En arméchef och framing-effekter

Splitterskyddade Archerhaubitsar grupperade i Boden inför Armén Markstridsdagar. Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

"Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten."


Programmet till Arméns markstridsdagar väckte förra veckan stor uppmärksamhet och även irritation när det framkom att Arméchefen generalmajor Anders Brännström inskärpte i sin personal att Sverige kan vara i krig om några år. Sedan detta blev offentligt har det kommit flera olika reaktioner som gått från att Arméchefen är en krigshetsare, till att han har har gjort en helt annan analys än övriga Försvarsmakten och för delen också regeringen samt att Arméchefen använder ett rakt budskap. Jag finner det intressant att titta på vad som faktiskt uttalats (skrivits) av Arméchefen samt reaktionerna och sätta detta i ett perspektiv med framing-teori.

Framing effect-teorin började formuleras på 80-talet och handlar om hur människor uppfattar ett information som läggs framför dem av t.ex. media eller politiker utifrån hur informationen formulerats, t.ex. genom ordval. Daniel Kahneman och Amos Tversky är två av de forskare som varit banbrytande inom framing-teorin som gren av psykologin och erbjuder i artikeln Choices, Values and Frames en utmärkt illustration till hur framing fungerar i form av ett experiment om chans och risk som de genomförde med 152 deltagare:

"Problem 1 (N = 152): Imagine that the U.S. is preparing for the outbreak of an unusual Asian disease, which is expected to kill 600 people. Two alternative programs to combat the disease have been proposed. Assume that the exact scientific estimates of the consequences of the programs are as follows:

If Program A is adopted, 200 people will be saved. (72%)
If Program B is adopted, there is a one-third probability that 600 people will be saved and a two-thirds probability that no people will be saved. (28%)
Which of the two programs would you favor?"

Resultatet blev alltså att 72 % av deltagarna valde programmet som visade att 200 personer skulle räddas, medan 28 % föredrog alternativet där det fanns en tredjedel chans att rädda alla, men dubbelt så stor risk att ingen skulle kunna räddas.

Det intressanta blev sedan när Kahneman och Tversky vände på frågan:

"Problem 2 (N = 155): If Program C is adopted, 400 people will die. (22%)
If Program D is adopted, there is a one-third probability that nobody will die and a two-thirds probability that 600 people will die. (78%)"

Vid en jämförelse av alternativen i program 2 med dem i alternativ 1, ser man att de är identiska. Skillnaden är hur de förmedlas, vilket också får ett drastiskt resultat i hur respondenterna gör sina val.


På vilket sätt är då framing-teorin intressant för Arméchefens ord? Låt oss återigen titta på citatet från programmet:

”Det omvärldsläge som vi upplever och som också framgår av inriktningsbeslutet leder till slutsatsen att vi kan vara i krig inom några år. För oss inom armén gäller att med all kraft vi kan uppbringa genomföra det som framgår av de politiska besluten.”


Intressanta meningsbärare i citatet är naturligtvis vem, vad och när. Sverige, kan och några år. ”Kan” beskriver i det här fallet inte ett kunnande, utan en möjlig utveckling. Inte absolut, ej heller sannolik, utan just möjlig utveckling. ”Några år” är plural och används vanligen om 2-4, även om betydelsen är högst subjektiv. Det antyder att det inte är idag eller imorgon, som vissa verkat tolka det. Däremot kan man inte utesluta risken för det här året eller nästa.

Slutsatsen blir därmed att Arméchefen anser det finnas en viss risk att Sverige kan vara inblandat i ett krig under de närmaste två-fyra åren. Krig med vem och hur, är nästa frågor som ställts. Här har diskussionerna i media med invändning mot Arméchefens ord snurrat runt att Sverige ju enligt bedömningarna inte i något scenario riskerar ett enskilt anfall mot svenskt territorium och just därför skulle Arméchefen fara med osanning.

Återgår man till Arméchefens ord så finns det ingenstans uttalat vem Sverige skulle vara i krig med, än mindre i vilken kontext Sverige skulle vara i krig (enskilt angrepp mot Sverige, angrepp mot Sverige som del av ett större angrepp mot länder i närområdet – eller för den delen Sverige som angripare mot andra länder, även om det vore mest osannolikt). Det är också här det blir intressant att lägga framing-teorin över Arméchefens ord. Finns det ett annat sätt att säga just det som Arméchefen uttryckt? Absolut.


"Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas. Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde."


Läser man noggrant citatet ur 2015 års försvarsbeslut (inriktningsbeslut) så är det i princip det som Arméchefen uttryckt – men med andra formuleringar, precis såsom illustrerat av Kahneman och Tversky i deras experiment inom framing-teorin.

"Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land"
= Om Sverige befinner sig i krig så är även våra grannländer i krig

"Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt"
= Man kan inte utesluta ett enskilt väpnat angrepp, men det sannolikaste är att Sverige angrips samtidigt som andra länder (vilka de är kan man funderar vidare på).

"Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas."
= Kriser och incidenter, liksom hot om angrepp är inte att jämställa med krig. Sannolikheten för att Sverige befinner sig i en kris, en incident eller blir hotat med ett militärt angrepp är låg, men inte noll

"Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat, även i vårt närområde."
= Här får vi reda på att risken en kris, en incident eller hot om militärt angrepp mot Sverige har ökat p.g.a. Rysslands agerande och då måste man fastställa från vilken nivå ökningen skett. I det föregående inriktningsbeslutet från 2009 hette det nämligen att "Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas."

Märk också noga att 2015 års inriktningsproposition inte nämner något om sannolikheten för att ett krig bryter ut i närområdet, där fler länder än Sverige och grannländerna angrips.


Låt oss slutligen fundera ytterligare en gång över syftet med försvarsbudgeten och hur denna har motiverats? Har det inte varit med undertonen att det finns en risk för att Sverige hamnar i krig? Om Sverige inte skulle kunna hamna i krig, vad är i så fall syftet med att återta försvarsplanering för att försvar Sverige? Att återupprätta en reguljär militär närvaro på Gotland i form av en mekaniserad stridsgrupp? Att påbörja ett återtagande av civilt försvar? Säpo har också rapporterat i sin årsredovisning att främmande makt genomför krigsförberedelser mot Sverige. Ryssland har flera gånger genomfört simulerade flyganfall mot Sverige (t.ex. ”ryska påsken”) liksom våra grannländer, samt hotat våra grannländer med kärnvapen. Man kan också läsa vad den norska generalinspektören för Armén sade till tidningen Dagbladet igår. Motsäger något av detta Arméchefens ord?

Framing-teorin har en stark förklaringskraft för den uppståndelse som Arméchefens ord väckt. Han uttrycker som synes samma sak som andra officiella dokument, men på ett rakare sätt. Återigen understryks därför vikten av att faktiskt fundera över vad ett stycke information eller budskap faktiskt innebär i förhållande till hur man instinktivt tolkat det.


Lyssna gärna också på intervjun med Arméchefen i Studio Ett där han ge möjlighet att tala djupare om de så diskuterade orden och deras innebörd.


Oh, and one more thing…

I fredags släppte NATO sin årsrapport för 2015, där Jägarchefen idag uppmärksammade en  formulering om utvecklingen i Europa (s.19):

"Over the past three years, Russia has conducted at least 18 large-scale snap exercises, some of which have involved more than 100,000 troops. These exercises include simulated nuclear attacks on NATO Allies (eg, ZAPAD) and on partners (eg, March 2013 simulated attacks on Sweden), and have been used to mask massive movements of military forces (February 2014 prior to the illegal annexation of Crimea) and to menace Russia’s neighbours."

Att det minst en gång de tre senaste åren övats anfall med kärnvapen på Sverige – skulle det motsäga vare sig Arméchefens ord eller orden i inriktningspropositionen? Knappast.


20 kommentarer:

Anonym sa...
3 februari 2016 kl. 15:46  

Vilka länder har Ryssland hotat med kärnvapen? Källa, tack.

Oberon sa...
3 februari 2016 kl. 18:38  

Har uppfattat att det inom de blå stridskrafterna förekommer ett icke obetydligt missnöje bland personalen över att deras respektive stridskraftschef inte öppet lämnat sitt stöd till arméchefen i hans klarsynta och rakryggade agerande.

Att chefen för ledningsstaben - i syfte att ta udden ur arméchefens uttalanden - snabbt gick ut med ett politiskt korrekt pressmeddelande förefaller däremot ingen vara särskilt förvånad över...

Anonym sa...
3 februari 2016 kl. 23:08  

Intressant studie om framing. Men det finns en mer enkel och mer rakt på förklaring. Det Brännan uttrycker är helt enkelt hans jobb. Om han inte tror att Sverige kan hamna i krig, vare sig det handlar om imorgon, om några år, eller om flera år, så är inte han rätt person på positionen. Det är självklart att en chef i på den nivån i Försvarsmakten skall ha detta "om-fall" i tankarna och då och då även uttrycka det. Inte minst för att underställda skall förstå vadom det egentligen handlar om.

Förvisso har Sverige blivit ett absurt land, där många skitnödigt går och passar på eventuella avvikare från gängse praxis att försköna, förtiga, förtränga och förvanska verkligheten.Vem eller vilka är det nu som blivit "kränkt(a)" av vad vår Arméchef kommunicerat? De är faktiskt de mest intressanta i sammanhanget.

Anonym sa...
3 februari 2016 kl. 23:51  

2015 års inriktningsproposition uttrycker inga tidsförhållanden, men det går ändå om man tittar tillbaka få en storleksordning på "när Sverige kan" hamna i en krigssituation. Eller inte minst förstå var någonstans vi ligger på "skalan".

Idag är den nationella försvarsdimensionen överordnad insatser annorstädes. Senast vi renodlat hade detta förhållande var i FB 96. Efter detta skedde en övergång till ett försvar som skulle hanteras med insatser. Denna övergång kan nog anses fullbordad i och med FB 09.

En stor fråga i FB 96 handlade förutom sedvanliga reduceringar om ett begrepp som benämndes återtagning. Det skulle finnas en förmåga att återta försvarskraft om omvärldsläget förändrades i negativ riktning. Perspektivet sattes till 10 år. Även i FB 02 fanns något liknande, då under begreppet anpassning. Perspektivet sattes till 5 respektive 10 år.

Läser man inriktningspropositionen 2015 med denna historik i bakhuvudet kan man konstatera att det nu beslutats om återtagning eller anpassning, i alla fall vad det gäller planering. Det använd i och för sig inte exakt samma ord men går det att tolka på annat sätt?
"totalförsvarets förmåga inför och vid ett angrepp behöver stärkas och planeringen för totalförsvaret skall återupptas".

Med andra ord totalförsvaret och det civila försvaret är redan nu inne i en återtagningsperiod. Huruvida det handlar om "några", 5 eller 10 år, vet vi inte.

Visst har Arméchefen rätt och visst har han stöd i propositionen för det han uttrycker.

Kristian sa...
4 februari 2016 kl. 14:56  

celer1ty, om du förväntar dig en länk till STAVKAs officiella pressmeddelande så får du nog vänta. Men på rak arm kommer jag på Sverige ("Ryska Påsken"), Danmark (Bornholm under deras "politikervecka"), Polen (Zapad 2013 avslutades med ett simulerat kärnvapenanfall på Warzawa) och Storbritannien (simulerad attack på Clyde Naval Base, direkt eller med minering - mitt minne sviker mig).

Alias sa...
4 februari 2016 kl. 22:35  

Weisman

Tack för en intressant analys. Kan nog vara överförbart på hur migrationsproblematiken hanteras "verbalt".


Oberon,

Armechefen - C Ledningstaben 1 - 0

Man kan verkligen undra om C Ledningsstaben överhuvudtaget tänkte på det misstroende som finns för HKV ute på linan.
Sannolikt inte, för då hade han hållit tand för tunga. Var nog bara PK tänk som fanns på nätbarken, eller så var det en betingad reflex från C Ledningsstaben.

Undrar om det i nästa Vind, kommer att finnas ett antal höga chefers namn där man kan ange vilket fötroende man har för dem, eller inte.........

GalärslavHKV
För övrigt annser jag att såväl fotlapparna som tjänstemanansvaret ska återinföras.

Simplicio sa...
5 februari 2016 kl. 09:33  

Rekommenderar alla att ta del av Robert Dalsjös briljanta analys i SvD Säkerhetsrådet:
http://www.svd.se/robert-dalsjo-armechefen-och-verkligheten/om/sakerhetsradet

Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning.
Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu...

Je suis Brännström!

Anonym sa...
5 februari 2016 kl. 19:19  

Robert Dalsjös analys är intressant ur en annan aspekt. Håller med om att det är skillnad på tongångarna i skrivningarna om försvarspolitik respektive säkerhetspolitik. Här kan också finnas en koppling till försvarsberedningen 2013 som redovisades i maj samma år. Den gjordes med ett perspektiv på 5-10 år och uttryckte att det var osannolikt med ett enskilt angrepp mot Sverige, vilket nog är helt rätt, då Sveriges försvar i princip alltid planerats i en kontext där vi antagits vara en del av en större konflikt. Som påstående i rapporten är meningen förmodligen sann men tämligen intetsägande. Beredningen uttryckte också att situationen i Sveriges närområde är mera osäker än tidigare, vilket också kanske är rimligt då det tidigare varit väldigt lugnt. Georgien (2008) inbegreps väl inte i närområdet.

Sannolikt har det i inriktningspropositionens säkerhetspolitiska del "klippts och klistrats in" en del av det som stod i försvarsberedningens omvärldsbedömning som gjordes en god tid innan. (En vanlig metod och återvinning är bra, men...) Dessutom kan man väl inte desavouera Försvarsberedningen helt och hållet, en del personer känns ju igen i Försvarsutskottet.

En annan iakttagelse man kan göra som stödjer vad Arméchefen uttryckt är skrivningarna om att stärka totalförsvaret (enligt planeringsanvisningarna). Men då får man gå tillbaka ett antal försvarsbeslut.

2015 års inriktningsproposition uttrycker inga tidsförhållanden typ "vara i krig om några år". Men det går ändå om man tittar tillbaka få en storleksordning på "när Sverige kan" hamna i en krigssituation. Eller inte minst förstå var någonstans vi nu ligger på "skalan".

Idag är den nationella försvarsdimensionen överordnad insatser annorstädes. Senast vi renodlat hade detta förhållande var i FB 96. Efter detta skedde en successiv övergång till ett försvar som skulle hanteras med insatser. Denna övergång kan nog anses fullbordad i och med FB 09.

En stor fråga i FB 96 handlade förutom sedvanliga reduceringar också om ett begrepp som benämndes återtagning. Det skulle finnas en förmåga att återta försvarskraft om omvärldsläget förändrades i negativ riktning. Perspektivet sattes till 10 år. Även i FB 02 fanns något liknande, då under begreppet anpassning. Perspektivet för denna anpassning sattes till 5 respektive 10 år.

Läser man inriktningspropositionen 2015 med denna historik i bakhuvudet kan man konstatera att det nu beslutats om återtagning eller anpassning, i alla fall vad det gäller planering för det civila försvaret. Det använd i och för sig inte exakt samma ord men går det att tolka på annat sätt?

"totalförsvarets förmåga inför och vid ett angrepp behöver stärkas och planeringen för totalförsvaret skall ÅTERUPPTAS".(Planeringsanvisningar FB 2015)

Med andra ord TOTALFÖRSVARET OCH DET CIVILA FÖRSVARET ÄR REDAN INNE I EN PERIOD AV ÅTERTAGNING. Huruvida det handlar om "några", 5 eller 10 år återstår att se.

Förmodligen kan vän av ordning säga att tillståndet i totalförsvaret är på så låg nivå att vi måste agera.. Men det ändrar inte på det faktum att det pågår en ÅTERTAGNING.

Visst kan Arméchefen ha rätt och visst har han stöd i propositionen för det han uttrycker om man läser den som en helhet.

Anonym sa...
6 februari 2016 kl. 17:41  

Danmark, tex. Varsågod:

http://www.svd.se/rysk-ambassador-hotar-danmark_4427425

Unknown sa...
6 februari 2016 kl. 18:48  

Det är med en viss förvåning som jag läser inlägg som avfärdar värnplikt och civilplikt. På temat ” vi kan vara i krig inom några år” eller ”det är på allvar nu” kan jag inte förstå hur vår nation skall kunna försvaras av en organisation som togs fram för FB 2009, främst för deltagande i internationella operationer. Inte kan väl någon tro att vi med ca 50 000 man, med singulära kompetenser och mängder av behov av andra åtgärder (exvis hela vår basorganisation, mobiliseringsförråd etc etc som försvann under den strategiska timeouten samt ett icke existerande civilförsvar, inte ens beredskapspoliser) skall kunna lösa uppgifter som handlar om nationens existens.
Således; vi behöver en betydligt större krigsorganisation och ett civilförsvar som inte befinner sig i koma. För en eventuell motståndare - vare sig det är Ryssland, IS eller någon annan apart motståndare - så handlar det om att förlama, demoralisera samt desorganisera staten Sverige och angreppet kommer att komma överraskande i tid, plats och metod samt dessutom på många platser samtidigt. Ryssland är dessutom extremt dugliga på att angripa på gränser mellan olika funktioner, typ Krim. Det måste vi kunna stå emot!
Tror någon att vi har råd att lösa detta delikata problem med att anställa många, många fler yrkessoldater (som ju hittills visat sig mycket svåra att rekrytera) och att totalt lita på Civilförsvarsförbundet för att hantera vårt allvarliga läge blir jag ordentligt orolig!
Slutsatsen för mig är enkel, väck totalförsvarsplikten! För att kunna personalförsörja totalförsvaret och officerskåren behövs avsevärt fler än 3000-4000 personer per år, det torde vara uppenbart.
Med denna ”väckning” får dessutom FM och övriga totalförsvaret tillgång till de dugligaste ungdomarna i samhället, vilket definitivt kommer att gynna rekryteringen av våra framtida officerare både yrkes- och reservofficerare. Ingen kan väl säga att vi inte har ett ordentligt rekryteringsbehov på officerssidan?
Anders Emanuelson

Unknown sa...
6 februari 2016 kl. 22:52  

Kolla detta:
https://youtu.be/jN6bacS-x_U
Tydligen har Ryssland förband avsatta att användas på Svalbard. Och det verkar finnas en kvalitativ skillnad mellan Sverige som förväntar sig vara i krig inom ett par år och det neutrala Finland.

Simplicio sa...
7 februari 2016 kl. 13:13  

Oavsett eventuella semantiska skillnader avseende diverse formuleringar i olika kapitel i försvarsbeslutet förfaller det - med hänsyn till nivån på debatten - vara motiverat att erinra om vad som de facto står i den författning som utgör regeringens främsta styrning till Försvarmakten, förordning (2007:1266) med instruktion till Försvarmakten.

I 1 § står: "Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar som ytterst kan möta ett väpnat angrepp."

I 2 a § står: "Försvarsmakten ska vid höjd beredskap kunna krigsorganisera, mobilisera och använda alla krigsförband för att möta ett militärt hot mot Sverige och svenska intressen."

I 3 § står: "Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja operativ verksamhet omedelbart efter beslut."

Je suis Brännström!

Anonym sa...
8 februari 2016 kl. 00:24  


Hmm...

Om jag känner herr Brännström rätt kan möjligheten att han uttrycker något han anser och tycker vara överhängande. Här behövs nog inga större analyser eller djuplodande förklaringar?

Däremot får jag nog rota lite i verktygslådan för olika typer av analysmetoder och diagnoser, för att förklara våra politikers förvåning. De, som beställt ett försvar som skulle kunna möta en motståndare inom några dagar, minst en vecka , en månad eller annan valfri tid lite senare. Allt beroende på hur de har tolkat uppgiften de gett till FM, ett flexiblare, mer användbart, omedelbart gripbart, här och nu, floskel, floskel, -försvar.
Här har ingen talat om några år utan försvaret förväntas kunna ta upp användas omedelbart. Hur kan man motivera detta om ingen ens kan tänka tanken att vi kan vara i någon form av krig inom några år?

Sedan är det som vanligt mest intressant vad andra inom FML har sagt och framför allt inte sagt. Här finns lite att fundera över. Har vi verkligenen rätt folk på rätt plats? Kan ÖB ha rätt och det är sant att militärerna var så mycket sämre förr att det nu syns i rekryteringen till högre befattningar;-)

Avslutningsvis har jag svårt att dela den ohejdade glädjen över att ett land har fyra fungerande artilleripjäser och att vi äntligen kan prestera en "brigadövning" med knappt 1000 deltagare, i vissa fall med hastigt hoprafsade förbandsklossar.
Det är fruktansvärt dåligt betalt för alla våra skattepengar!

SUCK!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Ingen av de som nyligen frivilligt ryckte in kunde få ut utrustning enligt persedelkortet.
Det saknades allt från långkalsonger, strumpor, delar av bärsystemet till kängor, sovsäck, hjälmdok m.m.
Var det en gammaldags FMÖ med 200 000 man?
Var det en gammaldags manöver med 20 000 man?
Var det en gammaldags brigadövning med 5000+ man?
En ny budgettyp av brigadövning 1000- man?
En kompaniövning typ ny 100- man?
Nej, en prioriterad introduktionsutbildning i hemvärnets regi. Antal deltagare 20. Beställning på materielen har legat inne i över sex månader och tre serviceförråd, två servicepunkter och FMLog centralt har lyckat med detta resultat!
Herr ÖB, så bra är ni;-(
Bör kanske påpeka att personalen skämdes och citatet av dina ord om att bortse från bristerna användes flitigt.
P.S.2 Vad säger man till en utrustad soldat iförd hjälm utan hjälmdok, vapenrock, jeans och gula seglarstövlar, som uppgivet suckar att det blir svårt att få fienden bortse från dessa
brister? Kanske uppgiften, "förvåna fienden i vägskälet" kan återinföras för denna kategori soldater;-)

Sten-Erik Björling sa...
12 februari 2016 kl. 10:33  

De strategiska målsättningarna med det svenska försvaret är i första hand att försvara svarta bokslutssiffror i SAABs bokslut, att med de fåtaliga arméförbanden säkerställa att statsledning och valda delar av företagsledningar säkert kan evakueras till London och att hålla turisterna nöjda med vaktparader och snygga uniformer...

Häpp...

Flygvapnet kan inte få upp sina fåtal fullt utrustade plan i luften pga förbekämpning via kryssningsrobotar avfyrade från Kaspiska haven eller flodsystemen i Ryssland - två bombare slår ut hela svenska försvarets infrastruktur inom 10 minuter. De plan som kommer upp blir helt blinda och kan vare sig navigera, kommunicera eller få bäring med sina vapen som inte kan hitta målen.

Kvar är vårt kära underskattade hemvärn med rullatorutrustade gamla gubbar som med förkärlek kommer ihåg sina skarpskytteövningar med M38 och som får ta med sin cykel för att kunna transporteras snabbare än fotmarsch.

Då kan man fråga sig - varför har då ryssen inte redan angripit? Kanske för att intresset för detta är minimalt - man har helt enkelt andra planer än att stå och lyssna på en bjäbbande pekineser i form av Carl Bildt och macho-Alllan-poserande Nattanhängare i svensk militärledning...

Skärpning gubbar! Tänk själv och tänk vidare och tänker längre fram än nästa budgetår - om ens det...

Sten-Erik Björling

Sten-Erik Björling sa...
15 februari 2016 kl. 12:58  

Hej allesamman...

Eftersom jag är en inflytelseagent från FSBs trollfabrik i St. Petersburg i ett litet hårt utsatt regionkontor i Sverige så kanske detta kan intressera främst vår officerskår inom flygvapnet... :-)

http://russia-insider.com/en/politics/russia-hits-more-1800-targets-syria-7-days-us-count-just-16/ri12837

Notera antalet baserade plan i Syrien och antalet mål som bekämpats - kanske man kan lära sig lite från dem?

Sten-Erik Björling

Wiseman sa...
15 februari 2016 kl. 14:09  

Nej då, Sten-Erik Björling. Du är ingen inflytelseagent mig veterligen. Du är bara väldigt mottaglig för desinformation och påverkan.

1800 mål på 510 flygplanrörelser innebär mer än 3 mål per flygplan och start, vilket är helt orimligt ur alla perspektiv – logistiskt, underrättelser och inte minst vad gäller rysk stridsteknik. Skulle nu varje rysk bomb eller robot träffa (vilket skulle innebära att man plötsligt skulle ligga två generationer före omvärlden i precisionsvapen), skulle det innebära att man fällt 1800 sådana. Nu sker ju 90 % av de ryska vapeninsatserna med dumma bomber eller raketer och i salva, vilket gör det hela än mer löjeväckande.

Tack för underhållningen.

Sten-Erik Björling sa...
15 februari 2016 kl. 14:24  

Hej igen från en som är lättpåverkad... :-)

http://thesaker.is/technology-sitrep-how-russian-engineering-made-the-current-operation-in-syria-possible/

Värt att läsa...

Stene

Wiseman sa...
15 februari 2016 kl. 14:59  

Vad som beskrivs är ett helt vanligt kompenserat bombsikte, men att Ryssland nu har fått in satellitstöd i det. Förmodligen totalt revolutionerande om man är ryss och jämför med tidigare teknologi eller inte insatt i hur system fungerar. Vi har haft motsvarande i många år och USA ännu längre. Några 3-5 m kommer man aldrig att uppnå, speciellt inte från de höjder som ryska flygplan nyttjar i Syrien enligt deras videofilmer, eftersom det som påverkar bomben under dess resa mot marken förblir okänt för allt annat än den som färdas just samma parabel – därav har man styrningen i just vapnet. Har man 50 % av frifallande bomber inom 100 m så ska man vara ytterst, ytterst nöjd.

Så ja, du förefaller lika lättpåverkad av rysk propaganda och desinformation som tidigare.

Max Hanemann sa...
15 februari 2016 kl. 17:25  

Litet OT om amerikanernas berömda Norden-bombsikte/styrautomat, som började utvecklas under 1920-talet och var i allmänt bruk under VK2:

* amerikanska piloter skröt med att de kunde träffa "a barrel of pickles" från 30 000 ft
* när konstruktören tillfrågades om detta var sant svarade han: "Which one of the pickles?"
* när man efter kriget följde upp siktets prestanda konstaterade man att 70% av bomberna hamnade mer än 300 m från riktpunkten ... :-)

John Metreus sa...
18 februari 2016 kl. 02:11  

Wiseman, efter åtta år med Alliansen förstår jag inte hur du kan avfärda "1800 mål på 510 flygplansrörelser" som "helt orimligt".

Eftersom avsikten är att utplåna fienderna till regimen kan du inte räkna på ditt vanliga, USA-influerade sätt. Nej, med KORREKT sätt att räkna blir en lastbil med fem personer i sex utslagna mål om du lyckas träffa (visserligen har maskiner inga själar, men det har inte människor heller enligt nyligen återupprättade läror, så det kommer på ett ut).
Vidare blir det mycket lättare att träffa om man räknar allt som bomberna träffar som mål, istället för att, som ni, flyga runt och svettas för att få bomberna att träffa något särskilt.

Dessutom kan underrättelsetjänsterna på det viset ägna sig åt viktigare saker som industriinhämtning, vilket hjälper mycket när oljepriset är lågt.
Du måste alltså se den strategiska helheten bakom de 1800 målen!

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade