolikt till slut skulle hamna i amerikanska händer. Som jämförelse erbjöd CIA mycket stora summor pengar under 80-talet till UNITA-gerillan för att få tag på SA-8, den dåtida motsvarigheten till SA-15 och som Sovjetunionen hade satt in i Angola för att få den fälttestad.
Syftena med att sätta in SA-15 och Pantsir-S1 i Ukraina kan vara två. Det första är just att få dem fälttestade på riktigt, på samma sätt som man i somras satte in den senast levererade stridsvagnsmodellen T-72B3 och en rad andra nyligen levererade system. Testade mot vad är en rimlig frågeställning, som besvaras längre ner.
Det andra syftet är att man bedömer luftförsvarsuppgiften och framgångarna i östra Ukraina som så viktiga att de kräver ett kapabelt luftförsvar. När bilderna först dök upp på SA-15 och Pantsir-S1 i Ukraina gjorde jag bedömningen att de skulle kunna använda som indikator på huvudriktning. Med tanke på systemens art och värde lär detta ske i det man utsett som huvudriktning för den pågående offensiven eftersom är system man knappast vill sprida alltför mycket med tanke på förlustrisken/konsekvenserna.
Med tanke på att det ukrainska flygvapnet inte längre flyger, sannolikt både till följd av Minsk-avtalet och av logistiska skäl, har det varit ett frågetecken varför Ryssland skulle sända in så pass kvalificerat luftvärn i Ukraina, och varför man under januari ska har skjutit SA-15 en bra bit inne på pro-ryskt territorium.
Liksom det ukrainska säkerhetsrådet publicerar lägeskartor varje dag över situationen, så gör även den pro-ryska sidan det och framförallt genom bloggen dragon_first_1. Till namnet låter det som en amatörblogg, men sett till kvaliteten på lägeskartorna är det knappast det. De är mycket detaljerade och uppdateras mycket regelbundet och väl överensstämmande med de ukrainska. Likaså är den underrättelseinformation som skrivs ut om de ukrainska förbanden mycket detaljerad och har stämt mycket väl.
I torsdags publicerades denna lägeskarta, där punkten 13 i dygnets händelser var av synnerligt intresse.
Tochka-U, eller SS-21 Scarab som den kallas av NATO, är det vassaste av ukrainska arméns kvarvarande vapensystem. Det är en korträckviddig ballistisk robot avsedd mot högvärdiga mål av typen stabsplatser, underhållsförband, truppkoncentrationer etc. Ursprungligen framtagen för kärnsstridsdelar finns roboten även med konventionell stridsdel om ca 500 kg. Med tanke på den mediokra träffsäkerhet (≈ 70 m) är det inte mycket att komma med, men i salva kan god effekt uppnås. Det är dock ett dyrbart vapen och sätts därför endast in mot mål av mycket högt värde. I början av augusti satte Ukraina in systemet för första gången, vilket väckte stora rubriker och fick ryska medier att gå i spinn med konstruktiva filmer på hur befolkningen terrorbombades. Sedan dess ska systemet ha använts ytterligare någon gång enligt den pro-ryska sidan. Med tanke på situationen kring Debaltseve är det inte otänkbart att ukrainska armén satt in SS-21 mot högvärdiga mål som kunnat identifieras. Den intensitet i striderna som föreligger där innebär en hög ammunitions och drivmedelsåtgång för de mekaniserade förbanden och likaså artilleriet, varvid logistikförband blir mycket viktiga förband att bekämpa.
Som synes av lägeskartan, samt denna sida (publicerad efter kartan) ska robotarna ha "sönderdelats i luften" och därför inte träffat sina mål. Det är en synnerligen intressant företeelse när det inte bara händer en robot utan flera.
Det verkar därmed onekligen som om det i närheten finns luftvärn som har förmåga att inkommande robotar. Det är bara att gratulera folkrepublikerna Donetsk och Lugansk till att man trots ett mycket trångt ekonomisk läge lyckats skaffa sig en förmåga som det svenska försvaret enligt Luftförsvarsutredning 2040 aldrig kommer att lyckas anskaffa på egen hand. Nu är det på inget sett bekräftat att det skulle vara just SA-15 eller Pantsir-S1 som skjutit ned Tochka-U. Båda systemen figurerar nämligen som närförsvar åt mer kvalificerat luftvärn som SA-11 och S-300/400 vilka har förmåga mot ballistiska robotar. De sistnämnda skulle till och med kunna ha genomfört bekämpning inifrån ryskt territorium.
Slutsats
Det kvalificerade luftvärnsskyddet i området gör att jag stärks i min tidigare bedömning att Debaltseve är tyngdpunkten för den ryska sidan i deras pågående offensiv i östra Ukraina. I samband med att striderna kring flygplatsen i Donetsk intensifierades, bröt strider även ut längs hela frontlinjen. Sedan dess har den ryska sidan lagt stor energi för att skapa en inringning runt staden Debaltseve och de ukrainska förband som finns där. Fullbordas inringningen (vilket sannolikt sker inom något dygn att döma av den information som sprids) kommer det att sannolikt att innebära ett nytt Illovajsk för Ukraina med förluster som blir mycket svåra att hantera psykologiskt. Tillsammans med förlusten av flygplatsen i Donetsk med mycket högt symbolvärde, skulle detta kunna skapa den obalans som behövas för att nå framgång på ett annat frontparti. Beroende på hur stora förband som Ukraina kan lyckas rädda från Debaltseve kan det till och med innebära att man får ge upp kriget.
Det är för övrigt intressant att se på lägeskartorna hur fronten legat närmast stilla de senaste månaderna till dess att offensiven sattes igång på allvar mot flygplatsen i Donetsk. Jämför valfri karta på dragon_first_1 från hösten (18 november, kanske?) med någon av de senaste dagarnas. Lägg gärna också märke till utvecklingen den senaste veckan.
Se även uppföljning 2/2
 |
| SA-15 |
 |
| Pantsir-S1 |
Pantsir-S1 är ett betydligt nyare system än SA-15 och nyttjar en kombination av 30 mm automatkanoner och robotar för att bekämpa luftmål. Systemet har en ännu bättre förmåga mot inkommande precisionsvapen än SA-15 och är framst avsett att närskydda högvärdiga mål. Eldledningsradarn nyttjar den lilla lucka i K-bandet där en radar kan verka utan att snabbt dämpas ut. Detta ger flera fördelar, både i upplösning men också då mycket få motmedelssystem ännu har förmåga i K-bandet, allra minst störsändare (som kuriosa kan nämnas att det svenska rbs 23 BAMSE som avbeställdes i mitten av 00-talet, också nyttjade K-bandet). Bekämpningsförloppet är högt automatiserat med tanke på den typ av mål som är prioriterade. Räckvidden på automatkanonerna uppges till ca 4 km, medan robotarna kan bekämpa mål upp till 15 höjd och 20 km i sida. Hade jag fått välja fritt och utan förbehåll så hade jag faktsikt valt Pantsir-S1 som luftvärnparaply åt de svenska flygbaserna och liknande objekt just med tanke på systemets förmåga mot precisionsvapen.
Detta är som sagt två mycket kapabla system med mycket högt underrättelsevärde, inte minst Pantsir-S1 med dess avancerade radar.
Förekomst i Ukraina
Varför då detta inlägg om ryska korträckviddiga luftvärnssystem? Under januari har ett antal bilder dykt upp på just dessa två system i östra Ukraina. Redan under hösten har hittats robotrester som skulle kunna komma från Pantsir-S1, men bilder har saknats på systemen i sig. Den första är en SA-15 med omladdningsfordon som sågs i Shakhtersk, öster om Donetsk den 20 januari.
För några dagar sedan dök även bilder upp på nosen på en 9M331, d.v.s den luftvärnsrobot som används. Den här gången ska bilden ha varit tagen i Nizhnyaya Krynka.
Nose is marked 9M331, fins & other markings confirm is TOR which indicate TOR system fired in Nizhnyaya Krynka @OSINT pic.twitter.com/yvGbT04FbB
— Nathan J Hunt (@ISNJH) 26 januari 2015
Нижняя крынка. Предположительно ЗУР от ЗРК "ТОР-М1" pic.twitter.com/BeiRGgqLHe
— Kirjali (@Kirjali) 26 januari 2015
Nosen kan jämföras med denna bild på SA-15 i avfyrningsögonblicket
Den senaste veckan har även Pantsir-S1 börjat figurera bild. Först i form av bilder inifrån Ryssland nära den ukrainska gränsen, där systemet på en bild faktiskt har de klassiskt övermålade beteckningarna som är normalprocedur för rysk materiel som sänds in i Ukraina (söker man vidare på de bilder som finns i nedanstående tweets, hittar man även en bild i serien med en soldat stående på bandaggregatet till en SA-15). Vkontakte-profilen (VKontakte = "I kontakt" är den ryska motsvarigheten till Facebook) där bilderna först publicerades, är nu raderad.
Российские зенитно-ракетные комплексы "Панцирь" и "Тор" у границы с Украиной. pic.twitter.com/UNzwc9g7Su
— Askai (@askai707) 23 januari 2015
Only 300 meters away from the Ukrainian border: 'Panzir-S1 air and missile defense'. #Russia pic.twitter.com/KRiwrWuQfe
— Onlinemagazin (@OnlineMagazin) 23 januari 2015
«Панцирь С-1», «Тор» и чурки приехали к нам в гости. Подлежат уничтожению. pic.twitter.com/qeUBIDkyvH
— DEN (@kmtznk) 24 januari 2015
Den vänstra bilden i tweeten ovanför har flera gånger omnämnts som tagen i Shakhtersk, men skulle lika gärna kunna vara tagen där de föregående tagits. För några dagar sedan dök det även upp en bild tagen i trakten av Donetsk på en Pantsir-S.
Панцирь-с1 в #макеевка pic.twitter.com/qIUH7kRpiX
— Дно Макеевки (@MordorOutdoor) January 29, 2015
Enligt de ursprungliga uppgifterna skulle bilden vara tagen i Makeevka, dit den också geolokaliserats.
ЗРПК "Панцирь-С1" російських загарбників в #Макіївка
(локація-> @ZORDEXXX)
https://t.co/bqJZNl8Am4 pic.twitter.com/lfrweHyJMe
— Антирежим Йолки (@murderotica_) 28 januari 2015
Why is one of most modern RU army air defense systems in Makeevka? http://t.co/z4VYyOI1Po pic.twitter.com/2wNFDfxPur via @Conflict_Report
— Robert Paul (@RobertPaul1) 30 januari 2015
Värdet av observationerna
Varför är då dessa observationer så intressanta? Som beskrevs i inledningen så är dessa system av mycket högt värde för Ryssland och att skulle tekniken hamna i ett annat lands händer skulle det vara en nationell katastrof eftersom det då sannolikt till slut skulle hamna i amerikanska händer. Som jämförelse erbjöd CIA mycket stora summor pengar under 80-talet till UNITA-gerillan för att få tag på SA-8, den dåtida motsvarigheten till SA-15 och som Sovjetunionen hade satt in i Angola för att få den fälttestad.
Syftena med att sätta in SA-15 och Pantsir-S1 i Ukraina kan vara två. Det första är just att få dem fälttestade på riktigt, på samma sätt som man i somras satte in den senast levererade stridsvagnsmodellen T-72B3 och en rad andra nyligen levererade system. Testade mot vad är en rimlig frågeställning, som besvaras längre ner.
Det andra syftet är att man bedömer luftförsvarsuppgiften och framgångarna i östra Ukraina som så viktiga att de kräver ett kapabelt luftförsvar. När bilderna först dök upp på SA-15 och Pantsir-S1 i Ukraina gjorde jag bedömningen att de skulle kunna använda som indikator på huvudriktning. Med tanke på systemens art och värde lär detta ske i det man utsett som huvudriktning för den pågående offensiven eftersom är system man knappast vill sprida alltför mycket med tanke på förlustrisken/konsekvenserna.
Med tanke på att det ukrainska flygvapnet inte längre flyger, sannolikt både till följd av Minsk-avtalet och av logistiska skäl, har det varit ett frågetecken varför Ryssland skulle sända in så pass kvalificerat luftvärn i Ukraina, och varför man under januari ska har skjutit SA-15 en bra bit inne på pro-ryskt territorium.
Liksom det ukrainska säkerhetsrådet publicerar lägeskartor varje dag över situationen, så gör även den pro-ryska sidan det och framförallt genom bloggen dragon_first_1. Till namnet låter det som en amatörblogg, men sett till kvaliteten på lägeskartorna är det knappast det. De är mycket detaljerade och uppdateras mycket regelbundet och väl överensstämmande med de ukrainska. Likaså är den underrättelseinformation som skrivs ut om de ukrainska förbanden mycket detaljerad och har stämt mycket väl.
I torsdags publicerades denna lägeskarta, där punkten 13 i dygnets händelser var av synnerligt intresse.
Tochka-U, eller SS-21 Scarab som den kallas av NATO, är det vassaste av ukrainska arméns kvarvarande vapensystem. Det är en korträckviddig ballistisk robot avsedd mot högvärdiga mål av typen stabsplatser, underhållsförband, truppkoncentrationer etc. Ursprungligen framtagen för kärnsstridsdelar finns roboten även med konventionell stridsdel om ca 500 kg. Med tanke på den mediokra träffsäkerhet (≈ 70 m) är det inte mycket att komma med, men i salva kan god effekt uppnås. Det är dock ett dyrbart vapen och sätts därför endast in mot mål av mycket högt värde. I början av augusti satte Ukraina in systemet för första gången, vilket väckte stora rubriker och fick ryska medier att gå i spinn med konstruktiva filmer på hur befolkningen terrorbombades. Sedan dess ska systemet ha använts ytterligare någon gång enligt den pro-ryska sidan. Med tanke på situationen kring Debaltseve är det inte otänkbart att ukrainska armén satt in SS-21 mot högvärdiga mål som kunnat identifieras. Den intensitet i striderna som föreligger där innebär en hög ammunitions och drivmedelsåtgång för de mekaniserade förbanden och likaså artilleriet, varvid logistikförband blir mycket viktiga förband att bekämpa.
Som synes av lägeskartan, samt denna sida (publicerad efter kartan) ska robotarna ha "sönderdelats i luften" och därför inte träffat sina mål. Det är en synnerligen intressant företeelse när det inte bara händer en robot utan flera.
Det verkar därmed onekligen som om det i närheten finns luftvärn som har förmåga att inkommande robotar. Det är bara att gratulera folkrepublikerna Donetsk och Lugansk till att man trots ett mycket trångt ekonomisk läge lyckats skaffa sig en förmåga som det svenska försvaret enligt Luftförsvarsutredning 2040 aldrig kommer att lyckas anskaffa på egen hand. Nu är det på inget sett bekräftat att det skulle vara just SA-15 eller Pantsir-S1 som skjutit ned Tochka-U. Båda systemen figurerar nämligen som närförsvar åt mer kvalificerat luftvärn som SA-11 och S-300/400 vilka har förmåga mot ballistiska robotar. De sistnämnda skulle till och med kunna ha genomfört bekämpning inifrån ryskt territorium.
Slutsats
Det kvalificerade luftvärnsskyddet i området gör att jag stärks i min tidigare bedömning att Debaltseve är tyngdpunkten för den ryska sidan i deras pågående offensiv i östra Ukraina. I samband med att striderna kring flygplatsen i Donetsk intensifierades, bröt strider även ut längs hela frontlinjen. Sedan dess har den ryska sidan lagt stor energi för att skapa en inringning runt staden Debaltseve och de ukrainska förband som finns där. Fullbordas inringningen (vilket sannolikt sker inom något dygn att döma av den information som sprids) kommer det att sannolikt att innebära ett nytt Illovajsk för Ukraina med förluster som blir mycket svåra att hantera psykologiskt. Tillsammans med förlusten av flygplatsen i Donetsk med mycket högt symbolvärde, skulle detta kunna skapa den obalans som behövas för att nå framgång på ett annat frontparti. Beroende på hur stora förband som Ukraina kan lyckas rädda från Debaltseve kan det till och med innebära att man får ge upp kriget.
Det är för övrigt intressant att se på lägeskartorna hur fronten legat närmast stilla de senaste månaderna till dess att offensiven sattes igång på allvar mot flygplatsen i Donetsk. Jämför valfri karta på dragon_first_1 från hösten (18 november, kanske?) med någon av de senaste dagarnas. Lägg gärna också märke till utvecklingen den senaste veckan.
Se även uppföljning 2/2
Både SA-15 og Pantsir-S1 er vel eksportert til så mange land at argumentet om stor etterrettningsverdi er litt dårlig.
SvaraRaderaBåde SA-15 og Pantsir-S1 er vel eksportert til så mange land at argumentet om stor etterrettningsverdi er litt dårlig.
SvaraRaderaRysk militär i Uglegorsk, Ukraina. Det här är inga s k "separatister". Det är rysk militär, ditkommenderad av en galen diktator - Putin.
SvaraRaderahttps://twitter.com/tuumapomm/status/561525951272878080/photo/1
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=lgHej5BLSak&x-yt-cl=85114404&x-yt-ts=1422579428
Thomas B: Lägg märke till den lokala dialekten (uttalet av bokstaven "h").
SvaraRaderapron,
SvaraRaderaÄven om utsidan är närmast identisk så behöver så inte vara fallet på insidan. Varken Sovjet eller Ryssland har haft för vana att sälja samma version man själv använder till utländska kunder. Anledningen är just att man inte vill röja egen förmåga.
En liten reflektion jag gör när nu ryska luftvärnssystem är på tapeten är att det förekommer då och då debattörer på diverse bloggar som tror att vi har markmålsvapen till JAS 39-an.
SvaraRaderaFörsvarsmakten räknar upp Bomb GBU-49 Paveway II (laser-/GPS-styrd bomb), Bomb GBU-12 Paveway II (laserstyrd bomb), Robot 75 Maverick,(??? min anm), Automatkanon Mauser 27 mm.
Såvitt jag vet kommer även SDB / GBU-39 att levereras i närtid.
Inget av dessa vapen är användbart till annat än Close Air Support, och då endast förutsatt en molnsituation som vi sällan upplever i Sverige och att vi har resurser till dedicerade störinsatser.
Jag väntar alltså på långräckviddig attackrobot där inte ett stridsflygplan och en pilot går åt om det inte når målet.
Ser ut som du fick rätt angånde tochka-u missilen.
SvaraRaderahttp://www.liveleak.com/view?i=6de_1422801182
Även ett liknande inlägg dom ditt på liveleak.
http://www.liveleak.com/view?i=9f3_1422731844
För övrigt får man bilda sig sin egen uppfattning om allt som läggs ut på nätet. Mycket "propaganda"...
Tack för de informativa artiklarna, läser med stort nöje.
Tack för ett välskrivet och mycket informativt inlägg på din blogg! Hur hinner du med allt?
SvaraRaderaThe Wiking,
SvaraRaderaTack! Jag noterade den "nyheten" under eftermiddagen och det verkar som om det hela härstammar från Folkrepubliken Donetsks nyhetstjänst som publicerat stillbilderna. Jag har inte sett någon video på det hela och det är inte så konstigt. Det där är liksom filmen från i höstas inte heller någon Tochka-U.
Tochka-U startar närmast vertikalt upp innan styr mot målet. Se film:
https://www.youtube.com/watch?v=lWMtIeFtci0
Det som syns på bilderna bedömer jag utifrån den förhållandevis flacka avfyringsvinkeln vara grovkalibrigt raketartilleri, t.ex. BM-30 Smerch.
Sannolikt tror man sig ha mycket att vinna på att utmåla ukrainskt användande av SS-21 som terrorvapen.
Calle Johan,
SvaraRaderaTack. Man får prioritera helt enkelt. Hellre färre och med mer kvalitet.
Situationen kan ju vara sådan att ukrainarna slänger in allt de har.
SvaraRaderaAnnars verkar det något irrationellt att sätta in markrobot mot mål inom porté för ordinarie eldrörs- och raketartilleri. Markrobot torde tom. ha lägre effekt i målet men till en betydligt högre kostnad.
Här är ryska trupper vid frontlinjen - de tänker uppenbarligen inte nöja sig med "bara" Ukraina utan säger att de även ska ta Warzawa och London. Ambitioner, men uppenbarligen så finns det ett tankemönster som medger att man fortsätter erövra, dvs stjäl, andras territorium och egendom. Inget nytt för muskoviter egentligen men denna gång bör vi straffa dem hårt.
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=Zd8x5n6H9Hs&feature=player_embedded&x-yt-ts=1422579428&x-yt-cl=85114404
Hmm...
SvaraRaderaKvaliteten på den Ukrainska värnpliktsutbildningen måste vara av en klass för sig. Dessa för länge sedan (ser relativ medfarna ut på bild)värnpliktsutbildade små gröna män, kan på bara några timmar lära sig att hantera komplicerade vapensystem som de förmodligen inte ens visste att de fanns.
Här har vi något att lära!
Ännu mer fantastiskt är att de har förmågan att leta upp och överta fordon, vapen, am och annat som den Ukrainska försvarsmakten inte ens själva visste att de hade;-)
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Det lär finnas några få av de lite större gröna männen som är värnpliktsutbildade i forna Sovjetunionen. De ska visst bara vara där och hjälpa till på sin semester! Det blir inget krig utan konsulter:-)
OBS! Viss ironi finns i texten.
Grekland har 25 Tor M-1. Vi kanske skulle kunna hjälpa dem med deras ekonomiska problem, genom att erbjuda oss att köpa loss dessa bättre begagnade system för en rimlig penning? :)
SvaraRaderaSverige har trots allt Europas sundaste statsfinanser och lägsta statskuld, kanske Norge undantaget. Så pengarna finns.
Andra rimliga begagnade system vi kunde köpa från grekerna:
* 170 Leopard 2A6
* 36 M270 MLRS
* 24 PzH2000
* 24 AH64 Apache
@Arvid
SvaraRaderaBättre vi köper de 24 Archer som Norge ratade istället. Och fransmännen ska tydligen göra sig av med några av sina Aster-30 - säkert mycket dyrare än SA-15 men betydligt bättre också...
SA-15 och Aster-30 har helt olika uppgifter. Det senare är långräckviddigt höghöjdsluftvärn, medan det förra snarare är brigadluftvärn.
SvaraRaderaOm vi köper de 24 Archer Norge ratade får vi totalt 48 Archer. Det är lite i underkant om man tänker sig att en brigad ska ha en artilleribataljon med 16 pjäser, och att en fullt mobiliserad svensk armé bör ha 4-5 mekaniserade brigader.
Det samlade artilleribehovet blir då 64-80 pjäser. Med Norges Archer och Greklands PzH2000 får vi 72 pjäser. Det låter rätt rimligt. Särskilt om vi kan komplettera med Greklands 36 MLRS.
Finland har som bekant utrett att begagnade MLRS är det mest kostnadseffektiva artillerialternativ som finns tillgängligt. Kan dessutom bestyckas med markroboten ATACMS.
Arvid:
SvaraRaderaBrigaderna har inte på väldigt länge (om någonsin) haft 16 15,5cm pjäser i brigadartilleriet.
Även om jag anser att man bör ha 16 pjäser så skulle 48 pjäser räcka ganska långt. Fyra 12 pjäsers bataljoner eller tre 16 pjäsers om man köper fyra pjäser till. Med fyra bataljoner kan vi fördubbla artilleriet och om man därtill förbandsätter "förbandsreserven" med gss-t samt endast reservofficerare så skulle vi börja närma oss en vettigare och prisvärd struktur.
@Arvid
SvaraRaderaDu glömmer den lilla detaljen att grekerna inte vill sälja sina grejer.
Och om vi plötsligt skulle vilja sätta upp 4-5 mekanisedade brigader, vilket en större dos av önsketänkande än vanligt, så skulle det ta så lång tid att vi kan beställa nya Archers. Inte för att de nödvändigtvis är överlägsna men det är bra att ha ett enhetligt system.
Och om det finns pengar för luftvärn med medelräckvidd (vi måste fortfarande ha Aster-30 för ABM-skydd av fasta anläggningar) så föredrar jag britternas nya FLAAD (Land) över 40 år gammal sovietisk teknik. Roboten är överlägsen i både räckvidd och prestanda och vi behöver inte installera den på en lastbil om vi inte vill. http://www.janes.com/article/47936/uk-orders-next-generation-air-defence-system-from-mbda
Sea Ceptor vilket är samma robot som FLAAD (= stordriftsfördelar) bör förövrigt installeras på Visby-korvetterna.
Menade 18, inte 16, pjäser per brigad, så behovet är 72-90 pjäser. Plus raketartilleri.
SvaraRaderaLeasa, inte sälja! :)
SvaraRaderaMen givetvis är detta önsketänkande. Det är inget som man ordnar i brådrasket, minst sagt. Att ens öka försvarsanslagen med 5 miljarder verkar ju vara rätt kontroversiellt, trots att Ryssland krigar i vårt närområde och det svenska försvaret unilateralt blivit mer eller mindre avrustat.
Vad det skulle kosta att ha en armé på 4-5 mekaniserade brigader (även om majoriteten av förbanden inte är stående utan består av reservister eller värnpliktiga) har jag inte räknat på. Det vore väl dock inte helt oväntat om det skulle handla om något i häradet 2% av BNP.
Alltså önsketänkande. Men man måste väl få ha visioner med? :) I en perfekt värld bestämmer man ju trots allt förbandsbehovet först, baserat på motståndarens bedömda kapacitet, och sätter sedan budgeten efter detta. Så fungerar det inte i den verkliga världen, men det måste ju ändå vara den vision vi strävar efter.
För övrigt delar jag bedömningen att ett system likt Aster-30 behövs.