Gästinlägg: Ersätta snake oil med brake oil?

Det kanske är på tiden att vi bromsar in lite och funderar över hur vi bäst ska möta alla nya utmaningar FM ställs inför. Vi behöver hitta ett tempo där vi hinner med att ställa om även mentalt. Det handlar inte bara om att lära nytt, det handlar även om att släcka ut gamla ryggmärgsbeteenden.

När vi blir stressade faller vi lätt tillbaka i gamla, mer inövade, rutiner och då kolliderar gammalt och nytt. Det gäller inte bara motoriska färdigheter utan i lika hög grad tankemönster och beteenden.

Det är en fungerande vardag i en takt som innebär att vi kan hålla ut över tiden vi så förtvivlat söker efter. Då innebär det att bromsa lite också och då före kurvorna!

Borneo

Gästinlägg: Försvarsmakten = snake oil!

Gemensam lösning

Snake oil är ett begrepp som används när man har en lösning på alla problem. Det startade under 1800-talets vilda västern i USA genom mindre nogräknade handelsmän vilka åkte land och rike runt och sålde vätskor vilka kunde bota alla åkommor. Folk köpte som galna och de flesta kände en omedelbar förbättring. Att den verkansfulla substansen var alkohol begrep få, man mådde ju direkt bättre!

Försvarsmaktens sätt att lösa problem det senaste decenniet påminner starkt om detta. Om vi börjar med idén om att ha ett gemensamt ledningscentrum för hela FM i Enköping, GLC, så bygger det på en tro på att det löser alla problem rörande kommunikation och ledning av våra förband. Lyckligtvis ännu inte sjösatt men på god väg. En snake oil?

FömedC, Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg, är nästa exempel. En hel garnison, fylld av läkare, veterinärer ochr psykologer , samt mängder av sjukvårdspersonal, har i dag till nästan 100 procent fullt upp med att administrera sig själva. Tron på att FömedC skulle lösa alla sjukvårdsproblem var stor, men ännu fungerar det inte så bra. En snake oil?

Helikopterflottiljen har snart, under olika organisatoriska skepnader, funnits i tretton år. Det enda man idag kan konstatera är att, trots individuella starka insatser på lokal nivå, hela konceptet med en enhetlig helikopterorganisation har havererat. Tron på en gemensam hkp-organisation som skulle lösa alla problem var en snake oil! Eller?

Högkvarteret, där så många duktiga människor sliter, har löst varje problem sedan 1988 med en omorganisation. Denna underbara lösning vilken skapar mängder av arbete och sken av produktivitet då tron på att omorganisera är svar på varje problemlösning. Varje gång flyttlassen går mellan gamla HKV på Lidingövägen och Tre Vapen så är det en snake oil lösning. ”Nu kommer allt att bli bra”! Att FM fortsätter att fylla tvivelaktiga konsulters fickor är i sig en tragedi. Alltså är det en snake oil-lösning?

Andra exempel på snake oil lösningar

Det finns många andra exempel, inte bara inom FM. Vattenfall har sin egen snake oil lösning just nu. Inom idrotten är det hur vanligt som helst . Går det dåligt för hockeylaget så, vips, byter man tränare, guld och gröna skogar inträffar direkt, tror man. En psykologisk effekt som verkar någon match.

Nu är det dock så att FM inte kan byta ”coach” så fort det blir stryk under en bortamatch; Vi har den ledningsstruktur som är fastställd, bra eller dålig.

Tron på ”snake-oil” är tyvärr grundlagd i Sverige. När ska vi inse att lösningen på alla problem inte är att centralisera och omorganisera?

Alltså; Sluta köpa snake-oil!


Borneo

Korseld 2

Efter att nu ha sett hela Korseld med försvarsminister Sten Tolgfors kan jag bara konstatera att jag helt stöttar honom i hans argumentation runt det svenska deltagandet i Afghanistan. Karzai må vara en ful fisk med västerländska mått mätt, men man måste ställa sig frågan vad alternativet är. Det är bättre att förhandla med Karzai och utöva påtryckningar på honom att förbättra det afghanska samhället istället för att bara packa ihop och åka hem och lämna Afghanistan åt sitt öde. Märk väl, det finns ingen annan att förhandla med. Talibansidan har gång på gång gjort klart att man inte avser att förhandla och att förhandlingar med ISAF är förräderi.

Jag uppskattar också att försvarsministern nu börjar utöva påtryckningar runt helikopteranskaffningarna. Det är inte en dag för sent, men sent vaknar ju syndaren och Tolgfors börjar nog så smått inse att händelserna de närmaste månaderna är de som kommer att forma hans eftermäle efter valet 2010.

I slutet av intervjun ramlar försvarsministern återigen in på att den förra regeringen lade ner över 60 förband medan alliansregeringen inte lagt ner något. Må så vara än så länge, men det är också ord som ska vägas in i Sten Tolgfors eftermäle som försvarsminister. Det existerar ett samförstånd mellan Försvarsmakten och Regeringen att efter valet lägga ner grundutbildningsförband, d v s regementen, flottiljer etc, i syfte att finansiera omställningen till det nya yrkesförsvaret. Ergo: Alliansregeringen är inte bättre än den förra S-regeringen som var en katastrof för det svenska försvaret.

Förefaller det inte också lite märkligt att Sten Tolgfors inte anser sig ha tid att ha kommentarer på sin blogg, medan däremot Carl Bildt har det?

Sansat

Regeringen meddelar precis i ett pressmeddelande att Kustbevakningen har fått order om att delta i Operation Atalanta (även känd som EU:s piratjakt utanför Somalia) med ett av sina nya Dash-8 havsövervakningsflygplan. Insatsen ska pågå under 4 månader under våren 2010.

Det är bara att gratulera såväl kustbevakningen som EU för att detta beslut tagits. De nya flygplanen har en mycket imponerande sensorsvit och kombinerat med flygplanens räckvidd och arbetsmiljö ombord borgar för stor framgång. Vad som saknas är möjligtvis datalänkar (länk 11, 16 och 22) för att kunna kommunicera med de i Op Atalanta ingående örlogsfartygen. Den enda nackdelen jämfört med en insats med JAS 39 som också diskuterats, är att flygplanen är obeväpnade och därmed inte kan ingripa vid upptäckt av pågående kapningsförsök. Därmed blir man begränsad till att observera och tillkalla understöd.

I vilket fall som helst, tycker jag det ändå är ett sansat beslut som fattats och förutom själva insatsen kommer uppdraget även att medföra stor erfarenhetsinhämtning för såväl Kustbevakningen som Sverige i helhet.


Nu ska jag avnjuta Korseld med försvarsminister Sten Tolgfors.

Krav med bristande verklighetsförankring

Återigen kan man läsa i tidningarna att det enda sättet för svensk trupp i Afghanistan att komma under vård snabbt är svenska helikoptrar. Resonemanget som förs i media påminner om den enfaldiga inställningen att NATO och Europa kommer att skydda Sverige, men själva ska vi inte behöva lyfta ett finger för dem.

Det finns i media ingen som helst förståelse finns för att alla förband Sverige sänder till Afghanistan inte står under svenskt nationellt befäl, utan under ISAF-befäl som gemensamma ISAF-resurser. Därmed är det precis lika troligt att svenska helikoptrar, om de nu funnits på plats förra veckan, också hade befunnit sig i Kunduz istället för Mazar e Sharif på ett annat ambulansuppdrag för att evakuera en skadad tysk och en skadad afghansk soldat och under återfärden träffats av den eld från marken som bl a punkterade en bränsletank på en av de tyska helikoptrarna.

Jag ser mycket gärna svenska helikoptrar i Afghanistan, men man måste inse att de inte kommer att utgöra en exklusiv svensk resurs. De kommer att nyttjas där de bäst behövs och det kan mycket väl vara en bra bit från där svenska förband är för tillfället. Fler helikoptrar måste fram till Afghanistan, eftersom nu även Tyskland börjar få problem med att få fram nya helikoptrar och besättningar att ersätta de nu redan slutkörda.

Man måste också inse att 3 Hkp 10B eller 4 Hkp 4, även om de nu var fullt operativa och kunde skickas idag, endast skulle utgöra ett tillfälligt nålstick. Med den låga numerären betyder det att tillgängligheten på plats är svår att hålla hög, samtidigt som man inte kommer att kunna utbilda och hålla nya besättningar på hemmaplan i god flygstatus. Vad som behövs är alltså en rejäl helikopterpark från början och frågan är Sverige någonsin får det om inte foten sätts ner hårt - nu.

Risken är överhängande att det just nu blir fort och fel när det gäller helikoptrar till Afghanistan.


Däremot ser jag mycket gärna att media granskar (notera vad försvarsministern bär på sin kavaj på bilden) varför situationen har blivit som den idag är. Det krävs en ordentlig genomlysning av Försvarsmaktens och FMV:s helikopteranskaffning, samt Regeringarnas agerande, under det senaste decenniet. I dagarna har Försvarsmakten t ex tvingats att acceptera leverans av Hkp 14/NH 90 mot sin vilja, trots att helikoptrarna är levererade med så många brister och restriktioner att de inte kommer att kunna flyga än på några år. Samtidigt verkar Försvarsmakten och FMV få det svårt att kräva tillverkaren på skadestånd p g a hur kontraktet skrivits, trots att de sista helikoptrarna skulle ha levererats i år.

Förhoppningsvis kan den granskningen även spridas till andra materielområden där minst lika stora missgrepp pågår. I Sverige finns en inneboende ovilja att stå rak i ryggen och fatta beslut utan att först ha försäkrat sig om vart vinden blåser. Finns ingen sådan indikation skickas beslutet uppåt i hierarikin med stora förseningar och mindre detaljkunskap om förhållandena som följd. Detta måste få ett slut.

Det är dags att börja kräva ansvar.

Utfrågning om Afghanistan

Försvarsmakten har idag släppt en del information om den senaste tidens operationer i Afghanistan, bl a om den operation i vilken 4 svenskar sårades och en afghansk tolk stupade. ÖB offentliggjorde idag vid Riksdagens utfrågning om Afghanistan ett öppet brev från föräldrarna till en av de sårade soldaterna. Föräldrarna talar i brevet mycket varmt om hur de och deras son behandlats från att han sårades till behandling på det tyska fältsjukhuset och i Uppsala. Det är en mycket gripande läsning, och jag gillar att man även talar varmt om det tyska agerandet, som tidigare fått utstå mycket oförtjänt kritik för att helikoptrarna var för långt från svenskarna och dessutom vände i luften. Det som inte framkommit i media är att helikoptrarna var i Kunduz för att undsätta en tysk och en afghansk soldat som tidigare under dagen sårats vid ett eldöverfall. Under flygningen mot platsen där svenskarna råkat ut för IED:n träffades helikoptrarna av beskjutning från marken som bl a skadade en bränsletank.

Den som känner för det uppmuntrar jag att höra av sig med krya-på-dig-hälsningar och liknande till de skadade svenskarna som alla vårdas på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.


Vidare läste ÖB upp en redogörelse för en strid i augusti då en svensk patrull hamnade i en eldstrid med motståndsmän. Även detta en mycket gripande läsning. Han talade också om de förstärkningar som Försvarsmakten anser krävs i sken av den ökade hotnivån i det svenska området.


På det hela var det en mycket intressant utfrågning (SVT 24 Play) som stundom fick mig att lyfta på ögonbrynen. På en direkt fråga om man skulle kunna stötta markförbanden med att upptäcka eldöverfall och i viss mån även IED:er om Sverige skickar Gripen till Afghanistan i väntan på att en taktisk UAV ska anskaffas, blev svaret från ÖB att det inte alls var lämpligt. Enligt honom flyger Gripen alldeles för högt och fort och detsamma är fallet vid en insats i vattnen utanför Somalia.

Huruvida Sverige ska skicka Gripen till Afghanistan eller inte är en helt annan fråga, men jag finner det synnerligen märkligt att Sveriges högste militäre företrädare framför så illa underbyggda åsikter. Exakt den uppgift som beskrevs är mycket vanligt förekommande i såväl Irak som Afghanistan, där framförallt amerikanska stridsflygplan har haft stora framgångar med att bistå markförband med att spana av framryckningsvägen och varna för eldöverfall och i viss mån även IED:er. Flygplanen kan sedan genomföra en "show of force" istället för vapeninsats till skillnad från UAV:er. Sedan uppsättandet av förbandet har detta varit en av huvuduppgifterna för den svenska stridsflygenheten, vilket förmodligen försvarsutskottsledamoten hade koll på. Om ÖB har den inställningen till sina beredskapsförband är ju frågan varför vi överhuvudtaget ska ha sådana? Eller är det kanske så att Gripen flyger mycket högre och fortare än amerikanska stridsflygplan?
Huruvida Sverige ska skicka stridsflygplan till Afghanistan är som sagt en annan fråga, men jag finner det mycket märkligt när ÖB framför ovanstående som fakta under en utfrågning i Riksdagen.

Desto mer glädjande är att arméinspektören vid samma utfrågning uttryckte att han gärna skulle se att svenska soldater och officerare skattebefrias när de befinner sig på insats. Jag tycker mig ha läst just den frasen någonstans förut. Förhoppningsvis tog politikerna till sig detta. Det var också ett bra och korrekt påpekande att hade inte "genomförandegruppen" pekat ut taktisk uav som ett besparingsområde våren 2008 hade arbetet med anskaffning av sådan varit ett år längre fram.

I tidningarna skrivs det idag om svårigheterna att rekrytera kvalificerad sjukvårdspersonal till den svenska afghanistanstyrkan och frågan togs även upp i radion under morgonen. Det är inte precis så att det finns ont om läkare i Sverige, så man borde kanske se över rekryteringsmetoderna. Bristen är inte direkt okänd eller ny.

Sist, men inte minst vill jag även tipsa om Johanne Hildebrandts inlägg på Newsmill där hon sågar Sveriges inställning till sina soldater.

I eftermiddag debatterar också Riksdagen den svenska Afghanistaninsatsen. Det blir intressant.

Korseld (uppdaterad 091119 10.20)

Försvarsminister Sten Tolgfors är nästa gäst i SvD:s och Aftonbladets utfrågningsprogram Korseld, där makthavare grillas av av både en mer högerinriktad journalist (SvD) och en mer vänsterintriktad (Aftonbladet).

SvD vill nu att läsarna ska maila in frågor till försvarsministern, så varför inte passa på?


Uppdatering 091118 20.00: SvD bjuder nu på en förhandstitt på fem av frågorna med tillhörande svar. Inte för att jag blev klokare av svaren och jag tror inte andra blir det heller. Se kommentarerna till inlägget.

Uppdatering 091119 10.20: En av journalisterna, Sanna Rayman, som intervjuade försvarsminister Sten Tolgfors kommenterar intervjun så här: "Peter Eriksson har fel. Katrine Kielos har fel. Både jag och Svenska Dagbladets ledarsida har fel. Läsarfrågorna är felställda. Och försvaret - ja det gör fel mest hela tiden. Ministrar har lite olika taktik. Samtliga pratar jättelänge förstås, men försvarsminister Sten Tolgfors har en egen favorit: att konsekvent påpeka att alla som säger emot honom har fel".
Det blir intressant att se resultatet senare idag.

Repris

I samband med att en soldat som skadats i en eldstrid i Afghanistan kom hem i oktober, lade jag ut en uppmaning till er läsare att skicka hälsningar och presenter till honom på sjukhuset i Linköping.

Jag fick senare veta att han fått enormt många hälsningar, blommor och presenter och jag hoppas att en del var från läsarna av WW.

Nu vill jag med anledning av Akademiska sjukhusets pressmeddelande från måndagen att de bägge senast hemkomna soldaternas tillstånd förbättrats, uppmana er att göra samma sak för alla de fyra soldater som nu är inlagda på Akademiska efter IED-attacken förra veckan.


Post adresserad till nedanstående adress når fram:

Akademiska Sjukhuset
Att: Skadade ISAF-soldater
751 85 Uppsala


De behöver få känna uppskattning i allt det svåra.

Förstärkning eller försvagning?

Tyskland har nu beslutat att förstärka sin kontingent i Afghanistan och närmare bestämt styrkan i Kunduz, med ett skyttekompani och ytterligare 5 stridsfordon. I förra veckan gästades den tyska kontingenten av den tyske försvarsministern, varvid förstärkningen offentliggjordes. På väg ut ur landet, dagen efter IED-attacken som sårade 5 svenskar och dödade deras tolk, blev försvarsminsterns helikopter beskjuten från marken, precis som helikoptrarna som skickades att undsätta svenskarna. Till skillnad från undsättningshelikoptrarna som bl a träffades i en bränsletank, undkom försvarsministerns oskadd. Tidigare i år utsattes den tyska basen i Kunduz för ett raketanfall med mållag bara 5 min efter att förbundskansler Merkel lämnat basen.

Tyskland har som bekant fått utstå mycket kritik för de enorma förbehåll landet lagt på sitt deltagande i Afghanistan. I förra veckan genomförde amerikanska och afghanska specialstyrkor en omfattande operation i närheten av den tyska basen i Kunduz. De tyska mandatet tillät inte tyskt deltagande. Tyskland har även lyckats reta upp den lokale guvernören så till den grad att han nu vill få tyskarna utbytta mot amerikaner, eftersom tyskarna ej aktivt kan ta tag i talibanerna.


Helikopterbristen är som bekant skriande i ISAF och som jag berättade i ett av helgens inlägg, letar nu även Tyskland febrilt efter nya helikoptrar till Afghanistan, då både besättningar och CH-53 börjar bli slutkörda. Det återstår som bekant att se vad försvarsminister Tolgfors ska lyckas trolla fram i form av svenskt bidrag. Reportaget i Ekot i söndags innehöll en allmän pajkastning på dagisnivå mellan Tolgfors och generaldirektörerna för Försvarsmakten och FMV, där alla skyllde på varandra. Hittills verkar ingen av dem ha förstått att t o m tre st Hkp 10B inte är en lösning över tiden. Det är en momentan lösning. För att kunna hålla helikoptrar på plats över en längre tid, krävs en mycket, mycket större bas av personal och helikoptrar att ta ur, men försök förklara det för en politiker.

Det kan också vara på sin plats att försvarsministern själv förklarar hur han avser göra utrymme för en insats med ett svenskt helikopterförband i Afghanistan. Regeringen fastställde nyligen att Försvarsmakten endast får ha 500 personer på plats i Afghanistan, trots en begäran från FM om att få utöka nästa år. Helikopterförbandet tillför ca 80 personer om det sätts in. Avser Regeringen utöka mandatet eller ska man ta hem ett skyttekompani och istället försvaga den svenska insatsen kraftigt? Det är ju förstås klart. Med färre skyttesoldater som är ute och åker, minskar ju risken att utsättas för IED:er och eldöverfall. Det gör förstås också möjligheterna att verkligen uträtta något i Afghanistan, vilket säkert tyskarna kan berätta eller varför inte guvernören i Kunduz?

Kulturell avstickare

Har man en stund över i huvudstaden kan man ända fram till den 6 december kliva in på Galleri Kontrast på Hornsgatan 8. Där ställer Magnus Wennman ut många av de bilder han tog när han tillsammans med Johanne Hildebrandt besökte Afghanistan under det afghanska valet i augusti.