Inför torsdagens riksdagsdebatt: Det finns bara ett enda hinder för ökad försvarsförmåga

Imorgon debatterar Riksdagen det säkerhetspolitiska läget med anledning av det som inträffat den senaste dryga veckan i vårt närområde, i Europa och i Europas utkanter. Man kan föregå debatten och konstatera att utvecklingen blivit minst lika illa som befarat, men den försämrade situationen under hösten nu accelererat (se gärna Mot Väpnad Konflikt hos Krigsvetenskapsakademien).

Detta inlägg kommer först att teckna en kortare bild av hur omvärldsläget utvecklats de senaste veckorna. Därefter diskuteras läget i Sverige och konsekvenser för svenskt vidkommande. Slutligen presenteras några slutsatser inför morgondagens riksdagsdebatt.

För den som inte orkar läsa så långt är sammanfattningen att det enda som kan möjliggöra en ökad svensk försvarsförmåga på kort sikt är ett snabbt ekonomiskt tillskott.


Läget
Utvecklingen under de senaste två veckorna har i korthet bestått av allt sämre relationer mellan USA och Ryssland, samt Ryssland och europeiska länder.

De amerikanska underrättelsetjänsterna gick förra veckan ut och meddelade att ryska statliga aktörer genomfört cyberoperationer för att manipulera det kommande presidentvalet. Igår meddelade president Obama att USA kommer att genomföra ett proportionellt svar mot Ryssland med anledning av cyberattackerna.

Ett Mig-29SMT-förband från Kursk har ombaserats till Kaliningrad. Det är första gången sedan Sovjets fall som Mig-29 finns i Östersjöområdet, vilket är anmärkningsvärt då flygplanet är ett korträckviddigt jaktflygplan, mest lämpat för defensiva luftförsvarsuppgifter.

Under veckans andra halva inleddes en intensiv eskortoperation av ett ryskt fraktfartyg där ryskt jaktflyg i sin iver att skydda fartyget genomförde flera kränkningar av finskt och estniskt luftrum. Fraktfartyget medförde robotsystem Iskander till Kaliningrad. Systemen har flera gånger tidigare framgrupperats, men då inte eskorterats, vilket talar för att den här lasten var viktigare än tidigare.

Den ryske tv-personligheten Dmitrij Kiseljev, tillika chef för den ryska statens nyhetsbolag Rossija Sevodnja, varnade i söndags USA och omvärlden för den ryska frambaseringen av Iskandersystem till Kaliningrad och Buyan-M korvetter till Östra Medelhavet. Han antydde att bägge systemen i själva verket kunde vara utrustade med kärnvapen, vilket får anses vara en medveten signal till USA och västländerna. Lastningen av Iskander ska också enligt ryska källor medvetet ha skett vid en tidpunkt då en amerikansk spaningssatellit passerade över, vilket understryker viljan att sända en signal. Den senaste rapporten om korvetterna var dock att de bunkrade i Valetta, vilket är väl väster om det uttalade operationsområdet. Det talar i sin tur för att andra uppgifter kan vara aktuella än de nämnda att skydda Syrienoperationen.

Under onsdagen har Ryssland skjutit tre st kärnvapenrobotar (övningsrobotar) mot skjutfält i östligaste Ryssland. Två från ubåtar i Barents hav och Okhotska havet, samt en från ett mobilt landbaserat system. Parallellt med dessa skott har även det strategiska bombflyget övat, vilket är den tredje delen i den ryska kärnvapen triaden. Skulle även ett övningsskott ske med Iskandersystemet i Kaliningrad förstärks signaleringen ytterligare och Östersjöområdet når ett nytt säkerhetspolitiskt lågvattenmärke.

Vi går nu in i den mest osäkra perioden, nämligen när USA går till val och den sittande presidenten ska leda en övergångsministär till dess att den nya presidenten svurits in. Det mest oroande tecknet just nu är också de allt sämre förbindelserna mellan USA och Ryssland, med påföljande varningar om läget av bl.a. den tyske utrikesministern.

För en längre analys av läget rekommenderas Jägarchefens inlägg.


Konsekvenser för svenskt vidkommande
Den stadigvarande försämringen av omvärldsläget håller i sig och Sveriges geografiska läge är i en av de största friktionsytorna mellan Ryssland och omvärlden. I augusti hade det gått så långt att Försvarsmakten tidigarelade den permanenta baseringen av trupp till ön med nästan ett år. Sannolikt var det många som drog en lättnadens suck över detta när det åter började röra sig i Östersjön under förra veckan. Hur framtiden fortsatt ser ut är kan ingen spå, men att omvärldsläget plötsligt skulle vända till det bättre lär inte någon hålla för sannolikt.


Den ryska och den svenska försvarsreformen påbörjades samtidigt – båda från det som av alliansregeringen benämndes som ”en mycket låg nivå” (även om alliansregeringen bara talade om den ryska). Där man i Ryssland haft operativ effekt som ledstjärna för reformen, hette det under alliansregeringen att försvarsreformen skulle genomföras ”i den takt som ekonomin medger”.

Inför Försvarsbeslutet 2015 meddelade Försvarsmakten den dåvarande regeringen vad det skulle kosta att slutföra den 2009 beslutade reformen och att börja gå mot de målsättningar som riksdagspartierna i mycket bred enighet kommit överens om i Försvarsberedningen. Av de drygt 20 miljarder kr det handlade om under försvarsbeslutsperioden, anslog riksdagen endast 10,2 i försvarsbeslutet.

För att använda ett av försvarsminister Peter Hultqvists favorituttryck: ”här finns det en rejäl hemläxa att göra”. Konsekvensen är nämligen att den svenska försvarsreformen framskrider ytterst långsamt, om alls betänkt omvärldsläget.

Alltjämt är det ekonomin som är gränssättande för svensk försvarsförmåga och trovärdigheten i att i realiteten anslå mindre och mindre pengar i ett försämrat omvärldsläge, kan inte betecknas som annat än låg. Oavsett om vill diskutera övningstid, beredskap, rekrytering, materielleveranser, ammunition eller reservdelar så är det ekonomin som är gränssättande för den svenska försvarsförmågan.


Inför riksdagsdebatt och budgetbeslut
Oddsen är tyvärr låga för att riksdagsdebatten imorgon kommer att mynna ut i samma, föga givande pajkastning som dominerade söndagens partiledardebatt. Regeringen kommer att tala sig varm för försvarsbeslutet 2015 och det trendbrott som man anser att detta innebar – utan att nämna att den finansiering regeringen föreslog inte ens var hälften av den sedermera beslutade (drygt 4 mdr kr istället för 10). Den beslutade summan var i sin tur hälften av det Försvarsmakten begärde för att möta de målsättningar som regeringen satt upp.

Huvuddelen av de brister som försvarsberedningen identifierade inför försvarsbeslutet 2015, liksom de som nämndes i själva beslutet, är av förklarliga skäl inte avhjälpta. Utöver det existerar (av likaledes förklarliga skäl) andra områden som inte kan nämnas, men där avhjälpande likväl måste ske och det snabbt.

Oppositionen kommer att företräda olika linjer, men de två huvudsakliga kommer att vara Folkpartiet som kommer att yrka på en ökad finansiering och ett NATO-inträde, samt Moderaterna som kommer att vilja tillsätta en ny försvarsberedningen.

Inget av dessa alternativ för dock Sverige en centimeter närmare en ökad försvarsförmåga i det nu allt sämre läget.

Det råder en bred missuppfattning, såväl hos politiken som allmänheten, om tiden det tar att bygga försvarsförmåga. Ett inköp av ammunition, vapen eller reservdelar handlar om i bästa fall månader från beställning till leverans. Handlar det om helt nya materielsystem som t.ex. kryssningsrobotar till JAS 39, långräckviddigt luftvärn eller liknande så rör det sig om två år eller mer från beställning till initial förmåga, där snabbanskaffningen av Hkp 16 Blackhawk är ett tydligt exempel. Talar man istället om att anskaffa och sätta upp förbandsenheter i form av t.ex. fartyg, stridsfordon och dylikt, rör det sig om ännu fler år.

De ovanstående är alla viktiga, men att inget av detta kan få effekt på kort sikt, torde vara uppenbart.


Det finns dock en rad lösningar för att i rådande läge öka försvarsförmågan och framförallt för att avhjälpa de brister som är kända för dem som är betrodda, men även för att skapa förmåga på längre sikt. Lösningarna har alla en enda sak gemensamt och det är att det som fattas är pengar.

Statsbudgeten för 2017 är redan föreslagen riksdagen, liksom höständringsbudgeten 2016, utan några tillskott till försvaret trots omvärldsläget (jag räknar inte det till 50 % finansierade köpet av fler Archer som något egentligt tillskott).

Det finns därmed två alternativ (såvida man inte hävdar att säkerhetsläget inte alls är förändrat och på inga sätt motiverar någon ökad försvarsförmåga). Antingen argumenterar man för att statsbudgeten måste ändras innan den beslutas i december och höständringsbudget innan den beslutas i november. Det är en process som tar längre tid.

Den andra lösningen är att man argumenterar för att använda delar av beredskapskrediten (Se s. 16 i budgetpropositionen, utgiftsområde 6, för hur beredskapskrediten är tänkt att fungera).

Syftet med en beredskapskredit måste vara att den ska nyttjas medan den fortfarande kan ge effekt i ökad försvarsförmåga (även civilt försvar) och därigenom dämpa sannolikheten för att Sverige ska behöva utkämpa ett krig.

Den som argumenterar för att en beredskapskredit inte ska nyttjas behöver i så fall svara på följande frågor: Vad ska beredskapskrediten användas till (vad ska den köpa)? Vilken är leveranstiden på det eller den verkan som krediten ska finansiera? Vilken är indikatorn som gör att beredskapskrediten ska nyttjas? När ska beslut om att använda beredskapskrediten i så fall fattas för att den ska vara användbar?


12 kommentarer:

Shelby sa...
12 oktober 2016 22:44  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Shelby sa...
12 oktober 2016 23:09  

Våra politiker är lika naiva som på 30-talet! Vi kanske ska göra eftergifter nu som då, om vi blir hotade eller trängda? Tsar Putin respekterar bara styrka och i detta sammanhanget stavas det NATO. Alla vet ju, också Putin vilken sida vi står på vid en ev. konflikt mellan Väst och Ryssland. Man kan inte teckna en brandförsäkring när det redan börjat brinna! Den gäller inte då! Höj försvarsanslagen till 2% av BNP, och tillsammans med Finland anslut omg. till NATO.

gbd crvx sa...
13 oktober 2016 10:14  

Bara en formfråga, hade det inte varit enklare för läsarna att ange storleken på beredskapskrediten (40miljarder) och sedan länka?

Förresten, vad anser du man bör använda beredskapskrediten till, om den tas I bruk?

charljsp sa...
13 oktober 2016 10:52  

Tackar än en gång WW!

Tänkte understrycka detta med hur länge det kan ta från tanke--> beställning---> leverans -->förmåga med ett ex från Finland och långdistans robotar.

Finska försvarsmakten gjorde bedömningar runt 2000 var långräckvidig förmåga sås som centralt i framtiden, 2004 spikade utrikes- och säkpol redogörelse fast att Air-to-Ground skulle byggas upp för Hornets. Nu, 2016 har vi förmågan iom JASSM, och den är en planerad del av försvarssystemet och planeringen.

Biskswe L sa...
13 oktober 2016 19:41  


Politiker: vi vill bygga ett 10 våningshus, vad kostar det?
Försvaret: 10 miljarder kostar det med 10 våningar.
Politiker: Vi vill ha 10 våningar men ni får 5 miljarder.
Försvaret: OK.........

Någonstans måste ju chefer säga ifrån att de ej kan leverera om de ej får den budgeten som de har efterfrågat.
Om bilen drar 1 liter milen och du ska köra 10 mil så kommer du ju ej fram på 5 liter...... men svenska försvaret verkar på något underligt vis hitta en nerförsbacke de sista 5 milen :)
Det där med optimist pessimist och realist :)

Simplicio sa...
13 oktober 2016 22:59  

@Biskswe L

Dessvärre tenderar Försvarsmaktens underlag till beslutsfattare på politisk nivå att rätt ofta vara svårt belastade av konfirmeringsbias. Det gagnar ju ingen generalspersons fortsatta karriär att oförblommerat beskriva hur illa det egentligen står till inom myndigheten.

Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning.
Försvarsmakten - har sällan varit bättre.
Försvarsmakten - sitter inte stilla.

strotsky sa...
14 oktober 2016 00:27  

@Shelby: Du menar väl att sänka försvarsanslagen till 2% och gå med i NATO?

http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/

Shelby sa...
14 oktober 2016 23:00  

I en förening bör väl alla betala medlemsavgiften ! Eller ska någon annan betala för vår säkerhet? Har styrelsen bestämt att alla bör betala 2% så bör väl vi också göra det?

Vakna ögon sa...
17 oktober 2016 00:59  

Om man är intresserad av Stuxnet, användes för att sabotera komponenter i det iranska kärnkraftverket i Natalie, rekommenderar jag dokumentären Zero Days (2016).
Ett skrämmande exempel på hur man kan slå ut samhälls viktiga funktioner. Med tanke på hur lagstiftningen ser ut på cyberattaker, kan FM inte användas mot dessa angrepp och då är det polisen som ska skydda samhället efter attacken. Med tanke på att svensk polis är inne i en extremt besvärlig situation där de måste prioritera clowner eller demonstrationer, blir det resultatet än mer farligt för samhället.
Då undrar man varför regeringen har så svårt att förstå behovet av en nationell polisreserv (beredskapspolis)

Mikael Juul Sörensen.
Ordf. i beredskapspolisföreningen.
mikaelsorensen@bredband.net

Carlsson tycker sa...
27 oktober 2016 14:00  

Sent skall syndaren vakna!
Och syndaren var väl den som inte startade klockan när vi sa att inom en tioårsperiod skulle inte den ryska militära förmågan kunna utgöra något som helst militärt hot mot Sverige.
Vad kan vi då göra för att snabbt kunna åstadkomma en höjning av vår försvarsförmåga? En uppenbar brist är naturligtvis vår luftförsvarsförmåga, oavsett ny och modern beväpning på JAS Gripen eller ej. Kanske kan ett inköp av Patriot vara en möjlig lösning. Försäljaren är sannolikt intresserad av både försäljning och stärkt försvarsförmåga längs våra gränser och kan kanske omfördela redan existerande system? Ortodoxt? Javisst men kanske inte omöjligt.

DrDengRoth sa...
9 november 2016 11:47  

Angående finansiering av FM och medlemskap i NATO är jag rädd för att det hos många, både politiker och icke-politiker, finns en tro eller förhoppning att inträde i NATO ger en så stark försvarseffekt och skydd i sig att det minskar (om nu det är möjligt) möjligheterna att få högre försvarsanslag. Den farhågan är hos mig så stark att att jag just nu skulle rösta nej till medlemsskap i NATO vid en folkomröstning även om jag egentligen tycker att det vore något bra för Sverige att gå med.

Bo H sa...
19 november 2016 21:23  

(L) har förordat att vi behåller ca 40 JAS39 C/D att komplettera de 60 39 E som beslutats anskaffas. Vid en frågestund efter ett föredrag av Allan Widman (L) Försvarskommitténs ordförande, fick jag klart för mig att (L) kostnadsuppskattningar kanske inte var så noggrant genomräknade och jag förmodar att några av de faktorer som WW omnämner inte medräknats.
Vad beträffar JASSM så har den inte de 300+ km räckvidd som Sverige behöver. Kanske är det ändå möjligt att Finland eller Polen fås att åta sig uppdrag för Sveriges räkning men jag är inte övertygad. Jag har dock en plan som det heter i vissa filmer. 39 C/D har inte utan omfattande modifieringar det vapensystem som erfordras i 2000-talets jaktroll men kan systemmässigt klara attack- och spaningsuppdrag. Jag tror att Luftwaffe, som måst köpa 600 KEPD, kan låta oss leasa 50 till 100 KEPD. Låt svensk industri få göra en modernisering av de elektrnikkomponenter som är utgångna ur marknaden. Politikerna kan få köpa Robot 15 Mark X mot slutet av 2020-talet, om så fortfarande behövs. Klartext: tag idén med att låta ett antal 39 C/D undgå skrotning och arbeta hårt på iden med att få KEPD på förband till 2000. Med den kännedom jag har av KEPD kan jag lova att antalet flygpass som krävs för utbildning kan räknas på händerna.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade