 |
| Foto: Niklas Ehlén/Försvarsmakten |
Europa står just nu inför några av sina svåraste säkerhetspolitiska utmaningar på mycket länge. I öster finns det ett allt annat än demokratiskt Ryssland som vill återta det man uppfattar är sin rättmätiga plats i världsordningen, vilket nationsgränser inte kan tillåtas förhindra. I sydost har det syriska inbördeskrigets fem år medfört stora flyktingströmmar, där drygt 10 miljoner människor är på flykt, varav nästan 5 miljoner utanför landets gränser. Detta är dessutom en kris som riskerar att sprida sig vidare och dra in grannlandet Turkiet. Sedan tidigare råder dessutom instabilitet i Irak, där regeringsstyrkorna haft svårt att hålla emot Daesh framfart, vilket också bidragit till flyktingströmmarna. Söder om Medelhavet råder stor oreda i Libyen sedan det internationella samfundets intervention mot Gadaffi-regimen, då varken Säkerhetsrådet, Arabsamfundet eller den libyska övergångsregeringen ville godta en stabiliseringsinsats. Utöver att Daesh börjat etablera fotfäste i Libyen, med risk för en destabilisering av Tunisien, så har Libyen fungerat som ytterligare en fristad och utskeppningshamn för människosmugglare med Europa som mål. Att den militära neddragningen i Afghanistan var ett internationellt misstag att lägga till tidigare misstag i val av strategi i landet, är tydligt sedan talibaner och andra grupper nu destabiliserar och erövrar allt större områden med försvagning av regeringen som följd. Även detta kommer att bidra till fortsatta flyktingströmmar från landet och förhindra människor från att flytta tillbaka.
Alla dessa krishärdar ställer stora krav på den svenska säkerhetspolitiken och har stor påverkan, inte bara på EU och Europa, utan i synnerhet på Sverige. Sverige är det land i Europa som per capita burit den största bördan för förra årets migrationskris med närmare dubbelt så höga kostnader per capita som något annat land i EU (korrigerat 160212). Det ligger därmed i Sveriges primära säkerhetspolitiska intressen att oroshärdarna runt Europa kan stabiliserar snarast möjligt då de både påverkar Sveriges interna förhållanden, liksom landets yttre säkerhet.
Oförmågan i EU att hantera migrationskrisens påfrestningar skapar ytterligare centrifugalkrafter som kan leda till unionens sönderfall. I juni röstar Storbritannien om landet ska vara kvar i EU eller inte. Lämnar Storbritannien EU är det inte osannolikt att landet i sig faller sönder, då Skottland vill stanna i EU och Nordirlands katoliker inte vill ha en yttre EU-gräns till övriga Irland. Detta skulle också innebära ett sönderfall av Europas mest kompetenta försvarsmakt med förmåga till just de expeditionära insatser som Sverige och Baltikum är beroende av i händelse av en konflikt i Norden och Östersjöområdet. Året efter är det franskt presidentval där Marine Le Pen om hon vinner utlovat att Frankrike ska lämna både EU och NATO. Där försvinner i så fall resterande del av Europas expeditionära förmåga. Ett Europa där Storbritannien och Frankrike dragit sig ur samarbeten, kommer också att innebära ett amerikanskt övervägande av landets intressen och åtaganden i Europa. Vi ska heller inte glömma vad höstens amerikanska presidentval kan medföra, både i form av ny president och lägre legitimitet för militära insatser under interimsstyret – en period som historiskt utnyttjats för offensiva handlingar av aktörer.
Det är i det här skedet intressant att gå tillbaka till Försvarsberedningens rapporter från 2007 och 2008 och läsa där vad som skrevs om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), respektive säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) och Sveriges ansvar för denna när det gällde att omhänderta kriser som inträffar längs Europas gränser. Just nu har vi alltså fyra kriser med direkt bäring på de Sveriges interna förhållanden, ekonomi och säkerhet, där svensk målsättning varit att adressera hot och problem där de uppstår istället för att de ska drabba Sverige på ett direkt sätt.
Av de ovan uppräknade områdena har Sverige en militär närvaro på ca 50 personer i Afghanistan och i Irak ca 35. För båda insatserna har personalen utbildande och inte stridande roller. Säkerhetspolitiken tredje ben utöver diplomati och militär – biståndet, avdelar fortsatt en knapp miljard kr om året till Afghanistan, vilket man får hoppas bidrar till stabilitet. I Irak var biståndsinsatsen på 200 mkr för 2015 (2016 oklart).
Vad gäller en militär insats i Syrien mot Daesh, har Sverige redan sagt nej eftersom det inte finns ett solklart folkrättsligt mandat för insatsen. Det är därtill också kriget mellan Assad-regimen och andra oppositionsstyrkor, allt från med moderata till islamistiska, som orsakat merparten av flyktingsströmmarna och där kommer det varken att bli något mandat eller någon insats sedan Ryssland trädde in på regimens sida. Strategiskt ligger det också i Rysslands intresse att flyktingsströmmarna till Europa fortsätter då det både försvagar EU och ställer EU mot Rysslands nya fiende Turkiet. Sveriges bistånd på ca 300 mkr till Syrien kan man läsa om här.
För Libyen verkar det idag varken finnas några planer att ingå i den europeiska militära styrka som sätts samman av Italien för att bistå en libysk regering om en sådan kan bildas, eller någon avsikt att avdela bistånd att döma av SIDAs hemsida. Försvarsbudgetens anslagskonto för internationella insatser har heller inte något utrymme för någon insats utöver den pågående insatsen i Mali.
Det kan därmed konstaterar att av tre krisområden i Europas omedelbara närhet med direkt påverkan på Sverige, deltar Sverige med 35 personer i utbildningsroll och ca 500 mkr i bistånd. Det är onekligen mycket långt från de målsättningar för vår säkerhet som sattes upp under 00-talet av försvarsberedning, regering och riksdag, samt hur man visionerade att vi gemensamt skulle ta oss säkerhetsutmaningar.
Lägg därtill den numera ständigt närvarande risken för ett krisförlopp i Östersjöområdet i form av rysk aggression mot Baltikum. Det är mycket tydligt att utvecklingen springer ifrån den svenska säkerhetspolitiken och dess till buds stående medel.
19 kommentarer:
Kasta gärna ett öga på den av SVT sända "operation skymning" i direktsändning, eller "live" som det numera kallas, från 1964, http://www.oppetarkiv.se/video/2771638/operation-skymning.
Full fart med kustflottan på ubåtsjakt inkl. motortorpedbåtar, torpedbåtar, jagare, fregatter och helikoptrar, HKP 1, HKP 2 och HKP 4. Samtidigt som kustartilleriet säkrar mark i den inre/yttre skärgården.
Detta hände sig för några år sedan men kan, för den yngre publiken, visa att även Sverige har haft en krigsmakten att räkna med.
Dessutom så kan Vi, något äldre, känna igen oss från dåtida värnpliktstjänstgöring, hoppla!
Det är precis som Trump förklarar, och demonstrerar, att det är. Västvärlden totalförstörs nu därför att de leds av idioter. Såna som Putin är extremt mycket intelligentare än den intelligentaste politikern i väst. Det är meningswlöst att "tycka" nånting om det, deetta är faktum som man har att inse och anpassa sig till. Därför är det extremt enkelt att nu konstatera vad som händer de närmaste åren: EU upphör att existera. Sverige blir ett u-land på mellanösternnivå med tyranni, slaveri och eviga inbördeskrig. Ryssland erövrar tillsammans med Iran all olja i Persiska Viken nu när Saudi kollapsar till sin "vår". Ryssland inleder krig med Turkiet och underminerar därmed NATOs hela existens eftersom NATO inte kommer till Turkiets islamistiska tyranns hjälp. Andra NATO-medlemmar står sen på tur. Löfvén, Clinton och Sarkozy reagerar inte överhuvudtaget utan kommer att fortsätta leda sina länder rakt ned i förlorade krig, förtryck och fattigdom. Inom fem år har miljoner svenskar avlidit av våld och strömlöshet i det feministiska idealsamhälle som de därmed tillsammans har skapat och tar konsekvenserna av.
Det är bara tramsigt att skriva om vad staten borde göra. Det är ju omöjligt. Det är fria fantasier, stoff för en roman. Det förnekar det helt avgörande faktumet att staten leds av idioter som hatar dig. Du måste äntligen börja analysera svenska staten för vad den är. Vad kommer idioterna som hatar dig att göra härnäst? Det är en fråga du borde sysselsätta dig med istället för önskedrömmar om att om bara du vore Napoleon så skulle ditt och datt. Idioterna som hatar dig (=staten) har avskaffat försvaret därför att det är det värsta sätt som de kan skada dig. Det är inte en olyckshändelse eller ett missförstånd. Idioterna som hatar dig (=staten) skadar dig mycket allvarligt.
Hmm...Herr Wiseman.
Är det inte så att landet redan bidrar "med alla till buds stående medel"?
Tycker mig ha hört/sett den kommentaren någonstans?
Trots vad din "krigare" försöker få oss att tro så finns den där verkligheten som en påminnelse om vår oförmåga. Både militärt och politiskt.
Landet är inte bättre än så här!
Säkerhetspolitiskt brottas man fortfarande med Georgienkrisen. Landet har inte kommit över det problemet ännu. Ett problem som inte riktigt passade in i agendan.
De övriga och senare problemen vill man helst inte höra talas om eller beröra då alla är medvetna om vad det skulle kosta att rätta till.
Delar av de säkerhetspolitiska tankarna lever, precis som stora delar av FM, kvar i åttio-nittiotalet.
Sedan får vi inte glömma att man var överens i det senaste försvarsbeslutet, dock var man inte överens om vad man var överens om:-)
Lyssnar man till vad våra tilltänkta mottagare av solidariskt stöd förväntar sig så växer snart en mycket klar och tydlig bild fram hur de ser på oss och vårt eventuella bidrag!
Man förväntar sig allt från olivolja till ingenting! Det är trots allt detta som bör vara normgivande för vår egen självbild! Med en åtföljande konsekvensbeskrivning och åtgärdsplan som syftar till att snarast komma ikapp.
SUCK!
F.d. Teaterdirektören.
P.S. Om man hade kunnat prata och analysera bort alla problem så hade landet Sverige varit en stormakt idag och inte ett ostabilt militärt och säkerhetspolitiskt vacuum.
Det första man får börja med är Försvarsviljan. Det är meningslöst att satsa på kulor o krut om inte försvarsviljan finns. Att förbereda nationen för krig. Där har bla. SVT ett ansvar.
Det går inte att luta sig mot en verklighet som fanns för 30 år sen.
Sverige, som tidigare varit ett homogent land är idag så splittrat man kan tänka sig. Migrationen visar tydligt detta.
Sen det här med NATO. Det tar ju en jäkla tid innan medlemskap är på plats. Och paragraf 5. Kolla vad som hände med Turkiet, då den testades. Turkiet skulle stå ensamt mot Ru om det small.
Kanske göra så att liera sig med USA, direkt. Snabbaste sättet o få hit LV-system o annat, vi behöver. O kanske en o annan fregatt el dyl. Känns som om det är bråttom nu. Vi har inte tid med den traditionella byråkratsvängen.
Bra, men synd att du valde bort Ukraina. Ytterligare exempel på oroshärd i vår närhet som faktiskt borde vara mer ömmande för oss.
Rysslands produktionsapparat har nu lägre nivåer än 1989, de exporterar i princip ingenting förutom oljan, deras ekonomi är på väg i fritt fall och senast utgången av 2017 så är Ryssland i full "state bankrupcy" - det kommer påverka oss, frågan är bara hur...
Noterar en ovanligt klok rubrik på försvarsmaktens hemsida idag.
"Klarar man sig inte själv kan man inte hjälpa andra".
En mycket träffande rad som borde få en del att tänka efter lite.
Speciellt när man "flosklar" som värst med solidaritetsgarantier och tillsammans med andra m.m.
Hur dum får man bli utan att få en diagnos?
"Varför säger ni att vi inte satsar något på flottan? Vi bygger två nya vedettbåtar under året".
Så kan verkligheten se ut för de saliga som aldrig skulle ge upp! Vem försöker man lura?
Verkligheten beskriver ju som de flesta vet något helt annat.
SUCK!
F.d. Teaterdirektören.
Till "Die Dumme Schwede!!". Antingen "Der dumme Schwede" eller "Die dumme Schwedin" vore rätt.
bigson16 sa...
Tack för detta "Mr. språkpolis"!
"Die Dumme Schwede" är en parafras på "Die Dumme Schwabe" ett tyskt vardagsspråk från "Swabia", nuvarande område i Baden-Württemberg och Bayern. Innevånarna kallades Swabians (Schwaben, singular Schwabe) och är urinnevånare från Swabia och talar språket Swabia tyska. Det finns inget tyskt uttryck avseende "Die dummen Schweden", grammatikaliskt rätt, men däremot finns "Die dummen Dänen" registrerat.
Därför tillåter jag mig själv att använda gammal tysk dialekt i ett personligt "slanguttryck" om detta nu är godkänt?
Hmm...
Vill bara påminna om att tre av fem, "alla de till buds stående medlen", som under stort buller och bång erbjöds Frankrike inte är färdigbehandlade av regeringen ännu. Dock har det enligt vissa politiker "bara" gått fyra månader och detta är inte så lång tid i politiska sammanhang! PUST!
Med den verklighet som råder om vem som bestämmer över vad i vårt land kan jag undra vad herr ÖB far efter när han påpekar att våra soldater skall slåss till sista vinterkängan?
Tror han att våra politiker skulle tillåta något sådant?
Menar han att tiden för strid i någon form av förband var slut innan den där veckan gått och att FM skulle slåss enskilt till dess regeringen fattat beslut?
Förutsätter han att en ändring i regelverket som skulle göra att ÖB bestämmer över detta?
Tittar man på tiden som gäller från upptäckt till agerande i de senaste konflikterna/katastroferna så kan jag snabbt konstatera att landet Sverige inte hade hunnit deltaga i någon av dessa. Inte ens om det direkt hade drabbat oss själva.
ÖB talar om förtroende samtidigt som vi skickar upp incidenten utan vapen för att inte provocera. Vems förtroende är det han söker?
Super-suck!
F.d. Teaterdirektören.
Herr F.d. Teaterdirektör,
Bara lugn, om regeringen sköter sina kort och den feministiska utrikes- och säkerhetspolitiken bär frukt kan ÖB snart slåss till sista finska.
Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning.
Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu...
Att kalla Ryssland "allt annat än demokratiskt" är rätt enögt med tanke på att vi samarbetar med ett USA som utpekats som oligarki av flera universitet, där befolkningen så trötta på krigen och korruptionen att de röstar på socialister som Bernie Sanders och Donald Trump för att han redan är miljardär och därmed inte kan mutas som annars är det normala bland amerikanska politiker.
Usa som infört ett övervakningssystem som Sovjet och Östtyskland bara hade kunnat drömma om, som bombar läkare utan gränser, invaderar länder på falska grunder.
Libyen har blivit ett terroristnäste och orsakat en flyktingkatastrof som ett direkt resultat av Natoaggressioner där Sverige villigt hjälpt Al qaeda och IS att ta över landet med svenskt flygunderstöd.
Talibaner har varit och träffat Reagan i vita huset och blivit inbjudna av Bush till Texas innan 2001 och blit beväpnade av Usa för att slåss mot ryssarna.
Kankse dags att använda sitt förnuft?
John Mynona - ryska troll som du är inte välkomna här.
Det är inget som helst 'ryskt' med mig. Jag är väldigt, väldigt trött på idiotin bara.
John M,
Tyvärr är det så att logiska och förnuftsbaserade argument, data och verifierad information inte leder någon vart... Nästan alla inom "försvarsbloggeriet" är fast i kalla-kriget tänkande och har inte uppdaterat sin världsbild sedan början på 90-talet...Onödigt att lägga energi på dessa forum eller på att försöka övertyga - de måste lära sig via verklighetens kalla stål... När BRICS / SCO mm drar ifrån och Europa dras ner med krisernas USA - speciellt svenska politiker och styrande är väldigt aggressiva att kedja fast sig själva vid Titanic (USA) eftersom de agerar på order och direktiv från USA. Det är bara att låta processen ha sin gång - dra fram picknick-korgen med lite godis och vin, sätt dig vid bergväggen och beskåda eländet... :-)
Sten-Erik Björling
John M, Ryssland har väldigt stora demokratiska svagheter och ditt förvirrade raljerande om USA är inte ett försvar. För övrigt motsvarar USAs ökända "One percent" över 3 miljoner människor medan Rysslands förmögenhet kontrolleras av 120 personer.
Att ta upp sjukhusbombningen i Afghanistan som ett exempel på att Ryssland är ett föredöme är ganska magstarkt med tanke på att USA erkände händelsen, bad upprepade gånger om ursäkt (Obama ringde t ex MSFs chef) och publicerade en grundlig utredning över hela händelsen. Ryssland å sin sida har bombar minst ett tio-tal sjukhus och kliniker i Syrien. MSF och Amnesty International hävdar bestämt att de koordinater man lämnat till regimen för att undvika attacker istället har använts för målgivning, eftersom Assad förklarat att alla icke-regimkontrollerade vårdinrättningar är olagliga och stödjer terror. Ryssland hävdar att man aldrig bombat något endaste sjukhus och att MSF och Amnesty International ljuger (att sjukhusen är i ruiner och 100-tals människor är döda förklarar dom inte).
Libyenoperationen var inte "Natoaggressioner där Sverige villigt hjälpt Al qaeda och IS". Det var en FN-operation utförd av en mängd länder bl a flera arabländer och några medlemmar i NATO. Al-Qaeda och IS är för övrigt fiender. Att det inte gick som man hade hoppats är uppenbart men att envisas med att kalla en FN-operation för "Natoaggressioner" är en avsiktlig lögn från din sida.
Till sist om vi ska gå tillbaka till USAs stöd till mujahideen i Afghanistan under den Sovjetiska olagliga ockupationen så är det bara rättvist att ta upp Sovjets stöd till allahanda inbördeskrig i tredje världen. Pot, meet kettle. Kanske dags att använda sitt förnuft?
Sten-Erik, du behöver uppdatera din information om BRICS. Indien går hyfsat, Kina håller på att bromsa men kanske mjuklandar, Sydafrika är på väg åt skogen, Ryssland kommer med stor sannolikhet ha mycket allvarliga problem inom 1-2 år (massarbetslöshet, misär). Statsfinanserna klarar sig än så länge med 10-20% nedragningar för att dom tömmer sina Sovereign Wealth Funds och för att dom 2013 lämpade över alla sociala utgifter (skola, sjukvård, socialt skyddsnät, etc) på regionerna som nu håller på att gå bankrutt. Till sist Brasilien vars ekonomi är i fritt fall. Inhemsk konsumtion har ännu så länge förhindrat massarbetslöshet men den kan vara här om 12 månader nu när exportbolagen går under.
BRICS kommer inte vara en ekonomisk faktor igen de närmsta 5-10 åren.
En mer ödmjuk inställning till fakta och logik vore klädsamt när ni båda anklagar alla andra för att ljuga och/eller vara dumma i huvudet.
Man blir lite skräckslagen av att vår försvarspolitik baseras på hysteri och fördomar bara.
"Libyenoperationen var inte "Natoaggressioner där Sverige villigt hjälpt Al qaeda och IS". Det var en FN-operation utförd av en mängd länder bl a flera arabländer och några medlemmar i NATO. Al-Qaeda och IS är för övrigt fiender. Att det inte gick som man hade hoppats är uppenbart men att envisas med att kalla en FN-operation för "Natoaggressioner" är en avsiktlig lögn från din sida."
FN får amerikanska pengar och liksom de lobbyistpengar från bank och vapenindustrin förväntas ge payback från politiker så är FN i fackan på USA, det är naivt att tro något annat.
Libyen är knappast ensamt i att blivit ett terroristnäste efter amerikanska aggressioner, IS kommer från camp bucca, Irak
Talibaner bombade precis en lekplats i Pakistan och liksom Al Qaeda är de ett resultat av amerikansk proxykrig mot sovjet i Afghanistan.
IS är en förgrening av Al Qaeda och Al Qaeda är skapat av USA som Hillary Clinton här vittnar om:
Hillary Clinton : We created Al-Qaeda
https://www.youtube.com/watch?v=Dqn0bm4E9yw
Och här är Brezinsky an eldar upp talibaner:
Zbigniew Brzezinski Taliban Pakistan Afghanistan pep talk 1979
https://www.youtube.com/watch?v=kYvO3qAlyTg
Naivitet är ingen ursäkt.
Kristian, jag har inte mycket till övers för Putin och ryssen och är för ett NATO-medlemskap och en höjning av försvarsbudgeten till minst 2.5 % av BNP. Vidare menar jag att John Mynonas svamlande mest liknar konspirationsteorier.
Men vad gäller Libyen-insatsen kan den faktiskt betraktas som någon form av aggression som absolut inte var sanktionerad av FN. Det FN gav mandat för var att skydda civilbefolkningen, men sedan drabbades de deltagande styrkorna, framförallt från NATO av "mission creep" och bestämde att man istället skulle avsätta Khadaffi, som, hur avskyvärd han än må vara, hade vänt sig mot väst sedan Irak-kriget 2003 och höll samman landet. En klarsynt analys gav att en avsättning av honom medförde en stor risk för att Libyen skulle förvandlas till en failed state, vilket nu också skett.
Libyen-insatsen var extremt kortsiktig sett till våra intressen (Var det verkligen så skönt att få hämnas Lockerbie-attentatet ;-) ) och en operation som styrdes av flummiga utopiska förhoppningar om en demokratisk vår i arabvärlden, trots att alla med sunt förnuft och en förmåga till kritiskt tänkande, efter att ha bevittnat hur irakierna kastade bort chansen till demokrati (Irak-kriget var lovvärt i sina intentioner men väldigt illa skött i ockupationsfasen (Fast kunde det gått SÅ mycket bättre med tanke på det latenta hat som fanns i samhället i Irak?) vilket ledde till enorma sekteristiska motsättningar och detta borde fått alla neo-conservatives och de som tänker som dem vad gäller militära insatser i Långbortistan att vakna upp ur sin törnrosa-sömn där de drömmer att arabvärlden är redo för demokrati. Så är det tyvärr inte - ingrodda klanlojaliteter och brist på institutioner som är nödvändiga för demokratin i princip garanterade att Libyen, liksom Irak, skulle bli en failed state. Även Afghanistan var ett varnande exempel och hade vid Libyen-insatsen, trots ett decennium av nation building, mycket dåliga framtidsutsikter, vilka nu inte oväntat förverkligas.
Så det är absolut inte fel att tala om NATO-aggressioner i just det fallet - FN gav mandat för en operation med mål att skydda civilbefolkningen men NATO bestämde sig efter ett litet tag, på helt egen hand och utan att konsultera FN, för att målet skulle vara att avsätta Khadaffi. Mycket korkat och ytterligare en failed state, nu i Europas omedelbara närhet, som nu bidragit mycket till migrantproblematiken (De flesta som kommer till Sverige är INTE flyktingar från Syrien, de är snarare välfärdsshoppare från många olika länder) som nu kostar vårt land enorma summor (Och förhindrar nödvändiga satsningar på försvar och samhällsskydd) och bidrar till oerhörda sociala problem (Brottslighet, bostadsbrist, i princip kollaps av flera samhällsviktiga myndigheter).
Var är den realpolitiska analysen och viljan att låta utrikespolitiken styras av nationella intressen istället för utopiska förhoppningar som gång på gång visat sig vara utan grund i verkligheten, undrar jag?
RightLibertarian,
Du har inte fel angående Libyen. NATO hade inget sådant mål. Hade man nu haft målsättningen att röja undan Gaddafi så hade man kunnat göra det långt tidigare. Snarare var det så att man höll honom i livet eftersom han var den enda som skulle kunna just bromsa sina egna styrkor, till mycket stor del legosoldater, och få slut på inbördeskriget. Så skedde dock inte.
Mandatet för insatsen som antogs i FN var mycket begränsat på så sätt att det inte tillät någon markinsats, och därmed inte heller några stabiliserande insatser. Att sådana skulle krävas var rätt uppenbart. Däri ligger den stora bristen med hela insatsen i Libyen och det är detta som EU överväger att adressera under förutsättning att en libysk politisk enighet om begäran av stöd kommer till stånd.
Betänk sedan också att en rätt betydande del av insatsen faktiskt var arabländer, liksom att hälften av NATO-länderna inte deltog i insatsen, så att säga NATO är att göra det mycket, mycket enkelt för sig.
Skicka en kommentar