Under slutet av 2012 myntades begreppet ”Enveckasförsvar” när dåvarande ÖB Sverker Göranson förklarade att Sverige vid ett väpnat angrepp i bästa fall kunde försvara sig i en vecka. Det uppseendeväckande uttalandet skapade en välbehövlig insikt och debatt om de faktiska brister som fanns, och finns än idag. Men uttalandet hade också en annan, sannolikt oförutsedd effekt. Det spädde också på en mycket farlig Nederlagsdoktrin där tiden det tar innan vi ger upp eller förlorar kom att bli ett mått på framgång och diskussionen kom i alltför stor utsträckning att handla om hur länge vi kunde ”hålla ut”.
Ytterligare exempel på denna nederlagsdoktrin kom under förra årets uniformsdebatt. Från flera håll, inklusive i remissutgåvan av Försvarsmaktens nya uniformsreglemente, sades explicit att militär personal skulle undvika att bära uniform offentligt eftersom det med tanke på rådande säkerhetsläge kunde vara för farligt.
Sådana åtgärder är djupt olyckliga av ett flertal anledningar. Det vanligaste argumentet för att undvika uniform brukar vara att ”inte ge terrorister ett uppenbart mål”. Att gissa motiv för okända gärningsmän är aldrig enkelt. Men tror vi verkligen att det avskräcker dessa om landets soldater tar av sig uniformen och gömmer sig? Om något, borde inte en naturlig närvaro av välutbildade, uniformerade soldater på offentliga platser snarare vara något som gör attentat svårare att utföra? Det andra är vad åtgärderna kommunicerar utåt. Om bara antydan om hot i fredstid är tillräckligt för att skrämma svenska soldater ur sina uniformer, vad säger det om vår förmåga i krigstid? Och om försvaret viker sig för hot, hur kan vi då förvänta oss en hög försvarsvilja bland den civila befolkningen?
Att inte bära uniform offentligt på grund av att Sveriges fiender kan komma att försöka göra dig illa är del av en Nederlagsdoktrin. Vi, soldater och sjömän i uniform, är viktiga symboler för vårt lands säkerhet och trygghet. Den dag vi inte längre själva tror på den symboliken, eller är för rädda att visa oss i uniform offentligt, har vi redan förlorat.
Förra årets uniformsdebatt ledde trots allt framåt. Den slutliga versionen av Uniformsbestämmelser för Försvarsmakten innehöll en dramatisk bättring. De ansvariga för denna publikation skall ha all heder, både för att de tog till sig kritiken men framförallt för ett gott resultat där texten i det första stycket talar för sig själv:
”Det är självklart att Försvarsmaktens personal i olika sammanhang syns ute i samhället. Uniformerad militär personal, i och utom tjänsten, bidrar till den gemensamma trygghet, styrka och stolthet som vi representerar.” – Unibest FM 2015, kapitel 1, första stycket
Ännu mer glädjande var att höra Micael Bydéns anförande med avsiktsförklaring och vision efter att ha tillträtt som överbefälhavare. En vision och inställning som kan sammanfattas i uttrycket ”Försvarsmakten möter varje hot och klarar varje utmaning”. En väldigt tydlig indikator i hur vi skall uppträda, men också i förlängningen en viktig inriktning hur vi måste uppfattas av andra. Lika viktigt är ÖBs tydliga uttalanden att det är varje sjöman och soldats uppgift, även om hon eller han eller hon är den sista som är kvar, att ställa sig i vägen för en angripare.
Det är farligt att blunda för problem inom organisationen eller bortse från faktiska faror, men ännu farligare att anta en defaitistisk inställning att vi inte klarar något eller att vika för hot. Den dag vi inte längre vågar bära uniform eller resignerat för nedarlag har nederlagsdoktrinen börjat verka.
Inom krigshistorien finns många goda exempel när numerärt underlägsna styrkor segrat trots till synes hopplösa odds, och andra där viljan inte räckt till mot en överlägsen motståndare men gjort segern så dyrköpt att det för lång tid avskräckt en fiende från ytterligare aggressioner. På grund av detta är visioner likt den som överbefälhavaren presenterat avgörande. Även i den allra mörkaste stund, när riket är nära undergång och endast en grupp återstår ska de möta hotet med den orubbliga viljan att vinna. Då vårt lands största styrka sannolikt aldrig kommer att vara en överlägsen numerär blir vilja och mental inställning än viktigare.
Uppenbarligen klamrar sig dock den seglivade nederlagsdoktrinen envist fast. Nu senast vid Försvarshögskolan där studerande, av säkerhetsskäl, manats till restriktivitet i att bära uniform. Inte bara utanför tjänstetid utan även under tjänsteutövning. En sådan ”rekommendation” får snabbt en stor tyngd då den är officiellt sanktionerad och riskerar att skapa en olycklig norm, farligare ju längre ner i officersutbildningen den tillämpas. Den beordrade åtgärden sägs följa Försvarsmaktens rekommendationer. Någon sådan central styrning har veterligen inte gått ut. Snarare säger det gällande reglementet precis tvärt om. Försvarshögskolans referens kan syfta på regionala styrningar som enligt uppgift getts ut. Att det dock fortfarande råder en diskrepans i hur hotbilden bedöms och hur hoten ska bemötas är tyvärr uppenbart.
Att ta av sig uniformen, dölja sin status som militär personal och medvetet undvika hot är fel väg att möta en orolig omvärld. Under krigstid skulle en person som gjorde det stämplas som desertör. Liknelsen kan tyckas extrem, vi befinner oss inte i krig. Men hur vi utbildar i fred och möter hot i kris styr i allra högsta grad hur vi agerar och om vi segrar under konflikt och krig. Det är självklart även något ironiskt om den skola som ska lära ut taktik, strategi och operationskonst till våra nuvarande och blivande officerare, själv förordar åtgärder som starkt bidrar till en nederlagsdoktrin.
Det är glädjande att visioner och reglementen tydligt stakar ut vägen framåt. Visionerna måste dock genomsyra verksamheten och alla utbrott av nederlagsdoktrin och fall av uniformsmotstånd motarbetas, på alla nivåer och i alla former.
David Bergman
Kapten i armén och doktorand i psykologi
Kapten i armén och doktorand i psykologi
18 kommentarer:
Herr Bergman.
Jag vet att verkligheten till stor del är att betrakta omgivningen genom egna ögon.
Därför säger nog din text mer om dig än om verkligheten runt oss andra.
När detta med uniformer kom upp för första gången för länge sedan gick vi in på ett förband och lät soldaterna ta fram de uniformer de eventuellt skulle ha på sig på stan. Alla var rörande överens om att kläderna på inget vis kunde kallas "hela, rena" eller ens kompletta.
Nu har vår ÖB uttalat sig i frågan och nytt syre har tillförts men ingenting har hänt i sak.
Hotbilden?
Jag vill bara påpeka att det finns delar av vårt land där man inte ens kan visa sig i vilka civila kläder som helst utan att riskera bli påhoppad i olika former. Prova och åk lite tunnelbana efter 1800 i uniform;-( Ta valfri buss i Malmö efter 1800;-( Prova en spårvagn i Göteborg:-( Både i Malmö och Göteborg måste du dock ta lite hjälp av ortsbefolkningen så du inte åker till "fel hållplatser" oavsett klädsel.
Att många företrädare dessutom uppträder i civila kläder även när de är på tjänsteutövning beror nog på att det verkar öka trovärdigheten att inte spontant förknippas med FM.
Idag finns det ingen debatt om hur mycket kortare än det icke genomförda "enveckasförsvaret" som dagens ofärdiga försvar mäktar med.
Det går tyvärr inte att prata bort den verklighet som en eventuell angripare möter.
Hade det gått att genomföra hade Sverige betraktats som en stormakt och inte en säkerhetsrisk. Avsiktsförklaringar och visioner i det blå tillsammans med hurtiga tillrop hjälper föga. Det behövs ett kraftfullt agerande i verkstaden och handfasta resultat. Jämför gärna med dåvarande ÖB och herr Doppings "väckelsemöten" när det begav sig. Förutom lite ont i de redan sargade öronen av de dova bastonerna blev det ett numera välkänt resultat.
Enligt de senaste prognoserna kommer vissa uniformsdelar att finnas tillgängliga (dock inte i alla storlekar) redan under hösten 2016 och våren 2017.
Jag tycker du kan ta reda på Försvarshögskolans underlag och analys för sin rekommendation så kan vi se om den håller för en granskning. Jag tvivlar på att den har tillkommit på grund av någon hittepådoktrin! Rekommendationen är nog tyvärr förankrad i den där hemska verkligheten.
SUCK!
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Hur var det nu man sa? "Som chefen fast lite mer":-))
P.S.2 Såg att något Stockholmsförband hade fått ut något som såg ut som den gamla båtmössan, dock med ett strumpeband med tofs runt skulten. Känns ju lite provocerande i tunnelbanan;-)
Helt rätt David Bergman!
Okontrollerad rädsla hos en soldat leder till defaitistiskt handlande som kan dra med sig en hel pluton i fallet om det kommer till strid. Eller hela försvarsmakten om det är en hög officer. Men problemet är i allmänhet inte soldaterna och officerarna. Det är politikerna. Mod anses av våra folkvalda inte vara en god egenskap i en svensk man. Då får vi politiker därefter. SD skiljer ur sig där, utan att vara macho för det. Sedan när gjorde det en man tuff att han kan rynka på ögonbrynen som i amerikansk film.
Jag skulle gärna bära uniform och stoltsera med att vara en kombattant i kampat mot Daesch, om man bara gav mig medel att försvara mig med, mot de Daesh anhängare som då kommer att se mig som ett "legitimt" mål att bekämpa....
Herr Bergman.
"Lika viktigt är ÖBs tydliga uttalanden att det är varje sjöman och soldats uppgift, även om hon eller han eller hon är den sista som är kvar, att ställa sig i vägen för en angripare."
"Även i den allra mörkaste stund, när riket är nära undergång och endast en grupp återstår ska de möta hotet med den orubbliga viljan att vinna."
Det skall bli väldigt intressant att få ta del av den plan/utbildning som leder till detta synsätt hos våra svenska ungdomar.
Att få dem att lämna verkligheten, den militära taktiken och det sunda förnuftet till förmån för något som liknar den Japanska krigarmyten. Den fungerade med känt resultat under andra världskriget.
Att mentalt kliva in i samma dåraktiga övertygelse som när barnen försågs med en plastnyckel till paradiset och gick ut i de Irakiska minfälten.
Hur ska detta gå till? Ska våra sista soldater förmås vilja byta skyddsväst mot bombbälte? Är inte detta tecken på någon form av diagnos?
Vårt sista JAS-plan komma som en "gudomlig vind" från skyn?
För det är väl inte bara en fantiserad vision tagen ur någon dikt om ärans fält och där järnkorsen växer?
Hallå, vakna, det är år 2016! Taktiken, även kallad militärt dårskap, provades i enormt stor skala för hundra år sedan med känt resultat;-) Jag får väl hoppas att försvarshögskolan lämnat denna taktik, strategi och operationskonst för länge sedan.
Pust!
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Vad säger dessa visioner om synen på våra soldaters olika kompetenser/mentalitet/kunnande och proffsnivå?
P.S.2 Det är kanske detta som vissa menar är vår operativa nivå just nu;-(
Mycket bra skrivet.
Gäller i många sammanhang.
Tack.
Det finns bara en kommentar: BRA! Uniform på vägra att ta av den med mindre än att landet är ockuperat.
insikt och debatt om de faktiska brister som fanns, och finns än idag. Men uttalandet hade också en annan, sannolikt oförutsedd effekt. Härnösand.
”Försvarsmakten möter varje hot och klarar varje utmaning”. Destabiliserar östersjön så att invasionsflottan sjunker i skärgården. Samtidigt som Umeå anfall
En väldigt tydlig indikator i hur vi skall uppträda, Vaktar Stockholm medans bombflyg kan ramponera staden även långt i framtiden vi klarar utmaningen. men också i förlängningen en viktig inriktning hur vi måste uppfattas av andra.
Lika viktigt är ÖBs tydliga uttalanden att det är varje sjöman och soldats uppgift, även om hon eller han eller hon är den sista som är kvar, att ställa sig i vägen för en angripare. I Sundsvall eller mellan Ystad och Trelleborg eller Västervik.
Det är farligt att blunda för problem inom organisationen eller bortse från faktiska faror, När Göteborg anfalls fruktansvärt samtidigt som Malmö och den svenska armén blir bunden i Falsterbo.
,men ännu farligare att anta en defaitistisk inställning att vi inte klarar något eller att vika för hot. Så Avesta blir jämnad med marken. Och Sandviken blev det inte heller någonting kvar.
Inom krigshistorien finns många goda exempel när numerärt underlägsna styrkor segrat trots till synes hopplösa odds, och andra där viljan inte räckt till mot en överlägsen motståndare men gjort segern så dyrköpt att det för lång tid avskräckt en fiende från ytterligare aggressioner. [David mot Goljat] Bofors blir utsatt för ett våldsamt anfall från luften. Men den ena fientliga flygmaskinen efter den andra ramlade ner.
På grund av detta är visioner likt den som överbefälhavaren presenterat avgörande.
Även i den allra mörkaste stund, Efter Borlänge med dess förorter jämnats fullständigt med marken och det blivit värdigt tredje världskriget, alldeles svart över hela landet när riket är nära undergång och endast en grupp återstår ska de möta hotet med den orubbliga viljan att vinna. -Mörker faller över hela världen.
16% har förtroende för att FM kan förvara landet. Man undrar ju vilka dessa är! Lite som att det skulle finnas de som har förtroende för SAABs förmåga att nytillverka personbilar...
En veckas-försvaret är inte ett utfall av någon "nederlagsdoktrin" utan den krassa realiteten. Att som förre ÖB ta bladet från munnen och med tydlighet förklara läget i Försvarsmakten var det hederligaste och mest rakryggade en svensk ÖB har gjort på mycket länge. Skönmålning gynnar inte Sverige!
Talet om en veckas-försvaret tydliggör behovet av att ingå i en militär allians för att öka förmåga och uthållighet. Det är kontraproduktivt att snacka bort bristerna.
I uniformsfrågan så är det ju självklart att man borde kunna gå i uniform var som helst när som helst. Där är inte samhället idag. För att det ånyo ska bli det krävs krafttag från staten och rättsinstanserna. Det krävs en samhällsreform där det offentligas tjänstemän lyfts upp i hierarki och status. Tex bör skolan ge undervisning syftande till bättre förhållningssätt mot det offentliga och tillämpning/bestraffning av "våld mot tjänsteman" måste skärpas.
Tills dess bör man som individ vara medveten och uppträda smart, både i och utanför tjänsten. Vissa områden bör man vid vissa tidpunkter undvika oavsett klädsel.
Min bäste Teaterdirektör
Tack för dina kommentarer. Då de är relativt uttömliga ska jag försöka sammanfatta dem för att kunna kommentera på ett bra sätt.
- Det finns inte tillräckligt med uniformer (helt enig där)
- Det är inte möjligt att få soldater att klä sig representativt. Anledningen att du vet detta är att du och några andra har försökt och misslyckats.
- Det finns en hotbild och röra sig offentligt i uniform är för riskfyllt, och detta är ett argument att inte bära uniform.
- Medarbetare (eller du själv, uppfattade inte det klart) uppträder inte i uniform för att de inte vill förknippas med Försvarsmakten.
- Du anser inte debatten om ”Enveckasförsvaret” som tillräcklig, utan efterlyser mer diskussion att definiera exakt hur mycket kortare tid än en vecka det tar innan vi förlorar
- Det är inte möjligt att realisera ÖB:s ord om att göra motstånd om vi möter en överlägsen motståndare. Det är heller inte möjligt att ge ungdomar en soldatutbildning där vi stärker deras vilja att försvara landet. Att göra detta kan liknas vid att utbilda självmordsbombare.
Vi är helt eniga om att perception av verkligheten, likväl som min text och dina kommentarer, är subjektiv. Jag lämnar därför öppet för var läsare att göra sina tolkningar. Min uppfattning av dina svar och den mentala inställning som föranlett dem är att de genomsyras av exakt den Nederlagsdoktrin jag pratar om i texten.
Med bästa hälsningar
/David Bergman
Igår kväll, dvs inte ens 12 sedan, så satt jag och hörde min stf kompanichef visa en Power point-presentation där Försvarsmakten REKOMMENDERAR att vi inte bär uniformen på allmän plats i Sveriges större städer.
Pga nuvarande terrorhot.
Kul.
Jag börjar min arbetsdag med att åka buss in till Slussen i Stockholm och avslutar färden med promenad längs Rörstrandsgatan. Således får jag glädjen av att känna Försvarsmaktens närvaro både i form av de sällsynta fartygsbesöken från flottan och en och annan uniformerad militär promenerande på väg mot Karlberg.
Kunde man inte sprida den glädjen till fler? Ett modest förslag: Skicka en Gripen-rote i en sväng över Stockholm 2 ggr per vecka, och lite glesare över de andra storstäderna.Inga farliga manövrer naturligtvis. För att ge dem som aldrig går på uppvisningar, klickat på förföriska Web-annonser, läser WW eller käkat lunch på Vingen, en känsla av att FM verkligen finns.
Herr Bergman.
Om vi börjar bakifrån så är det inte jag som säger att det inte går att utbilda/hjärntvätta någon till att offra sig på dårskapets altare. Det är du som säger att det ska göras och min undran är hur?
Jag förstår inte riktigt din glidning med att vi inte ska göra motstånd då vi möter en överlägsen motståndare. Som försvarsmakten ser ut nu och under väldigt lång tid framöver kommer vi alltid att möta en sådan motståndare här hemma.
Någon gång under krigets gång når man en realistisk punkt då taktik, utrustning personal m.m. sätter stopp för effektivt motstånd. Förr i tiden skulle man då övergå till det som kallades för fria kriget. Ditt förslag på lösning är att likt Sven Duva stå kvar på bron och vifta med fanan.
Jag föredrar att debattera hur länge och hur vi ska kunna påverka utgången, inte hur lång tid det tar innan vi förlorar. Jag måste erkänna att jag aldrig hört talas om din doktrin innan och heller inte sett vad den går ut på.
Vad det gäller uppträdande i uniform under tjänsteutövning kan du jämföra med Fms företrädare vid Almedalsveckan, i Sälen, på möten, konferenser m.m. Det finns rätt mycket i skrift om deras motiv till sin klädsel.
Den hotbild som finns idag gör att det på vissa platser och i vissa områden är så att utryckningsfordon för service, ambulans och annan räddningstjänst måste invänta poliseskort innan de åker fram till den angivna adressen eller in i området.
På senare tid har det dessutom visat sig att det räcker med att vara kvinna, oavsett klädsel, för att bli hotad m.m.
Saknas dessutom uniformsdelar så faller resonemanget ganska platt!
Dock kan man se en hel del iklädda valda delar av uniformssystemet vid jakttider. Både på stan och annorstädes. Huruvida dessa är soldater, civila eller officerare är nog omöjligt att reda ut.
Jag har sedan en tid lämnat FM och sysslar numera med militära saker istället. Därav F.d. före min direktörstitel.
Avslutningsvis tror jag inte sättet att tro att våra ungdomar är några mindre vetande som behöver utbildas i vad de vill eller inte gagnar FM på något sätt.
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Senaste förtroendeundersökningen som presenterades igår ger vid handen att 16 procent tror FM kan försvara landet. Jag kan inte se hur verklighetsflykt kan bättra på den siffran;-)
P.S.2. Har du fått skolans motivering?
P.S.3. Tänk också på att i den nuvarande FM får du ha en egen uppfattning. Jag är inte så säker på att det är fallet i din vision. Därför är jag glad att du äntligen hittat en sådan, om än inte egen.
Huruvida AKB senaste utspel inför FoF Rikskonferens, att regeringen omedelbart borde kalla in försvarsberedningen, är en konsekvens av nederlagsdoktrinens destruktiva inflytande undandrar sig mitt bedömande. i vilket fall förefaller i detta avseende oppositionsledarens perception av verkligheten - subjektiv eller objektiv - väga tyngre än diverse kognitiva biaser av Sven Dufva-karaktär.
Om regeringen bifaller; vågar vi i så fall hoppas på att Skaraborgs finest, Fru Widegren, har gjort sitt i dessa sammanhang?
Ett citat från Twitter av bloggägaren.
"Om det Sverige militärt erbjudit Frankrike motsvarar ”alla till buds stående medel”, blir jag på allvar oroad över #svfm förmåga."
Vi kanske kan avsluta debatten om vad FM kan eller inte med detta konstaterande från försvarskonferensen i Sälen.
Suck!
F.d. Teaterdirektören.
Sveriges nye ÖB säger att Försvaret blir starkare. Ja varenda ökad krona i anslag bör rimligen innebära detta. Men de bevingade orden, frekvent använda i annat sammanhang för några år sedan .... från en låg nivå, bör tilläggas.
Att gamla moderata försvarspolitiker, vilket de inte är idag, ens visar sig i sammanhang som tillställningen i Sälen.
Jag blir så glad när jag på bussstationen i Helsingfors, Finland, ser tiotals- hundratals värnpliktiga i UNIFORM varje veckoslut. Det är sunt att visa "flaggan" och få en folklig förankring. Och ingen vågar/vill jävlas
Två delar jag skulle vilja kommentera: att berätta för folket, dvs ÖB's och hela försvarsmaktens uppdragsgivare hur situationen faktiskt ser ut och få folket att inse att upprätthållandet av vår suveränitet inte ligger i våra händer, utan i främmande makters; om inte en främmande makt är beredd att avsätta ansenliga resurser till att försvara oss, trots att vi vägrar träffa en överenskomelse därom i förväg så står det andra främmande makter fritt att annektera hela eller delar av Sverige eller tvinga oss till godtyckliga eftergifter. Om folket lever i en illusion av trygghet så finns det ju ingen anledning till oro eller att skjuta till mer pengar, hur är det positivt när verkligheten är att vi måste öka försvarsbudgeten radikalt för att ha något som närmar sig trygghet? Samma sak gällande vår alliansfrihet: om folket tror att vi varit alliansfria (falskt) och att detta låtitoss stå utanför konflikter, och det inte heller finns en hotbild mot Sverige som inte försvaret tveklöst kan hantera så finns det ingen anledning att förändra detta och överväga saken, när verkligheten är att även med radikala ökningar i vår försvarsbudget så kan vi ändå inte säkra vårt försvar utan yttre hjälp.
Dessutom,kan man ju fråga sig vad som är moralen bakom artikelförfattarens inlaga: Folket ska hållas i ovetande om hur usel vår försvarsförmåga är i syfte att de ska vara mer benägna att försvara sig trots hopplösa odds. Det är en ytterst tveksam position ur ett moraliskt perspektiv på åtskilliga sätt. För det första, ÖB eller någon annan har ingen oralisk rätt att dölja sådan information för folket, att inte snarast informera folket om en så allvarlig situation är helt moraliskt förkastligt. Dessutom, imden situation Sveriges styrande försatt oss i så är det enda rimliga för civilbefolkningen att göra vid en invasion att omgående ge upp, att ens uppmuntra människor till att riskera sina liv för något så hopplöst som att försvara Sverige är inte heller rättfärdigat.
Så angående uniformer: Självklart ska man inte ge upp, men att välja, för sin egen säkerhet, att inte bära en viss klädsel i vissa situationer är inte att ge upp. För att extrapolera, titta på ex.vis Mexico: de som faktiskt vågar arbeta som narkotikapoliser där och inte är köpta måste hålla sina civila liv helt dolda och separerade från deras polisiära eftersom konsekvenserna för dem själva och deras familjer om de blev identifierade är orimliga. Att då inte bära uniform är inte att ge upp, bara att möjliggöra att utföra sitt jobb, då det är ganska svårt om man är död. Som andra sagt, det finns platser i Sverige där det är riskabelt att befinna sig oavsett klädsel om man har fel grupptillhörighet eller etnicitet, att på en sådan plats dessutom bära militär uniform är i det närmaste en ren provokation och att inte göra så är inte på något sätt att ge upp inför annat än sitt eget sunda förnuft.
Skicka en kommentar